Växjö kommun

kommun i Kronobergs län, Sverige

Växjö kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralort är Växjö som också är länets residensstad.

Växjö kommun
Kommun
20090811 Växjö 2, Marktplatz.JPG
Domkyrkan och stadshotellet
SloganEuropas grönaste stad
Kommunens vapen.
Växjö kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKronobergs län
CentralortVäxjö
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 914,28 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 664,92 kvadratkilometer[2]
- därav vatten249,36 kvadratkilometer[2]
Folkmängd96 854 ()[3]
Bef.täthet58,17 inv./km² (land)
Läge
Växjö Municipality in Kronoberg County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°53′00″N 14°48′00″Ö / 56.883333333333°N 14.8°Ö / 56.883333333333; 14.8
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVäxjö domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0662[4]
Anställda7 725 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0780[6]
Postnummer350 03–359 99
Riktnummer0470
GeoNames2663535
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Majoriteten av befolkningen är sysselsatta inom service- och tjänstesektorn samt inom offentlig förvaltning.

Befolkningstillväxten har varit kraftig sedan kommunen bildades på 1970-talet med en ökning på över 60 procent fram till början på 2020-talet. Efter valet 2006 har kommunen styrts av Alliansen, sedan 2014 i koalition med Miljöpartiet. April 2021 lämnar miljöpartiet den styrande majoriteten.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Aneboda, Asa, Berg, Bergunda, Drev, Dädesjö, Dänningelanda, Furuby, Gårdsby, Hemmesjö, Hornaryd, Jät, Kalvsvik, Nöbbele, Ormesberga, Sjösås, Söraby, Tegnaby, Tjureda, Tolg, Tävelsås, Uråsa, Vederlöv, Växjö, Öja, Öjaby, Ör och Östra Torsås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Växjö stad som 1863 bildade en stadskommun.

Växjö Östregårds municipalsamhälle inrättades i Växjö landskommun 12 december 1919 och upplöstes 1940 när hela landskommunen införlivades i Växjö stad.

1941 inkorporerades Hemmesjö landskommun i Tegnaby landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Bergunda (av de tidigare kommunerna Bergunda, Öja och Öjaby), Braås (av Drev, Dädesjö, Hornaryd och Sjösås), Lammhult (av Aneboda, Asa och Berg), Linneryd (av Linneryd och Nöbbele), Mellersta Kinnevald (av Dänningelanda, Kalvsvik, Tävelsås och Vederslöv), Moheda (av Mistelås, Moheda, Ormesberga, Slätthög och Ör), Rottne (av Gårdsby, Söraby, Tjureda och Tolg), Väckelsång (av Jät, Uråsa och Väckelsång) och Östra Torsås (av Tegnaby och Östra Torsås). Samtidigt uppgick Furuby landskommun i Hovmantorps köping medan Växjö stad förblev opåverkad.

Växjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Växjö stad, landskommunerna Bergunda, Braås, Lammhult, Mellersta Kinnevald, Rottne och Östra Torsås, samt en del ur Hovmantorps köping (Furuby församling), en del ur Linneryds landskommun (Nöbbele församling), en del ur Väckelsångs landskommun (Jät och Uråsa församlingar) och en del ur Moheda landskommun (Ormesberga och Örs församlingar).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga.[8]

GeografiRedigera

Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Småland. Växjö kommun gränsar i öster till Uppvidinge kommun och Lessebo kommun, i söder till Tingsryds kommun och i väster till Alvesta kommun i Kronobergs län samt i norr till Sävsjö kommun och Vetlanda kommun i Jönköpings län.

Växjö kommun ligger i Värend, ett av Smålands traditionella små länder.

Topografi och hydrografiRedigera

Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Från söder till norr är höjdskillnaden i området ungefär 170 meter. Barrskogsklädd morän täcker berggrunden som i huvudsak består av granit och porfyr. Det förekommer flera stråk av isälvsavlagringar där de mest betydande är Växjöåsen och Dädesjöåsen. Kring sjön Åsnen och i Mörrumsåns dalgång finns finkorniga sedimentjordar där det finns större områden med odlingsmark. Bland större sjöar återfinns Helgasjön, med öarna Helgö och Hissö, norr om centralorten och Åsnen i söder.[9]

NaturskyddRedigera

I kommunen finns 23 naturreservat.[10] Delar av ön Hissö blev naturreservat redan 1944 men 2016 blev hela ön, inklusive omgivande vatten och småöar naturreservat. Det är i synnerhet bokskogen, gamla tallar och det rika fågellivet som bedömts ha ett skyddsvärde.[11] Ett annat exempel är Asa domänreservat som skyddades 1956 innan det blev naturreservat 1996. Större delen av området består av myrmark.[12]

Administrativ indelningRedigera

 
Distrikt inom Växjö kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Dädesjö, Gemla, Gårdsby, Hemmesjö-Furuby, Ingelstad, Kalvsvik, Lammhult, Sjösås, Söraby, Tävelsås, Vederslöv, Växjö stads- och domkyrkoförsamling samt Öjaby.

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt[13]:

TätorterRedigera

Det finns 11 tätorter i Växjö kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.[14] Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Växjö &&&&&&&&&&065383.&&&&&065 383
2 Rottne &&&&&&&&&&&02395.&&&&&02 395
3 Ingelstad &&&&&&&&&&&01792.&&&&&01 792
4 Lammhult &&&&&&&&&&&01694.&&&&&01 694
5 Braås &&&&&&&&&&&01692.&&&&&01 692
6 Gemla &&&&&&&&&&&01462.&&&&&01 462
7 Åryd 687
8 Åby 433
9 Furuby 368
10 Tävelsås 351
11 Nöbbele 256

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

År Partier
1994-1998 S V MP
1998-2002 S V MP
2002-2006 S V MP
2006-2010 M C FP KD
2010-2014 M C FP KD
2014-2018 M C MP L KD
2018- April 2022 M C MP L KD
April 2022- M C L KD

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Rose-Marie Holmqvist
Förste vice ordförande S Alf Skogmalm
Andre vice ordförande M Bo Frank

Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ingvar Dominique 1971 1982 Moderaterna
  Ragnar Munther 1982 1988 Centerpartiet
  Åke Eriksson 1988 1991 Socialdemokraterna
  Rune Rydén 1991 1994 Folkpartiet
  Åke Eriksson 1994 2006 Socialdemokraterna
  Nils Posse 2006 2014 Moderaterna
  Benny Johansson 2014 2016 Moderaterna
  Bo Frank 2017 2022 Moderaterna
  Rose-Marie Holmqvist 2022 Socialdemokraterna

Mandatfördelning i Växjö kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022516810
2516810
6187,9
54
1973224204110
2420410
6190,9
5110
197622418611
2418611
6191,4
4417
1979422146213
42214613
6189,9
4120
19825232122215
5231215
6190,5
4417
198562229715
6229715
6189,1
4318
1988621497212
62149712
6185,9
4120
19916172296415
61796415
6187,1
3724
1994822383215
82238315
6187,0
3427
1998920262616
9206616
6181,35
3229
2002722365513
722365513
6180,81
3328
20066203264416
620364416
6182,54
3526
20104195254220
41955420
6183,93
3328
20144204462219
42044619
6185,36
3229
20185193553318
5193553318
6186,62
3526
20225222732317
52273317
6182,79
3328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Anna Tenje
Förste vice ordförande C Andreas Olsson
Andre vice ordförande S Malin Lauber

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sten Sandström 1971 1973 Socialdemokraterna
  Sune Svantesson 1973 1982 Centerpartiet
  Martin Ekdahl 1982 1988 Moderaterna
  Sven-Åke Andersson 1988 1991 Socialdemokraterna
  Bo Frank 1991 1994 Moderaterna
  Carl-Olof Bengtsson 1994 2006 Socialdemokraterna
  Bo Frank 2006 2016 Moderaterna
  Anna Tenje 2017 Moderaterna

Övriga nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Byggnadsnämnden L Rickard Karlsson M Anton Olsson S Tony Lundstedt
Kultur- och fritidsnämnden KD Jon Malmqvist M Lena Wibroe S Otto Lindlöf
Nämnden för Arbete och Välfärd M Oliver Rosengren KD Ricardo Chavez S Tomas Thornell
Omsorgsnämnden M Ulf Hedin KD Anna Zelvin S Julia Berg
Tekniska nämnden M Sofia Stynsberg C Claes Bromander S Martin Edberg
Utbildningsnämnden M Pernilla Tornéus L Torgny Klasson S Martina Forsberg
Miljö- och hälsoskyddsnämnden L Anders Landin S Arijeta Reci
Valnämnden M Benny Johansson S Bengt-Göran Sandell
Revisionen V Örjan Mossberg L Nils Fransson
Överförmyndarnämnden M Sigvard Jakopson

VänorterRedigera

I Norden:


I övriga Europa:


Utanför Europa:

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Service- och tjänstesektorn och offentlig förvaltning ger majoriteten av kommunens arbetstillfällen. Exempelvis är Länsförvaltningen, Rikspolisstyrelsen, Centrallasarettet och Sankt Sigfrids sjukhus samt Linnéuniversitetet och Sankt Sigfrids folkhögskola alla belägna i centralorten. I kommunen finns också flera kunskapsintensiva och högteknologiska företag. Ungefär 8 procent av arbetstillfällena finns inom tillverkningsindustrin där exempel på företag är Volvo Construction Equipment som tillverkar dumprar och Rottne Industri som tillverkar skogsmaskiner.[9]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

I riktning från nordväst till sydost genomskärs kommunen av Kust till kust-banan. SJ:s fjärrtåg trafikerar sträckan mellan Göteborg, Alvesta (med anslutning till Södra stambanan) och Kalmar med station i Växjö. Öresundstågs fjärrtåg trafikerar sträckan Kalmar, Alvesta och Malmö. Regiontågen Krösatågen trafikerar sträckan Växjö, Jönköping. I kommunen möts riksvägarna 23, 25, 27, 29, 30 och 37.

Utbildning och forskningRedigera

År 2022 fanns 40 kommunala grundskolor med ett flertal olika profiler[15] samt sex fristående. Bland de fristående hade flera av skolorna olika profiler däribland Internationella engelska skolan, Växjö islamiska skola och Växjö montessoriskola.[16] Det fanns då tre gymnasieskolor i kommunal regi – Kungsmadsskolan, Katedralskolan och Teknikum.[17] Kungsmadsskolan inkluderar Växjö idrottsgymnasium.[18]

I kommunen finns också Linnéuniversitetet, tidigare Växjö universitet och Högskolan i Växjö. I början av 2020-talet hade universitetet omkring 41 000 registrerade studenter varav 17 000 var helårsstudenter. Vid universitetet bedrivs även forskning.[19] År 2021 var andelen personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år 32 procent vilket var något högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[20]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutveckling i Växjö kommun 1810–2022
År Invånare
1810
  
21 600
1850
  
31 666
1900
  
36 819
1950
  
43 516
1960
  
46 344
1968
  
56 004
1970
  
59 019
1980
  
64 661
1990
  
69 547
2000
  
73 901
2010
  
83 005
2020
  
94 859
2022
  
96 854
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.
  • All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 18 339, eller 21,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 86 970 den 31 december 2014).[21]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Växjö kommun 86 970 personer. Av dessa var 14 190 personer (16,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

Invid Helgasjön finns Kronobergs slottsruin, byggd som biskopsborg. Som en viktig del I att försvara den svenska gränsen mot Danmark byggdes slottet ut av Gustav Vasa och hans söner.[23] Ett annat kulturarv är Teleborgs slott, uppfört i 1900 av Fredrik Bonde som morgongåva till sin hustru Anna Koskull.[24]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver en naturfärgad bild av S:t Sigfrid, stående, klädd i röd klädnad och med gloria av guld samt hållande i högra handen en kräkla och i vänstra en kyrka, båda av guld.

Växjö stads vapen fastställdes 1939. Efter kommunbildningen 1971 ville statsheraldikern att man skulle ersätta vapnet med en mer överskådlig komposition. Kommunen önskade dock behålla stadens vapen och lät registrera detta i Patent- och registreringsverket år 1974.

Se ävenRedigera

BibliografiRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Växjö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4xj%C3%B6. Läst 9 juni 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.vaxjo.se. https://www.vaxjo.se/sidor/se-och-gora/motion-och-friluftsliv/naturreservat.html. Läst 9 juni 2022. 
  11. ^ ”Hissö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/hisso.html. Läst 9 juni 2022. 
  12. ^ ”Asa domänreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/asa-domanreservat.html. Läst 9 juni 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  15. ^ ”Grundskolor”. www.vaxjo.se. https://www.vaxjo.se/sidor/forskola-och-skola/skola-6-16-ar/grundskolor.html. Läst 9 juni 2022. 
  16. ^ ”Fristående grundskolor”. www.vaxjo.se. https://www.vaxjo.se/sidor/forskola-och-skola/fristaende-forskolor-och-skolor/fristaende-grundskolor.html. Läst 9 juni 2022. 
  17. ^ ”Gymnasieval Växjö - Gymnasieval Växjö”. gymnasieval.vaxjo.se. https://gymnasieval.vaxjo.se/. Läst 9 juni 2022. 
  18. ^ ”Kungsmadskolan - Gymnasieval Växjö”. gymnasieval.vaxjo.se. https://gymnasieval.vaxjo.se/vara-gymnasieskolor/kungsmadskolan. Läst 9 juni 2022. 
  19. ^ ”Om Linnéuniversitetet”. Lnu.se. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/. Läst 9 juni 2022. 
  20. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 9 juni 2022. 
  21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  22. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  23. ^ ”Hej Växjö - Besöksguide / Sevärdheter och aktiviteter i Växjö”. Hej Växjö. https://xn--hejvxj-eua0m.se/. Läst 9 juni 2022. 
  24. ^ ”Teleborgs Slott - Växjös egna sagoslott från medeltiden”. Hej Växjö. https://xn--hejvxj-eua0m.se/teleborgs-slott/. Läst 9 juni 2022. 

Externa länkarRedigera