Öppna huvudmenyn

Sweden Solar System är en svensk skalmodell av solsystemet, utgående från Globen i Stockholm som solen och med representationer av planeter och andra objekt från Kiruna i norr till Karlshamn i söder.

Karta över alla koordinater från OSM
Exportera alla koordinater som KML
Exportera alla koordinater som Geo RSS
Solen, representerad av Globen i Stockholm.
Sweden Solar System, Stockholmsområdet
Solsystemet med himlakropparna i skala, men inte avstånden mellan dem
Venus vid KTH i Stockholm
Asteroiden Saltis i Saltsjöbaden, skulptur av Bosse Falk
Merkurius vid Stockholms stadsmuseum, skulptur av Peter Varhelyi

BakgrundRedigera

Idén till Sweden Solar System uppstod på ett seminarium på Stockholms universitets dåvarande astronomiska observatorium i Saltsjöbaden på 1990-talet.[1] Pådrivande i att genomföra idén har varit plasmafysikern Nils Brenning och astronomen Gösta Gahm. Modellen har byggts ut successivt, och utvidgningen pågår fortfarande.[2]

ModellenRedigera

Utgångspunkten är Globen i Stockholm, som är den största sfäriska byggnad som byggts. Med en skala på 1:20 miljoner och med Globen som solen hamnar de inre planeterna, inklusive jorden, i modellen inom 12 kilometer från solen. En astronomisk enhet motsvarar 7,6 km, avståndet mellan Globen och Naturhistoriska riksmuseet. Den närmaste av de yttre planeterna, Jupiter, ligger 40 km från Globen, Saturnus 73 km ifrån och modellens yttersta dvärgplanet Sedna 810. Förutom planeterna ingår i modellen asteroider, kometer och det längst bort belägna fenomenet, terminalchocken, som ligger i Kiruna, 950 km ifrån Stockholm.

Varje del av modellen består av en skalenlig skulptur, eller i enstaka fall en graverad platta.[3] Modellens minsta representation, asteroiden Palomar-Leiden, är i modellen en femtedels millimeter stor. Den största planeten, Jupiter, är mer än sju meter i diameter.

Sweden Solar System är världens största modell av solsystemet.[4]

De inre planeternaRedigera

De yttre planeternaRedigera

Övriga objektRedigera

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Nils Brenning och Gösta Gahm: Solsystemet i tid och rum och en resa genom Sweden Solar System, Graphium Norstedts Media, Stockholm 1999, sid 13
  2. ^ Det senast tillskottet invigdes den 14 januari 2010: asteroiden Saltis av skulptören Bosse Falk vid Saltsjöbadens observatorium, numera Kunskapsskolan i Saltsjöbaden.
  3. ^ [a b c] Jupiter representeras av en blomsterrabatt på Arlanda flygplats. I Uppsala finns inte heller någon tredimensionell skulptur av Saturnus ännu.
  4. ^ Glenday, Craig (2014, red.): Guinness World Records 2015, sid. 24. Läst 16 maj 2016. (engelska)
  5. ^ En solskivediameter på 71 m motsvarar skalan 1: 20 miljoner. Globensfärens diameter är dock i själva verket exteriört 110 m, och Globen är således i modellen i en större skala än övriga objekt.
  6. ^ Pressmeddelande om invigningen av Saturnusmattan i Uppsala, läst 2009-06-08
  7. ^ Lista över Saturnus månar vid Uppsalas skolor, läst 2009-06-08.
  8. ^ Ersätter tidigare modell i Furuvik nära Gävle som vandaliserades. UNT.
  9. ^ Invigning under Astronomins dag och natt den 13 oktober 2012. Källa: Populär Astronomi, 2012 nr 2, s. 10.
  10. ^ ”Uranus landade i Lövsta”. Arbetarbladet. 10 oktober 2014. http://www.arbetarbladet.se/uppland/tierp/uranus-landade-i-lovsta. Läst 26 september 2014. 

Tryckta källorRedigera

  • Brenning, Nils; Gahm Gösta, Falk Bosse (1999). Solsystemet i tid och rum och en resa genom Sweden Solar System. Stockholm: Graphium Norstedts media. Libris länk. ISBN 91-971722-5-1 

Externa länkarRedigera