Administrativ historik Redigera
Kommunens område motsvarar socknarna : Aneboda , Asa , Berg , Bergunda , Drev , Dädesjö , Dänningelanda , Furuby , Gårdsby , Hemmesjö , Hornaryd , Jät , Kalvsvik , Nöbbele , Ormesberga , Sjösås , Söraby , Tegnaby , Tjureda , Tolg , Tävelsås , Uråsa , Vederlöv , Växjö , Öja , Öjaby , Ör och Östra Torsås . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Växjö stad som 1863 bildade en stadskommun .
Växjö Östregårds municipalsamhälle inrättades i Växjö landskommun 12 december 1919 och upplöstes 1940 när hela landskommunen införlivades i Växjö stad.
1941 inkorporerades Hemmesjö landskommun i Tegnaby landskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner " i området: Bergunda (av de tidigare kommunerna Bergunda, Öja och Öjaby ), Braås (av Drev , Dädesjö , Hornaryd och Sjösås ), Lammhult (av Aneboda , Asa och Berg ), Linneryd (av Linneryd och Nöbbele ), Mellersta Kinnevald (av Dänningelanda , Kalvsvik , Tävelsås och Vederslöv ), Moheda (av Mistelås , Moheda, Ormesberga , Slätthög och Ör ), Rottne (av Gårdsby , Söraby , Tjureda och Tolg ), Väckelsång (av Jät , Uråsa och Väckelsång) och Östra Torsås (av Tegnaby och Östra Torsås). Samtidigt uppgick Furuby landskommun i Hovmantorps köping medan Växjö stad förblev opåverkad.
Växjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Växjö stad, landskommunerna Bergunda, Braås, Lammhult, Mellersta Kinnevald, Rottne och Östra Torsås, samt en del ur Hovmantorps köping (Furuby församling ), en del ur Linneryds landskommun (Nöbbele församling ), en del ur Väckelsångs landskommun (Jät och Uråsa församlingar ) och en del ur Moheda landskommun (Ormesberga och Örs församlingar ).[ 7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga .[ 8]
Blasonering : I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver en naturfärgad bild av S:t Sigfrid, stående, klädd i röd klädnad och med gloria av guld samt hållande i högra handen en kräkla och i vänstra en kyrka, båda av guld.
Växjö stads vapen fastställdes 1939. Efter kommunbildningen 1971 ville statsheraldikern att man skulle ersätta vapnet med en mer överskådlig komposition. Kommunen önskade dock behålla stadens vapen och lät registrera detta i Patent- och registreringsverket år 1974 .
Distrikt inom Växjö kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 11] :
Det finns 11 tätorter i Växjö kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015[ 12] . Centralorten är i fet stil.
År
Partier
1994-1998
S
V
MP
1998-2002
S
V
MP
2002-2006
S
V
MP
2006-2010
M
C
FP
KD
2010-2014
M
C
FP
KD
2014-2018
M
C
MP
L
KD
2018-
M
C
MP
L
KD
Kommunfullmäktige Redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande
M
Bo Frank
Förste vice ordförande
MP
Cheryl Jones Fur
Andre vice ordförande
S
Emelie Öberg
Lista över kommunfullmäktiges ordförande Redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande
M
Anna Tenje
Förste vice ordförande
C
Andreas Olsson
Andre vice ordförande
S
Malin Lauber
Lista över kommunstyrelsens ordförande Redigera
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Byggnadsnämnden
L
Rickard Karlsson
M
Anton Olsson
S
Tony Lundstedt
Kultur- och fritidsnämnden
KD
Jon Malmqvist
M
Lena Wibroe
S
Otto Lindlöf
Nämnden för Arbete och Välfärd
M
Oliver Rosengren
KD
Ricardo Chavez
S
Tomas Thornell
Omsorgsnämnden
M
Ulf Hedin
KD
Anna Zelvin
S
Julia Berg
Tekniska nämnden
M
Sofia Stynsberg
MP
Cheryl Jones Fur
S
Martin Edberg
Utbildningsnämnden
M
Pernilla Tornéus
L
Torgny Klasson
S
Martina Forsberg
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
L
Anders Landin
S
Arijeta Reci
Valnämnden
M
Benny Johansson
S
Bengt-Göran Sandell
Revisionen
V
Örjan Mossberg
L
Nils Fransson
Överförmyndarnämnden
M
Sigvard Jakopson
Mandatfördelning i Växjö kommun, valen 1970–2018 Redigera Valår V S MP SD NYD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 2 25 16 8 10 61 87,9 1973 2 24 20 4 1 10 61 90,9 1976 2 24 18 6 11 61 91,4 1979 4 22 14 6 2 13 61 89,9 1982 5 23 2 12 2 2 15 61 90,5 1985 6 22 2 9 7 15 61 89,1 1988 6 21 4 9 7 2 12 61 85,9 1991 6 17 2 2 9 6 4 15 61 87,1 1994 8 22 3 8 3 2 15 61 87,0 1998 9 20 2 6 2 6 16 61 81,35 2002 7 22 3 6 5 5 13 61 80,81 2006 6 20 3 2 6 4 4 16 61 82,54 2010 4 19 5 2 5 4 2 20 61 83,93 2014 4 20 4 4 6 2 2 19 61 85,36 2018 5 19 3 5 5 3 3 18 61 86,62 Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
I Norden:
I övriga Europa:
Utanför Europa:
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7 .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022 , Statistiska centralbyrån , 11 maj 2022, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar , Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 18 januari 2016)
^ [a b ] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 .
^ ”Om universitetet” . Egen webbplats . Växjö universitet. 20 november 2009. Arkiverad från originalet den 28 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100128063645/http://www.vxu.se/about/ . Läst 18 januari 2010 .