Ludvig Palmgren
Sven Magnus Ludvig Frithiof Palmgren, född 28 mars 1844 i Vrigstads socken, död 30 juni 1915 i Nottebäcks socken, var en svensk präst och arkeolog.
| Ludvig Palmgren | |
| Född | 28 mars 1844[1] Vrigstads församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 juni 1915[1] (71 år) Nottebäck med Granhults församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Fornforskare, kyrkoherde, präst |
| Maka | Selma Lundeberg (g. 1878–1914) |
| Släktingar | Edvard Palmgren (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Ludvig Palmgren var son till kyrkoherde Magnus Palmgren och bror till Edvard Palmgren. Efter studier vid Växjö läroverk blev han 1863 student i Uppsala universitet, där han avlade teoretisk och praktisk teologisk examen 1866. Palmgren prästvigdes 1867, var komminister i Tannåkers församling 1878–1881 och i Ekeberga församling 1881–1898 samt var kyrkoherde i Nottebäck-Granhults pastorat från 1898. Han ägnade sig även åt fornforskning och företog arkeologiska undersökningar, av vilka många offentliggjordes genom uppsatser i Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bland annat Fornlämningar i Västbo och Östbo härad (1875, 1881), Minnen från stenåldern i Småland (1878) och Fornlämningar i Finnveden (1880). Palmgren ägde stora samlingar av antikviteter, bland annat det enda kända exemplaret av den äldsta bevarade svenska psalmboken, troligen tryckt 1530. Manuskript av Palmgren förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet.