Wikidatas logotyp
Manual Attack-page.svg

Wikidata är ett projekt initierat av Wikimedia Tyskland, som startade en wiki den 30 oktober 2012 för gemensam flerspråkig lagring av data. Målet var i ett första skede att möjliggöra synkronisering av olika språkversioner av Wikipedia vad gäller språklänkar, och senare även uppgifter i faktarutor, länklistor, tabeller och sifferuppgifter i den löpande texten, tillsammans med källhänvisningar. Wikidata är lämplig för sifferuppgifter och andra kvantitativ data som inte är löpande text, exempelvis geografiska positioner, folkmängd, sportresultat, och hur olika objekt (Wikidataartiklar) är relaterade till varandra. Syftet med wikidata är att underlätta arbetet med att underhålla flera språkversioner av Wikimedias olika projekt. Wikidata lagrar data gemensamt på motsvarande sätt som Wikimedia Commons lagrar multimediala filer gemensamt.

I vidare bemärkelse syftar Wikidata till att utgöra en fri flerspråkig sekundär kunskapsbas, som ska kunna läsas, redigeras, återanvändas och tolkas av såväl människor som datorprogram. Data lagras därför i en databas på ett strukturerat sätt i form av semantiska relationer, så att maskiner lättare ska kunna tolka informationen. Projektet har initierats av personer som utvecklade programvaran Semantic MediaWiki, och har som övergripande syfte att bereda väg för den semantiska webben.

Projektet kan innehålla information på alla språk som stöds av Mediawiki.

BakgrundRedigera

Wikidata har finansierats av donationer från bland annat Allen Institute for Artificial Intelligence, Gordon and Betty Moore Foundation och Google Inc., totalt 1,3 miljoner euro.[1][2]

Ursprungliga utvecklingen påbörjades av Wikimedia Deutschland och projektet har delats in i tre startfaser:[3]

  • Fas 1 – Interwikilänkar: Central lagring av alla språklänkar mellan olika språkversioner av artiklar på Wikipedia.
  • Fas 2 – Faktarutor: Central lagring av siffror, namn och annan kvantitativ och strukturerad data (motsats till löpande text), för att visa i faktarutor i olika språkversioner av samma artikel
  • Fas 3 – Listor: Automatiskt skapa och uppdatera listor, tabeller och på sikt diagram och kartor med information från Wikidata.

Den första fasen påbörjades den 30 oktober 2012, och objekt nummer (Q1) är artikeln Universum. Ungerskspråkiga Wikipedia blev den 14 januari 2013 första språkversion som utnyttjade att länkar mellan språkversionerna (språklänkar eller interwikilänkar) lagras på Wikidata. I princip är denna fas klar, fortfarande går det att skapa interwikilänkar lokalt i de fall olika språkversioners kopplingar till Wikidata skulle förvilla läsarna.

Fas 2 har inletts och det finns redan ett antal faktarutor som stödjer uppgifter från Wikidata. Arbetet som återstår är att göra det möjligt att redigera uppgifterna direkt från faktarutan, utan att behöva lämna Wikipedia. Projektet som löser detta kallas Wikidata Bridge och beräknas vara klart 2020.[4]

Möjlighet att infoga listor med mall:Wikidatalista har funnits sedan 2015, men är ett alternativ som använder sig av en bot för att uppdatera sidan regelbundet och hämtar inte data i realtid från Wikidata. Arbetet i fas 3 har inte tidplanerats än.

Wikidata är dessutom utformad för att vara en del av den semantiska webben. Syftet är att underlätta för maskiner (exempelvis kalkylprogram, webbtjänster, artificiell intelligens och bottar) att söka, tolka, analysera, visualisera och uppdatera data i Wikidata. Den har därför stora likheter med projekten Semantic MediaWiki(en) (startat 2005) och DBpedia(en) (startat 2007). I alla dessa projekt lagras data på ett strukturerat sätt (varje värde har en specifik datatyp), tillsammans med semantisk information som beskriver datats betydelse och relationer.[5][6] Wikidata har dessutom bättre stöd för flerspråkighet, och hanterar språklänkar.


Hur Wikidata fungerarRedigera

ObjektRedigera

Film som visar och förklarar ett objekt på Wikidata.

När man läser en svenskpråkig Wikipediasida på en desktop-dator kan man klicka på "Wikidata-objekt" i vänstermenyn ("wikidata item" på många andra språk). Då visas motsvarande sida på Wikidata. Innehållet i en sådan sida i Wikidatas huvudnamnrymd kallas för objekt (item på engelska).

Ett objekt på Wikidata består av tre sektioner:

  • en inledande som innehåller en etikett eller namn (eng label), en beskrivning (description) och ett alias;
  • en del med uttalanden (statements);
  • en del (till höger eller längst ned) med länkar till motsvarande Wikipediaartiklar på andra språk (interwikilänkar eller språklänkar).

Wikidata är tänkt att underlätta flerspråkighet och att saker kan byta namn i framtiden. Varje objekt identifieras därför med ett Q och ett nummer istället för ett namn. Exempelvis har Stockholm objektnummer Q1754. Man kan söka efter objekts etikett på flera olika språk i sökrutan på wikidata.org.

InterwikilänkarRedigera

   
Det gamla systemet (till vänster) med språklänkar mellan de olika språkversioner av Wikipedia samt det nya systemet (till höger) med en central databas, Wikidata, som hanterar uppgifterna.

De flesta interwikilänkar lagras numera centralt på Wikidata istället för att alla länkar ska finnas på alla språkversioner av artikeln. När du skapar en ny artikel behöver du bara göra en koppling till Wikidata för att artiklarna på alla andra språk ska få en interwikilänk till den artikeln. Att lägga till en artikel i den centrala listan görs genom länken "Lägg till länkar" i vänsterspalten (under rubriken Språk).

Observera dock att interwikilänkar mellan Wikipedia och andra projekt och inom andra projekt kan följa andra riktlinjer än de som gäller inom Wikipedia. Exempelvis ligger inte den svenska wikipediaartikeln: FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna i samma objekt som de texter om denna deklaration som återfinns på Wikisource. På samma sätt är det inte alltid lämpligt att skapa interwikilänkar till något som är nästan samma sak. Den svenskspråkiga wikipediaartikeln om Bispgården länkar inte genom Wikidata till den engelskspråkiga wikipediaartikeln om Västra Bispgården. Önskar man sådana länkar, måste man istället fortfarande skapa och underhålla dessa för hand med wikikod i artikeln på Wikipedia.

Användarsidor tillåts idag inte använda Wikidata för interwiki. För specialsidor finns det ett fåtal undantag såsom Special:Senaste ändringar, men normalt sköts sådan interwiki genom wikikod. Interwiki mellan sidor i MediaWiki-namnrymden tillåts inte.

Interwikilänkar mellan namnrymder tillåts normalt inte på Wikidata. Undantag såsom mellan Huvudnamnrymden och Appendix-namnrymden i vissa Wikipediaprojekt och Författar- och Översättningsnamnrymden på Wikisource, samt Hjälp- och Projektnamnrymden är några undantag. Interwiki mellan Wikipedia och Wikimedia Commons är fortfarande något oklar, motstridiga uppgifter finns, men det finns en egenskap för Commonscat som möjliggör länkning till Commons, oavsett hur sitelinks läggs.

UttalandenRedigera

 
Överblick hur objekt med ett uttalande är uppbyggt.

Ett objekt kan ha olika uttalanden om det (engelska statements, översätts ofta till logiska satser, utsagor eller påståenden i andra kontexter än Wikidata). Dessa är användbara bland annat för att Wikipedia automatiskt ska kunna hämta data från wikidataobjektet till Wikipediaartikelns faktaruta, eller till automatgenererade listor/tabeller. Innehållet i faktarutor och tabeller kan därmed potentiellt bli lika på många språkversioner av Wikipedia.

Ett uttalande är en relation mellan objektet och ett värde (value), exempelvis ett annat objekt. Uttalandet anger dessutom den semantisk betydelsen av relationen, i form av en egenskap (property). Grundformen för ett uttalande kallas för en triplett: objekt -> egenskap -> värde. Till exempel har objektet Sverige egenskapen huvudstad med värdet Stockholm. Stockholm är i sin tur ett annat objekt, som bland annat har följande tripletter:

  • Stockholm -> tillhör den administrativa enheten -> Stockholms län.
  • Stockholm -> grundades -> 1187.

Ett värde kan alltså vara ett annat objekt eller en siffra, men kan också vara en kort text som lagras på wikidata på många olika språk, exempelvis en bildtext. I engelsk Wikidatadokumentation liknas en triplet ibland vid en språklig sats bestående av satsdelarna subject -> predicate -> object, där både subject och object således kan vara ett Wikidata item. Item har på svenska fått översättningen objekt, men det är alltså i en annan betydelse än satsdelen object.

Dessutom kan varje värde stödjas med referenser (källor). Ibland kompletteras tripletten med en bestämning. Bestämningen består i sin tur av en egenskap och ett värde, exempelvis ett tids- eller platsuppgift för när/var uttalandet gällde:

  • Stockholm -> är en instans av -> huvudstad -> med startdatum -> 1463.
  • Stockholm -> är en instans av -> huvudstad -> i -> Sverige.

En egenskap kan ha flera olika värden, till exempel finns för Sverige 21 värden på egenskapen indelning, nämligen alla län, och ett värde kan ha flera bestämningar.

Om flera olika motstridiga värden eller bestämningar finns, kan man lägga in samtliga och markera vissa som orekommenderad (deprecated), normal eller föredragen (preferred), beroende på hur man värderar källorna. En möjlighet finns att ange ett "spann" för hur noggrann en uppgift är. En koordinat kan till exempel anges ± 1° ner eller upp till den noggrannhet man önskar. Vissa datatyper har dock begränsningar för vad som är möjligt att lägga in med det manuella gränssnittet. Man kan dock ofta lägga in den noggrannhet man önskar med hjälp av API:et, något som robotar normalt använder. Det går också att ange att egenskapen ska ha ett värde även om det inte är känt, eller att egenskapen saknar värde.

Om exempelvis ett krig eller en katastrof har ett startdatum men inget slutdatum tolkas det i allmänhet som att det är ett ännu pågående skeende.

Uttalanden har i många fall automatiskt importerats med hjälp av botar till Wikidata, baserat på ontologier för olika ämnesområden, på Wikipedias artikelkategorisering och faktarutor, och på andra externa källor. Uttalandena kan redigeras manuellt på objektets Wikidatasida.

EgenskaperRedigera

Egenskaper (properties) betecknas med P och ett nummer. Egenskapen "är en instans av" betecknas P31. Varje egenskap har en Wikidatasida i namnrymden Property, exempelvis www.wikidata.org/Property:P31. Se Lista över egenskaper. Många egenskaper motsvarar mallparameternamn i Wikipedias faktarutor.

Egenskapens sida visar vilken datatyp dess värden måste ha. Exempel på tillåtna datatyper är objekt, tidpunkt, kvantitet (siffra och enhet), flerspråkig textsträng, enspråkig textsträng samt bild på Commons.

På egenskapens diskussionssida dokumenteras egenskapen, bland annat med det ursprungliga förslaget till skapande av egenskapen, dess syfte och datatyp. Bot-genrererad information läggs automatiskt in om i vilka Wikipediamallar botten användas.

Både en egenskap och ett objekt är exempel på en Wikidataentitet (entity).

Vad bör jag som Wikipediaskribent tänka på när jag skapar en ny artikel?Redigera

Det allra viktigaste är att skapa en länk till Wikidata. Finns artikeln redan på flera andra språk har den troligen ett objekt på Wikidata redan. Detta kan du hitta genom att i vänsterspalten på artikeln på ett annat språk följa länken Wikidataobjekt (namn och placering varierar något mellan språkversioner). Lägg sedan till länken i avsnittet "Wikipedia-sidor som är länkade till detta objekt" genom att trycka "redigera", ange språkversion och namnet på artikeln här och sedan spara. Om du inte vet om artikeln finns på andra språk (eller vet att det inte finns) och inte kan hitta objektet när du söker på Wikidata så får du skapa ett nytt objekt.

Försök också att ange några grundläggande egenskaper. Den viktigaste är instans av (P31) och genom att ange vad saken är så öppnas en massa möjligheter. Har du skrivit en biografi lägger du till värdet människa (Q5) vilket gör att den kan läggas i åtgärdslistor för att den behöver kön, statstillhörighet med mera.

Här följer en tydlig bruksanvisning om wikidatalänkning som kan tas fram med koden {{wdh}} ({{Wikidatahjälp}}):

Hur man lägger in språklänkar med WikidataRedigera

Tack för dina bidrag. Visste du att man kan lägga in interwikilänkar eller språklänkar, det vill säga länkar mellan Wikipediaartiklar på olika språk som behandlar samma ämne, genom att använda verktyget Wikidata? Så här gör man:

  1. Skapa och spara artikeln först.
  2. Klicka sedan på länken Lägg till länkar i vänsterspalten.
  3. Skriv in en annan språkversions namn och motsvarande artikels namn på den språkversionen (en artikel som redan finns).
  4. Klicka på Länka med sida.

Ibland fungerar inte den metoden, exempelvis därför att din artikel redan har en Wikidata-sida och kanske redan har felaktiga språklänkar, eller för att den andra artikeln har en felaktig länk till en annan artikel på din språkversion (exempelvis på svenskspråkiga Wikipedia). Gör då enligt följande:

  1. Om länken "Redigera länkar" finns i vänstermenyn på din artikel:
    1. Klicka på länken "Redigera länkar". Du kommer då till din artikels sida på Wikidata.
    2. Till höger finns en ruta rubricerad Wikipedia.
    3. Om din språkversion (t.ex. svenska) och ditt artikelnamn finns i listan, och övriga artikellänkar handlar om ett annat ämne: Klicka på edit till höger om rubriken "Wikipedia" i rutan. Då visas papperskorgsikoner till höger om varje språkinitialer. Klicka på den och därefter spara.
  2. Sök upp den andra artikeln på dess Wikipediaversion och klicka på den länk som ligger underst i vänsterspalten. På engelska heter den Edit links. Du kommer då till den andra artikelns sida på wikidata.org.
  3. Klicka på edit till höger om rubriken "Wikipedia" i rutan till höger.
  4. Om listan innehåller en felaktig länk till en annan artikel på ditt språk (exempelvis svenska), klicka på papperskorgsikonen till höger om det inläggets språkkod.
  5. Klicka på länken lägg till under artikellistan.
  6. Skriv in svenska i kolumnen "Språk" och den artikel som du skapat i kolumnen "Länkad sida".
  7. Tryck på returtangenten (Enter) eller klicka på länken spara ovanför artikellistan.
  8. Glöm inte att lägga in korrekta länkar på sidor som du har tagit bort.
  9. Klart! Och tack för hjälpen!

Att sammanfoga objektRedigera

Om du hittar två objekt som behandlar samma ämne, kan du sammanfoga dem. Försäkra dig dock först om att objekten verkligen bör sammanfogas. Under rubriken Objekt utan artiklar nedan behandlas några exempel på objekt som inte bör sammanfogas med andra. Det kan gälla monotypisk taxa, där varje nivå i taxonomin bör ha sin eget objekt, trots att det bara finns en enda Wikipediaartikel om saken. Det kan också beröra texter på Wikisource som inte ska sammanfogas, trots att de behandlar samma text. Dessa följer sina egna regler som beskrivs på d:Wikidata:Wikisource.

När du sammanfogar två objekt, så finns det användare som tycker att man alltid ska välja att bevara det objekt som har lägst serienummer. Den regeln bygger på att det objekt som har lägst nummer har funnits längst och kan ha fler inlänkar från externa sajter. Det finns dock inget som säger att inte objekt med högre serienummer kan ha fler sådana inlänkar. En god regel kan vara att bevara det objekt som är mest komplett när det kommer till länkar, uttalanden och etiketter med mera. Glöm inte att kontrollera och justera eventuella inlänkar från andra objekt. Använd "Sidor som länkar hit" i verktygsraden till vänster. Om det ena objektet har fler interna länkar, kan det vara en god regel att bevara det objektet. Den tekniska biten i sammanfogningen utförs enklast med en finess som heter Merge.js, som ska vara tillgänglig även för oinloggade. Om du kryssar i att den tömda sidan ska rapporteras för radering, så kommer finessen automatiskt lägga in en rapport på Wikidatas egna SFFR-sida, där saken kommer att behandlas av en lokal administratör. Observera att det kan finnas etiketter, beskrivningar och alias på språk som inte är synliga för dig när du är på en sida. Dessa bör också flyttas över. Detta ska dock skötas automatiskt om du använder ovanstående finess.

Att radera objektRedigera

Objekt som inte når upp till Wikidatas relevanskriterier kan raderas. Nominera objekt till radering här.

Objekt utan artiklarRedigera

På Wikidata förekommer objekt som saknar direkt anslutning till Wikipedia. Det kan gälla böcker som använts som källor, men som saknar artiklar på Wikipedia eller Wikisource. Det kan vara författare till sådana källor, utgivare etcetera. Det kan röra en stads borgmästare som i sig själv inte anses relevant för Wikipedia men som ändå kan vara värd ett omnämnande i artikeln om staden. Det kan också finnas objekt som finns för att beskriva relationen mellan två andra objekt. Till exempel ett objekt för "kommunstyrelsens ordförande i Uppvidinge kommun" för att skapa en koppling mellan en viss person och den berörda kommunen. Om två Wikipediarelevanta personer är släkt, kan det finnas anledning att beskriva hela familjestrukturen mellan dessa två individer, trots att mellanleden i sig inte anses relevanta för Wikipedia.

GrensidorRedigera

Det råder delade meningar i Wikidatas community om vad som är relevanta länkar i ett objekt om en grensida. Sidor som Slaget vid Öland anses inte av alla vara en grensida, då det inte beskriver ett "ord", utan snarare flera olika händelser med snarlik beteckning. Det kan också vara ifrågasatt om Wikipedias Korp och Wikisource Korpen ska vara i samma objekt då det inte stavas exakt likadant.

Att lägga till en etikettRedigera

Användning av data från Wikidata i faktarutorRedigera

I faktarutor på Wikipedia som hämtar data från artikelns Wikidataobjekt kan en rad i faktarutan (parameternamn och värde, t.ex. Huvudstad: Stockholm) typiskt motsvara ett Wikidatauttalande. Många mallparametrar (exempelvis Huvudstad) har motsvarighet i Wikadatas egenskaper.

Faktarutor som är anpassade till WikidataRedigera

Följande är exempel på mallar för faktarutor som är anpassade för att hämta data från Wikidata:

Se Kategori:Mallar som använder data från Wikidata för fler exempel.

Nya artiklar relaterade till dessa mallar bör förses med mallarna. Förhandsvisa först och kontrollera att mallen verkligen ger mervärde. Är den tom, lägg gärna in uppgifter på Wikidata. Kontrollera också att mallen inte visar oöversatta inlänkade ord eller motsägs av artikelinnehållet.

I äldre artiklar kan faktarutor som använder icke wikidatabaserade mallar ersättas med de nya, om inte resultatet försämras. I samband med detta bör man kontrollera att uppgifterna som visas överensstämmer med den tidigare faktarutans uppgifter, och att faktarutan inte saknar viktiga uppgifter. Om möjligt bör man åtgärda artikelns Wikidatasida, så att det blir korrekta uppgifter även på andra språkversioner. För att faktarutan ska uppdateras automatiskt i framtiden bör man bör ta bort parametervärden som lagras lokalt på svenska Wikipedia (vid vissa mallar måste man ta bort parameternamnet också för Wikidatavärdet ska synliggöras).

När bör faktarutor inte användas eller uppgifter döljas?Redigera

Vid spekulativ, motstridig eller tvetydig information får inte faktarutan presentera en uppgift som om det var den enda sanningen eller som om den var exakt. Den som lägger in en wikidatabaserad faktaruta måste kontrollera att inte rutan (och wikidata) motsäger artikelns löptext. I första hand bör sådana problem åtgärdas på wikidata. Om inte det går kan uppgifterna behöva döljas eller faktarutan tas bort.

Faktarutor bör bara visa sådan viktig information som står i eller skulle kunnna stå i artikelns löptext och är encyklopediskt relevant. Faktarutors syfte är att summera väsentligheter så att läsaren inte behöver läsa hela texten för att hitta centrala och odiskutabla faktauppgifter, och så att läsaren snabbt kan manövrera mellan och jämföra relaterade artiklar.

Att lägga till bilderRedigera

Video om hur man lägger till bilder.

För att bilder ska synas i en Wikidata-anpassad faktaruta kan det krävas att den läggs till i artikelns Wikidata-objekt. Se vidstående instruktionsvideo.

Att lägga till bildtextRedigera

Video som visar hur man lägger till en bildtext.

För att lägga till en bildtext till bild i en faktaruta som bara består av mallanropet utan mallparametrar (t.ex. {{faktamall biografi WD}}) gör man så här: (Beskrivningen utgår från att du har svenska som språk i dina inställningar i Wikidata. Om du inte har det kan du ändra på den här sidan.

  1. Klicka på länken "Redigera Wikidata" eller en pennikon i faktarutan i artikeln, eller på "Wikidataobjekt" i väntermenyn. Då kommer du till objektet i Wikidata. Till exempel det här.
  2. Leta rätt på bilden, den ligger bland de första raderna i avdelningen "Uttalanden".
  3. Klicka på länken "redigera" till höger om bilden.
  4. Klicka på länken "lägg till bestämningsord" till höger.
  5. Skriv "beskrivning av media" i den ruta som dyker upp och där det står "egenskap". (Du kan välja det från den meny med förslag som dyker upp)
  6. När du skriver din bildtext i rutan blir du uppmanad att ange vilket språk bildtexten är på. Skriv "svenska" i den lilla rutan som dyker upp. Du kan lägga till bildtexter på fler språk genom att klicka igen på "lägg till bestämningsord". Glöm inte att avsluta bildtextmeningar med punkt.
  7. Klicka på länken "publicera" till höger.
Nu är bildtexten på plats och när du laddar om artikelsidan i svwp kommer den svenska versionen av bildtexten att dyka upp under bilden. Du kan behöva rensa cachen genom att till exempel redigera artikeln (utan att göra några ändringar) och spara om sidan.

Att lägga till källorRedigera

Hur källor ska tillfogas anges i d:Help:Sources/sv.[förtydliga] Observera att det ofta förekommande sättet att ange källa: importerad från, främst är ett verktyg för robotar som hämtar uppgifter från Wikipedia. Hänvisningar till böcker, artiklar och hemsidor ska inte använda denna metod. Hittar du en uppgift där Wikipedia används som källa, så kan du känna dig fri att byta ut "importerad från" mot en bättre källa.

Avancerad användningRedigera

Att infoga en uppgift från Wikidata i löpande textRedigera

En av de stora fördelarna med Wikidata är alltså att data bara lagras på ett ställe, och en uppgift kan länkas i flera artiklar både på samma Wikipedia och andra språkversioner, både i faktarutor och i löpande text. Det är alltså endast ett ställe där data behöver hållas aktuell. För att hämta en specifik uppgift till en artikel anropas den från Wikidata och när en läsare sedan går till sedan hämtas aktuellt värde från Wikidata. Till exempel kan man i en landsartikel lägga denna kod:

{{#property:P36}} 

vilken då skulle vissa huvudstaden för det landet. Se några exempel här.

{{#property:P36|from=Q34}} 

kan läggas in i valfri artikel, och resulterar i centralort (P36) för Sverige (Q34):

Stockholm

Parserfunktionen ovan har dock stora begränsningar idag. Om inte artikelns svenska sitelink och objektets svenska etikett (label) överensstämmer kan ovanstående metod ge felaktiga länkar. Om du anropar en egenskap som har flera alternativa värden, så kan man idag inte med parsern skapa länkar, då samtliga data hämtas samtidigt.

Detta är lösbart genom att man istället använder någon Wikidatamodul, som anropar Wikidata med hjälp av kod i Lua. En sådan modul kan identifiera vilket värde som är nyast, lägga in källhänvisningar och formatera länkar. På svenskspråkiga Wikipedia är Modul:Wikidata2 vanligaste alternativet, men den förekommer i princip inte på andra språkversioner.

Att skapa mallarRedigera

Även vid skapande mallar, exempelvis för faktarutor, förbättrar Wikidaamoduler som Modul:Wikidata2 resultatet. Som bra exempel på hur mallen kan struktureras och modulen användas kan man utgå från mall:Faktamall biografi WD. För att få en bild av vilka Wikidataegenskaper som bör användas kan man titta i motsvarande mall på andra språk, exempelvis danska och norska, som har kommit långt men brukar använda andra moduler. Mallar som använder sig av Wikidata placeras i Kategori:Mallar som använder data från Wikidata.

Bot-uppladdningRedigera

Robotjobb kan beställas på Wikidata:Bot_requests (på engelska).

Listor, tabeller och diagramRedigera

För att hämta data från Wikidata till en lista eller tabell kan mallen {{Wikidatalista}} användas. På svenskspråkiga Wikipedia är sådana här dynamiskt genererade listor i artikelnamnrymden ännu kontroversiella eftersom att uppgifterna inte kan uppdateras från artikeln, formatering av tabellen i sig är svårare och stödet för källor är litet. Man rekommenderas därför att söka konsensus t.ex. på artikelns diskussionssida innan man lägger till en lista. Listorna kan däremot med fördel användas i andra namnrymder, till exempel som verktyg i olika projekt för att bevaka ändringar eller som att-göra-listor.

För att skapa en lista måste man skapa en sökfråga (query) för att söka ut och lista önskade wikidataobjekt, exempelvis alla objekt som har eller saknar specifika egenskaper. I sökfrågan kan man filtrera listan så att enbart egenskapsvärden som uppfyller vissa villkor visas. En rad hämtas då typiskt från ett wikidataobjekt, en kolumn kan motsvara en egenskap, och värdet i en cell typiskt vara värdet i ett Wikidatauttalande. För att skapa och testa en sökfråga i språket SPARQL kan man använda det interaktiva verktyget query.wikidata.org. Den kan även generera wikikod för att anropa mallen Wikidatalista, men koden kräver viss handpåläggning. Alternativt kan man be om hjälp på Wikidata:Request a query (på engelska), eller Wikipedia:Wikidatafrågor.

För att hämta data från Wikidata till ett diagram kan använda mallarna {{Graph:Lines}} och {{Maplink}}. På engelska Wikipedia kan man även använda en:Template:Graph:Stacked.

Diskutera om Wikidatas objekt och egenskaperRedigera

Som hjälp för att diskutera om objekt och egenskaper finns mallen {{Q}}. Med hjälp av den kan man hänvisa till ett objekt: {{Q|1754}} → Stockholm (Q1754), eller en egenskap {{Q|P131}} → inom administrativt område (P131). För övriga möjligheter, se mallens dokumentation.

KritikRedigera

Minskat oberoende mellan språkversionerRedigera

Det har framförts kritik som går ut på att Wikidata-projektet skulle kunna minska oberoendet mellan de olika språkversionerna av Wikipedia, speciellt när det gäller kontroversiella uppgifter, och att det skulle bli svårare för icke engelsktalande att delta i diskussionerna om sådana uppgifter.[7] Vissa Wikidatabaserade faktamallar ger upphov till dubletter av löptextens källhänvisningar, utan att det lokalt går att styra. Andra kan inte visa källhänvisningar. Vissa faktamallar visar ord som saknar lokal Wikipediaartikel, ibland utan möjlighet att dölja ordet. Wikidatas sätt att kategorisera begrepp stämmer inte alltid överens med lokala språkets distinktioner och nyanser i språket. Wikidata fungerar dock så att varje egenskap kan ha en eller flera olika värden belagda med en eller flera källor och vid varje enskild användning är tanken att det ska gå att välja vilket värde som hämtas.

Komplex teknikRedigera

Trots att Wikidata har funnits i många år hämtas fortfarande bara en liten del av innehållet i Wikipedias faktarutor från Wikidata, och det är ovanligt med automatiskt uppdaterade listor, tabeller och diagram, åtminstone i huvudnamnrymden. Orsakerna är flera:

Relativt få personer bidrar till wikidata, sannolikt för att det upplevs som mer tekniskt svårt än Wikipedia, eller åtminstone annorlunda. Användaren måste förflytta sig till och lära sig en ny miljö, wikidata, och samspela med dess användare. Raderingar av det som en användare uppfattar som irrelevant information blir ofta återställda av andra användare. Få bevakar att felaktigt innehåll inte läggs in eftersom wikidataredigeringar inte syns i användarens bevakningslista på Wikipedia som standard, utan man måste aktivera det, och då kan wikidatauppdateringar som berör den egna wikipediaversionen drunkna i den stora mängden andra wikidatauppdateringar.

Att importera stora datafiler till Wikidata kräver assistans av en bot. Botkoden måste ofta anpassas, och importen kan ibland först kräva att man definierar nya egenskaper på Wikidata, vilket är en långsam process eftersom det kräver konsensusbeslut.

Att hämta uppgifter från Wikidata till faktarutor kräver komplex mallprogrammering som utnyttjar någon modul för wikidata. Det är svårt att låna mallkod mellan Wikipedias olika språkversioner, därför att det har utvecklats olika wikidatamoduler för olika språkversioner, och lokala sedvänjor kring hur modulerna ska användas. Faktarutornas parameternamn och deras definitioner kan ofta skilja sig från motsvarande egenskapsnamn på Wikidata.

Att automatiskt skapa listor, tabeller, diagram och kartor på Wikipedia kräver komplicerad programmering i sökverktyg som SPARQL(en)[8]. Ett något enklare alternativ till att använda Wikidata för att lagra statistik kan vara att lagra en tabelldatafil, exempelvis från ett kalkylark, på en sida i Wikimedia Commons datanamnrymd. Detta underlättar automatiskt skapande av diagram och kartor på olika språk,.[9][10][11] men även i detta fall begränsar dagens moduler för grafikvisning möjligheterna och behöver vidareutvecklas.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Paul Allen Invests In A Massive Project To Make Wikipedia Better - Business Insider”. 30 mars 2012. http://articles.businessinsider.com/2012-03-30/tech/31259697_1_wikimedia-foundation-wikipedia-project. Läst 4 januari 2013. 
  2. ^ ”Wikipedia’s Next Big Thing: Wikidata, A Machine-Readable, User-Editable Database Funded By Google, Paul Allen And Others | TechCrunch”. 30 mars 2012. http://techcrunch.com/2012/03/30/wikipedias-next-big-thing-wikidata-a-machine-readable-user-editable-database-funded-by-google-paul-allen-and-others/. Läst 4 januari 2013. 
  3. ^ Wikidata” (på engelska). Wikipedia. 2012-11-17. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikidata&oldid=523453493. 
  4. ^ ”Wikidata Bridge - MediaWiki”. www.mediawiki.org. 3 december 2019. https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=Wikidata_Bridge&oldid=3555012. Läst 15 mars 2020. 
  5. ^ Vrandečić, Denny; Krötzsch, Markus (2014). ”Wikidata: A Free Collaborative Knowledge Base”. Communications of the ACM 57: sid. 78–85. http://cacm.acm.org/magazines/2014/10/178785-wikidata/fulltext. Läst 6 november 2019.  Arkiverad 19 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Wikidata through the eyes of dbpedia
  7. ^ ”The Problem With Wikidata – The Atlantic”. 6 april 2012. http://www.theatlantic.com/technology/archive/2012/04/the-problem-with-wikidata/255564/. Läst 5 januari 2013. 
  8. ^ ”Wikidata:SPARQL query service/Wikidata Query Help - Wikidata”. www.wikidata.org. https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:SPARQL_query_service/Wikidata_Query_Help. Läst 6 november 2019. 
  9. ^ ”Help:Tabular Data - MediaWiki”. www.mediawiki.org. https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Tabular_Data. Läst 6 november 2019. 
  10. ^ ”Map-page - Wikipedia, the free encyclopedia”. en.wikipedia.beta.wmflabs.org. https://en.wikipedia.beta.wmflabs.org/wiki/Map-page. Läst 6 november 2019. 
  11. ^ ”Commons:Structured data - Wikimedia Commons”. commons.wikimedia.org. https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Structured_data. Läst 6 november 2019. 

Externa länkarRedigera