När jag går in i redigeringsläge får jag inte längre upp "knapparna" ovan rutan, med fuktioner som bold, italic, länkar och signatur. Så har det varit sedan igår tror jag. När jag försöker använda tecknena under redigeringsrutan, genom att markera ett ord och sedan trycka på t.ex. dubbelklamrar, så händer ingenting annat än att jag hör ett klick. Är detta ett fel som bara jag har? Jag använder monobook.//IP16 december 2008 kl. 13.43 (CET)[svara]
När jag igår läste om hackerattackerna mot IE ändrade jag i enlighet med tidningens instruktioner säkerheten i webbläsarens inställningar till hög säkerhet. Påverkar detta sådana här saker?//IP16 december 2008 kl. 15.25 (CET)[svara]
Jag använder alltid Firefox (när det är möjligt vill säga) för redigering av Wikipedia eftersom detta program har vissa fördelar över IE (exempelvis find as you type samt stavningskontroll). Betyder det alltså att jag inte drabbats av de säkerhetsproblem som IE haft (uppenbarligen ja, men jag har inte läst detaljerna ang säkerhetsfelet...)? Ztaffanb18 december 2008 kl. 10.54 (CET)[svara]
Säkerhetsfelet i IE åtgärdades igår med en uppdatering. Alla webbläsare är förstås utsatta och har säkerhetsluckor. Att IE är så drabbat beror så vitt jag vet på att hackare koncentrerar sig på den för att så många använder den.//--IP18 december 2008 kl. 10.57 (CET)[svara]
Det finns dock undersökningar som tyder på att öppen källkod har färre buggar än stängd dito, just eftersom flera ögon har möjlighet att granska koden, så det är troligt att man ligger bättre till om man väljer ett fritt alternativ än om man väljer ett slutet, proprietärt alternativ[1]. Glibc har till exempel otroliga 0 buggar per 1000 rader källkod, vilket borde vara ett oslagbart resultat [2]. MiCkE18 december 2008 kl. 15.26 (CET)[svara]
Jag registrerade mig för att jag funderade på att få hit en, speciell, svenskspråkig artikel. "Få hit" alltså i betydelsen översätta/skriva. Det är inte helt självklart hur just den artikeln borde rubriceras, och om två nära besläktade företeelser i Finland och Sverige borde tas upp i samma artikel (som t.ex. NE och Svensk Uppslagsbok gör) eller om det ska vara två separata artiklar som hänvisar till varandra.
(red.konfl.) Portaldiskussionssidorna är nog inte det bästa sättet för att få respons från andra användare. Om det skulle finnas ett aktivt projekt som relaterar till ämnet så är det kanske bättre. Annars fungerar Bybrunnen till det mesta.
Angående din fråga om artikeln så har jag ingen aning. Ett sätt är ju att du skriver artikeln så som du tror det skulle bli bäst, och så kan man justera den i efterhand om det skulle behövas. -- boivie ✎17 december 2008 kl. 18.56 (CET)[svara]
Jag tänkte bara påminna om nästa veckas tävling som går ut på att skriva om matvanor i olika världsdelar. Över julen behöver ingen jobba ensam och därför är tävlingen uppbyggd som lagtävling. Om du vill vara med i ett vinnande lag är det högsta tid att anmäla sig, annars är de lovande platserna upptagen. --NordelchFör Wikipedia - i tiden18 december 2008 kl. 20.24 (CET)[svara]
En bild på ett landskap för att symbolisera en hel nationredigera
På många landssidor finns det en bild som tydligen ska ha som syfte att sammanfatta landets hela klimat i en enda bild, och som av storleken att döma anses vara ungefär lika viktig som kartan. Detta kan ses här (permlänk) i Sverige till exempel. Personligen tycker jag detta är helt oförståeligt, dessa "naturbilder" har dessutom inget stöd i mallen {{landsfakta}} utan har lagts in godtyckligt som klartext. Är det någon annan än jag som tycker att idén att sammanfatta en hel nation med en "fin bild" är något oseriös? Jag har åtminstone tagit bort den i Sverige nu och jag uppmanar alla som ser dylika inlagda bilder att göra detsamma, om det inte finns en bred konsensus att införa denna typ av representativa bildsystem (vilket jag skulle tycka vara väldigt konstigt eftersom jag aldrig sett det på t.ex. ENWP). Det är ofta fina bilder och den som har kommit på idén behöver inte ta åt sig, men jag tycker helt enkelt att det inte passar. »поτωışτ(disk.|bidr.)15 december 2008 kl. 18.21 (CET)[svara]
Ja, låt oss göra hela wikipedia till en stel, trist, livlös textmassa utan någon som helst koppling till den verklighet som finns därbortom. Jag ser inget fel i att ta med bilder av denna typ för att illustrera vyer från landet. Återställer härmed intill dess att konsensus finnes. Mörkerman15 december 2008 kl. 18.35 (CET)[svara]
Jag ser inte problemet med att en landskapsbild får "representera" ett land tillsammans med kartan. Till och med traditionella uppslagsverk gör så när utrymme bjuds, och då ger ändå Wikipedia mer rättvisa åt en landskapsbild än ett tryckt uppslagsverk ger. Landskapsbilder är dessutom kulturneutrala, och tacksamma ur upphovsrättssynpunkt. /Yvwv[y'vov]15 december 2008 kl. 18.46 (CET)[svara]
Jag håller med Notwist. Det är ofta väldigt fina bilder, men problemet är att man måste skrolla så långt ner innan det kommer någon fakta i faktamallen. Jag ser hellre en karta med landets läge i artikelns huvud. Bättre alltså med fotot på en lämplig plats i artikeltexten hellre än i mallen. /rrohdin15 december 2008 kl. 18.49 (CET)[svara]
Det är sant att många andra wikipedior inte har sådana bilder, men de ger ändå ett trevligt intryck. Allt behöver inte vara stelt, strikt och 100% korrekt. Ett större problem med de där landsmallarna tycker jag dock är att de är för breda. Drar man ner lite på bredden så blir bilderna mindre och stör kanske inte lika mycket. Njaelkies Lea (d) 15 december 2008 kl. 18.53 (CET)[svara]
Medhåll till Njaelkis Lea och Ywvw. Jag tycker inte det är oseriöst att ha en bild från ett land i artiklar om länder, naturligtvis kan det aldrig bli 100% representativt, men sålänge bilden faktiskt är från landet och visar en åtminstone i någon del inte alldeles ovanlig naturvy tillför det något, inte minst är det trevligt att ha bilder i artikeln. (Sen kan man föra det till en annan nivå, och fundera på om landet som kanske snarare är en politisk-administrativ enhet över huvud taget har något alls att göra med en konkret naturmiljö som finns på en plats som ingår i denna enhets definierade område, men det är ganska teoretiskt och långsökt). Däremot har jag väl ingen direkt åsikt om var i artiklarna det är bra eller dåligt att lägga bilden. --ɐbuı1ɟ15 december 2008 kl. 19.01 (CET)[svara]
Gärna en och ännu hellre flera landskapsbilder i löptexten i nationsartiklarna. Däremot är jag skeptisk till att ha sådana bilder i landsmallen, både av layoutmässiga skäl (panoramabilder är ofta breda, vilket inte är optimalt i marginalplacerade rutor), dels för att det - i vart fall för större länder - blir väldigt svårt att hitta ett landskap som är "typiskt" för hela landet. Som skåning (om än inflyttad) känner jag mig ju t ex inte så värst representerad av den bild på Lapporten som ligger där nu... /FredrikT15 december 2008 kl. 19.07 (CET)[svara]
Högst upp i faktarutan finns redan flaggbild, vapenbild och kartbild. Det blir väldigt trångt med en ytterligare bild där. Det är bättre att lägga bilder i på någon annan plats i artikeln. /81.231.250.11015 december 2008 kl. 19.15 (CET)[svara]
Att Wikipedia skulle vara "strikt och 100 % korrekt" eller "stel, trist, livlös textmassa" är inget annat än halmdockor. Det jag sa var att det är oseriöst att sammanfatta en hel nation med en enda bild. Bara själva agerandet att välja en bild är i min mening ett brott mot WP:NPOV eftersom man prackar på läsaren åsikten att "denna bilden representerar landet bättre än andra bilder". Av exakt samma anledning motsatte jag mig när Staffan Jacobsson ville införa citat för att inleda en hel artikel, det är något som hör hemma i en uppsats eller en bok med värderingar, inte i en encyklopedi. Om man använder logik så förstår man snabbt att det går att rättfärdiga karta, vapen och flagga väldigt snabbt — de är samtliga officiella symboler för nationen ifråga. Det är NPOV, Wikipedia speglar fakta, precis som det är. Var i denna ekvation kommer det in att Wikipedia ska lägga in en "fin bild" för att representera landet? Om ni inte har några vettigare argument än att utmåla mig som en person som vill ha Wikipedia till en grå byråkrati så måste ju ni vara det motsatta, personer som på något sätt fått för sig att Wikipedia är en community som man ska pynta upp gemensamt och göra så fin som möjligt. Fina bilder får plats i resten av artikeln, under en passande rubrik. Rationaliteten i att bara saker som är fakta ska stå i landsmallen är enligt mig inget man kan sätta sig emot. Det är väl själva källan i ett neutralt perspektiv? »поτωışτ(disk.|bidr.)15 december 2008 kl. 23.15 (CET)[svara]
Jag ser gärna fina bilder på Wikipedia, men håller ändå med Notwist i viss mån. En faktaruta bör vara så kompakt och faktaspäckad som möjligt, artikeln i sig får däremot gärna vara broderande, gärna med en eller flera landskapsbilder, antingen i avsnitt om olika delar av landet / dominerande naturtyper eller helt enkelt som ett litet galleri på slutet. --kaj@kth.se15 december 2008 kl. 23.30 (CET)[svara]
Flytta ned landskapsbilden från faktarutan. Och tänk gärna till med bilden, om man inte har ett flertal småbilder under "geografi" eller annan rubrik. Använd till exempel nationalsymboler (berget Fuji för Japan eller en landsblomma), en tongivande stad, en nationalpark (det är ändå nån slags nationalsymbol), monument från äldre eller nyare tid, o s v… --Idrougge16 december 2008 kl. 00.58 (CET)[svara]
Som FredrikT. Att ha med en landskapsbild skulle vara lite som att illustrera artikeln katt med en svans istället för en hel katt. (Att ha med i mallhuvudet, menar jag; det är klart att man kan ha landskapsbilder eller relevanta katt-delar i respektive artikel!) CalleC16 december 2008 kl. 10.38 (CET)[svara]
Du får ursäkta Notwist, men jag såg inte i originalinlägget att du menade att huvudproblemet var att bilden låg i mallen. Med resonemanget kan man likaväl ifrågasätta alla ensamma bilder på landskap i lands-artiklar, och i så fall kan jag inte gå med på det. Det blir inte totalt NPOV vad man än väljer för bild (liksom egentligen inte en fullkomligt rättvis återspegling av verkligen hur mycket man än egentligen skriver), men det fallet har jag ändå svårt att uppfatta som ett problem. Om det alltså bara gäller landsmallarna, så ja, det kanske inte är riktigt lämpligt att placera sådana bilder där, nej. --ɐbuı1ɟ16 december 2008 kl. 16.52 (CET)[svara]
Jag tyckte att jag med all nödvändig tydlighet markerat att jag bara anser att själva landsmallen inte ska ha en bild i sig, en bild som dessutom bryter mot syntaxen och av den enkla anledningen inte ska vara med alls. Vill folk ha en bild av detta slag (vilket det inte verkar som, och det är onekligen bra för det är en dum idé) så får man istället ta upp det på malldiskussionen så att mallen kan få en korrekt variabel för den bilden. »поτωışτ(disk.|bidr.)16 december 2008 kl. 18.21 (CET)[svara]
Haller med om att det inte bor finnas nagon bild i faktamallen (utover karta, flagga, vapen). Efter att ha kollat runt pa diverse andra lander verkar manga av bilderna vara tagna rent ur det bla. Vad gor t.ex. Helsingor representativt for Danmark? Bilder i artikletexten kan alltid motiveras med t.ex. "Troligen Kinas mest valkanda byggnadsverk" men faktarutan bor vall inehalla just fakta. Att bidlerna sedan ar inlagda som ett fulhack av motto-parametern gor ju inte saken battre. /Lokal_Profil16 december 2008 kl. 18.29 (CET)[svara]
En poäng för termen "fulhack". Nej men seriöst, jag tycker att vi redan nu kan bestämma att alla bilderna ska rensas bort och så får eventuella anhängare gå Den Rätta Vägen och föra diskussionen på malldiskussionen. I mina ögon verkar det som ett välmenat tilltag hos en nybörjare men det är ingenting vi kan behålla. »поτωışτ(disk.|bidr.)16 december 2008 kl. 18.35 (CET)[svara]
Användare:Butterkaka och jag har haft en liten diskussion angående en kategorisering av skådespelerskan Ebba Hultkvist som för tillfället studerar på Handelshögskolan i Stockholm. Saken gäller Wikipedias syn på huruvida Ebba bör räknas som alumn eller ej. Diskussionen från idag kan läsas på Butterkakas diskussionssida, och vi efterlyser alltså fler åsikter i frågan. Vad tycker ni? Räknas Ebba som alumn? Om så, skulle detta även gälla om hon hoppar av? /Scuzzer16 december 2008 kl. 17.30 (CET)[svara]
Svenska Wikipedia definierar alumn: "En alumn (av latinets alumnus, elev; plural mask. alumni, plural fem. alumnae, försvenskad plural alumner) är en tidigare student från en viss högskola, med eller utan examen.". Ne.se definierar bara ordbetydelsen: "(latin alu´mnus, ytterst av a´lo 'föda', 'nära'), lärjunge, elev.". Enligt vår artikel "alumn", och mig själv, skulle Ebba platsa som alumn när hon, oavsett om hon tagit examen eller ej, avslutat sina studier på Handels. /Hedning16 december 2008 kl. 17.40 (CET)[svara]
De flesta universitets definition av alumner torde vara "en person som har studerat vid vårt universitet, men inte längre gör det". Något krav på avlagd examen finns inte, i alla fall inte vid mitt universitet. Även om det flesta nu för tiden läser på program är det dock inte alla som gör det. Däremot kan inte en person som fortfarande bedriver studier betraktas som alumn. -- Rex Sueciæ16 december 2008 kl. 17.42 (CET)[svara]
Om en person som fortfarande bedriver studier, vilket vi inte vet om Ebba Hultkvist gör, inte kan betraktas som alumn, hur ska då en sådan person kategoriseras? I Scuzzers och min diskussion kom vi fram till att kategorin "Personer verksamma vid [lärosäte]" inte heller är lämplig för sådana fall. Ska man helt enkelt avstå från att kategorisera en sådan person efter universitets- eller högskoleutbildning tills den har avslutat sina studier? Butterkaka16 december 2008 kl. 17.53 (CET)[svara]
Varför skall man tvunget kategorisera någon efter vilken högskola de läser vid?
Ja, det är fullständigt irrelevant, speciellt som hennes studier inte har nåt att göra med anledningen till att hon är känd. Det är artiklar som Albert Einstein som bör innehålla alumni-kategorier. /Grillo16 december 2008 kl. 18.48 (CET)[svara]
Jag anser att alumni-kategorierna är överflödiga. Många framstående akademiker, som till exempel professorer, har under sin studietid flyttat mellan olika lärosäten. Dessa biografier kan därigenom förses med flera av dessa kategorier, i synnerhet som inga specificerade krav på vad som krävs för att räknas som alumn finns. Om till exempel en person blivit medicine licentiat i Lund, studerat en tid i Berlin, disputerat vid KI i Stockholm och promoverats i Uppsala (så kunde det vara under en period), då kan ju han ränas som alumn vid fyra lärosäten, och då blir denna kategorisering ganska meningslös. /Annika16 december 2008 kl. 19.39 (CET)[svara]
Nja, meningslös blir den väl inte, bara lite mer komplicerad? Sedan kanske kategorier som "Personer verksamma vid..." för det mesta är mer informativa om forskare. Tomas e16 december 2008 kl. 20.56 (CET)[svara]
Alumni-kategorierna har interwikilänkar. På en.wp är detta system mycket utbyggt. Typiskt finns för varje högskola två kategorier: alumni (alumner) och faculty (undervisare och forskare). Jag hittade bara en högskola som hade en kategori för studenter, och jag menar att det vore ett misstag att skapa sådana. Strängt taget är väl Ebba inte alumn (ännu), men jag ser inte det som något hinder mot att inkludera henne i kategorin. --LA216 december 2008 kl. 19.42 (CET)[svara]
Jag instämmer i LA2:s slutsatser här ovan och finner andejons och Grillos invändningar högre upp som aningen märkliga. Kategorierna är sammanfattningar av det viktigaste i artiklarna, och det är väl ganska självklart att en persons akademiska utbildning är relevant och viktig information i de flesta artiklar. För övrigt är just Albert Einstein inte kategoriserad på detta sätt, i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia, antagligen eftersom detta skick på svenskspråkiga Wikipedia begränsar sig till svenska lärosäten. De scenarion som Annika är nog inte så vanliga i alla fall i Sverige, eller misstar jag mig här? Butterkaka16 december 2008 kl. 20.55 (CET)[svara]
Å andra sidan är kategoritypens förekomst på en: inte heller ett argument mot att även ha den på svenska. Jag förstår den rädsla som finns att det kan gå väl mycket inflation i denna typ av kategorier, men å andra sidan tror jag att det många finner informationen intressant - inte minst de berörda lärosätena själva eftersom det finns en tydlig trend i universitetsvärlden i dag att allt mer vårda sig om just sina alumner. Och under alla omständigheter tycker jag att det är bättre med kategorier än att t ex lägga långa listor av typen "Kända personer som läst vid XX universitet" i själva universitetsartiklarna, vilket vi annars kanske skulle riskera att folk gjorde. /FredrikT16 december 2008 kl. 21.36 (CET)[svara]
De här kategorierna går om de används på sätten som förespråkas ovan på samma sätt som listorna i ortsartiklarna, "kändisar från x-stad", som friskt blandar folk som bor där, folk som har en bakgrund där, folk som fötts där och folk som har en syssling där. Ska vi kategorisera dessa på samma sätt? /Grillo16 december 2008 kl. 21.51 (CET)[svara]
Vem har talat om utbildningsort? Det är inte orten som är fokus utan universiteten, även om de flesta universitet är bundna till endast en ort. Sedan ser jag ingen risk i att det som Grillo beskriver skulle uppstå. Dessa kategorier har funnits ett tag nu, på både engelsk- och svenskspråkiga Wikipedia, utan att sådant har skett. Till skillnad från kändiskap är studier vid ett universitet inte något subjektivt. Butterkaka16 december 2008 kl. 22.04 (CET)[svara]
På vilket sätt är var en f.d.(?) skådespelare utbildar sig i ekonomi relevant? Jag kan förstå kategorier för skådepelare som utbildats vid Dramatiska institutet, ekonomer från Handels eller kända lärde av olika slag från Uppsala universitet, men jag ser inte poängen i att blanda in folk som gjort sig kända för något helt annat.
Uppriktigt talat ser jag detta som en pseudodebatt eller åtminstone inte som ämnet här. Vi diskuterade ju först om vad som anses vara alumner och hur man ska kategorisera dessa, inte om vi ska sådana här kategorier överhuvudtaget. Så fort jag skrev något blev det tydligen liv i luckan. Tråkigt. Men med ett sådant resonemang som du anför vore det alltså inte relevant att kategorisera Tobias Billström som alumn från Lunds universitet, där han tog en fil. mag. i historia, eftersom han är migrationsminister idag, eller? Jag anser att den sortens argument inte riktigt håller. Sedan vet vi inte om Ebba Hultkvist byter yrke i framtiden. Det finns ju onekligen exempel på att sådant har hänt andra skådespelare. Butterkaka16 december 2008 kl. 22.12 (CET)[svara]
Tja, David Batra har t ex en magisterexamen i ekonomi från Lund och blev sedan underhållare. Trots detta använder inte bara Ekonomihögskolan vid Lunds universitet honom ofta i sin marknadsföring bland sina exempel på kända tidigare studenter, utan Batra har även själv flera gånger återvänt dit som talare o dyl vid olika arrangemang på skolan. Samhörighetskänsla behöver inte bara baseras på exakt koppling studieämne-yrkeskarriär. /FredrikT16 december 2008 kl. 22.17 (CET) (PS Detta var främst en replik till Andejons, men Butterkakas senaste inlägg kom emellan så att kopplingen kanske blev litet oklar)[svara]
Nej, jag ser inte vad Billströms utbildningsort har med vad han är känd för att göra. FredrikT har rätt i att det även finns andra som kanske kan ordnas in i kategorierna, men jag ser fortfarande inte varför det skall göras med någon slags automatik. Poängen kan ju inte vara att skapa en alumnimatrikel, utan att göra det möjligt att hitta folk som på ett meningsfullt sätt kan kopplas till respektive lärosäte.
Jag vill bara slå ett slag för alumikategoriseringen och hålla med majoriteten att kategorisering med utbildning är relevant. Oavsett vad individen gör idag utgör eventuella akademiska studier en period i livet som sannolikt varit ganska betydelsefull. Listan över Alumni säger för övrigt lika mycket om ett lärosäte som utbildningsinstitutionen kan säga något om individen. Kolla på Ebbas kollegor på Handelslistan till exempel, i mitt partiska tycke ganska intressant samling mäniskor. El Maco18 december 2008 kl. 18.23 (CET)[svara]
Efter att ha följt diskussionerna här ovan lutar jag åt att utföra följande åtgärder:
Ta bort Ebba Hultkvist från kategorin med alumner från Handelshögskolan i Stockholm och vänta med att lägga tillbaka kategorin tills hon avlagt examen eller åtminstone avslutat sina studier på något sätt (läs: hoppat av).
Justera formuleringen "Det här är en lista över personer med akademisk examen från HHS." på Kategori:Alumner från Handelshögskolan i Stockholm till något i stil med "Det här är en lista över personer som har studerat HHS."
Skulle detta kunna anses vara ett lämpligt drag i enlighet med Wikipediagemenskapens intresse?
Vad gäller sidodiskussionen, d.v.s. kategorins existens eller användande i största allmänhet, finner jag den intressant men känner att jag inte har några vettiga argument eller åsikter att bidra med. /Scuzzer19 december 2008 kl. 10.56 (CET)[svara]
Hej! Lite då och då ser jag listor på Wikipedia som är uppdelade i delar, t ex Lista över psalmer A-L resp Lista över psalmer M-Ö. Jag undrar vad poängen med detta är? Må så vara att artikeln skulle bli rätt lång annars, men idag kan det knappast anses vara ett problem. T ex Bybrunnen är dubbelt så stor som de båda artiklarna tillsammans, detsamma gäller för väldigt många artiklar. Jag tänkte jag skulle kolla vad som gäller kring detta innan jag börjar sammanfoga listartiklar? Plrk19 december 2008 kl. 10.51 (CET)[svara]
Förr i tiden fick man en varning när man förhandsgranskade en sida på över 32 kB. Anledningen var att äldre webläsare kunde få problem att redigera så stora sidor. Även om problemet med äldre webläsare inte längre är så relevant, så tycker jag det kan vara en bra tumregel att inte skapa sidor större än så. Åtminstone inte för artiklar. Har man mer material än så bör man lägga delar av materialet i undersidor, och skapa en bra sammanfattning av materialet i huvudartikeln. För listor är det kanske inte lika negativt med stor storlek. Däremot bör man alltid fundera på om listan fyller någon funktion som inte kategorier skulle kunna fylla lika bra. -- boivie ✎19 december 2008 kl. 11.54 (CET)[svara]
Åter igen (se ovan angående #Sions Sånger 1951) ligger en del av förklaringen i det avsomnade Projekt Psalmer. I det här fallet har man att välja på att låta saker ligga som de gör, slå ihop listorna, avskaffa listorna, eller återuppväcka hela psalmprojektet. Hittills har saker fått ligga som de gör. --LA219 december 2008 kl. 16.35 (CET)[svara]
Artikeln om den laestadianska psalmboken Sions Sånger 1951 innehåller en lista med länkar till psalmer, varav en stor majoritet är otroligt korta. Jag var på väg att tagga några för snabbradering med motiveringen "ej av encyklopediskt intresse", men jag tänkte att jag skulle kolla lite här först. Anses publicerade psalmer vara relevanta per WP:REL? Jag kan inte finna någonting som säger att de skulle vara det, men det är ju jävligt många... Listan räcker gott, den skulle kunna utökas till att inkludera även författare och kompositör i de fall denna information finns tillgänglig. Vad tror ni? Plrk19 december 2008 kl. 00.27 (CET)[svara]
Poängen med separata artiklar är att väldigt många psalmer förekommer i flera olika psalmböcker. Självklart vore det trevligt med lite mer utförlig information om de flesta psalmerna, men att slå ihop tror jag inte vore den bästa lösningen. Relevansen kan stödjas med att en andlig sång genomgår en mycket hård prövning och väljs framför ett stort antal andra sånger när den inkluderas i ett samfunds officiella psalmbok. När den väl fått en plats där (och särkilt om den finns i flera) får den stor spridning, och fick kanske ännu större förr. /dcastor19 december 2008 kl. 00.58 (CET)[svara]
Jag kan köpa att det finns många psalmer som helt klart förtjänar artiklar, Den blomstertid nu kommer är ju ett slående exempel. Men jag är tveksam till att det räcker med den hårda prövningen för att inkluderas som artikel på Wikipedia. Det finns väldigt många psalmer (och ännu fler som inte har artiklar ännu), varav de allra flesta förmodligen aldrig kommer att få mer information än författare och i vilka psalmböcker de publicerats. Skulle det inte räcka med en enhetlig lista för det? Plrk19 december 2008 kl. 10.47 (CET)[svara]
Psalmartiklarna är resultatet av ett stort och ambitiöst samarbetsprojekt för ett par år sedan. Det fördes vad jag minns en hel del diskussion redan då om relevansen i alla dessa artiklar, och eftersom projektet fullföljdes utgår jag från att konsensus blev att relevans förelåg. Både utifrån detta och utifrån det stora arbete som ligger bakom dessa artiklar tycker jag att det vore olämpligt nu i efterskott "rasera" delar av detta arbete. /FredrikT19 december 2008 kl. 11.05 (CET)[svara]
Håller med Dcastor och FredrikT ovan. Just nu ligger projektet nere, men inget säger att det måste förbli så. Det hänger ju endast på om och när någon ny entusiast tar sig verket an. Att bara författare och sångbok anges är inte så bara. Det ger stora möjligheter att leta vidare och det ger en god möjlighet att se hur spridd en nu måhända bortglömd psalm en gång var. Idén att inkludera i lista är opraktiskt just för att denna inklusion i så fall ska göras i många listor, och den dag en ny sångsamling beskrivs där några av de då inkluderade psalmerna finns med, så finns inga artiklar att länka till. I Wikisourse passar det bra att lägga själva texten (om den är PD), men knappast kringinformationen. När texten läggs i Wickisourse är det ju därför mycket praktiskt att det finns en motsvarande artikel på wp att länka tillbaka till. Taxelson20 december 2008 kl. 11.48 (CET)[svara]
Händelserna i Rosengård skapar stora nyhetsrubriker och vad som egentligen händer är till stora delar oklart. Ändå skapas en artikel Kravallerna i Rosengård 2008 där källorna är av karaktären subjektiva och/eller nyhetsstressiga. För att få till artikeln Estoniakatastrofen så behövde det gå många år och flera utredningar innan det har gått att få ihop en korrekt artikel. Kan vi inte mer ha en modell för artiklar av nyhetskaraktär att bara skildra det helt uppenbara, odiskutabla och helt skippa resten tills utredningar och annat finns framme och kan fungera som riktigt källor. Den nuvarande hanteringen där olika personer utifrån olika svaga källor försöker rekonstruera händelseförlopp och skriva om detta känns inte seriöst och riktigt agerande för en encyklopedi. Jag är medveten artiklar då blir nästan löjligt korta, men jag ser det mer önskvärt än nuvarande återspeglande av spekulativa källor, dvs ta bara med saker som alla kan hålla med om, stryk all som det finns olika åsikter om och där entydiga källor saknas. Wanpe21 december 2008 kl. 11.20 (CET)[svara]
Hell, jag skulle gärna se att vi hade som regel att inte skriva artiklar om händelser förrän det har gått ett år från att de hände... Plrk21 december 2008 kl. 11.41 (CET)[svara]
Det skulle nog bara göra Wikipedia mindre användbart. Ofta är inte situationerna så förvirrade som ovan (enkelt exempel: ingen tvivlar på att Spaniens herrlandslag tog EM-guld i fotboll i somras). Bättre skriva en kort artikel och sedan hänvisa till Wikinews.
De flesta källor är från etablerade medier. Problematiken är att en del (se artikelns diskussionssida) vill ha in uppgifter som bara kan bekräftas av den politiska tidskriften Yelah som helt klart inte är opartisk. De etablerade medierna vad jag kan se och läsa ger samma bild av händelseförloppet vilken bekräftas av polisen. Obelix21 december 2008 kl. 12.03 (CET)[svara]
Men DN är väl helt klart partisk, de skriver det polisen säger. Polisen har en anledning att ljuga och isolera händelserna så dom inte ska spridas eller populariseras. Polisen vill ha ordning, ordningen är också en politisk ståndpunkt aka partisk. Sluta ljuga för dig själv! Herr X(D)21 december 2008 kl. 12.16 (CET)[svara]
(red. konflikt med Herr X)Det här handlar inte om vad vi tror eller inte tror, eller vad vi tycker eller inte tycker utan om att allt som står på Wikipedia ska kunna verifieras av trovärdiga källor. Wikipedianers egna inställningar får inte påverka uppslagsverkets innehåll. Dagens nyheter anses nog i alla fall av de flesta här som en trovärdig källa, liksom andra etablerade massmedier. I dessa speglar inte den politiska ståndpunkten artiklarnas innehåll. Polisens uppgifter om händelserna får väl i allra högsta grad anses som trovärdiga? Obelix21 december 2008 kl. 12.37 (CET)[svara]
Det är inget fel att skriva om aktuella händelser, men lite mer källkritik vore önskvärt. Det är dock ett allmänt problem för svenska Wikipedia. Väsk✎21 december 2008 kl. 12.25 (CET)[svara]
Om det är lika för alla så skulle jag definitivt vara för att förbjuda att använda tidningar över huvudtaget på grund av dess, i mina ögon, många tidigare felsteg. Man kan inte utgå, jag gör det i alla fall inte, att det som står i tidnignarna är sant Herr X(D)
Jag blir helt paff obelix... På vilket sätt är polisen neutral, de åker till rosengård kastar ut människor som bor där ur sina lokaler, för att sen gripa, misshandla, och säga afahoror till folk. Polisen är inte neutral någonstans. Vad gäller neutraliteten: Varför skulle massmedia vara neutral? De för fram sanna händelser ur sitt perspektiv aka polisens version, yelah för fram sanna händelser ur sitt perspektiv; det sociala upproret. Att det skulle finnas någon som är neutral i denna konflikten är en lögn, och problematiskt om du tycker så. Herr X(D)21 december 2008 kl. 12.52 (CET)[svara]
Källkritik handlar inte om att förbjuda eller tillåta. Det handlar om att tänka och analysera. Och håll vänligen diskussionen om separata artiklar borta från den här principdiskussionen. /Grillo21 december 2008 kl. 13.00 (CET)[svara]
Jag sa inte att bara polisens uppfattning/version skulle lyftas fram eller att det var neutralt att bara lyfta fram deras version, utan att deras uppgifter måste anses trovärdiga eftersom de faktiskt är en statlig myndighet. Enligt pressetiska regler skall massmedia lyfta fram båda parters version och inte vinkla innehållet till att bara berätta en parts version. Detta följer den etablerade massmedian för det mesta (såvida det inte är skandalnyheter med Paris Hilton som råkat vissa brösten), men det är mer problematiskt med mindre politiska tidskrifter. Jag hoppas det blev mer begripligt nu. Obelix21 december 2008 kl. 13.17 (CET)[svara]
Är inte de artiklarna de mest lästa på WIkipedia? Och är inte de en av anledningarna till att WP är före NE, eftersom Wikipedia är bra på att skapa aktuella artiklar snabbt. Jag säger inte att de artiklarna är bra, men att radera dem rakt av är nog inte en bra idé. //moralist21 december 2008 kl. 13.07 (CET)[svara]
Jag håller med dig moralist. Det brukar ofta hävdas att allt som behandlar nyheter ska placeras på Wikinews istället och att vi eventuellt kan få skriva om dem här "ett par år senare om det fortfarande känns relevant då". Jag tror att det är helt fel tänkt, det är främst nu som artikeln behövs. Ibland kan det kännas som något desperat försök att hålla Wikinews vid liv. Jag bryr mig inte mycket om Wikinews ärligt talat, de har mina sympatier men jag är aktiv här på Wikipedia och det är vad jag vill göra så bra som möjligt.
Frågan är inte om något ska placeras här eller på Wikinews, frågorna är "Är det här relevant för Wikinews?" och "Är det här relevant för Wikipedia?", helt oberoende av varandra. Rimligen behandlas dock händelserna olika av de båda. Medan Wikinews kan få plats för mer citat av typen det har bråkats om ovan och behandla varje ny händelse i fallet så bör Wikipedia samla på sig fakta (inte gissningar eller vad någon hävdar att de har hört) och ge en översiktlig beskrivning av händelsen. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 13.51 (CET)[svara]
Jag har sagt det tidigare och nämner det igen eftersom jag tycker att det är en bra idé: Börja nyhetsartiklar i årtalsartiklarna. Nutidshändelser gör sig bättre där och vi får då ett upplägg mer i enlighet med andra uppslagsverk. Som bonus kan årtalsartiklar bli läsvärda vilket jag tror ingen tycker är fel. Så länge vi leker journalister kan vi aldrig få till en encyklopediskt intressant artikel som kan stå på egna ben. //StefanB21 december 2008 kl. 14.05 (CET)[svara]
Det kan säkert vara idé att skriva där också, men bara tror jag inte på om det blir mer än någon rad. Problemen som många av dessa artiklar har är precis som du lite antyder att folk skriver dem som en journalist skulle skapa en nyhetsartikel och inte som en encyklopedisk artikel. Det är dock en fråga som är skild från om vi ska ha artiklarna eller inte, i min mening åtminstone. Själv skriver jag i princip aldrig artiklar om nyligen inträffade händelser, förutom att avfluffa dem ibland, men jag tror att de är viktiga för Wikipedia. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 14.38 (CET)[svara]
...så då fixar vi till den artikeln. Den har väl samma problem som alla andra artiklar där redigeringskrig förekommer. Jag ser inte detta som ett slag mot att vi snabbt ska kunna få fram vettiga artiklar, vi borde snarare bli lite bättre att hålla ordning på dom och kanske inte ta upp allt vad som skrivs på debattsidor och internettidningar. --Bomkia21 december 2008 kl. 15.10 (CET)[svara]
Det är alltid intressant att se kvalitativa mätningar på att vi går framåt! Då jag inte är så fiffig att jag kan gå in och analysera databasdumparna själv tackar jag för att andra delar med sig av informationen, fortsätt med det =) /-nothingman-21 december 2008 kl. 14.03 (CET)[svara]
Ja statistik är alltid intressant, så det tackar vi för. Det är rätt logiskt att vi går framåt kvalitativt, frågan är nog mer om det går snabbt nog? När ska stats.wikimedia.org uppdateras förresten? Vore kul att kunna jämföra oss med andra språk. -- JIESDEO21 december 2008 kl. 14.10 (CET)[svara]
Jag tror stubbjakten går för långsamt. Om längden för våra 10% kortaste artiklar har ökat från 404 till 414 bytes (+10) på en månad, så kommer det att ta oss ett helt år att komma dit danskarna var i november (528 bytes). Vi är bra på att jaga substubbar runt 170 bytes, men långsamma med att åtgärda stubbar i intervallet 200-500 bytes. På senaste tiden har fokus legat på könskategorisering (vilket har ökat många artiklars längd med 20 bytes) och syntaxfel, snarare än på stubbjakt. Att antal redirects ökar är ett tecken på att artiklar slås samman, men kanske borde det vara ännu mer av den varan. --LA221 december 2008 kl. 15.41 (CET)[svara]
Det blir på ett sätt svårare att förlänga artiklar ju längre de är. Okej, riktigt långa artiklar (typ 2000 bytes) är enkla ett förlänga - stavfelsfixande, småputs, omstrukturering och dylikt, men korta artiklar som ändå inte är jättejättekorta är svårare än jättejättekorta. Jättejättekorta går det ofta att utöka med bara något ord (typ ändra "Fotboll, boll att spela fotboll med." till "Fotboll är en boll avsedd att spelas fotboll med." i artikeln Fotboll (boll)), vilket gör stor (procentuell) skillnad. Det finns även många flera korta artiklar än jättejättekorta artiklar. Dessa är abnledningar till varför arbetet går trögare. Å andra sidan finns det vissa faktorer som - inte helt, men åtminstone till viss del - väger upp detta: ju färre korta/jättejättekorta artiklar vi har, desto färre korta skapas det (nya användare får inte intrycket att det är ok att skapa jättejättekorta/korta). Dessutom sammanslås/infogas jättejättekorta artiklar i andra korta artiklar, vilket gör att de blir längre. Fler får också reda på detta förlängsnings-/infognings-/raderingsarbete och engagerar sig inom det. Intressant med statistiken, för övrigt. Trots att arbetet med korta artiklar verkar gå allt trögare, gör vi framsteg. Calandrella21 december 2008 kl. 16.09 (CET)[svara]
Instämmer med Calandrella, även om det går långsamt så verkar det ändå gå åt rätt håll. Tycker att det börjar bli dags för en substubbtävling igen! Tills dess så kan alla välja ut ett eget favoritämne och känna stolthet när substubbarna inom det ämnet blir färre och färre. Man kan även se till att ens eget län hör till de som har så få substubbar som möjligt, Värmlands län och Jämtlands län har noll, kan du se till att det blir detsamma för ditt län? Alla kan välja ut ett litet ämneshörn och åtgärda och bevaka där, blir vi många som gör så så kommer vi successivt kunna förlänga fler artiklar. Det är bra att få dessa statisktikrapporter så att man ser att kvalitetsarbetet går framåt. / Elinnea21 december 2008 kl. 16.48 (CET)[svara]
Visst, det är alltid kul med fler användare som deltar i projektet, men att hela tiden i sina diskussionsinlägg relatera till sina egna tävlingar tycker jag inte är särskilt snyggt. xenus21 december 2008 kl. 17.28 (CET)[svara]
Varför är det av betydelse vem det var som höll i substubtävlingen senast? Menar du att bara för att man anordnat en substubtävling så bör man inte skriva att man önskar att en sådan startar igen, för att göra så är inte "snyggt"? / Elinnea21 december 2008 kl. 20.34 (CET)[svara]
Det stora antalet stubbar kan ses som ett tecken på att vi har ovanligt stor andel deltagare som gillar att vara produktiva även när detta innebär ett ganska monotont arbete. Ett annat tecken såg vi förra helgen, när vi låg i framkanten på att lägga in bilder som serverades av bioimage server. Detta skulle programmerare som ivrar för förlängning och komplettering kunna ta fasta på. Ett första steg skulle kunna vara att ge oss stöd för att lägga in motsvarande bilder i artiklar som inte är biografiska. Vi kanske skulle kunna gå vidare med commonslänkar. ... Slå ihop är silver. Komplettera är guld. Komplettering ökar innehållet. Det gör inte hopslagning. Hjälp oss bli wikivärldens ledande cyborg. --Ettrig21 december 2008 kl. 17.20 (CET)[svara]
Jag har jobbat en del med några skivbolagsartiklar och jag undrar om någon skulle kunna göra en skivbolagsmall, pga brist på kod-kunskaper. Jag tycker att det blir bättre struktur på artikeln, samt att det finns en del skivbolagsartiklar här på den svenska Wikin. Det finns redan en liknande mall på den engelska wikin, jag hade tänkt att mallen skulle se ut som den engelska versionen. Mesphito21 december 2008 kl. 12.35 (CET)[svara]
Hej!
Jag skulle vilja göra lite reklam för veckans tävling, som denna vecka handlar om världens kök. Det är en lagtävling, men bara två lag finns anmälda hittills, och enbart en deltagande i varje lag. De nuvarande lagen arbetar med det Finländska köket och det Spanska köket (där jag själv deltar). Det går såklart att starta nya lag om nya länder också.
Detta verkar vara en rolig tävling, och skulle också hjälpa Wikipedia en hel del. Så det vore roligt om fler kunde delta, så kom igen nu! =) frisko22 december 2008 kl. 13.22 (CET)[svara]
Jag gjorde om sidan för Wikipedia:Projekt Sveriges geografi så att diskussionen ligger på framsidan, alltså precis som här på Bybrunnen och på sidorna för Faktafrågor, Bildfrågor och Wikipediafrågor. Förhoppningen är att det ska ge ett mer levande intryck av projektet. Närliggande projekt (slott och herresäten, Värmland, kyrkobyggnader, ...) får gärna använda den sidan för sina diskussioner. Diskussioner blir annars lätt för utspridda till tusen ställen där ingen hittar dem. Jag döpte också om "mål" och "områden" till "aktiviteter". Det är ju sällan vi når våra mål, men förhoppningsvis ska vi kunna vara mer aktiva (under 2009). God Jul! --LA222 december 2008 kl. 15.08 (CET)[svara]
Vi är många som tror att fler fria bilder i commons och wikipedia kan vara mycket bra, inte minst ser vi fler och fler återkopplingar att bilder ökar attraktiviteten och nyttan, se tex David Shanbones blogg (tack Morlist för tipset). Och vi har här en möjlighet som andra kommersiella ecyklopedier på nätet har svårare att tillföra samma nytta.
Jag har fått i uppdrag att försöka sätta ihop vad som går att åstadkomma i området, där jag också försökt lyssna in erfarenheter från andra chapters. Till denna första sammanställning tar jag gärna emot synpunkter, fler tips eller om någon tom känner för att utveckla/starta något i någon del så är det också mycket välkommet. Återkoppling här eller via mail tas tacksamt emot. Wanpe22 december 2008 kl. 16.11 (CET)[svara]
Efter förra årets Wikiscanner som pusslade ihop IP-adress med artikel för att se ifall till exempel ett företag redigerat i sin konkurrents artikel, kommer nu Wikidashboard. Wikidashboard är ett sätt att se vilka som redigerat mest i en artikel, se antal redigeringar, och annan statistik. Precis som Wikiscanner kommer det här hjälpa till att göra Wikipedia mer transparent. Kul, tycker jag. Jag hoppas att det kommer en version som är inbyggd i MediaWiki och att det blir tillgängligt för svenskspråkiga Wikipedia också, inom kort.//Hannibal22 december 2008 kl. 21.01 (CET)[svara]
Som jag använder begreppet skådeprocess är det en process som i första hand är till för att ge ett intryck, t.ex. ett politiskt intryck som i Nürnbergprocessen. En skenprocess däremot är i först hand till för att (genom undertryckande av juridiska normer) få en oskyldig dömd - ...eller möjligen få en skyldig dömd till hårdare straff än vad som skulle motsvarat rättspraxis.
Min fråga nu är vad den samlade wikipedia-erfarenheten säger.
Hör detta hemma i wiktionary eller wikipedia?
Bör det finnas två artiklar, eller bör skillnaden påpekas i den redan befintliga artikeln?
Om du kan förklara vad det betyder, om det finns en historia bakom begreppen, om du kan ta upp exempel och om det skrivits om dessa begrepp och de är etablerade föreslår jag att du gör två olika artiklakr här på WP... det är i a f mitt råd. Herr X(D)18 december 2008 kl. 20.38 (CET)[svara]
SAOB håller i stort sett med dig, Degeröbo, men tillägger att skådeprocess numera används även i betydelsen skenrättegång. (SAOB föredrar "skenrättegång" i stället för "skenprocess"; det senare ordet finns, men förklaras med det förra.) Jag tycker nog att en wikipediaartikel kan vara vettig, om man kan förse den med några exempel och litet diskussion runt offentliga kontra m. e. m. hemliga rättegångar. (Själv är jag inte särskilt insatt i frågorna.) Jörgen B23 december 2008 kl. 21.42 (CET)[svara]
Jag sökte nyligen på mitt användarnamn på Google (för första gången) och jag hittade då en nyhetsartikel som hade med min bild som jag hade laddat upp på Commons (nämligen Vatican City view from Castel Sant'Angelo.JPG). Jag blev glatt överraskad och otroligt förvånad (min tanke var ungefär: "Är min bild som jag tog för ett halvår sedan verkligen så pass bra att den kommer med i en nyhetsartikel?"). Jag letade då lite till på sökresultaten på Google och upptäckte då att flera andra webbplatser hade gjort samma sak (det kan i och för sig ha varit spegelsidor, eftersom innehållet var ungefär detsamma överallt). Jag råder er som har laddat upp någon bild på Commons att göra samma sak som jag gjorde, vem vet vad ni kan hitta. /Poxnar(disk.)18 december 2008 kl. 21.48 (CET)[svara]
Knuckles kommentar påminde mig om när jag skulle googla på min föreläsare och stavade honom som "Guy Beaten" istället för "Guy Baeten"... Söker man på Grillo får man bara Beppe Grillo-relaterade träffar dock. /Grillo18 december 2008 kl. 23.33 (CET)[svara]
Roligaste fallet jag hittat hittils var at franska ambasaden anvande mina kommunvapen pa sin sida (sidan har darefter gjorts om/raderats). Hittade dessutom en dros "credits" till bilder jag aldrig tidigare sett i mitt liv. Rekommenderar sokstrangen "Anvandarnamn" -site:wikipedia.org -site:wikimedia.org -site:wapedia.mobi till att borja med. /Lokal_Profil23 december 2008 kl. 20.40 (CET)[svara]
Jag läste nyss i tidningen att "världens samtliga 10 000 fågelarter fått svenska namn". Två ornitologer har tagit fram svenska namn åt samtliga fågelarter och deras förslag ska nu bedömas av andra fågelintresserade. Om förslaget går igenom innebär detta ett enormt arbete för oss med att namnge alla fåglar här på Wikipedia med deras svenska namn (jag vet inte om det är brukligt att döpa själva artiklarna med svenska namn, men de bör åtminstone nämnas i inledningen). Hur ska vi gå tillväga? Starta ett projekt? En tävling? Popperipopp23 december 2008 kl. 11.40 (CET)[svara]
YES, sånt här är skitkul. Jag är med på det, vare sig det är i form av "eget arbete", tävling, projekt eller något annat. Detta blir roligt. Herr X(D)23 december 2008 kl. 13.13 (CET)[svara]
Sakta i backarna. Detta diskuteras redan på Projekt fåglar. Listan har tagits fram av medarbetare till Sveriges ornitologiska förening, men den är ju inte alls helt vedertagen än. Vissa namn kommer säkerligen att ändras. Jag tycker att diskussionen bör ske på Projekt fågllars diskussionssida där den startats. Jag kopierar över denna diskussion dit. Calandrella23 december 2008 kl. 15.25 (CET)[svara]
Någon har börjat lägga in om låtar som Keith Almgren har skrivit, och gör ett fantastiskt jobb. Jag misstänker att 90.130.3.213, 83.177.106.127, 83.177.5.97, och 83.177.110.224 är samma person skrivit dem. Bland annat har flera av Kikki Danielssons mindre hitlåtar skrivits, men då det inte var några av hennes dunderhits (och enligt SLBA har inga direkt större nman gjort covers på dem heller, fast jag vet inte om de är vanliga på dansbanor) infogar jag i artiklarna om hennes album, där jag skapade de flesta kring 2006. Men denne skapar ständigt nya artiklar. Jag är rädd för att snacka med nykomlingar, för de kan bli bortskrämda och tro att de inte får göra fel eller att Wikipedia bara skall handla om gamla grekiska filosofer. Kommer i håg att jag snackade med en nykomling här, sedan var nykomlingen borta. Hur skall man prata med dem. J 198223 december 2008 kl. 17.13 (CET)[svara]
J 1982 och jag har haft en dialog om detta innan lite och tycker som sagt att det är bra att infoga där relevansen inte räcker till för en egen artikel. Dessutom blir det ett bättre sammanhang. Jag tror inte du behöver vara så orolig över att skrämma bort nya nybörjare. Det är väl så att ofta har de intresse över att skriva om just speciella saker och efter de har gjort det går de igen. Det är givetvis synd att de lämnar men samtidigt är det ju bra att det finns de personer också, som bidrar med enstaka bidrag. Det som man bör tänka på är att berömma dem för deras insats, men annars behöver du nog inte vara särskilt orolig för det. Obelix23 december 2008 kl. 17.21 (CET)[svara]
Jag tror att det i fallet du länkar till inte har något att göra med ditt bemötande (det ser mycket bra ut), utan att IP-nummer nästan aldrig läser sina diskussionssidor, och ofta bara sporadiskt redigerar. Calandrella23 december 2008 kl. 18.02 (CET)[svara]
Inte? Jag och många andra här började som oinloggade. I alla fall läste jag diskussionssidorna redan då jag var aktiv här som oinloggad mellan juli 2005 och januari 2006. J 198223 december 2008 kl. 18.42 (CET)[svara]
God jul! Glöm inte att fotografera och filma jul och nyårsrelaterade saker som julotta eller julskyltning som kan användas i artiklarna! / Elinnea23 december 2008 kl. 16.01 (CET)[svara]
Det strålar en pusselbits-glob med bokstäver på överst till vänster på sidan hon står hon lyst över wikigemenskapens konflikter och bråk sedan den 21 maj 2001 När trollen går fram, när substubbar raderas vilt när det redigeringskrigas om en punkt, då kommer hon hit och då vet man, att snart är det jul.
En del användare väljer att i diskussioner lägga sina inlägg direkt efter de inlägg man svarar på, även om annat har tillkommit nedanför under samma rubrik. Det gör, åtminstone för mig, diskussioner svåra att följa och det är ofta jag helt missar inlägg eftersom de inte ligger längst ner. Inlägg som görs mitt i förutsätter att man varje gång kollar igenom hela diskussionen, även det man redan läst, eller använder historiken som hjälpmedel. Jag vill gärna kunna ha till exempel Bybrunnen framför mig och bara läsa från där jag senast slutade i de diskussioner som intresserar mig. Om man vill svara på ett inlägg som ligger en bit upp är det bättre att i sitt svar markera vad man kommenterar. Så tycker i alla fall jag. /dcastor23 december 2008 kl. 09.05 (CET)[svara]
Jag läser bara bybrunnen via RSS-flöde på historiken. Därför blir det inte svårt för just mig att se vad som tillkommer. Däremot skulle det vara svårt för mig att se sammanhanget om alla tvingades att lägga sitt inlägg längst ner hela tiden. Detta brukar bero på att en diskussion delar upp sig i flera olika delar och en lösning kan då vara att att varje diskussion måste strikt hålla sig till ett ämne och vill man starta avknoppningsdiskussioner får man göra det under ny rubrik. Det är det enda sättet jag kan se att en onästlad diskussion med endast inlägg längst ner kan fungera. Problemet skulle ju annars bli att om en diskussion blir lång, vilket många faktiskt blir, se ovan, är att det är svårt att komma ihåg vad det är det senaste inlägget egentligen svarar på och då måste hela texten avläsas för att se det inlägget, istället för att svara i direkt anslutning till ett inlägg varvid endast ett eller få inlägg högre upp behöver läsas. Summa: behåll dagens ordning eller inför strikt ämnesdisciplin. Av dessa föredrar jag det första alternativet. /Ainali23 december 2008 kl. 09.23 (CET)[svara]
Det föreligger ett problem som dcastor mycket riktigt påpekar. Jag har vid flera tillfällen fått kritik för att jag svarar "på rätt ställe" i diskussioner istället för att skriva längst ner. Jag anser dock att det ligger i diskussionens art att svara på det man vill svara på - inte att svara i kronologisk ordning. Det synes mig vanskligt att längt ner referera till en kommentar högre upp på sidan, det blir inte mer lättläst... Ztaffanb23 december 2008 kl. 09.31 (CET)[svara]
Jag har alltid tyckt att det varit ganska överskådligt så länge man markerar vilken undernivå i diskussionen man svarar på. Som i detta fall Dcastors. Jag håller med Dcastor /Grön✉23 december 2008 kl. 09.38 (CET)[svara]
Som i detta fall går det ju alldeles utmärkt att göra så, men ibland kan det bli svårare. Då får man nästan först citera det man svarar på för att det ska bli begripligt om man måste svara sist. Njaelkies Lea (d) 23 december 2008 kl. 11.08 (CET)[svara]
Jag inser inte riktigt när det inte skulle gå, men i sådana lägen kanske det kunde vara bra att då i stället skapa en delning av diskussionen med hjälp av underrubrik. Jag har ibland senare hittat inlägg med svar eller till och med frågor till mig som jag missat för att de klämts in mitt i. Det är helt enkelt ett väldigt svåröversiktligt sätt att lägga till kommentarer. /dcastor24 december 2008 kl. 02.25 (CET)[svara]
I min världsbild är det ett logiskt och enkelt sätt att strukturera diskussionen, bara man läser sidan på ändamålsenligt sätt.
Vi får nog leva med att folk har lite olika inställning till hur man borde göra, och därmed lite blandade format. Vad som inte funkar är att säga "jag läser diskussionerna på det här sättet, och därför borde alla skriva i ett format som passar hur jag läser dem". --habj25 december 2008 kl. 22.32 (CET)[svara]
Jag håller inte riktigt med. När nya inlägg skrivs mitt inne i diskussionen gör det inte bara att det blir lite svårare att följa (det kan jag leva med även om jag tycker att det ser illa ut – efterföljande inlägg kan komma att se ut som riktiga goddag yxskaft-inlägg) utan att den som läser diskussioner direkt på en längre diskussionssida faktiskt inte ens ser inläggen. Därför tycker jag att det är viktigt att påpeka att den som lägger inläggen så förmodligen missar en hel del mottagare. /dcastor25 december 2008 kl. 23.20 (CET)[svara]
Jag är av helt motsatt uppfattning. Jag har lättare att följa en diskussion, om inlägg som är direkta svar på ett annat inlägg i samma diskussion ligger direkt efter det inlägg det svarar på, med ett extra indrag. Detta oavsett om jag följer en diskussion flera gånger varje dag eller om jag läser igenom en gammal diskussion långt senare. Logisk struktur i diskussionen känns nog viktigare än strikt kronologisk ordning. E.G.27 december 2008 kl. 04.09 (CET)[svara]
Hej!
Ta chansen och fotografera nu i jul! Här nedan har jag gjort en liten lista på julartiklar som saknar illustrationer. Jag ska själv försöka fixa en del bilder, och hoppas att det är fler som tänker göra det. God jul på er!
När man redigerar ett enskilt avsnitt ur en artikel och modifierar källhänvisningar så ser man ju inte själva noterna. Det brukar jag åtgärda genom att helt enkelt lägga in <references/> i slutet av avsnittet och sedan ta bort det innan jag sparar. Problemet är bara att det händer att jag glömmer att ta bort det ...
Så jag undrar om det finns något bättre sätt att göra det här, eller om man rent av skulle kunna stoppa in en funktion i editeringssidan, som lägger in texten "det förhandsvisade inehåller ref-taggar men ingen references-tag, referenserna är:" och sedan visar det som en references-tag skulle ha visat. Skulle det gå att göra? --kaj@kth.se26 december 2008 kl. 15.13 (CET)[svara]
Jag vet faktiskt inte om det finns någon smartare lösning än din men om jag vet att jag kommer pyssla med ref-taggar brukar jag se till att redigera hela artikeln. Är artikeln väldigt lång kan man använda webbläsarens sökfunktion för att komma till det ställe man vill redigera på. /-nothingman-26 december 2008 kl. 15.15 (CET)[svara]
Det går att lösa (och är en bra idé), men programvaran måste troligen modifieras och det kräver utvecklare. Eventuellt kan <references/> läggas in i någon meddelandevariablel på förhandsgranskningssidan; jag skall undersöka det. --Petter26 december 2008 kl. 16.38 (CET)[svara]
Kanske går det att lösa med MediaWiki:Previewnote. Jag vet inte om <references/> funkar där eller hur man skall göra för att de bara skall dyka upp om man redigerar ett avsnitt. Troligen måste vi lägga till lite javascript i common.js också. --Petter26 december 2008 kl. 16.43 (CET)[svara]
Jag kom på en annan lösning. Använd finessen "Texteditor för Mediawiki" (WikEd). Klicka sedan på förstoringsglasen brevid knappen "Förhandsgranska". Då ser du en förhandsgranskning av stycket du redigerar nedanför och referenserna i avsnitten syns nedanför. --Petter26 december 2008 kl. 17.03 (CET)[svara]
Tack, det funkar! WikEd kan ju vara trevligt för extra syntax highligting också, men det var en himla massa toolbars man fick. Nåja, det går nog att stänga av ... (jo, det verkar tillräckligt justerbart för att göra mig nöjd i alla fall). --kaj@kth.se27 december 2008 kl. 20.36 (CET)[svara]
Enkel lösning på klotterhantering från ip-nummerredigera
Under dagarnas klottersanering har jag märks att det ska hålla på att mallas, flytta undan gamla meddelanden och hålla på, allt för att nån har skrivit skjhfsdoifuds i nån artikel. Här är en enkel lösning som skulle minska allt administrativt adminarbete (för kom inte och säg att k-mallarna läses efter första gången de läggs in, det gör de garanterat inte). Skriver nån klotter så vet de att de gjort fel. Blockera i en timme och gå till nästa artikel. Mer än så behöver inte göras. Man behöver inte förklara för de som gjort fel att de visst är välkomna om de bidrar seriöst. Det vet alla. De flesta ungdomar är vana vid internetforum där man blir bannad om man skriver en massa skit. Snarare blir de förvånade när de inte blir det från Wikipedia... Jag tror också, att om vi skulle börja lägga in korttidsblockeringar skulle klottret över tiden minska. Om folk ser att de blir blockerade tolkar de det som "shit wikipedia har ändrat sina regler, nu blir man bannad om man klottrar", och efter hand skulle folk sluta. Det finns ju inget mer lockande än att göra förbjudna saker som man inte straffas för.
Hoppas verkligen att folk faktiskt tänker igenom det här. Just det här att skriva tiotusentals klottermallar känns bara kontraproduktivt. /Grillo18 december 2008 kl. 02.30 (CET)[svara]
Intressant tanke, men jag tror faktiskt inte alls att alla klottrare vill förstöra. Många redigeringar av typen "kljshljsfgfd" känns mer som någon som testar, "fungerar verkligen det här, kan jag verkligen skriva vad jag vill på den här sidan?". Sådana redigeringar kommer från potentiella medarbetare, och för sådana vill vi förklara vad Wikipedia är och hur det fungerar. Då är det synd att ryggmärgsblockera. Jag vet att klottersaneringen tar väldigt mycket tid, men den fungerar väldigt bra så till vida att i princip allt klotter upptäcks och försvinner direkt. //Rotsee18 december 2008 kl. 07.05 (CET)[svara]
Jag har inte sagt att vi ska ryggmärgsblockera, men på vilket sätt tjänar ett "sluta klottra tack"-meddelande för att lära upp folk som testar att det faktiskt går att göra så? Bättre att då konstatera "ja det gick visst", sen tas det bort inom några sekunder. Bra där. Ingen behöver kommentera över huvud taget. Personen förstår att det går att ändra utan att få veta att "ja, det går faktiskt att ändra, men du får egentligen inte lov att ändra". Personer som inte menar väl behöver vi inte lägga tid på alls. Alltså är denna typen av meddelanden i båda fallen onödiga. /Grillo18 december 2008 kl. 08.12 (CET)[svara]
Jag tror på förslaget. Men vad för meddelande får man automatiskt om man försöker redigera från ett blockat IP? Om det kommer en enstaka oskyldig klotterredigering som Rotsee syftar på räcker det nog oftast att bara återställa, detta tar ju verkligen bara ett ögonblick som det sägs. Njaelkies Lea (d) 18 december 2008 kl. 09.10 (CET)[svara]
Hela tänket att skolklottrare är potentiella framtida bidragsgivare tror jag är fel. Någon ytterst enstaka gång ser jag att en nyupplagd artikel är skapad av tidigare klotterkonto (ev annan elev), men dessa nya "artiklar" är då typiskt erbarmligt svaga (typ uuu är supporterklubb till fff och består av 40 personer på norra läktaren). Samtidigt ser vi att antalet nya användare som försöker lägga upp någorlunda ordentliga artiklar ökar kraftigt, och det känns betydligt mer motiverat stötta upp dessa till acceptabla artiklar än artiklar enligt ovan av skolelever. IP nummer från skolor som bara generar klotter kunde med fördel stängas av längre tider. Hur fort man sedan kan slå till handlar om hövlighet, men ur nyttosynpunkt kan de gärna huggas direkt. Och om vi inte vill prioritera hövlighet så kunde man efter en första tvåtimmarblockering nästa gång ge en vecka direkt och tredje gången 6 månader så vi får mer arbetsro. Wanpe18 december 2008 kl. 09.27 (CET)[svara]
Jag tycker Grillos och Wanpes förslag är bra. Det är som sagt tidsbesparande och Wikipedias trovärdighet som encyklopedi ökar. Under Wikipedia Academy var det vissa som blev fundersamma när de fick höra om all vandalism och klotter, och undrade om Wikipedia bara är en enda stor lekstuga. Hårda tag behövs och precis som Wanpe framhäver bör längre blockeringar sättas tidigare för att vi ska bli av med uppenbara klotteranvändare. Vid tredje eller fjärde blockering bör en längre blockering sättas. Obelix18 december 2008 kl. 15.20 (CET)[svara]
Jag håller inte med om att det är en bra ide att blockera IP-adresser under längre tid. Många skol-IP:n tillhör hela kommuner och det innebär att man även eventuellt blockerar bibliotek och andra kommunala verksamheter. Det motverkar Wikipedias syfte och kan liknas med kollektiv bestraffning. Att gå över till ge kortare blockeringar snabbare vid uppenbart klotter, enligt Grillos förslag, tycker jag borde räcka i så fall. Det är trots allt att lägga in klottermallar och flytta runt dem som är det mest besvärliga vid administrationen av klotter. Skulle det vara så att vi går över till att blockera skol-, eller kommun-IP:n längre perioder bör en sådan åtgärd åtföljas av ett mail till den som ansvarar för IP-adressen. -- JIESDEO18 december 2008 kl. 15.34 (CET)[svara]
Jag gillar också Grillos förslag med återställning och korttidsblockering utan snack när det gäller simpelt klotter från oinloggade. Egentligen skulle jag önska att det fanns en logg över antalet sådana åtgärder per IP och att vi kunde e-posta till den ansvarige för de allra värsta klotteradresserna där vi berättar hur det ligger till och frågar hur de kan hjälpa oss minska problemet. Hur ska de ansvariga kunna göra något så länge de svävar i aningslöshet? Däremot får ingen statistik synas så att elever kan börja tävla i mest klottrande. /Rolf B18 december 2008 kl. 17.50 (CET)[svara]
Bra förslag! När K-mallar bara fortsätter att staplas och staplas blir det ju ganska tomma hot till slut och den respekteffekt som Grillo nämner är nog ganska sann. Skjhfsdoifuds-klottret tycker jag ändå kan uppföljas med en TIS-mall så det inte går helt ouppmärksammat förbi. Till exempel ger en blå diskussionslänk en direkt "den här användaren har klottrat förr"-varning till i alla fall mig själv och skulle någon "skjhfsdoifuds":a flera gånger går det knappast att se som test längre. --Meloman18 december 2008 kl. 18.21 (CET)[svara]
Instämmer också. Jag har alltid tvivlat på att så värst många av klottrarna återkommer som seriösa bidragsgivare senare. Man kan dock vara lite tålmodig och avvakta innan man tar till långtidsblockeringar. Några enstaka gånger kommmer kanske någon att förhastat bli blockerad fastän inget ont var menat, men jag tror att i de flesta fall finns i så fall förståelse för att klotter måste hållas efter. / Sten A18 december 2008 kl. 20.23 (CET)[svara]
Håller med om att det är ett bra förslag. Jag är inte säker på om det ger minskat eller ökat klotter, men jag tänker gå över till metoden och prova. Skulle det gå att få kortare tider än två timmar i blockeringsmenyn, förslagsvis 20 minuter och en timme? Visst kan man skriva in tiden för hand, men det blir snabbare att välja i en lista.
Några synpunkter:
Jag tror att det fortfarande finns användning för {{k0}}, {{k1}}, {{k2}} och {{test}} till oinloggade, särskilt testmallen som ger en vänlig hänvisning till Sandlådan.
Jag påpekade att oinloggade inte lätt kan se IP-numrets användarbidrag eller användardiskussion. Det vore bra om det infördes en sådan möjlighet; jag tror bland annat att det skulle underlätta om någon på t.ex. en skola vill kolla vad som har lett fram till en blockering. Se Wikipedia:Wikipediafrågor# Att komma åt användarbidrag och användardiskussion som oinloggad.
Frågan om man ska kortblockera klottrare direkt eller varna först är en fråga som är skild från frågan om man ska långtidsblockera skolor. Jag ser det som att man måste väga mängden klotter mot mängden seriösa bidrag, och blockera på lång tid (t.ex. till slutet av terminen) om det är det som ger bäst slutresultat för artiklarna.Sjö19 december 2008 kl. 13.18 (CET)[svara]
Lite reflektioner över ditt inlägg bara Sjö. Jag tycker att det är rimligt att åtminstone blockera en eller två timmar, och inte i 20 minuter. Effekten kan bli att de väntar av de 20 minuterna bara. Det får inte bli för kort blockeringstid heller. Jag tycker vi kan skrota mallarna k0, k1, k2 då det är bättre att blockera direkt vid uppenbart klotter. Däremot bör vi behålla mallarna {{test}} och {{tis}} där vi misstänker att det kan vara test. De är ju liksom utformade till om personen ifråga testar och inte uppenbart klottrar. Vad säger du om det? Obelix19 december 2008 kl. 13.36 (CET)[svara]
Fördelen med {{k0}}, {{k1}}, {{k2}} och {{test}} mallarna är att det ger en bild av hur mycket en person har klottrat. Antalet {{k3}} mallar ger väl en motsvarande bild med det nya systemet (för jag antar att vi fortfarande skriver dit dem på IP-numrets diskussionssida). Men jag tycker förslaget är bra, det kommer att bespara tid Markus a19 december 2008 kl. 14.23 (CET)[svara]
Som jag tänker mig det så ska inte heller K3-mallen användas, utan man blockerar och går vidare. Vill man se hur mycket IP-numret blivit blockerat finns det ju blockeringsloggar. För adminsitratörer är det dessutom ganska enkelt: i bilden där man väljer blockeringstid m.m. finns en lista över tidigare blockeringar med tidpunkt, längd, alternativ och kommentar. Där kan man alltså få en uppfattning om det kommer lite eller mycket klotter från IP-numret.Sjö19 december 2008 kl. 15.23 (CET)[svara]
Jag kommer att prova "Grillo-metoden" under julledigheten (i mån av tid). Då kommer jag också att testa blockeringar på ca 20 minuter och se om det är så att samma person kommer tillbaka direkt efter blockeringen och fortsätter klottra. (En fördel med ledigheten är att man kan vara ganska säker på att det är samma person som kommer tillbaka och inte bara en annan elev på samma skola.) Jag har sett en tendens att skolklottrare kommer tillbaka dagen efter en tvåtimmarsblockering och fortsätter i samma artikel som förut. Blir det samma resultat av kortare blockeringar än två timmar så har vi i alla fall inte förlorat något, men det blir mindre olägenheter för seriösa användare från samma IP-nummer. Visar det sig att klottrarna kommer tillbaka ganska snart efter det att en kortkort blockering gått ut så vet vi att det inte fungerar.Sjö20 december 2008 kl. 10.08 (CET)[svara]
Jag trodde Grillos modell inte var så mycket som att det inte skulle mallas på diskussionssidan utan helt enkelt att inte lämna något meddelande alls och gå vidare för att jobba med viktigare grejer. Har jag fattat fel? /Ainali20 december 2008 kl. 15.51 (CET)[svara]
Jo, typ. Men i så fall är meddelanden som Herr X:s bättre än en standardmall. Då fattar åtminstone de som klottrat varför de blockerats, om det nu mot förmodan inte skulle vara uppenbart. /Grillo20 december 2008 kl. 23.27 (CET)[svara]
Angående det Rolf B skrev ovan (18 december kl. 17.50) om en logg över antalet korttidsblockeringar per IP: En sådan logg finns, exempel. Eller tänkte du dig något mer avancerat? //Essin20 december 2008 kl. 22.08 (CET)[svara]
Stödjer Grillos förslag här... och exakt hur långa de korta blockeringarna skall vara kan vi väl låta växa fram med tiden, räcker det inte med 20 minuter då får vi väl testa 40 osv.
Passar på att lägga in en länk till en rätt nygjord graf som visar hur antalet tillbakarullningar har sett ut den senaste månaden, uppdelat på dygnets timmar: [5] /Fluff?Fluff!21 december 2008 kl. 11.38 (CET)[svara]
En länk från IP-adressens/användarens diskussionssida till en sån månadsgraf skulle ge en pinsamt god bild att förmedla direkt till den datoransvarige. Det blir ett verktyg för denne att kolla att de åtgärder som h*n vidtar också leder till relsutat och att alla Wikipedianer kan se hur det fortskrider. /Rolf B26 december 2008 kl. 04.37 (CET)[svara]
Och fanns det dessutom en länk till IP-adressens diskussionssida och användarhistorik (på samma sätt som det finns för inloggade) skulle det vara ännu lättare för en IT-ansvarig (eller t.ex. lärare på en skola) att följa upp vad som har skrivits från den egna adressen.Sjö28 december 2008 kl. 10.56 (CET)[svara]
Sådana här redigeringar är tyvärr sådant som får mig att vilja invänta Wikipedia:Flagged revisions innan jag själv medverkar mera i sv.wikipedia. OBS att det är inte jag som skrivit texten, och jag är inte mån om just den här texten i sig, men jag är mån om att Wikipedia fungerar på ett sådant sätt att sabotörer, propagandörer och andra fridstörare inte premieras med att deras aktiviteter omedelbart blir synliga. För er som är vana vid editeringskrig är det såklart bara att göra revert. Men för andra, som inte vill lägga sin energi på sådant, fungerar det som aversionsterapi.
Jag kan inte gissa mig till hur många som fungerar på samma sätt som jag, men jag skulle tro att det är en del, och att de som "blir kvar" inom Wiki-projektet inte nödvändigtvis är de vars personlighetstyper man skulle önska se koncentrerade.
Du har ett obegripligt sätt att presentera ditt ärende. Överskriften till ditt inlägg hjälper inte heller till att förklara vad det är du vill. Du har blivit fascinerad av Flagged revisions, som du sett på tyska Wikipedia, och du ogillar den sorts sabotage som du här visar upp. Jaha. Men har du satt dig in i debatten om Flagged revisions som hållits på tyska Wikipedia? Har du satt dig in i de andra typer av klotter och kvalitetsbrister som finns på svenska Wikipedia? Kan du presentera någon statistik över hur vanligt förekommande denna typ av klotter är, som Flagged revisions skulle kunna skydda emot? Kan du uppskatta hur stort arbete som krävs för att gå igenom och flagga alla artiklar, efter införandet av Flagged revisions? Min slutsats är att svenska Wikipedia ännu inte är mogen för Flagged revisions, eftersom vi är för få och eftersom det finns alldeles för många artiklar som jag aldrig skulle gå med på att flagga som godkända trots att de är fria från uppenbart klotter. Men du formulerar dig som om du hotar med att sluta skriva ("får mig att vilja invänta") om inte Flagged revisions införs nu på stunden, och att de som resonerar som du skulle vara fler än du vågar gissa. Vart vill du komma med ett sådant hot? Ska vi bli rädda av att du hotar att sluta skriva? När folk börjar hota med att sluta på Wikipedia, så går det inte längre att föra en konstruktiv dialog. Då är det som när den feta damen sjunger i slutet av operaföreställningen "jag dör, jag dör, jag dööör", så att man vill utbrista "ja, men dö någon gång, då". Alltså: 1) sluta hota och sluta ställa psykologiska diagnoser på dina meningsmotståndare, 2) läs på om problemen med Flagged revisions, 3) föreslå ett sätt hur svenska Wikipedia kan bli tillräckligt moget för införandet av funktionen. --LA218 december 2008 kl. 20.41 (CET)[svara]
I någon slags prioritetsordning: Jag avsåg inte, och avser inte, att hota. Ja, jag läste i varje fall en hel del av de tyska diskussionerna. Du har helt rätt med ditt påpekande om utdragna arior. Jag uppskattar att du (än en gång) tog dig tid att skriva i frågan. Något behov att flagga "alla" artiklar kan jag personligen inte se. Och vad mig anbelangar skulle även en robot-uppflaggning av versioner som varit oförändrade i t.ex. två veckor göra stor nytta. Det viktiga är inte att säga till läsaren "den här versionen är bra" utan att säga till klottraren "sabba du, det är ändå ingen som får se din graffiti". Mitt ärende är inte att få sv.wikipedia att ändra sig nu genast. Det jag hoppades på var ungefär att vara en droppe som gör sitt lilla till för att urholka stenen. Redan Peters reaktion fick mig att inse att jag nog inte var på rätt väg, och din formulering om psykologiska diagnoser visar det än tydligare. Kalla mig naiv om du vill, men jag tror faktiskt att antalet wikipedianer på sikt skulle öka, och förtroendet för wikipedia öka, om... om... nu är jag där igen. Hur ska jag säga det utan att såra er som står ut?
...För att jag ska känna mig motiverad att lägga ned den ansträngning på käll-läsning och verifiering som jag önskar att många wikipedianer ska orka med, så behövs det något som gör det lite svårare för IP-användare att med omedelbar verkan radera frukten av mina ansträngningar.
...Att man över huvud taget ska känna något slags behov av att likt en vakthund regelbundet logga in för att se efter vad av ens ansträngningar som nu senast visat sig impopulärt hos någon retsticka, och att nedlåta sig till "krigföring" med osynliga och oförbätterliga, det ökar inte direkt min motivation att göra något med seriositet. Och efter sig själv känner man andra.
Olika pedianer har olika ambitionsnivå här på wp. Det finns sådana som vill skriva fylliga kvalitetsartiklar som till slut blir utmärkta (se användare: popperipopp), det finns sådana som bara skaffar sig ett konto för att ändra lite, kanske inte mer än nån gång i månaden i en förening som de själva är med i... sen finns sådana som jag, sådana som mest rättar fel, wikifierar, patrullerar, snyggar till, rättar språk. Alltså inte sysslar med att skriva särskilt kvalitativa artiklar. Mitt tips till dig är att (du verkar vara av den förstnämnda typen) du satsar på att skriva schyssta artiklar och sen lägger upp dom är på WP för att sen låta dom vara och låta andra klottersanera. Det känns som att det skulle vara det mest konstruktiva för just dig eftersom du känner att det är så jobbigt... Jag personligen gillar att titta runt och sanera klotter. Jag skulle "till och med" kunna göra så att om du tipsar mig om bättre artiklar, säg 3000b eller större som du gör, så bevakar jag dom och "håller dom rena" så att du inte arbetar i onördan... Givetvis inte en lösning för WP i stort men för tillfället för just dig. Ta in illa upp över föregående talares mindre pedagogiska skrivsätt, de vill väl... även om jag kan tycka att de är lite bitska. mvh Herr X(D)18 december 2008 kl. 21.46 (CET)[svara]
Tack. Nej, jag tar inte illa upp. Som jag skrev: Jag har wiki-erfarenhet. Jag vet mycket väl vilka tonerna blir ...vilka toner som lätt uppstår i ett elektroniskt forum. Och att även jag själv lättare blir missuppfattad här än i yrkeslivet - och gudarna ska veta att det händer där med! --Degeröbo18 december 2008 kl. 21.53 (CET)[svara]
Jag tycker inte att det är kul med sådana gissningslekar. Är du någon som har gjort bort sig? Blivit blockerad? Eller bara ändrat ståndpunkt i någon fråga? Som sedan här börjar plädera för åtgärdar mot "sabotörer, propagandörer och andra fridstörare". Har jag matat trollen? /Pieter Kuiper 19 december 2008 kl. 01.38 (CET) Jag stryker det, efter Degeröbos inlägg på min diskussionssida. Det finns förstås många rimliga förklaringar. /Pieter Kuiper19 december 2008 kl. 09.01 (CET)[svara]
Med wikipedias grundprincip fri för vem som helst att redigera följer möjligheten att korrekt information tas bort - av "klottrare", av illvilja eller av okunskap/olika ståndpunkter. Att hantera de kvalitetsproblem som kan uppstå är en av utmaningarna med Wikipedia där många olika sorts lösningar prövas, som alla dock kräver extrainsatser av frivilliga kvalitetsövervakare. Mycket avancerade tekniker som flagged revsions (som i sig kräver enorma basinsatser) kan vara en lämplig teknik för de riktigt stora som engelska och tyska wp. För sv:wp är det dock att skjuta mygg med kanoner, då vi med cirka 100 nya artiklar och 7000 redigeringar förhållandevis lätt kan övervaka dessa speciellt med lite semiautomatiska hjälpmedel och lämpliga regler för blockering mm. Jämfört med att systematiskt gå igenom huvuddelen av alla våra 300 000 artiklar (flagged revision modellen) så är det betydligt tidseffektivare och roligare att fixa och dona med de cirka 300 artiklar om dagen som "förstörts" eller gjorts ofullkomliga. Den modellen ger också bra möjlighet fixa annat än sabotage som att snygga till och att aktivt hjälpa nybörjare. Wanpe19 december 2008 kl. 09.55 (CET)[svara]
Förutom att flagged revisions är lätt ohanterligt är frågan om det är bra eller dåligt ännu viktigare: hela poängen med Wikipedia är att redigeringar syns på en gång. Om det helt plötsligt slutar vara så, exempelvis att små testredigeringar ("går verkligen ens redigeringar igenom en gång") inte längre skulle synas, skulle vi förmodligen tappa en hel del spontanredigeringar eftersom folk inte längre tror att det fungerar att redigera. Dessutom vore det ytterst förvirrande för nykomlingar om wikikoden inte längre stämde överens med texten som står i artiklar. Utöver detta vore det ett avsteg från den fria encyklopedin, att helt plötsligt kräva att folk hade speciella privilegier för att se den senaste versionen av alla artiklar. Dessa wiki-nackdelar väger imo klart över -pedia-fördelarna. /Grillo19 december 2008 kl. 10.43 (CET)[svara]
Jag ber om ursäkt om jag framstod som onödigt tvär och butter. Låt oss resonera om hur och när Flagged revisions skulle kunna införas. Tyskarna har satt en ära i att flagga en klotterfri version av varenda artikel. Det har tagit dem ett halvår. Det är här jag ser svårigheten: Vi har gjort en del "stora jobb", till exempel könskategoriseringen, men att flagga samtliga artiklar är uppskattningsvis ett fyra gånger större arbete. Jag betvivlar att vi klarar av det, och dessutom drar det energi från andra "stora jobb" som skulle behöva genomföras. Om vi inte klarar av det, utan bara en bråkdel av alla artiklar blir flaggade, så kommer projektet att framstå som misslyckat. Hur ska vi förklara att vi sätter godkäntstämpel på artiklar, men bara på några få? Och om vi per automatik godkänner allt som legat orört i två veckor, hur mycket klotter kommer vi då inte att godkänna? Idag har vi massor av artiklar utan källor, där det är tveksamt om de innehåller sanning eller lögn. Risken är stor att Tromsöfjorden, Fredrika Bremers bröllop och Hökebergs slott skulle ha stämplats som godkända. Det innebär inte bara att Flagged revisions blir ett verkningslöst medel mot klotter, utan också att vi gör oss kända för att ha satt godkäntstämpel på sådant klotter. Så hur har tyskarna klarat det här? De har helt enkelt mycket hårdare krav på källor och stubbrensning. Om vi raderar 100.000 stubbar av tveksam kvalitet, så kommer vi i ungefär samma läge som tyskarna var i, när de införde Flagged revisions. Av våra 300.000 artiklar är det idag bara 29.000 som använder ref-taggen och cirka 55.000 artiklar som har någon av rubrikerna Källor/Referenser/Noter. Men kanske finns det andra sätt? Om vi kräver att artiklar ska ha källhänvisningar för att få flaggas som klotterfria, så kan våra sämsta 245.000 få ligga kvar som de gör, men det blir förbjudet att flagga dem som klotterfria. Den sortens utvägar har jag inte tidigare reflekterat över. --LA219 december 2008 kl. 17.58 (CET)[svara]
Kanske vore det en bra idé att ägna tid åt att gå jävligt hårt åt alla artiklar utan källhänvisningar (ta bort i de fall där inga hittas efter x veckor), och tjata en massa på de som lägger in fakta utan källhänvisningar? Plrk19 december 2008 kl. 18.14 (CET)[svara]
Be inte om ursäkt! Det är ju inte ditt fel om jag gjorde ett försök att uttrycka mig och lyckades mindre bra. Sånt händer!
Mitt tänkande i korthet, eftersom jag har brådis:
Besiktning ska ha till syfte att förbättra hur Wikipedia ter sig för den oinitierade som kommer hit via Google, etc.
Besiktning ska inte primärt syfta till innehållsdeklaration. Det finns idag andra medel för det.
Besiktning ska primärt avskräcka klottrare och sabotörer. Ur "vår" synvinkel inte mycket annorlunda än revert + mall på IP-diskussionssida idag, men ur klottrarens synvinkel helt annorlunda eftersom man aldrig belönats med att få se sin hälsning "Hej, KUK!" bli synlig.
Men med sabotörer förstås också sådana som försöker radera misshagliga budskap i kontroversiella artiklar där wikipedianerna lagt ner stor möda på NPOV och kompromissande.
Den som besiktigar en sida tar bara ställning till att en ändring ter sig seriös, inte att den är sann och lever upp till policies.
Många sidor kommer länge att förbli obesiktigade. Jag kan inte se det som något problem. Det är de ju redan. Det blir ju ingen försämring.
Besiktning av de hittills obesiktigade artiklarna behöver inte utföras vid andra tillfällen än när man som erfaren wikipedian ändå tittar på en artikel, t.ex. för att man vill kolla en ändring som någon annan gjort.
Vissa typer av artiklar som berör väldigt aktuella händelser är måhända helt olämpade för en sådan här besiktning.
På sikt är det ju en möjlighet att införa en andra grad av flaggning som motsvarar någon slags kvalitetsgranskning - men det tror jag inte själv kan bli av inom någon överskådlig framtid.
Det jag själv ser som största problem för en wiki-community som sv.wikipedia är:
Att man måste fastställa en procedur för vem som får besiktningsbefogenheter (t.ex. 500 edits, eller nån annan metod), och eventuellt en procedur för att upphäva den rätten också - knivigt!
Det som Grillo med flera påpekar, att för många av er som länge varit engagerade så är omedelbarheten något ni ser som en fördel - vilket alltså inte jag gör.
En växande "backlog" med ändringar av besiktigade artiklar som väntar på att någon erfarnare wikipedian ska besiktiga dem.
Det är den där sista punkten som jag själv ser som det potentiellt största problemet. Och det måste alltså vägas mot de fördelar man realistiskt kan hoppas på.
För övrigt hade jag hållit med Plrk om det inte vore för att jag tror att somliga hade pekat på allt obelagt som redan finns i artiklar. --Degeröbo19 december 2008 kl. 19.17 (CET)[svara]
Man ska heller inte glömma bort att för den nye eller relativt nya användaren kan besiktning innebära positiv feedback. När ett förslag man presenterat får stå kvar så är det "belöningen" idag. Med ett besiktningssystem blir det mycket mera påtagligt att en mera erfaren wikipedia-redaktör har granskat mitt ändringsförslag och tyckt att det är bra.
Det ska nog inte underskattas att signalern vi ger till nya användare blir helt annorlunda om de gång på gång får positiv feedback blandad med lite konstruktiv kritik om att om du kan presentera det där tillsammans med en källa så blir det ännu bättre.
Jag är själv fjärran från "stora jobb"-ambitionerna. Jag tänker mig att man smyger in möjligheten att besiktiga sidor, utan allt för mycket buller och bång, men efter att ha tänkt igenom det hela först ordenligt, såklart. Och därefter faller det säkert automatiskt att det är wikipedias klotter-populäraste och google-populäraste sidor som först blir besiktigade. Och sedan fler och fler.
Tyskar anser ofta, lite fördomsfullt, att svenskar är flegmatiska ungefär som lantbor eller Edvard Persson. Den här gången kanske det vore lite bra om svenskarna kunde införa flagged revisions på ett lite mera flegmatiskt sätt?
Som du ser om i inläggen ovan har flera av oss tittat på flagged revision utifrån sv:wp perspektiv och kommit till slutsaten, ur flera aspekter, att det vore kontraproduktivt införa denna teknik som användningen av sv:wp ser ut nu. Dessutom finns det flera alternativa bättre metoder att lösa de problem du för fram och som successivt är på väg införas (typ kortare tålamod med skolklotterkonton). Så om du vill bidra till att minska obehagen av klottrare så rekommnederar jag dig sätta dig in i och komma med förslag inom de mer pragamatiska åtgärderna som kontinuerligt diskuteras (Fluffs bot, scripts för att följa ändringar gjorda av IP nummer, blockeringsfilosofi, modeller för strukturerad övervakning av artiklar etc).Wanpe20 december 2008 kl. 10.20 (CET)[svara]
Det du förespråkar här är ju mest polisiära/kustodiella strategier. Det jag förespråkar är att göra sv.wikipedia mindre lockande för de oseriösa. --Degeröbo28 december 2008 kl. 01.20 (CET)[svara]
Jag skulle vilja be om råd för hur man lämpligast utformar källhänvisningar. Själv tycker jag att mallar är En Mycket Bra Idé. Men för att få ett så enhetligt utseende på fotnoterna som möjligt, så fick jag idén att försöka inskränka mig till att använda mall:Bokref och strunta i mall:Tidskrift. Min tanke är att om en ändring görs i den ena mallen men inte i den andra så skulle det ge ett oenhetligt och oskönt resultat, och kräva mycket arbete för att rätta till problemet "för hand" - när man väl upptäckt att det uppstått ett problem.
Men mall:Bokref är ju kanske inte helt optimerad för tidskrifter av typen Personhistorisk tidskrift eller för ett vetenskapligt verk med flera olika författare. Dessutom saknas parametern ISSN.
Men jag har försökt göra bästa möjliga när jag testat mallen för de tre översta referenserna under Kejneaffären#Referenser.
Nu skulle jag önska positiv och negativ kritik.
Och om nu någon tycker att jag förpestat Bybrunnen med alldeles för många inlägg nyligen så lovar jag att jag snart ska ha lugnat ner mig på den punkten.
Tillägg: den fjärde referensen utnyttjar mallen Tidskriftsref. Den har inte heller fält för ISSN, har annat namnformat, och ett icke-intuitivt sätt att ange volym och placerar årtal på annat sätt. Att förenhetliga mallarna, dvs att ändra mallen "Tidskriftsref" torde få oönskade följder någon annanstans. -- Degeröbo19 december 2008 kl. 10.29 (CET)[svara]
{{bokref}} är inte optimerad för tidsskrifter och saknar tidsskriftsserienummer (ISSN) därför att, eh, det är en mall för böcker, inte tidsskrifter. Citerar man tidsskrifter gör man bäst i att använda just {{tidsskrift}}. Det vore ju dock bra om de hade ett enhetligt utseende, men det kan ju ombesörjas genom att man redigerar mallarna - att byta mall är överflödigt och onödigt komplicerat. Plrk19 december 2008 kl. 01.22 (CET)[svara]
När jag skriver noter för att peka ut sidor i verk som är upptagna bland källorna, ser jag till att verket är ordentligt specificerat med ISBN och allt i källförteckningen, men jag nöjer mig med en kort hänvisning i noten. Första noten skulle jag bara skriva "1. Hamilton 1999, sid 130". Dels finns då bara ett ställe att rätta ev fel i ISBN-nr och annat, dels blir noterna kortare och mer rakt på sak. I redigeringsläget blir det enklare att överblicka texten, inte minst för stackars nybörjare. Håller med Plrk om att det är bättre att använda rätt ref till rätt sak. Se det som ett sätt att deklarera fakta. Hur det sedan ska presenteras kan alltid justeras i malldefinitionen efteråt. /Rolf B19 december 2008 kl. 01.32 (CET)[svara]
Om man refererar till exakt samma sak flera gånger, som det ser ut att göras i Kejneaffären, kan man namnge fotnoten i wikikoden första gången den förekommer och sedan bara ange namnet i koden, se Wikipedia:Källhänvisningar#Använda samma fotnot på flera ställen för hur man gör. Rolf B:s variant är också bra, men den är egentligen bara nödvändig om man ska referera till olika sidor i samma bok till exempel (som i H.S.M. Coxeter där olika sidor i Siobhan Roberts biografi refereras till i fyra olika fotnoter, med fullständiga uppgifter om boken utanför själva fotnoterna). //Essin21 december 2008 kl. 18.36 (CET)[svara]
Vi menar nu i ref nr 5 och uppåt, väl?
Innebär det att sidhänvisningar/sidnummer inte är önskvärda?
Sidhänvisningar/sidnummer är mycket önskvärda tycker jag. Detta gäller framför allt när det är ett visst påstående i Wikipedia-artikeln som man vill belägga med en trovärdig källa. Men ibland vill man ju hänvisa till att mer information finns i en viss bok rent allmänt och då behöver man inte skriva sidnummer. Ulner24 december 2008 kl. 12.21 (CET)[svara]
Jag tycker också att sidhänvisningar är önskvärda, men ibland händer det ju att man hänvisar till t ex en hel artikel i en tidskrift flera gånger. Då kan man undvika upprepning genom att använda <ref name="namn" />. //Essin26 december 2008 kl. 21.47 (CET)[svara]
Något jag ibland märker är när användare skriver om sig själva här så raderas artiklar som klotter vilket jag tycker är verkligen olyckligt. Visst kan man klassa sådant här Hej! Jag heter Olle och är bäst i världen!!!! som klotter och raderade det som det. Det säger jag inte emot alls, men artiklar som kan vara seriöst menade bör inte enligt min mening radera som klotter, utan då är det bättre att märka det som intressekonflikt och lägga upp mallen {{intressekonflikt}} på användarens diskussionssidan. Det är ett betydligt bättre bemötande där användaren får chans att lära sig vad Wikipedia går ut på istället för att dennes/dennas bidrag blir stämplade som klotter. Alternativt radera med motivering att det inte förklara sin egen relevans och ännu bättre än en mall på användarens diskussionssida skriva ett egetskrivet, men då det rör sig om ganska många fall kan det vara bra att lägga upp en mall för att spara tid.
Detta kan tyckas löjligt att ta upp till diskussionen, men jag tycker det är en ganska viktig sak ändå. Det är nybörjare vi pratar om som inte riktigt har förstått idén med Wikipedia, men som mycket väl kan bli duktiga artikelskrivare med tiden. Det är inte kul för någon med seriösa avsikter att få sina bidrag stämplade som klotter. Obelix25 december 2008 kl. 14.55 (CET)[svara]
Precis. Min första redigering på susning (som gällde då) var en copyvio. Någon tog dock hand om mig och förklarade det hela. Och ser här är jag idag... Grön✉25 december 2008 kl. 14.58 (CET)[svara]
Instämmer också. Bemötandet av nya (och gamla), registrerade och oregistrerade är helt avgörande för vad det blir av ett projekt som detta. Rent allmänt gäller det att tänka på vilka mallar som hör hemma var. Relevanskontroll-mall placerad på ny artikel kan lätt verka lite avskräckande. På artikelns diskussionssida hade det varit en helt annan sak. Degeröbo25 december 2008 kl. 15.59 (CET)[svara]
Jag tycker redan att IK-mallen används alltför slentrianmässigt. Skall den mallen användas bör man veta att det föreligger en intressekonflikt, inte utgå ifrån det beroende på ämnets karaktär. Jag är därmed helt enig om att det är viktigt att behandla folk på ett vettigt sätt. /dcastor25 december 2008 kl. 23.12 (CET)[svara]
Svjv brukar inte nya artiklar av nya användare om användarens blogg, band eller fotbollslag klassas om klotter (däremot om det handlar om användaren eller användarens kompisar i klass 9B, med rätta, eftersom det rör sig om "Kilroy was here", den äldsta formen av klotter). En stor fet stämpel om relevanskontroll eller intressekonflikt tror jag däremot inte skadar alls. Den som börjar med att skriva om sig själv och sina egna aktiviteter har nog aldrig haft för avsikt att bidra till en encyklopedi, och kommer inte att börja göra det heller. I så fall fattar de innebörden av markeringen och skärper sig, och annars är Wikipedia bara en tvåradig artikel om någons obskyra blogg fattigare. Grundinställningen rimmar helt enkelt illa med de värderingar som alla Wikipedias bidragsgivare måste omfatta. --Idrougge26 december 2008 kl. 02.24 (CET)[svara]
Om vi tittar på de stora feta stämplarna ett tag (Kategori:Relevanskontroll 2008-12) så är jag inte lika säker på det. Det är lätt att se De Stora Grabbarna fräsa Gå och lek nån annanstans, pysen! Och om nu pysen går och leker nån annanstans så blir Wikipedia inte bara utan den behövliga kompletteringen av artikeln. Wikipedia blir också utan en användare och bidragsgivare till.
Många av medlemmarna får sin första kontakt med Wikipedia inte som editerande användare, utan som brukare. Om man då, det första man gör, stöter på en dåligt skriven artikel som mest ser ut som en personlig presentation på ett bloggforum, ofta också ogrammatikalisk och felstavad. då är det troligen kört: En presumptiv bidragsgivare försvinner i tron att Wikipedia inte alls är den kvalitetsencyklopedi h*n trodde den var. Att låta nybörjarna skriva precis vad de vill, inte ställa några som helst kvalitetskrav på dem, och att aldrig låta dem lära sig hur en bra artikel skall se ut, det är inte att visa dem respekt. I stället bör vi sätta upp en minsta acceptabel standard för dem, kanske inte genom att stämpla dem som klottrare, men kanske genom en referensmall, eller varför inte ett meddelande på användardiskussionen?. Det är i längden att hjälpa dem att göra något som de kan vara stolta över, och är inte, emm, att uppträda som Stor Grabb (eller Stor Tjej; Wikipedia består inte bara av män...) / LawD27 december 2008 kl. 15.20 (CET)[svara]
Idrougge, vi ska vara snälla mot våra nybörjare. Jag är alldeles övertygad om att flertalet som skriver om sig själva eller om sina klasskamrater har seriösa avsikter, och kan mycket väl bli framtida goda artikelskribenter på Wikipedia om vi behandlar dem väl och förklarar Wikipedia lite närmre för dem. Och att stämpla dem som klottrare är inte rätt väg att gå. Obelix28 december 2008 kl. 16.13 (CET)[svara]
Obelix, på vilket sätt är det seriöst att skriva om sig själv i ett uppslagsverk? De som platsar skriver inte om sig själva, det gör andra åt dem. Jag kan inte förstå hur man kan förvänta sig av dessa bidragsgivare att de ska bidra seriöst och positivt när de börjar på det viset, och inte heller förstår jag att de skulle hindras från att bidra på ett positivt sätt genom att artiklar om dem och deras kompisar markeras och raderas. Om de nu är ute efter att bidra på ett konstruktivt sätt kan de också ta kritik, annars är de inte särskilt konstruktiva. --Idrougge28 december 2008 kl. 17.48 (CET)[svara]
Jag kan tänka mig att många kan tänka att det är bra att skriva om sig själv först, för om sig själv vet man mest om kanske och känner att det kan vara en bra första artikel. Vi kan inte förvänta oss att alla direkt ska förstå Wikipedias syfte och grundtanke direkt utan måste ha överseende med att alla inte förstår allting direkt när de kommer hit. Det som det handlar om är första bemötandet av dessa människor. Ingen gillar att få sina bidrag stämplade som klotter och få hot om blockering. Det är mycket bättre att välja den vänliga biten, att radera som intressekonflikt och berätta på ett vänligt sätt att det inte passar att skriva om sig själv för just partiskhet-biten och att innehållet måste vara enycklopediskt relevant. Det handlar allstå inte om att vi inte skulle radera artiklarna för det är självklart att vi ska det, och det handlar inte heller om att nybörjare inte ska kunna ta emot kritik men det handlar om att vår kritik ska vara rätt utformad, där vi inte påstår att de är klottrare utan förklarar för dem om Wikipedia och relevanskraven och problem som uppstår med intressekonflikter. Trevliget gentemot nybörjare varar alltid längst. Ett hårt klimat på Wikipedia vinner ingen på. Obelix28 december 2008 kl. 18.11 (CET)[svara]
Några användare (däribland Gevalia, Vogler) har lagt ner ett stort och berömvärt arbete på att dokumentera svenska riksdagsledamöter och valkretsar. I artiklar som den om Västra Götalands läns västra valkrets används successiva indrag för att markera att flera personer har bytts om på samma mandat. Ledamöternas namn står därför i slalomkurvor på sidan. För varje nytt mandat (stol i riksdagen) börjar tabellen om i vänsterkanten. Detta är konsekvent genomfört i många artiklar, men inte helt självklart för den ovane läsaren och det är inte heller dokumenterat vad indragen betyder. Jag vill ha förslag på hur man hade kunnat förbättra de här artiklarna. Vilken formatering används i andra språk av Wikipedia? Om vi kan enas om ett bättre förslag än det nuvarande, bör det genomföras i samtliga dessa artiklar, lika konsekvent som den nuvarande metoden. Jag ber er därför att diskutera en tänkbar lösning, men inte sätta igång och införa den innan diskussionen är färdig. --LA227 december 2008 kl. 23.57 (CET)[svara]
Nu har jag arbetat om Wikipedia:Hjälp och efterlyser några som kan titta på den för att se om den går att göra ännu bättre. För att det inte ska råda några oklarheter redan från början:
jag har medvetet kortat ner den rejält för att den ska vara överblickbar på drygt en skärmbild. Jag har tagit bort dubblerad information samt sådant som är för detaljerat för en nybörjare, men även lagt till några sidor som jag tror kan vara praktiska, inklusive tre-fyra rödlänkar (sidor som vi borde ha). Den kanske bör vara ännu mer kortad, jag vet inte. Några av sidorna kan dessutom behöva arbetas om för att passa in på den här strukturen.
jag har en fråga och det rör den bok om Wikipedia som jag har skrivit, men som blivit så välsåld och som är utgiven av ett riktigt förlag, och som jag därför la till på sidan för den som vill läsa mer. Tycker ni att det är okej? Annars är det bara att ta bort. Det är ju lite av en intressekonflikt, men ändå inte.
Ser mycket bra ut. "Reklamen" för boken gör ingenting; om folk får reda på mer om Wikipedia är det bra, efterasom de då blir mer benägna att redigera. Om de sedan får reda på mer via Hannibals bok, hjälpsidor på Wikipedia eller något annat spelar ingen större roll. Calandrella26 december 2008 kl. 12.53 (CET)[svara]
Så länge vi är öppna för att lägga till länkar för andra som orkar skriva böcker ser jag inget problem. Men jag erkänner att jag kan anses jävig eftersom jag har gjort bokomslaget. /Ainali26 december 2008 kl. 13.07 (CET)[svara]
Jag tycker gott du kan länka till en sida där boken är tillgänglig för läsning istället för att länka till en sida där man kan köpa den. Det rimmar illa med Wikipedias budskap om fri kunskap. Jag har inte läst boken så jag vet inte hur relevant den är. Hade en mindre etablerad användare lagt till en liknande länk hade den försvunnit direkt.
Nu har jag inte läst boken, men det faktum att det är en väletablerad wikipedian som skrivit den bör ju kunna innebära att den är mycket bättre än vad en bok av "en mindre etablerad användare" skulle ha varit. Som det nu är tycker jag länken kan ligga kvar, men dyker det upp flera böcker som skulle förtjäna motsvarande länkar så vore det vettigt att samla dem (inklusive den här) på en sida om böcker om wikipedia och länka till den sidan i stället. --kaj@kth.se26 december 2008 kl. 14.47 (CET)[svara]
Eftersom boken är licensierad under en fri licens är det fritt fram för vem som helst att scanna in den och publicera den någonstans. Dock tyvärr inte på Wikisource eftersom den inte är GFDL-kompatibel. /Grillo26 december 2008 kl. 15.00 (CET)[svara]
Vad fint. Det blev mycket bättre än förut. Ytterligare förslag på lite detaljnivå:
Kursiv stil är visserligen att föredra på rubriker i löptext framför de plottriga citattecknen, men på en samlingssida där huvuddelen av innehållet består av rubriker finns inte samma behov att markera rubrikenrnas start och slut. Så jag föreslår att vi tar bort kursiveringen. I synnerhet som rubrikerna/länkarna åtskiljs av |.
Tilltala läsaren konsekvent: det finns några rubriker där vi ”tilltalar” läsaren, men vi använder tre olika pronomen; Hur man läser ..., Hjälp, min artikel ... och Vad du kan göra .... Använd ett och samma tilltal i alla fallen. I instruktionssammanhang (som detta ju är) brukar avsändaren tilltala läsaren med du. I Hjälp, min artikel ... kan man förstås inte bara ändra min till din, kanske kan det bli något i stil med Om din artikel blir föreslagen för radering.
Länktexterna på hjälpsidan stämmer inte alltid överens med rubrikerna på målsidan, alltså de artikelrubriker som man kommer till när man klickar på en länk. Det gäller exempelvis länken Testa här som leder till Sandlådan och Hur man argumenterar som leder till Inga personangrepp. Användbarhetsförkämpar rekommenderar att länktexten ska vara samma som rubriken på målsidan. I praktiken är detta förstås inte alltid så lätt, det kan exempelvis bero på att rubriken passar bra på just den sida den tillhör men inte funkar lösryckt ur sitt sammanhang, eller på att rubriken funkade bättre tidigare men inte gör det längre. Jag gjorde bara några stickprov men tycker att alla sidors rubriker och länktexterna på hjälpsidan bör ses över. Sedan är det förstås lite bökigt att ändra artikelrubriker. Iallafall för oss vanliga användare. Kanske ni administratörer kan ändra dem på något annat sätt än att skapa en ny sida och dirigera om? Och i de fall det ”måste” vara olika text i rubrik och länk skulle man kanske kunna lösa problemet genom att komplettera länktexten med artikelrubriken, exempelvis Testa här/sandlådan (eller Testa i sandlådan) och Hur du argumenterar/inga personangrepp. (I dessa fall tycker jag i och för sig att både Testa här och Hur du argumenterar är tydligare även som rubriker på artikelsidorna, men jag förstår att det inte är så lätt att byta ut Sandlådan i en handvändning, med tanke på att så många är bekanta med den.)
Nej till att använda procentsatser för att definiera bredden på faktarutor!redigera
Detta måste få ett slut, att använda procent för att definiera bredden på faktarutor/infolådor/infoboxar är helt galet. Resultatet kanske ser ok ut på normalupplösta skärmar, men på skärmar med lite högre upplösning ser det väldigt dålig ut. Så kan vi bestämma det, en gång för alla, en infolådas bredd ska vara definierad i pixlar, inte procent? //Sertiond|B27 december 2008 kl. 14.56 (CET)[svara]
Jag är helt klart för detta förslag! Åt helvete med procentsatser! Inte för att jag någonsin sett det förut, men det verkar ju vara helt uppåt väggarna. Plrk27 december 2008 kl. 15.05 (CET)[svara]
Jag har ingen bestämd åsikt kring om det ska vara pixlar eller procent, men hur vanligt är det egentligen att folk har skärmar som är 1920 pixlar breda? Min skärm är inställd på 1280 pixlars bredd, och då kan det ibland vara svårt att följa den rad man ska läsa. Har man 1920 pixlar som skärmbredd har man förmodligen även ökat textstorleken något, och då kan det kanske vara bra att tabellstorleken ändras beroende på hur stort förnstret är. Väsk✎27 december 2008 kl. 15.53 (CET)[svara]
Jag skulle vilja påstå att det främsta argumentet för avskaffande av procentsatser är standardisering: precis som våra bilder by default är 180px (snart 250px) så borde våra infoboxar ha en någorlunda enhetlig storlek, som inte växlar beroende på hur stort webbläsarfönster man har. Plrk27 december 2008 kl. 16.33 (CET)[svara]
Nja det är det inte, men du kanske ser "ändra bredd"-knapparna i menyn? De är väldigt användbara när man ska läsa längre stycken. Sen att 1920pixlar skulle vara stort är väll något som de flesta har missförstått, det är inte alls särskilt mycket och det är för övrigt standardbredden för en vanlig FullHD-tv. //Sertiond|B27 december 2008 kl. 16.52 (CET)[svara]
Upp till 1600px bredd menar jag är vettigt att anpassa oss till. Blir det besvärligt med större upplösning kan man alltid dra ihop browserfönstret en aning. Jag som själv har stor skärm brukar sällan låta browsern täcka mer än ca 75% av skärmbredden. Angående att bestämma oss för att inte använda procent så tror jag inte att det går så bra att bara fatta ett beslut och sedan förvänta sig att särskilt många ska veta om det, men ändra för all del i de artiklar du stöter på. Det säger sig självt att lösningen du pekade på som exempel inte var så vidare bra. Njaelkies Lea (d) 27 december 2008 kl. 17.20 (CET)[svara]
I sanning, bilden är från en revision 2006 - om några dagar är det 2009. Sertion, har du några exempel på mallar som fortfarande har bredden angiven i procentenheter? Plrk27 december 2008 kl. 17.43 (CET)[svara]
Att jag använde F1-regler som exempel var för att jag hade ne färdig bild uppe på internet där man tydligt såg problemet. Det som fick mig att starta diskussionen var dessaredigeringar som skedde medan jag var borta. //Sertiond|B27 december 2008 kl. 17.55 (CET)[svara]
Pixlar som måttenhet bör undvikas i webbsammanhang annat än för beskrivning av rastergrafik (som av sin natur har dimensioner som bäst anges i pixlar). För att en viss bredd ska vara lämplig för en textruta måste en rimlig mängd text rymmas inom densamma.
På högupplösa skärmar (skärmar med fler pixlar per kvadratcentimeter) är en teckenstorlek angiven i punkter, millimeter eller annan fysisk enhet "större" i pixlar räknat än på lågupplösta skärmar. På fysiskt stora skärmar där användaren gärna sitter längre från skärmen är en större teckenstorlek att föredra, både räknat i fysiska enheter och i antal pixlar.
Wikipedias stilmallar använder sig klokt nog av fontstorlekar som är relativa i förhållande till den standardstorlek som användaren själv valt i sin webbläsare. Detta innebär att vi inte kan veta hur många pixlar en viss text tar upp, och rutor som ska innehålla text bör därför inte ha storleksangivelser i pixlar, utan i punkter (pt) eller procent.
Om det sedan ser konstigt ut i exempel som det ovannämnda beror väl det snarare på att förhållandet mellan textstorleken och webbläsarfönstrets bredd som visas är rätt ovanlig–och utan ovannämnda specialhack inte särskilt lämpad för läsning av artiklar på Wikipedia.
Pixlar som måttenhet på webben är fel i alla lägen utom när det gäller att anpassa till en existerande bild (som ju har en naturlig storlek i pixlar). En faktarutas storlek bör anges i "em" (dvs i förhållande till fontstorleken) eller möjligen procent (som då är andel av det omgivande blocket, vilket ju inte nödvändigtvis har med skärmens storlek att göra). --kaj@kth.se27 december 2008 kl. 20.02 (CET)[svara]
Då är det ju inte just pixlar som jag förespråkar, utan mer att ändra från dagens "dynamisk efter fönstret" till "dynamisk efter text-storleken". Bara vi slipper procent.
Bara för intressets skull så kan jag informera att jag sitter vid en 26s datorskärm med en upplösning på 1920x1200 med standardinställningarna både i operativsystemet och webbläsaren. //Sertiond|B27 december 2008 kl. 20.26 (CET)[svara]
Ett vanligt problem när bildskärmsstorlekar diskuteras i webbsammanhang är att man förutsätter att folk använder sin bjässe till skärm till att titta på en sida i taget. Det är ändå så gott som omöjligt att läsa längre texter på en 28-tummare med bredbild, och jag tror inte att det är därför som folk skaffar såna skärmar. Jag vet i alla fall att varje gång jag använder en större skärm än 12 tum är det för att kunna ha flera fönster bredvid varandra (till exempel ett för att redigera en artikel och ett för att kolla källor). Svjv rapporteras inte fönsterstorlek, utan bara bildskärmsstorlek, av webbläsaren, vilket kan lura webbdesignern att göra sidor som förutsätter att fönstret täcker större delen av skärmen. Utmaningen idag är inte att anpassa sidor till stora skärmar (där kan ju användaren ändå lätt minska fönstret till vettiga proportioner), utan till små skärmar på mini-pc och mobiltelefoner. Om man tycker att en sida i Wikipedia ser konstig ut är det nog för att man har ett för stort fönster, helt enkelt. --Idrougge28 december 2008 kl. 17.58 (CET)[svara]
Ja, det här med webbsidornas olika objekt och användarnas olika skärmar är sannerligen inte lätt. Jag håller med om att det kan se knasigt ut när faktarutorna blir väldigt smala i ett brett fönster. Det hela kompliceras ju dessutom av att samtidigt som allt fler besökare får större skärmar så ökar ju (precis som Idrougge indikerar) antalet användare med små skärmar i bärbara datorer, Iphoner, mobiltelefoner och andra bärbara apparater. Är det någon som har senaste kollen på vad W3C och användbarhetsexperter som Jakob Nielsen rekommenderar? Om jag inte minns fel så avrådde iallafall Nielsen tidigare från fasta mått, vilket trots allt talar för exempelvis procent (eller em?). Det vore bra om vi kom fram till en användbar lösning för faktarutorna är ju rätt bra. /Jalf1729 december 2008 kl. 00.23 (CET)[svara]
Se exempelvis 30 december - "30 december är den 364:e dagen på året i den gregorianska kalendern (365:e under skottår). Det återstår 1 dag av året.". Kanske inte så märkvärdig sak att ta upp - men jag tycker att det återstår mer än en dag den 30 december. Det återstår förvisso minst en hel dag men inte två hela dagar - men så länge datumet är den 30 december återstår alltid mer än en hel dag till årets slut... Ztaffanb29 december 2008 kl. 11.12 (CET)[svara]
OK - jag insisterar inte på ändring (men vidhåller att det är en dag + lite till kvar av innevarande år under dagen den 30 december). Ztaffanb30 december 2008 kl. 07.31 (CET)[svara]
Tack vare artikeln i DN är det förhoppningsvis många som går in på Wikimedia:Donera. Skulle någon som har behörighet att redigera där kunna ändra syterprojekt ->systerprojekt, friviiligga->frivilliga, itne ->inte Wikiedpia ->Wikipedia tillfredsställeelsen->tillfredställelsen årsavgfiten->årsavgiften organsaititon->organisation proesskontakter->presskontakter, markandsföring->marknadsföring och afärsutveckling->affärsutveckling så att sidan ser lite seriösare ut? /Elinnea29 december 2008 kl. 14.58 (CET)[svara]
Till läsarnas uppbyggelse föreslår jag att ordet "stiftelse" kommer med i "Donera"-texten på ett sådant sätt att det 1) framgår att det motsvarar det engelska "foundation" och 2) att sådana organisationer har diverse stränga juridiska villkor att uppfylla. Jag klarar inte att skriva det själv, men litar på att det förhoppningsvis bör gå att få in dom upplysningarna på mindre än rad i "Donera"-texten. Mvh / Mkh29 december 2008 kl. 23.03 (CET)[svara]
Nja, Wikimedia Sverige (där den omtalade donerasidan finns) är ju en ideell förening och det är ju dit pengar donerat med hjälp av informationen på denna sida går. Om man däremot klickar sig vidare till Wikimedia Foundations donationssida finns informationen där. /Ainali30 december 2008 kl. 00.12 (CET)[svara]
Man ska alltid skriva en motivering till varför den rekommenderats på diskussionssidan, det saknar den där artikeln, alltså är den inte rekommenderad än. / Elinnea30 december 2008 kl. 00.43 (CET)[svara]
Var hälsade ärade wikipediakollegor!
Jag tänkte bara snabbt göra lite reklam för veckans tävling, som nu går under namnet Nyårstävling 2008. Jag har samlat ihop ett antal artiklar som på något sätt har kopplingar till olika händelser som ägt rum under den gångna året. Tävlingen går ut på att utöka, och på andra sätt förbättra, dessa artiklar. Hoppas vi kan få ihop ett par deltagare till så att det blir någon tävling. Det var allt, och förresten; Gott nytt år! / Frisko(dis.) (bid.)30 december 2008 kl. 16.40 (CET)[svara]
Inom Kategori:Kvalitetskontroll finns det några kategorier som mest verkar samla damm, dvs där ligger uppmärkta artiklar som ej åtgärdas och ofta inte ens är korrekt märkta än mindre ger någon hjälp till läsare. Se tex Kategori:Artiklar som behöver tillsyn från en expert, Kategori:Artiklar som bör utökas (vad är skillnaden mot substubbar där aktivitet sker?), Kategori:Interwikibegäran (de flesta bara ligger där, ev finns inga länkar att hitta) Kategori:Reklamartiklar (kunde inte dessa hellre klassas med relktrl där något sker inom viss tid) och den värsta Kategori:Städa (vad skiljer den från wikifieringsbehov, där saker åtgärdas?). Kunde det vara en grej att städa bort dessa dammsamlare, genom att åtgärda, ta bort mall eller överföra till kvalitetskategorier som bearbetas regelbundet, och sedan kanske stänga några av dessa kategorier? Skulle vi, som vi gjorde i augusti, ordna en nyårsstädning där vi väljer någon av de första dagarna på det nya året att med en gemensam insats betar av dessa markeringar som inte gör någon glad? Wanpe28 december 2008 kl. 21.59 (CET)[svara]
Och varför inte radera saker som ände inte verkar bli åtgärdade, det kanske är det som behövs för att det ska bli en vettig artikel av det hela. /Grön✉29 december 2008 kl. 11.21 (CET)[svara]
Nej, varför ska vi radera alla de kategorierna? De fyller en funktion. Kategorin artiklar som bör utökas är inte för substubbar, utan för viktiga artiklar för encyklopedin som är mer än en stubbe men ändå väldigt korta, se mallens diskussionssida Kategorin reklamartiklar skiljer sig från relevanskontroll, några artiklar som har taggats med mallen reklam kan vara uppenbart relevanta för Wikipedia, men är skrivna på ett väldigt reklamigt sätt. "städa" är inte samma sak som wikifiering. Interwikibegäran har redan tagits upp på SFFR. xenus29 december 2008 kl. 11.30 (CET)[svara]
Angående artiklar som bör utökas så säger du att det är för viktiga artiklar för encyklopedin som behöver utökas, men samtidigt inte är stubbar. Då gäller det först att definiera viktiga artiklar. Visst, vi har våra basartiklar som varje språkversion bör ha. Men vad gör dem viktigare för det? Alla artiklar har en speciell målgrupp, och alla förtjänar att få så mycket information som möjligt. Det jag vill komma fram till att alla relevanta artiklar på Wikipedia är lika viktiga för encyklopedin, och då borde i princip alla artiklar kunna märkas med denna mall, i och med att det knappt finns någon artikel här som inte behöver utökas. /Frisko(dis.) (bid.)29 december 2008 kl. 16.32 (CET)[svara]
Min tanke var inte primärt att ta bort kategorier, utan att få bort artiklar som är märkta och som inte blir åtgärdade och där märkningen inte tillför läsaren något. Och när skäl till att artiklar inte blir åtgärdade är att ingen bryr sig om/förstår syftet med kategorin, så bör också kategorin ifrågasättas. Hur många experter går regelbundet igenom Kategori:Artiklar som behöver tillsyn från en expert (Om nu verkligen en expert vill hjälpa till så är catscan på KK och FK artiklar tillhörande en viss överkategori effektivare). Wanpe29 december 2008 kl. 16.57 (CET)[svara]
Xenus, därför att artiklarna går i stå när de är för dåligt skrivna. De märks upp, men ingen åtar sig att fixa till dem. De märks och sen händer inget på flera månader. Därför är det bättre att börja om på en ny kula och få till en bättre artikel. Samma sak kan också åstakommas genom att ta bort den svårhanterliga texten och göra en substubb av det. Allt för pedians utveckling! /Grön✉29 december 2008 kl. 17.23 (CET)[svara]
Om man inte vill avskaffa (vissa av/alla) dessa märkningar, skulle kanske till exempel projekt wikifiering kunna adoptera till exempel städnings-kategorin? Eller annat projekt annan närliggande kategori... --ɐbuı1ɟ29 december 2008 kl. 20.58 (CET)[svara]
Jag förstår om någon tycker att jag är en alltför perifer figur för att yttra mig, och jag respekterar den invändningen, men ändå skulle jag vilja "lyfta frågan" och förorda att vi tar oss en funderare på vilka mallar som skulle göra sig bättre om de placerades på diskussionssidan istället. Det spelar, tycker jag, en särskilt stor roll för sådana blaffor som visar sig bli kvar vecka efter vecka, och ibland månad efter månad. --Degeröbo29 december 2008 kl. 21.35 (CET)[svara]
I mycket stämmer din synpunkt med det som ligger bakom mitt inlägg. Vissa mallar som tex Faktakoll bör absolut ligga på artikelsidan, då de bär viktigt upplysning till läsaren. andra som interwikibegäran är av noll värde för läsaren och borde bort alternativt kunde läggas in på dikussionsidan. Och de som bara ger begränsat värde för läsaren men ändå bör ligga på artikelsidan som tex plagiat bör bara ligga där en kort tid. Wanpe29 december 2008 kl. 21.59 (CET)[svara]
Just Kategori:Städa tycker jag är helt ohanterlig. Vad menas med städa egentligen? Ofta saknas dessutom motivering, så den som vill åtgärda har ingen aning om vad den som lade in mallen hade invändningar mot. Bättre då att ta bort kategorin och lägga in andra mallar (även om de blir flera). Den som då åtgärdat fluff tar sedan bort fluff-mallen, den som wikifierat tar bort den mallen o.s.v. tills artikeln är OK.Sjö31 december 2008 kl. 12.30 (CET)[svara]
Nyligen skrev jag om att Steven Gerrard misstänks för misshandel i artkeln om densamme. Detta togs sedan bort för att det inte följer riktlinjerna i Wikipedia:Att skriva om brott. Det gör det ju inte, men då undrar jag om inte riktlinjerna behöver uppdateras? Det finns nog inte en enda sporttidning som inte här nämnt misstankarna som nu riktas mot fotbollsstjärnan och därför ser jag inte riktigt varför det inte bör nämnas. Herrn31 december 2008 kl. 16.23 (CET)[svara]
Svenska lag säger ju att en person är oskyldig till att motsatsen bevisas, så det är ett ganska klurigt ämne, det bör ju nämnas att det finns misstankar, om det nu finns, men man ska göra det tydligt att det bara är misstankar och det inte finns någon direkt bevisning, så ja, en bör nog kollas över lite. //Sertiond|B31 december 2008 kl. 16.32 (CET)[svara]
Och vad vill du ha sagt med det? Bara för att man skriver att kändisar misstänks för brott betyder det inte att det blir slasklitteratur. Ta t.ex. Michael Jackson, han har så vitt jag vet aldrig dömts. Herrn31 december 2008 kl. 16.55 (CET)[svara]
Det där är som att säga att Bosses bilfirma och Volvo båda förtjänar plats på Wikipedia eftersom båda är företag. Om det börjar krylla av kulturreferenser till Gerrards brottsmisstankar är det klart att det kan skrivas om. Fram till dess bör vi undvika att leka kristallkula. WP:BLP gäller som vanligt. /Grillo31 december 2008 kl. 17.03 (CET)[svara]
Jag håller verkligen inte med. Gerrard kan mycket väl vara världens hetaste fotbollsstjärna just nu, precis som Michael Jackson var inom popmusiken en gång i tiden, så det är ingen Bosses bilfirma det handlar om. Och vi leker inte kristallkula, vi skriver om misstankar som riktas mot Gerrard, vi dömer alltså inte ut honom i förhand på något sätt. Herrn31 december 2008 kl. 17.44 (CET)[svara]
Å ena sidan så är väl det där med "har lett till dom" lite väl hårt, vissa rättegångar är så uppmärksammade att de definitivt bör ingå i biografin (t.ex. O.J. Simpson eller Christer Petterson). Å andra sidan så räcker det inte med att en känd person blir anklagad för brott. Om Gerrard förklaras oskyldig i morgon, kommer det här verkligen vara relevant nog att ta upp i artikeln? Det är en balansakt, men det är bättre att skriva för lite än för mycket.
Tänk på att BLP förmodligen är en av Wikipedias allra viktigaste riktlinjer. Tänk efter väldigt noga innan ni skriver något i någon biografisk artikel som ens närmar sig till att bryta mot den. /Grillo31 december 2008 kl. 23.17 (CET)[svara]
Rättegången påbörjas/hålls 23 januari om jag inte missminner mig... Jag tycker personligen att åtalet bör nämnas även om han frikänns, något som med relativt stor säkerhet kommer att hända. Jag har än så länge inte sett någon konkret anledning till varför det inte bör nämnas i artikeln, mer än att det med tiden kan komma att bli irrelevant, men det kan naturligtvis sägas om många detaljer i väldigt många biografiska artiklar. Exempel ur Selma Lagerlöf: När Selma var tio år gammal läste hon igenom hela Bibeln. Hennes far var då mycket sjuk och hon hade fått för sig att fadern skulle bli frisk om hon läste hela Bibeln. Brukar-du-fiska-argumentet undanbedes. Herrn1 januari 2009 kl. 03.53 (CET)[svara]
Vad har BLP med saken att göra? Det står ju klart och tydligt att stycket om brott är en sammanfattning av WP:ASOB. Vi har ett stort antal källor till att Gerrard misstänks för misshandel så jag förstår inte riktigt vilken fara som skulle föreligga om vi skriver om det. Seigenthaler-incidenten var olycklig, men tror du att det inte hade skett om Wikipedias riktlinjer sade emot sådant innehåll? Troll och klottrare tenderar att strunta i riktlinjerna. Herrn1 januari 2009 kl. 17.18 (CET)[svara]
Tävlingen gick mycket över förväntan, men tyvärr nådde vi inte målet att få 0 artiklar under 10 000 bytes. Enligt mina beräkningar (List of Wikipedias by sample of articles har tyvärr inte uppddaterats) har vi kommit upp tre platser med 33,22 poäng, före tjeckiska, finska och ungerska Wikipedia. Vi fick 14 deltagare, med Nordelch som den flitigaste, som lyckades att förlänga 94 artiklar över 10 000 bytes-gränsen. Fortsätt gärna att förlänga basartiklar! M.M.S.1 januari 2009 kl. 15.39 (CET)[svara]
För ett tag sedan rapporterade IP att Internet Explorer ibland skapade stora vita ytor [6]. Genom lite (till en början omedvetet) experimenterande i Vara kommun har jag nu funnit att sådana kan dyka upp när man lägger in två radbrytningar direkt efter varandra, även om den ena finns i en mall. Vi borde därför se till att undvika dels dubbla radbrytningar rent allmänt, och dessutom se till att få alla radbrytningar som ligger och inkluderas i diverse mallar. Finns det någon möjlighet att få fram information om sådant ur databasdumpar? andejons1 januari 2009 kl. 15.48 (CET)[svara]
Wikipedia innehåller en mängd skräpartiklar om och relaterat till Stargate. De flesta skapade av samma person och dess marionetter... Vad sägs om att gå igenom Kategori:Stargate och rensa, det vill säga radera typ 90% av artiklarna? Alla som inte handlar om något som förekommer så pass så att det har beskrivits i annan media bör förmodligen bort. Inklusionskraven bör vara typ klingon. /Grillo27 december 2008 kl. 17.35 (CET)[svara]
De artiklar som borde vara kvar är en för varje tv-serie, en för varje film, en lista över raser/faktioner/planeter, en lista över avsnitt, samt såklart artiklar för relevanta medarbetare (regissörer, skådespelare). Möjligtvis även egna artiklar för några nyckelkoncept, som de allra största faktionerna eller kanske stargatarna själva. Resten bör snabbraderas enligt WP:REL. Plrk27 december 2008 kl. 17.41 (CET)[svara]
Om vi vill att Wikipedia ska bli en seriös kunskapskälla, så kanske vi ska uttrycka oss lite seriösare än "ja, ja, radera, radera", annars är vi moraliskt och mentalt kvar på ruta noll. Det blir ett gatans parlament, där vem som helst (med er som föredöme!) kan starta hetskampanjer för att rensa bort vissa typer av material. --LA227 december 2008 kl. 19.22 (CET)[svara]
Istället kan man ju tycka att det är positivt att man frågar på Bybrunnen innan man börjar städa upp en hel kategori. Om vi vill att Wikipedia skall fortsätta vara en seriös kunskapskälla måste vi helt klart rensa ut Kategori:Stargate, men om man gör något sådant på eget bevåg (eller enbart med stöd från en liten IRC-cabal) blir det lätt bråk. Det är föredömligt av Grillo att ta upp saken på Bybrunnen, och det är hedervärt av nothingman, Grön, och Maukie att uttrycka sitt stöd. Plrk27 december 2008 kl. 19.29 (CET)[svara]
Sen är det ju så att jag hade väntat mig synpunkter på hur det här ska göras, och då är väl egentligen bara Plrk:s inlägg direkt efter mitt konstruktivt... Ännu bättre hade det varit om nån insatt i Stargate hade uttalat sig om vad som bör vara kvar och vad som är fancruft. Det är ju inte så lätt att bedöma när folk som varit med i ett avsnitt behandlas likadant som folk som är med i hela serier. /Grillo27 december 2008 kl. 19.49 (CET)[svara]
Jag invänder inte mot upprensningen. Det jag invänder emot är det otrevliga tonläget: fetmarkeringen av ordet radera och 90% som målsättning, samt sättet som Maukie formulerade sitt stöd. Nästa gång är det någon som frågar "vad sägs om att rensa ut Centerpartiet?" Det går säkert att få med sig en mobb på ett sådant förslag också. Den här utrensningen kan säkert ha goda grunder, men då går de också att klä i goda ord. God fortsättning! --LA227 december 2008 kl. 19.58 (CET)[svara]
LA2 har rätt, om någon föreslår en utrensning av Centerpartiet så är jag på... fast jag tycker dom ska få vara kvar på wikipedia (ps, ironi, ps humor) Herr X(D)27 december 2008 kl. 21.16 (CET)[svara]
Ett bra ställe att börja på kunde ju vara att se om motsvarande artikel finns på andra språk. Finns det inte ens på enwp är relevansen troligen högst tveksam. Men för en hel del av artiklarna kan nog infogning i översiktsartiklar vara den bästa lösningen, om någon orkar. Njaelkies Lea (d) 27 december 2008 kl. 22.20 (CET)[svara]
En snabb titt på artikeln Stargate, som nog de flesta som är intresserade först vänder sig till, visar att den i dagsläget är drygt 9600 byte. Den är med andra ord halvlång. Förvisso ingen stub, men inte så lång att den inte skulle kunna rymma mer information, t.ex. information från några av artiklarna i Kategori:Stargate. Jag tycker med andra ord att vi börjar i galen ända här: först en bra grundartikel, och sedan bryta ut delar som blir för omfångsrika (à la Sveriges historia ur Sverige eller Monoteism ur artikeln Gud). Jag vet att det inte alltid behöver ske i den ordningen, men jag tror samtidigt att vi behöver fokusera mer på artikeln Stargate än på artikeln Cimmerianer.//Hannibal27 december 2008 kl. 23.38 (CET)[svara]
Bara de mest kända Stargatefenomenen bör ha artikel (jag har aldrig sett något Stargate så jag vet inte vad som skall ha artikel mer än filmerna och TV-serierna). Skapa listor över planeter, organisationer och liknande. J 198227 december 2008 kl. 23.51 (CET)[svara]
En lösning för bevarande skulle väl vara att skapa sv.stargate.wikia.com och exportera Stargate-materialet inkl. historik dit och därefter skapa några sammanfattande/listande artiklar här som Plrk föreslår? Och därefter radera Kategori:Stargatestubbar och artiklar om perifera företeelser. I princip samma lösning som gjordes för Harry Potter. Det är ju bra om vi kan hjälpa till att bevara det arbete som lagts på materialet i en lämpligare hemvist. JT27 december 2008 kl. 23.54 (CET)[svara]
Om nån Stargatefantast känner för att starta en sån så visst. Men vi är inte skyldiga att göra allt jobb åt potentiella stargatefantaster. /Grillo27 december 2008 kl. 23.56 (CET)[svara]
Lägg Kategori:Planeter i Stargate under Arter och Allianserredigera
Att en artikel är skriven är inte detsamma som att den ska stanna kvar. Du kan exempelvis kolla WP:REL för lite inklusionskrav. Kort sagt ska helst någon annan form av media ha skrivit om just den här arten (inte om hela Stargate alltså) för att den ska vara med. Exempelvis har det skrivits massvis om klingoner i Star Trek. Ungefär i den klassen ska det vara. Alltså inte sånt som bara nämnts i ett enda avsnitt. /Grillo27 december 2008 kl. 23.56 (CET)[svara]
Jag tycker att raserna och planeterna ska ha egna artiklar, det finns tillräckligt mycket information för att det ska vara motiverat. Att Wikipedia skapas i första hand av män (?) i åldren 20-40 (?) med intressen som inte alltid är representiva för den genomsnittliga populatinen är bara att acceptera. Med samma resonemang som ovan borde Sagan om ringen kategorierna rensas upp också. Vädligt många ser på SG, jag ser inget fel, om nu en eller ett par person(-er) har tagit sig tid att skriva som serien. Inget raderande alls tack Markus a28 december 2008 kl. 17.07 (CET)[svara]
De kan med fördel sammanfogas till samlingsartiklar. Och sen kan man ifrågosätta vad som krävs för en fiktiv plats att platsa - om en planet nämns i ett avsnitt av Stargate - ska den då ha en artikel, eller ens nämnas alls? --Bomkia28 december 2008 kl. 18.04 (CET)[svara]
Det finns relevansriktlinjer för vad för slags fiktivt material som ska beskrivas och vad som ska beskrivas i egna artiklar. En del av Stargateartiklarna är så perifera att de inte ens länkas till från andra artiklar. Om det ska stå kvar tycker jag att alla korta artiklar ska slås ihop eller bakas in i en annan artikel. Informationen finns kvar, uppslagsorden kan vidarebefordra till relevant stycke i den längre artikeln, och om det nu skrivs 10 000 tecken om en viss ras eller rymdskepp i Stargate kan det stycket brytas ut till en egen artikel igen. --Idrougge28 december 2008 kl. 18.07 (CET)[svara]
Eller: infon är med största sannolikhet insamlad genom att titta på själva serien. Sånt funkar bra på en specialwiki, men inte på Wikipedia som inte tillåter egen forskning. Går det inte att referera till någon annan infokälla (exempelvis ett tryckt stargateuppslagsverk utgivet av skaparna av serien) går det inte att skriva om innehållet på Wikipedia. Detta var exakt samma fråga som när vi flyttade ut HP-materialet till HP-wikin. /Grillo28 december 2008 kl. 19.23 (CET)[svara]
Vore inte det bättre om ni samlade allihop om Stargate och flytta den som ni gjorde med HP-materialet, kan ni inte göra det med det här också till en svensk wikin???--Goauld28 december 2008 kl. 19.47 (CET)[svara]
Jag förstår det, men jag vet inte hur man gör, kanske någon av er kan hjälpa mig med göra sidan. Så när den är klar så kommer all Stargate vara borta här ifrån, om ni någon av er hjälper mig. /Goauld28 december 2008 kl. 20.23 (CET)[svara]
Jag vet tyvärr inte hur man gör rent tekniskt, och jag antar att det delvis måste synkas med stargate.wikia.com. Varför inte fråga på deras forum? Det har bevisligen skapats språkversioner för cs, de, es, fr förut. JT28 december 2008 kl. 22.48 (CET)[svara]
Det är bättre att infoga och skapa listor. Vad jag vet var Stargate en stor världssuccé. Hur blir vi mer "seriösa" genom att ta bort? Är det för att science fiction inte uppfattas som finkultur (det är som att vi skulle "rensa bort" Ingmar Bergman-filmer och skapa Ingmar Bergman-wiki). Jag vill inte ha en massa temawikis som splittrar oss och ger mindre bidragsgivare, bättre att informationen finns här eftersom många nog känner att de inte hinner/orkar/vill vara aktiva på massa olika sådana. J 198229 december 2008 kl. 00.20 (CET)[svara]
Det handlar inte om fin- eller fulkultur (jag är själv ett stort Star Trek-fan), det handlar om verifierbarhet. Att sidor ska gå att verifiera går över allt annat. Detta är fullständigt grundläggande och inte under diskussion. Att verifiera innebär att det går att hitta någon sorts extern källa som nämner något. Exempelvis finns det gott om referenser till klingoner i västkulturen, så pass att det till och med skapades en språkversion av Wikipedia på språket. Kort sagt bör det gå att hitta externa referenser till dessa raser och planeter, annars bör de inte inkluderas på Wikipedia. Jag brukar förresten hänga på memory-alpha (även om jag inte redigerar), och tycker inte det är "jobbigt" att surfa på mer än en wiki. Snarare tycker jag det är fullständigt nödvändigt, eftersom nivån av detalj som artiklarna där har aldrig skulle kunna uppnås på Wikipedia. Vår målgrupp är inte startrek/stargate-fans. /Grillo29 december 2008 kl. 11.51 (CET)[svara]
Ännu mer nödvändigt att dela upp på fler wikier blir om man tittar på Wowwiki, som förutom att handla om Warcraftvärldens story handlar om speltips i World of Warcraft, och Lostpedia, som innehåller detaljanalyser av avsnitten. /Grillo29 december 2008 kl. 11.56 (CET)[svara]
Det handlar inte ytterst om fin- respektive fulkultur (även om jag personligen skulle vilja hävda att Stargate var en medioker film följt av en serie än mediokrare TV-serier) utan om en rimlig detaljnivå. Jag tror att många wikipedianer skulle reagera på samma sätt som vi nu gör mot dessa mängder av Stargate- Harry Potter- och andra liknande artiklar krin fenomen med stor "fandom" ifall någon började skapa hundratals artiklar om varenda person eller plats i t ex Strindbergs eller Hemmingways böcker. /FredrikT29 december 2008 kl. 12.13 (CET)[svara]
Du slår huvudet på spiken. Problemet är inte ämnesområdet, problemet är den mängd artiklar som skapas om varenda mindre detaljer i ett antal TV-serier/filmer (vilket blir snabbt blir väldigt mycket). Jag anser inte att en mindre planet i en TV-serie är relevant nog för en egen artikel, däremot kan den avhandlas på en sida som går igenom planeterna i TV-serien (på samma sätt som vi har samlingsartiklar om karaktärer i Harry Potter). --Bomkia31 december 2008 kl. 03.14 (CET)[svara]
Förslag till Goauld: Börja med att lägga in interwikilänkar till de artiklar som finns på engelska Wikipedia. Även om varje språkversion har sina egna relevanskriterier så ger det en fingervisning om hur de ser på viktiga och mindre viktiga inslag i serien. Jag ser till exempel att enwiki har samlingsartiklar för många av de uppgifter som är separata artiklar här. Om vi väljer samma indelning på svenska Wikipedia som på den engelska blir det lättare att skapa interwikilänkar. Men, att lägga ihop artiklar inom Stargate är inget jag har lust att ge mig på utan det är en uppgift för den som är intresserad av ämnet.Sjö31 december 2008 kl. 13.16 (CET)[svara]
Min åsikt, såväl som andras här, är att artiklarna bör slås ihop och infogas i samlingsartiklar. Jag tvivlar på att något behöver raderas och det går garanterat att hitta externa källor för att verifiera faktainnehållet. Därför anser jag att de inte ska snabbraderas eller märkas med relevanskontroll, utan märkas med infoga och slå ihop mallar. Obelix1 januari 2009 kl. 23.11 (CET)[svara]
Användaren tycks dock ignorera denna diskussion och har fortsatt att skapa ännu fler separata artiklar istället för att infoga dem i samlingsartiklar. / Elinnea2 januari 2009 kl. 12.01 (CET)[svara]
Jag ignorerar inte denna diskussion, det är för att jag inte vet hur man samlar allt till en samlingsartikel. Om någon kunde berätta hur gör man en så lägger jag in allting där istället. / Goauld2 januari 2009 kl. 16.26 (CET)[svara]
Ok, ledsen att jag missförstod, tolkade det som om du inte brydde dig. Gå till en artikel, t.ex Tobin (Stargate), kopiera texten där och klista in den samlingartikel, t.ex Lista över raser i Stargate. Lägg #REDIRECT[[Lista över raser i Stargate]] i artikeln Tobin (Stargate) och fortsätt sedan med de övriga på samma sätt. Ta inte med en massa petitessdetaljer och sådana som bara medverkat i något enstaka avsnitt. / Elinnea2 januari 2009 kl. 17.00 (CET)[svara]
Här är en lista som de har gjort på engelska Wikipedia, gör något i den stilen: en:List of Stargate SG-1 characters. Vissa av raserna och de allra viktigaste karaktärerna kan nog vara berättigade en egen artikel, t.ex. Goa'uld som det har skrivits mycket om, men ta med en sammanfattning i listartiklarna också. Njaelkies Lea (d) 2 januari 2009 kl. 17.19 (CET)[svara]
Jag tror du missförstod lite hur Njaelkies Lea menade. Kolla hur jag har gjort med Lista över raser i Stargate, Aschener, Tobin (Stargate). Sen behöver även listartikeln rensas. 42 raser av mänskligt ursprung är nog inte alla viktiga. Det finns enligt min mening ingen anledning att dumpa in allt från Races_and_cultures på stargate.wikia.com till Wikipedia utan nöj dig med de 15 viktigaste eller så. Stargate-projektet behöver också rensa i {{Stargateproduktionerna}} och få ner listan över Arter och allianser till det viktigaste. Resten kan ersättas med en länk till listartikeln. Mvh, JT2 januari 2009 kl. 21.07 (CET)[svara]
Wikipedia kritiseras av Rosemari på Kulturbloggenredigera
Wikipedia har inga ambitioner att vara objektivt eller heltäckande eller på något sätt vara ett uppslagsverk på Internet. Det har tydligt deklaretats från dem och om du söker på Wikipedias egna uppgifter om företaget ser du att det är så. Det är inget de döljer.
Det verkar som om inlägget bygger på ett antal stora missförstånd, att Wikipedia skulle vara ett företag t ex. Det vore kanske lämpligt att skriva ett svar på kritiken? Ulf Abrahamsson29 december 2008 kl. 14.16 (CET)[svara]
Jag tycker att Fredrik T skrev ett bra svar. Det kommer alltid finnas folk som blir sura över att de själva eller deras bloggar/företag/böcker/hobbyband/album inte får gratispublicitet på Wikipedia. Om man menar att Wikipedia inte är ett uppslagsverk av den orsaken, så antar jag att man även anser att alla andra uppslagsverk som inte heller har dessa uppslagsord inte är uppslagsverk... Har Rosemarie mailväxlat med dem också? Jag tror att det handlar om ett missförstånd vad ett uppslagsverk är för något. Angående frågan om Arvid Falk så har inte heller NE något sådant uppslagsord (åtminstone inte på nätet(, men slår man upp på Wikipedia så kommer man, helt korrekt, till artikeln om Röda rummet där faktan finns. / Elinnea29 december 2008 kl. 15.18 (CET)[svara]
Den Arvid Falk bloggen syftar på är dock inte Strindbergs romanfigur utan en "debattportal" som drivs av bl a en Rosemari Södergren [7] - häpp! /FredrikT29 december 2008 kl. 15.22 (CET)[svara]
arvidfalk.se ligger på 72:a plats på Twingly [8], så den verkar inte encyklopediskt relevant i nuläget. En annan kritik är att boken "Alla kan blogga : en handbok för dig som vill börja blogga" har raderats från Wikipedia, men jag hittar inte motsvarande sida tyvärr. Annan kritik gällde ju kulturbloggen som numera finns som artikel. Ulner29 december 2008 kl. 18.59 (CET)[svara]
Jag har replikerat till Micke på WP:Wikipedia i Media samt på artikelns diskussionssida. Kanske är det bäst att fortsättningsvis försöka samla diskussionen om just artikelns vara eller icke vara på sistnämnda plats och här i stället fokusera på kritiken i hennes debattinlägg? /FredrikT29 december 2008 kl. 20.54 (CET)[svara]
Alexa-ranking är inte något perfekt mätverktyg och kan mycket väl missa en populär svensk sajt, speciellt om den nyligen har blivit populär. Den under hösten 2008 lanserade Newsmill.se rankas fortfarande bara som 180.226 av Alexa, trots att den borde vara i klass med na.se (rank 40.460) eller corren.se (rank 68.125). Om fler installerar Alexa Toolbar (finns nu även för Firefox), så blir mätvärdena baserade på ett bredare statistiskt underlag. --LA230 december 2008 kl. 12.09 (CET)[svara]
Tack till er som varit artiga i bemötandet av Rosemari. Det är viktigt vid den här typen av kontakter; även om Rosemari inte verkar vara någon större auktoritet. /Yvwv[y'vov]30 december 2008 kl. 15.43 (CET)[svara]
Igår trillade det in till wikimedia Sverige en donation på 1000 kronor, idag fyra till på sammanlagt 1000 kronor, betydligt fler och mer än vi är vana vid att se (donationer direkt till WMF vet vi ignet om). Säkerligen en effekt av DN artikeln - om det sedan var Joakims positiva eller Rosemaris negativa kan man bara spekulera om. Wanpe30 december 2008 kl. 20.36 (CET)[svara]
Det har kommit in fler donationer i kronor, en på 1 000 kronor nyligen. Med den takt donationerna trillar in nu ska det bli spännande och borde vi nå målet på 6 000 000 dollar redan ”i år”. Kul! Det hade jag inte trott för någon vecka sedan. /Jalf1731 december 2008 kl. 12.44 (CET)[svara]
Skilj alltså på donationerna som går till Wikimedia Sverige (och som används för diverse projekt för att främja Wikimediaprojekten i Sverige) och donationerna till Wikimedia Foundation i USA (som används för löner till tekniker och underhåll av servrar, utöver främjande av Wikimedia-projekten). Wikimedia Sverige har knappast något sexmiljonersmål, snarare sextusen... /Grillo31 december 2008 kl. 23.40 (CET)[svara]
Jag och Rosemari har haft en mailväxling på OTRS och det är säkert den som hon refererar till i det stycket. Jag har svarat med hänvisning till sedvanliga riktlinjer och svarat på hennes kritik, men givetvis har jag inte hävdat att vi inte har ambitionen att inte vara ett uppslagsverk... utan det är hennes egen slutsats. Så, det här är ännu ett missförstånd av den vanliga typen "jag trodde att Wikipedia är platsen för allt världens vetande" och "men eftersom alla andra företag och webbplatser får vara med måste ju min sida få vara med....". När så inte är fallet och artiklarna raderas blir de förbannade och skriver till Wikipedia. Jag tycker inte att det är något att bry sig om och jag kan inte för mitt liv tycka att Kulturbloggen platsar på Wikipedia. Riggwelter2 januari 2009 kl. 12.16 (CET)[svara]
Som har uppmärksammats tidigare kan bilder starkt höja läsarantalet för en artikel. Commons innehåller numera många fantastiska bilder och fotografier. Flera av dem är i absolut världsklass. Att inte använda sådana bilder i Wikipedia är skamligt! Jag skulle gärna vilja att alla bilder som fått pris, eller blivit "featured" på Commons får användning i någon artikel. För några veckor sedan gjorde jag en insats där jag gick igenom de flesta "featured" och "picture of the year"-bilder på Commons och lade till i relevanta artiklar här. Kolla in Featured pictures och se själv vad du kan bildsätta och försköna med! Mer om bilder:
Bilder kan förmedla mycket mer information på liten yta, än text kan göra, i väldigt många fall.
Bilder / illustrationer kan bidra till större neutralitet. Om man tex beskriver ett förlopp över tid, kan man i text välja ut enskilda datapunkter och ge intryck av att fenomenet har ökat / minskat när det i själva verket har gjort det motsatta. Om man däremot gör en bild, en graf, som visar hela utvecklingen blir det omöjligt att missrepresentera hela utvecklingen. Därför lade jag in en graf i artikeln Sveriges migrationshistoria.
Bilder kan avsevärt förbättra förståelsen av abstrakta eller teoretiska begrepp. Särskilt samhällsvetenskap skulle jag (som är samhällsvetare) vilja se illustrerat på ett bättre sätt. Ett favoritexempel på en mycket informativ illustration är den i World Values Survey.
För några försök att kreativt illustrera abstrakta samhällsvetenskapliga begrepp, se artiklarna Social norm och Kollektivt handlande.
Att lägga till bilder är ett snabbt och effektivt sätt att förbättra en artikel. Motsvarande engelsk artikel har mycket ofta fler och bättre bilder.
Var kreativa med bilder! Tänk efter: hur skulle jag kunna illustrera det här? Eller om ni ser en bra bild; till vilket ämne kan den här passa? Man måste inte avbilda fenomenet exakt, det går bra att bara visa en aspekt, en konsekvens eller del. Se till bara att inte misspresentera och att förklara i bildtexten.
Studier av tidningsläsare visar att det en läsare ser först i en artikel är bilden. Därefter kommer rubriken, därefter bildtexten (därefter ingressen).
Bra bildtexter är därför mycket viktigt om man vill göra riktigt bra artiklar. Riktigt högkvalitativa tidningar lägger ofta ner särskilt arbete på bildtexterna (två utmärkta exempel är de brittiska Economist (ekonomi) och Edge (datorspel)).
Bilderna och bildtexterna tjänar till att dra in läsaren till artikeln / texten. Därför kan bildtexter vara rätt plats för "kuriosa", intressanta anekdoter eller uppgifter som inte passar någon annanstans. På så sätt kan man även lösa "problemet" med kuriosa-avsnitt. Detta har jag delvis försökt göra i artikeln Svensk kultur.
Till vissa ämnen tycker jag gott man kan vara frikostig med bilder. Det kan vara ämnen som konst, eller där det finns särskilt spännande saker att bildsätta såsom mytologi, natur eller landskap. Om man använder sig av thumb-märkningen så optimerar MediaWiki sidan så att bara en liten bild laddas ner.
Bilder är olika bra. Välj bra bilder. Försök (när det går) att välja bilder som passar med varandra.
Jag har systematiskt lagt in bilder i alla de cirka 40 konstårsartiklar som jag har uppdaterat med information. Arbetet fortgår och hjälp är självklart önskvärt! Jag har dock inte lagt in någon värdering av de tavlor som är i årtalsartiklarna och de skall inte allid ses som representativa för konstströmningar etc. under just det året (även om jag självklart har försökt att finna igen de mest välkända verken/verk av de mer betydelsefulla konstnärerna). Tyvärr har ju inte alltid commons tillräckligt med bilder för att kunna göra det. Jopparn1 januari 2009 kl. 18.17 (CET)[svara]
Bra att veta. Bildsatte ett 20-tal artiklar på E. Men en hel del i den listan hade redan bilder. Skulle man inte ganska enkelt kunna skapa ett verktyg som kollade om översättningarna till artikel X har N bilder i någon/några artiklar? Finns det redan? Koios1 januari 2009 kl. 18.47 (CET)[svara]
Hur i hela friden kan du tycka att det är lämpligt att infoga en satirisk teckning i en artikel om en föreslagen lagförändring? Nog för att jag är helt emot FRA-lagen men att Wikipedia skulle ha en satirisk teckning i artikeln känns väldigt oseriöst. »поτωışτ(disk.|bidr.)2 januari 2009 kl. 10.37 (CET)[svara]
Angåend Prius-teckningen så är den ganska informativ, men ger ändå ett lite oseriöst intryck. Och vad gäller nidteckningen mot FRA-lagen och teckningen om flygbombningarna så är de väldigt politiska. Att ha dem högst upp i artikeln ger intrycket att Wikipedia är emot FRA-lagen och emot flygbombningarna. Förmodligen är de flesta av Wikipedias skribenter emot FRA-lagen och flygbombningarna, men Wikipedia ska ändå vara neutral. Däremot kan sådana teckningar passa lite längre ner i artikeln under avsnitt om kritik eller liknande. -- boivie ✎2 januari 2009 kl. 10.47 (CET)[svara]
Nu är det väl inte främst användning av bilder i artiklar som redan innehåller bilder som skulle diskuteras (rekommenderar commonslänkmallar) utan användning av bilder i artiklar som hittills saknar dem. Caesars lista borde uppdateras enligt den senaste databasdumpen, sedan hade man kunnat gå igenom den uppifrån och ner. Ännu bättre om den kunnat sorteras efter kategori. /Grillo2 januari 2009 kl. 12.08 (CET)[svara]
FIST är ett oslagbart verktyg för den typen av arbete. Du kan söka artiklar på flera sätt (bland annat per kategori, och hur många bilder artiklarna redan har) och du kan välja på att få förslag på bilder från Commons, iw-länkade artiklar och Flickr. -- boivie ✎2 januari 2009 kl. 12.37 (CET)[svara]
Borde man inte skriva in en motivering när man lägger in en stubbmall? Det tycker i alla fall jag man borde göra för att hjälpa dem som ska utöka den. Därför har jag designat fram en ny stubbmall, säg vad ni tycker om den!
Denna artikel anses vara kort
Den bör utökas med mer information. Hjälp gärna till med att utöka den. Ingen motivering har angivits.
Själv så tycker jag om den, men det finns ju flera motståndare mor stubbmärkning, så gör dig beredd på en uppförsbacke med motvind, men jag röstar i alla fall för! //Sertiond|B31 december 2008 kl. 16.35 (CET)[svara]
Herregud nej. Vi har i många år jobbat för att göra stubmallarna mer och mer diskreta och här kommer ett förslag för att göra dem större än vad de någonsin varit förr? /Grillo31 december 2008 kl. 16.39 (CET)[svara]
Även jag har ett förslag till omarbetning. Vad sägs om att göra varje stubmall såhär kort: (jag skriver ut hela koden) [[Kategori:Stubkategori]]. Jag tycker det fyller samma funktion som nu. Att få reda på att man kan utöka stubartiklar är rätt lätt änddå. /Grön✉31 december 2008 kl. 16.44 (CET)[svara]
Jo, mitt förslag har ett tag nu varit att ta bort mallarna helt och byta namn på kategorierna till "Korta artiklar om x" eller "bara påbörjade artiklar om x". Det sistnämnda är tyvärr lite klumpigt och det förstnämnda är lite missvisande, så bättre förslag tas tacksamt emot. Att en artikel är en stub är förresten så pass uppenbart att en motivering bara behövs i undantagsfall. I de fallen ska de, som motiveringar i allmänhet, ligga på diskussionssidan. Artikelns innehåll ska inte diskuteras i artikeln. Även detta är något vi under många år hållit heligt men som det nuförtiden av någon anledning börjat tummas på. /Grillo31 december 2008 kl. 16.51 (CET)[svara]
Åh, det låter som ett bra förslag. Att överlag avskaffa alla wiki-uttryck till förmån för mer lättförståeliga uttryck är något som jag tror skulle behövas. Att döpa om stubbarna till korta artiklar är ett bra steg i rätt riktning. Jag tycker det är lite synd att avskaffa stubbmallarna, de fungerade bra som utfyllnad i korta artiklar, och hade ju fina bilder, men måste ändå säga att jag håller med Grön och Grillo. //moralist31 december 2008 kl. 17.04 (CET)[svara]
'Nej! Ja till omdöpning av "stub", men nej, nej, nej, till omdöpning till "korta artiklar". "Korta artiklar" är redan en kvalitetsnivå, se WP:KGT bland annat. "Mycket korta artiklar" kanske? Calandrella31 december 2008 kl. 17.50 (CET)[svara]
Jag är positiv till mallförslaget. Däremot tycker jag att det fortfarande kan kallas för stubbe (förutom i mallen då). Tänk på att wikiuttrycket används vad jag vet på många (alla?) språkversioner och blir därför inget nytt för wikifolk. Obelix31 december 2008 kl. 17.58 (CET)[svara]
Jag är ganska ny till wikisystemet och att redigera wikiartiklar, och jag fattade inte riktigt vad dessa "stubbar" var fören jag väl satt mig in lite i systemet, vilket kanske säger lite om hur förvirrade det är (det var först när jag såg en stubbe bredvid en stubbmall på enwiki som jag förstod). Men det kan ha med att göra att jag är lite trög. //Sertiond|B31 december 2008 kl. 18.27 (CET)[svara]
Jag tycker det är bra att en läsare (och en stubbskapare) direkt kan se i stubartikeln att Wikipedia har högre ambitioner än så här. Dessutom tycker jag att det är utmärkt att man ska motivera stubbmärkningar. Det finns uppslagsord där även en kort text ger god hjälp och där det bara blir krystat att förlänga. Räkna inte bytes utan mening. Ge en ledtråd till vad som fattas. /Rolf B1 januari 2009 kl. 03.01 (CET)[svara]
Ska man byta namn bör man absolut inte välja "korta", en benämning som redan används inom kvalitetsarbetet. Det har tagit fram till nu att få ordning efter förra bytet där "bra" plötsligt fick en ny betydelse, så att sätta igång igen nu och byta betydelse av "korta" är väldigt olämpligt. Då är "bara påbörjade" oerhört mycket bättre, förutom att benämningen inte redan är upptagen säger det så mycket mer, eftersom inte alla korta artiklar är stubbar och inte alla stubbar är korta. Att en artikel är kort behöver man ju inte påpeka för läsaren, de kan de flesta se själva, däremot att en artikel bara påbörjats och att viktiga element saknas, det är det stubmallen är till för. Instämmer med RolfB att det vore bra om man talade om vad det är som saknas, gärna på diskussionssidan. Stubbmallarna bör inte tas bort helt eftersom de är en viktig del i kvalitetsarbetet, de togs ju bort på prov för en tid sedan, men det funkade inte och återställdes därför. Jag har föreslagit att man kan skapa en stilmall, på så sätt kan enkelt de som inte vill se stubbmallar i artiklarna kan lägga in något (kan någon skapa något sådant?) i sina personliga stilmallar och de som vill se dem kan fortsätta att göra det? Jag tycker att det vore den allra enklaste lösningen på detta problem. / Elinnea1 januari 2009 kl. 12.12 (CET)[svara]
Jag måste säga att jag stödjer Elinneas förslag här ovan. Men annars tycker jag det funkar bra som vi har det idag, men att ta "bara påbörjade" skulle vara det bästa. Svanen931 januari 2009 kl. 17.13 (CET)[svara]
Problemet är inte att jag ser stubmallaran utan att läsarna får en massa julgranar som de inte förstår serverade till sig. Kvalitetsarbetet är väl för den delen inte hjälpt av just mallarna utan av de kategorier som mallarna använder sig av? Grön✉3 januari 2009 kl. 13.31 (CET)[svara]
{{landsfakta}} är dålig på många sätt, bland annat döljs inte variabler som inte har någon information i sig, vilket gör att nationssidor som Kungadömet Ungern ser hemska ut. Skulle någon vänlig själ vilja fixa till detta? Dessutom skulle den estetiskt med fördel kunna anpassas lite mer som den engelska varianten (se en:Template:Infobox_Country/sandbox som exempel) där nationstexten inte är utanför själva tabellen, samt att texten är lite mindre. Den svenska varianten ser inget vidare ut i jämförelse. »поτωışτ(disk.|bidr.)1 januari 2009 kl. 17.25 (CET)[svara]
Jag tycker att åtminstonde bara variabler med text ska synas och att dem som är utan inte borde kunna ses. Det tror jag i varje fall är lösningen . Tyvärr vet inte jag hur jag skulle kunna fixa det. Någon annan som vet eller känner för att göra någonting åt det? Svanen931 januari 2009 kl. 17.54 (CET)[svara]
Om det inte framgick så är det exakt vad jag också tycker :) jobbet består väl i att tabellraderna måste flyttas in i variabel-platsen (med tre {{{) för jag tror det är något i stil med detta visas om variabeln finns (inte säker på detta och det är därför jag inte gör det), men i så fall skulle det behöva bli något i stil med html-kod för flagga »поτωışτ(disk.|bidr.)1 januari 2009 kl. 17.57 (CET)[svara]
Det är så jag brukar göra med astronomimallarna och det fungerar mycket bra. Att uppfinna hjulet flera gånger borde vi försöka undvika och istället låta de stora Wikipediorna stå för det avancerade utvecklingsarbetet så att vi kan fokusera på annat. Dock har jag för mig att det gjordes ett försök till detta gällande landsfakta förut men att några användare höjde rösten mot detta (textstorleken?) varpå skaparen tappade lusten och den aldrig blev införd. Men tiden kanske är mer mogen nu. Njaelkies Lea (d) 2 januari 2009 kl. 11.50 (CET)[svara]
Enda nackdelen jag kan se är att ENWP's mallar kan vara väldigt stora och komplexa, vilket nog kan vara rätt skrämmande för gemene man, detta ställer högre krav på en bra dokumentation för mallarna. Standaren på malldokumentationen på SVWP är förövrigt generellt anskrämlig.--Magnus2422 januari 2009 kl. 23.58 (CET)[svara]
Sökresultat som externa länkar eller källorredigera
Ibland har jag sett länkar till Googlesökningar användas som externa länkar och/eller källhänvisningar. Jag tycker att det är lite märkligt, eftersom sökresultat inte är särskilt stabila över tid (som Wikipedia:Externa länkar#Typer av länkar som generellt bör undvikas uttrycker det: "Länkar till sidor där innehållet ständigt förändras så att man inte kommer direkt till det material som gör sidan relevant som extern länk.") Speciellt konstigt blir det som källhänvisning, eftersom Google inte är källkritiskt – det är ju inte ens säkert att de resultat man får upp innehåller informationen som står i artikeln och ska källbeläggas. Visst kan man väl hävda att det är i samklang med Wikipedias "gör det själv-anda" att låta läsarna göra en del av källinsamlingen, men en Google-länk i en artikel underlättar inte mycket jämfört med att inte länka alls. Vad tycker ni? //Essin2 januari 2009 kl. 17.41 (CET)[svara]
Ja det är märkligt. Emm bör sådana länkar tas bort. Visserligen kan det vara värt att kolla om det finns någon relevant träff och istället länka om till den, men sökmotorlänken kan tas bort. /Ainali2 januari 2009 kl. 18.07 (CET)[svara]
Google-länkar som källa är självklart inte okej. Det vore bra om någon som scannade databaser och sådant där roligt kunde göra en någorlunda regelbunden rapport som kunde leta upp:
google-länkar överallt i artikeln
externa wikipedia-länkar i ref-taggar
externa wikipedia-länkar under rubrikerna "Källor", "Källhänvisningar" eller "Referenser"
externa länkar som innehåller "blog", "blogg", "wordpress" etc i ref-taggar (dessa är inte alltid utav ondo men är ofta det)
Noter i två spalter har diskuterats förr och vi har kommit överens om att undvika det, och helt och hållet köra med standardiserade referenslistor. Detta för maximal kompatibilitet. WP:KISS /Grillo4 januari 2009 kl. 22.09 (CET)[svara]
Jag upplever att det är vanligt att bilder sätts till en fast bredd istället för att bara använda thumb så de sätts enligt användarens inställningar. Jag antar att detta görs för att den som lägger in bilden tycker den blir för liten om standardbredd används. Personligen har jag ställt in 250px. Vad sägs om att öka standardinställningen på bildbredden till kanske 250px (är 180px idag vad jag kan utläsa) så vi slipper att många lägger in tvingande storlekar och där med försätter egna inställningar ur funktion?--Kruosio19 december 2008 kl. 15.24 (CET)[svara]
Jag skulle mycket gärna se att standardinställningen ökas till 250px. Jag kör på standardinställningen därför att jag vill veta hur vanliga läsare ser artiklarna och inte de förhållandevis få som läser inloggat. Med nuvarande standard blir det oftast hopplöst litet, därför sätter jag vanligen ca 250px som fast storlek istället. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 16.02 (CET)[svara]
Vad kör du på för storlek? Standard eller större? Jag brukar inte lägga till dem "on sight", däremot om jag ändå har något att redigera. Jag anser det vara betydligt viktigare att alla oinloggade får en vettig storlek än att de erfarna medlemmar som har hittat storleksinställningen ska få det exakt som de önskar. Grundproblemet är ju dock att standard är för liten, om denna ökades skulle man bara behöva sätta en fast storlek när det finns särskilda skäl. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 16.30 (CET)[svara]
Jag kör personligen på max (300px), men min upplösning är ju också 1680*1050... Jag anser att det viktigaste är att det finns en enhetlig standard, lämpligtvis regleras den genom mjukvaran - alternativet är att springa runt och manuellt specifiera alla bilder. Problemet med att hitta en "vettig storlek" är att det är väldigt stor skillnad mellan 800*600 och 1600*1200. Att höja standard från 180px till säg 250px skulle nog, som Kruosio säger, låta oss slippa en massa sånt här. Plrk19 december 2008 kl. 16.38 (CET)[svara]
Jag gör som Plrk och rensar regelbundet bort storleksstyrningen (om det inte är väldigt många bilder). Eftersom man inte vet vilken upplösning andra läsare använder vet man ändå inte hur det kommer att se ut. Själv har jag ställt in 350 px för att jag vill kunna se bilderna någorlunda ordentligt, och det är klart störande när de då ändå förminskas av storleksstyrningen. Jag instämmer absolut i att standardstorleken borde ökas. Vi hade en diskussion om det här ganska nyligen, men jag vet inte riktigt vad som hände med den. /dcastor19 december 2008 kl. 16.36 (CET)[svara]
Ja, vi diskuterade det tidigare, dock blev det visst ingen verkstad av det. Nej, vi vet inte vilken upplösning en specifik läsare har dcastor, men vi vet att det sannolikt inte är en upplösning som får bilder i 180px att se vettiga ut. Samtidigt fungerar det bra att läsa artiklar i en upplösning så låg som 800*600 med bilder på 250px. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 16.54 (CET)[svara]
Japp, det var nyligen en diskussion kring det här, dock verkade det krångligt att ändra. Jag stödjer dock förslaget på 250px. Det tror jag är lagom, passar min skärm på 1024*768. //moralist19 december 2008 kl. 16.55 (CET)[svara]
Det enda frågetecknet jag kan känna är om detta möjligen kommer påverka serverkapaciteten i någon nämnvärd omfattning? Men å andra sidan leder små bilder till att folk kommer behöva klicka upp dem istället vilket drar kapacitet även det. Troligen säger hur som helst teknikerna ifrån om det skulle vara något problem. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 18.01 (CET)[svara]
Utvecklarna har vid flera tillfällen uttryckligen sagt att serverkapacitet inte är någonting vi skall fundera på, det kan vi lämna i deras händer. jag postar en bugzillarequest imorgon om ingen annan hinner före. Plrk19 december 2008 kl. 18.16 (CET)[svara]
Jo, jag är medveten om det. Om vi nu ändå ska ändra detta, skulle vi kanske även kunna plocka bort någon av de minsta storlekarna och lägga till t.ex. 350 eller 400px som valmöjlighet? Skärmarna har ju vuxit en hel del sedan dessa val skapades. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 18.26 (CET)[svara]
En ändring som är mycket mer angelägen än detta med att ändra [[:Image: till [[:File: . Problemet är att ingen verkar veta vem det är som genomför sådana ändringar. /Pieter Kuiper19 december 2008 kl. 17.00 (CET)[svara]
Varför är det mer angeläget? Det spelar väl ingen direkt roll, då både Bild: och Image: fungerar även fortsättningsvis? Det är för övrigt utvecklarna av mjukvaran som bestämmer... Plrk19 december 2008 kl. 17.11 (CET)[svara]
I databasdumpen av 20 november finns 96.351 förekomster av "thumb", därav 47.545 (nästan exakt hälften) som också anger en bredd i "px". De här breddvärdena är vanligast: 250px (12419 förekomster), 200px (10573), 300px (7724), 150px (2449), 220px (1671), 100px (1308), 240px (1204), 350px (1065), 400px (1040), 180px (736), 260px (693), 280px (669), 105px (576), 230px (387), 120px (359). Om nu 180px är default, varför vill man då sätta 150px? Att man kan vilja sätta 100px kan jag förstå, t.ex. för stadsvapen. Om defaultet ändras till 250px så borde alla angivelser mellan 200px och 300px kunna tas bort. Det är över 30.000 förekomster av de 47.545 som finns. --LA219 december 2008 kl. 18.22 (CET)[svara]
Jag är en av dem som (i brist på vett?) angett fasta bredder av både större och mindre storlek än standard, ofta för att de ska passa ihop med faktarutor o. dyl. En anledning till att man vill ha den mindre än standard är att ibland har bilden ett annorlunda höjd-breddförhållande, så den kan bli för stor (hög) jämfört med övriga bilder, vilket ger ett hafsigt intryck. Vivodisk.↔19 december 2008 kl. 23.23 (CET)[svara]
Ja, bilder i faktarutor är ett problem, och olika faktarutor och mallar har olika syntax om hur man ska lägga in bilden. Annars finns det direktivet "upright", så att bilder i porträttformat inte får för stor yta. Man kan ge en parameter, men default blir "upright=0.7". /Pieter Kuiper19 december 2008 kl. 23.33 (CET)[svara]
Vi bör inte automatiskt ändra alla inställda bildbredder; ibland vill man ha mindre bilder för att få plats, ibland vill man ha en fast storlek för att kunna använda imagemaps. I de flesta fallen bör dock inte parametern anges.
Jag är mest skeptisk till när man sätter fast bildbredd på bilder som är mest för att dekorera artikeln. Till exempel i artikeln båt där bilderna var satta till 250px. Denna typ tycker jag man kan ta bort "on sight"--Kruosio20 december 2008 kl. 12.43 (CET)[svara]
Jag har lite tyckt det varit dumt att ha inställningen (attityden) att individuella storlekar på bilder skall tas bort, eftersom man just kan vilka lyfta fram vissa bilder i förhållande till andra. Dock är det förstås inte särskilt lyckat egentligen med statisk bildstorlek, så jag tänkte nyligen ta upp här ifall det inte vore en idé att kunna ange olika relativa bildstorlekar, som t ex 1,5 ggr standard, 2 ggr standard, hälften av standard, et c. Innan jag hann skriva något upptäckte jag i en artikel på tyska Wikipedia (Qualia) en bildvariabel som faktiskt verkar göra just detta; upright=1.5, vilket alltså i sammanhanget [[Bild:Buntstifte 01 KMJ.jpg|thumb|upright=1.5|bildtext]] som jag förstår det visar bilden på färgpennorna 1.5 gånger så stor. Stämmer det? Är variabeln på något sätt problematisk att använda? Annars vill jag passa på att sprida detta som tips. --ɐbuı1ɟ23 december 2008 kl. 00.55 (CET)[svara]
Det har tidigar ofta sagts (bland annat av mig) att relativ bildstorlek förmodligen inte fungerar eftersom använda bildstorlekar lagras i serverutrymmet för att man inte varje gång skall behöva hämta den stora bilden för nedskalning. Det här förefaller dock fungera. Jag testade i sandlådan: här. /dcastor23 december 2008 kl. 01.23 (CET)[svara]
Parametern är tänkt för porträtt, bilder på höghus osv, med värden som är mindre än 1. Om man använder detta för att göra bilder större, ger det problem hos användare som har valt 300px som standardinställning. /Pieter Kuiper23 december 2008 kl. 01.30 (CET)[svara]
Jag tycker också det hela verkar fungera ändå. Det kanske blir något mer jobb för servrarna, jag vet inte, men hade man velat undvika det hade själva bilden kunnat "stretchas" istället för att cachas om. Så går det väl förmodligen inte till. --ɐbuı1ɟ5 januari 2009 kl. 12.56 (CET)[svara]
Inte ens det "extrema" exemplet förorsakar några problem ens på min lågupplösta skärm – jag behöver inte ens scrolla för att se den. Om det är så att det här systemet finge spridning och man tycker att bilder blir för stora med standardinställningen 300 så går det ju lätt att minska den. /dcastor5 januari 2009 kl. 14.05 (CET)[svara]
Vid en närmare betraktelse verkar siffrorna för svwp konstiga. Jag har ställt frågan till Erik i hans blogg och väntar otåligt på ett svar. /Ainali25 december 2008 kl. 12.07 (CET)[svara]
Trevligt, men var är siffrorna mellan september 2006 och juni 2008? Och jämförelsetalen längre ner var ju rätt så obegripliga... /Grillo25 december 2008 kl. 12.13 (CET)[svara]
Graferna verkar dessutom vara uppskattningar av hur det skulle ha sett ut om projekten fortsatt som det såg ut i september 2006... Kanske inte så himla smart att gissa när man inte har datan. /Grillo25 december 2008 kl. 12.29 (CET)[svara]
Men siffrorna för svenska Wikipedia är ju helt uppåt väggarna! Antalet artiklar över 2kb har här minskat från 16% till 2% och antalet över 500 bytes har minskat från 59% till 31%. Det totala antalet artiklar för svWP är enligt statistiksidan nu 74 000! Alltså en fjärdedel av det faktiska antalet. -- JIESDEO5 januari 2009 kl. 20.20 (CET)[svara]
Hm, så ser det inte ut för mig. Testa att rensa cachen, kan vara det som är fel. Det var nämligen så det såg ut sist de uppdaterades. //moralist5 januari 2009 kl. 20.37 (CET)[svara]
Ska personer som föddes/avled under den period som Norge och Sverige ingick i en union (1844–1905 tror jag det var) ha unionsflaggan i exempelvis födelse- och dödsortsparametrarna i mall:Infobox biografi, istället för den svenska flaggan? -- Lapplänning17 november 2008 kl. 20.51 (CET)[svara]
Inte riktigt ett svar kanske, men varför används dessa små flaggor överhuvudtaget? Landsnamnet står ju oftast utskrivet i klartext alldeles bredvid flaggan, och det är bra mycket lättare att tyda än gamla flaggor med pryttliga detaljer. På engelskspråkiga Wikipedia finns ett ganska pratigt men ändå läsvärt dokument om detta som svenskspråkiga Wikipedia enligt min mening borde ta efter lite mer. //Essin17 november 2008 kl. 21.43 (CET)[svara]
Ja, det är läsvärt. Jag har själv hittills använt många infoboxar, men men inte tänkt så mycket på om flaggorna var ”bra” eller ”dåliga”. Som framgår av den engelska ”stilmaualen” för symboler har dock flaggorna sina begränsningar. Jag tror att användbarhetsgurun Jakob Nielsen håller med mycket av det som står om begränsningarna med att använda flaggor som symboler i den engelskspråkiga guiden. Jag röstar för att lokaliserar en del av rekommendationerna från den engelska guiden till svenska Wikipedias riktlinjer, vet dock inte riktigt var det skulle passa. Och att vi tar bort flaggsymbolerna vid födelse- och dödsorter i mallarna för infoboxar. Men nu kanske den här diskussionen skulle flyttas till Bybrunnen istället? /Jalf1717 november 2008 kl. 23.29 (CET)[svara]
Har flyttat diskussionen nu. En användning av flaggor som jag faktiskt tycker är vettig är i till exempel Slaget vid Trafalgar, där flaggorna används för att på ett smidigt sätt ange befälhavarnas nationalitet i en infobox med begränsat utrymme (men att skriva ut både flagga och landsnamn i klartext längre ner i infoboxen är å andra sidan onödigt). Men detta är snarast ett undantag som bekräftar regeln. Ser fram emot fler synpunkter i denna fråga! //Essin28 december 2008 kl. 01.29 (CET)[svara]
För sportartiklar, till exempel de om olympiska spelen, används äldre flaggversioner för Kanada före 1960 och för Nazityskland. Mallen {{OS-land}} baseras på mallen {{flaggbild}}, som klarar av att hantera detta. Det borde fungera även för svensk-norska unionens flaggor. Unionen bestod mellan 1814 och 1905, men unionsflaggan infördes väl 1844. --LA228 december 2008 kl. 01.41 (CET)[svara]
Jag är inte alls speciellt förtjust i användningen av "Sverige" vad gäller forna landsdelar av Sverige, speciellt inte vad gäller numera välavgränsade länder som Estland, Lettland, Finland och Norge. Det faktum att dessa råkade tillhöra Sverige under någon period är inte alltid nödvändigtvis så relevant att det bör påpekas att en viss person föddes "i Sverige, landsdelen Norge/Finland/Estland/Lettland". Jag ser då hellre att personen föddes i "Norge/Finland/Estland/Lettland, som då tillhörde Sverige". Jag ser nu och då att Sverige överbetonas på det förstnämnda sättet, och det ser nog unket nationalistiskt ut och skulle knappast användas på någon annan språkversion av wikipedia. --Ace9028 december 2008 kl. 02.11 (CET)[svara]
Håller med om det, jag ser inget som helst problem med att skriva att någon exempelvis var född i Estland som då tillhörde Ryssland, Sverige eller som nu: sig själv. Det är ren historisk fakta och bör inte blandas ihop med olika sätt att värdera länder i realtid. Däremot är det intressant att redogöra var och när en person föddes, både för att få geografisk fakta och för att få information om den geografiska platsens dåvarande aktuella statstillhörighet, vilket ofta kan utgöra avsevärda skillnader för den enskilde. /Ronny28 december 2008 kl. 12.12 (CET)[svara]
I vissa sammanhang gäller det ju verkligen att göra klart för läsaren vilken nationalitet en person har. X född i Ryssland kämpade mot ryssarna årtal Y kan ju låta helt absurt om det inte skrivs ut att personen i fråga var född i (det som då var) Finland som finsk medborgare. Det går säkert att hitta tusentals till exempel som blir helt bisarra om vi ska blunda för vilket land som styrde över den geografiska placering en viss person är född i. /Ainali28 december 2008 kl. 16.48 (CET)[svara]
Finland var en del av Sverige, Norge tillhörde aldrig Sverige utan vara bara i union. Kanada bytte flagga 1965, inte 1960. Jag tycker man skall skildra historien som den var så mycket det går, har inget emot flaggor från förr på historiska artiklar av olika slag. J 198228 december 2008 kl. 23.19 (CET)[svara]
Anledningen till att jag flyttade diskussionen var egentligen inte att få svar på ursprungsfrågan, dvs vilken flagga ska användas?, utan att få svar på min off-topic-motfråga, dvs ska vi använda småflaggor över huvud taget, och i så fall i vilken omfattning? Det kanske vore lämpligast att dela diskussionen i två? //Essin1 januari 2009 kl. 02.53 (CET)[svara]
Jag är tveksam till flaggsymbolerna. Oenigheterna ovan indikerar ju exempelvis att det många gånger inte är helt självklart vilken flagga man ska använda och att en del förtydliganden behöver göras i text. Möjligen skulle flaggsymbolerna kunna användas vid platsbrist i exempelvis omfattande tabeller. (Vilket även den engelska Manual of Style (icons) som vi nämner ovan indikerar.) Men om många länder ingår i sammanställningen är det ändå ganska sannolikt att ett antal flaggor är mindre kända, och många gånger kan det vara lättare att lista ut vilket land det handlar om med ledning av landkoden än av flaggan. Dessutom tror jag att länkar av landkoderna ofta går till respektive lands artikel, medan flaggikonen ”bara” går till bildsidan.
Jag tror alltså att landkod länkad till respektive land är att föredra framför flagga. Bilder av flaggor passar främst i respektive flaggas artikel, eller eventuella underavsnitt om just flaggan. /Jalf171 januari 2009 kl. 22.03 (CET)[svara]
Flaggor är bra och enkla sätt för att ange nationalitet, men är ofta onödig om det bara handlar om att berätta var en person råkar vara född eller avliden. Att en person är född på en plats, betyder ju inte nödvändigtvis att personen hade motsvarande nationalitet. Flaggor bör helst användas bara när det handlar om att en person på något sätt i sin gärning har företrätt ett visst land, t.ex. för idrottare, militärer och statsledare. Därvid bör den flagga användas som landet använde när personen var aktiv, annars handlar det om en historisk anomali. E.G.5 januari 2009 kl. 19.33 (CET)[svara]
För att döda eran glädje lite, men är inte alla samlingskonton i över alla wikiprojekt? Om det är så betyder inte det att vi har betydligt mycket färre användare? Och kan man, i så fall, kolla hur många som har svenskspråkiga wikipedia som hemmawiki? //Sertiond|B30 december 2008 kl. 22.25 (CET)[svara]
Hur vet vi att alla dessa konton är aktiva? Jag vet i alla fall en person som har ett konto på Wikipedia men inte har varit här på flera år och själv har jag inte gjort några egentliga redigeringar sedan i somras. Sedan kan det också finnas personer som har mer än ett konto. Det kan också – som sagt – även finnas folk i andra länder som är mer eller mindre aktiva på svenska Wikipedia. Svenska talas ju inte bara i Sverige och somliga kanske registrerar sig mest för att göra interwikilänkar eller så. Ulla5 januari 2009 kl. 22.39 (CET)[svara]
Jag delar mycket av Wanpes nyårsönskningar och har skrivit ner mina tankar och reflektioner om 2009 års arbete i ett blogginlägg här. Obelix1 januari 2009 kl. 04.13 (CET)[svara]
Jag tycker att "nolltolerans" är ett flufford som inte säger särskilt mycket. Känns bara som ett maktbegrepp utan att riktigt sätta fingret på vad man menar. Om alla klottrare, vandaler och troll hade en tydlig hatt på sig där det står "Klottrare/vandal/troll" så skulle det vara enkelt. Tyvärr är det inte så, vad menar man med "nolltolerans", ska vi evighetsbanna barn som skriver "Bajs" eller "Emma r best" och därmed hela kommuner? Det kanske bara är jag, men jag tycker att klotterhanteringen fungerar rätt bra i nuläget, det är sällan det står kvar i mer än några minuter, tycker ofta att det är så att när man ska radera något klotter så har redan någon annan hunnit göra det. Ordet "generalangrepp" låter också lite fluffigt och maktaggressivt. Vad menas med det? Vilka mallar är det som avses (utom stubmallarna). Jag tycker definitivt att de mallar som hjälper både läsaren och i kvalitetsarbetet bör vara kvar. / Elinnea1 januari 2009 kl. 12.31 (CET)[svara]
Du har nog rätt Elinnea (som vanligt). Jag tycker dock diskussionen om admskapet för Prk varit bedrövlig. skulle det inte varit bättre att snabbt tagit bort det första trollinlägget och blockerat det IP-numret, istället för att låta det inlägget generera kommentarer, där åtminstone jag tycker även de försvarande var tveksamma utifrån "tro gott" och respekt för integritet. Wanpe1 januari 2009 kl. 12.42 (CET)[svara]
Nolltolerans är svårt, precis som Elinnea skriver. Ofta kan man med en gång se vad som är klotter, men i vissa fall är det inte lika tydligt. Ibland kan man också hitta klotter som någon har lagt mitt i en lång artikel för länge sedan, hur blir det med nolltolerans om ingen hittar allt sådant med en gång? Vad beträffar fula mallar, så är ju det en smaksak. Det som en tycker är fult, kanske en annan tycker är helt okej eller rent av bra. E.G.5 januari 2009 kl. 19.21 (CET)[svara]
Angående skrivskydd av användardiskussionernas arkivsidorredigera
Medan jag av princip är emot skrivskydd av sidor, typ min användarsida eller min diskussionssida, så trodde jag det var en vedertagen praxis att skrivskydda arkiven av ens diskussionssidor. Då både av omtanke av skribenter så de inte av misstag skriver inlägg på arkivsidorna (hände mig två ggr 2008) och dels så jag skall veta utan att kolla i historiken att det som står i arkivet var utseendet vid arkiveringen. Och här har en tex ett signaturbyte påverkat mitt arkiv, vilket kanske är OK i just detta fall, men i allmänhet är jag inte säker på att jag gillar att signaturer förändras i mina arkiv, det kan ju göra minnesbilden förlorad. Jag har dock sett att jag kanske låst förhastat och ej i enlighet med praxis. Hur ser ni andra på detta? Wanpe2 januari 2009 kl. 12.25 (CET)[svara]
Jag ser det som en i princip god åtgärd (historiken är viktigare än "rätten" att skriva i detta fall) - själv har jag dock aldrig skrivskyddat mina arkiverade diskussioner. Men som sagt, rent principiellt skyddar detta mot manipulering. Ztaffanb2 januari 2009 kl. 12.37 (CET)[svara]
Den som tycker att det är viktigt att skrivskydda en sådan sida får gärna göra det för min del, men vi bör t.ex. inte utfärda någon allmän rätt att få en sådan sida skrivskyddad. Jag kan tänka mig en situation där boå plötsligt översvämmas av folk som vill ha alla sina gamla arkiv skrivskyddade trotsa att det aldrig varit något problem där. Alla sådana här åtgärder skall syfta till att se till så att det blir mindre jobb, om det tvärtom skulle leda till merarbete bör vi naturligtvis sätta stopp. MiCkE2 januari 2009 kl. 12.56 (CET)[svara]
Law och jag hade helt riktigt ett samtal, men noterade att h*n inte ställde sig emot att den skulle låsas, utan rekommenderade att ta upp det på BOÅ. Nu tog jag det via IRC och Herr X låste. Jag tycker som sagt att man bör kunna få sina arkiv låsta. Man slipper eventuella arbetsbelastningar i framtiden med att återställa klotter och vandalism i dem, samt trolleri. Ingen behöver ju heller redigera i ens arkiv; det kan bara vara destruktiva ändringar i normalfallet förutom då signaturändringarna som jag själv anser befogade om det är ens namn. Men där har jag märkt att wikigemenskapen är kluven. Det tar ju heller inte särskilt lång tid att skrivskydda en sida. 10 eller 20 sekunder? Den tiden är värd att lägga med tanke på att man för all framtid motverkar klotter, vandalism och trolleri på dem vilket kan ta oherörd lång tid av ens tid. I mitt fall vet ju alla om trollattackerna på mig i somras så om någon tar bort skrivskyddet får den vänligen hålla koll på arkivet dygnet runt, vilket torde ta absolut längst tid. Obelix2 januari 2009 kl. 12.59 (CET)[svara]
Om ett signaturbyte är motiverat måste ju sidan ändå låsas upp eller ändras av en administratör. Om ett signaturbyte är fel ska det inte utföras oavsett om sidorna är låsta eller ej. Skydd mot ev signaturbyten är inte ett argument för att låsa arkivsidor. /NH2 januari 2009 kl. 13.01 (CET)[svara]
Mina diskussionssidor låste jag när klimatet på svwp var lite annorlunda. Jag kan förstå att det kan vara kontroversiellt att ha dem låsta numera, och kan tänka mig att låsa upp dem. Samtidigt förstår jag inte vilken skillnad det skulle göra. /Grillo2 januari 2009 kl. 13.02 (CET)[svara]
Tycker att både Wanpe och Micke ovan har bra argument för olika åsikter, men visst ett arkiv är ett arkiv och det är bra om det är så likt ursprunget som möjligt. Sedan vet jag inte om jag direkt gillar signaturbyten, men det är en annan fråga. Så jag tycker inte Wanpe låst förhastat. GhostRider ♠ 2 januari 2009 kl. 14.04 (CET)[svara]
Jag har återställt de signaturbyten som skett i mina diskussionsarkiv eftersom dessa i mitt tycke innebär en form av historieförfalskning. /FredrikT2 januari 2009 kl. 14.28 (CET)[svara]
Det kan ju knappast anses som historieförfalskning om det som "förfalskas" inte har någon mening. Att ändra en persons inlägg är en uppenbart förfalskning eftersom man ändrar vad som faktiskt sas, men hur kan det vara "förfalskning" att byta ut en signatur om denna ändå pekar till samma person? Det är ju samma person som får stå till svars för vad man skrev. Dessutom vill jag minnas att det finns någon riktlinje som heter något i stil med "rätten att försvinna" (kommer inte ihåg vad den heter nu) som rimligtvis borde kunna stötta en persons önskningar att åtminstone få genomföra en anonymitet som man kanske tidigare inte tänkte på även om själva inläggen är kvar. »поτωışτ(disk.|bidr.)3 januari 2009 kl. 15.50 (CET)[svara]
Tja, med tanke på att personuppgifterna för båda svwp:s fall av "försvinnanden" är extremt dålig bevarade hemligheter så känns det ändå strunt samma... /Grillo4 januari 2009 kl. 16.37 (CET)[svara]
Jag håller inte med. Jag förstår inte varför folk måste återställa...det handlar om att det inte ska finnas på diverse diskussionssidor och arkiv för att det inte ska vara enkelt att hitta det för utomstående främst via Google. Visst finns det i loggarna men de hittar inte Google och risken är liten att utomstående personer vet om loggarna. Obelix4 januari 2009 kl. 16.40 (CET)[svara]
Jag har inte låst mina diskussionsarkiv, men om någon går in och petar i dem så återställer jag så fort jag märker det. Jag har således återställt såväl signaturändringar (precis som FredrikT och av samma anledning) som när någon har varit och tagit bort en gammal mall som man senare har kommit överens om att inte använda framöver. Ett arkiv skall vara ett arkiv, det skall inte vara något levande dokument utan visa hur det såg ut när det begav sig. E.G.5 januari 2009 kl. 19.16 (CET)[svara]
Det har de siste månedene vært mulig å melde de forskjellige wikiene på Global Bot Policy. Endel av denne er såkalt "Global bot-status", som innebærer at boter som kjører interwiki kan få botrettigheter automatisk på alle wikier som tillater global bot. En god del wikier har valgt å bli med på dette, blandt annet engelsk, russisk, finsk og norsk, uten å tillate resten av Global Bot Policy.
Interwiki-kjøring av boter er i utgangspunktet noe som ingen egentlig følger opp (i debatten på engelsk Wikipedia var det noen som nevnte at alle som spør får statusen, hvis de har fått botstatus et annet sted), og det er derfor i mine øyne naturlig at ansvaret ligger på Meta og stewards, og ikke på de lokale byråkratene.
Hej! Med hjälp av mina nyvunna superkrafter har jag nu rensat bort de tre kvarvarande lokalt uppladdade filerna på svenska wikipedia:
Fil:Norðlýsið nr 1 16-04-1915.jpg togs bort, efter att jag bett danskarna som har originalkopian av samma fil att klara upp licensieringsförvirringen och flytta den till commons därefter.
Fil:Schumpeter J A.jpg togs bort eftersom det inte fanns någonting som styrkte public domain-licensieringen, en annan bild på Schumpeter är på enwp upplagd under "fair use".
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Som tidigare visar kvalitetsmätningen att de områden som vi har kontroll över är sådana där det finns aktiva projekt som regelbundet går igenom artiklarna. Ett Wikipedia:Projekt språkvård vore väldigt bra om det sattes igång, det måste väl finnas folk som gillar att rätta språket i artiklar här? Med ett projekt kan man känna att man betar av och kommer någonstans, och skapa delmål etc. Kanske borde {{språkvård}} dateras och substas, det verkar som artiklar med om de mallar som har datering (wiki, rel) åtgärdas i högre grad? Kategori:Städa är otydlig och det vore bättre om artiklar märktes med vad det är man anser bör göras, om man tycker att en artikel bör faktakollas och wikifieras är det bättre att märka med {{wiki}} och {{faktakoll}} än det oprecisa "städas" som ingen vet vad det innebär. Ett projekt för faktakoll vore också bra, att artiklar inte blir liggande år in och år ut så, att de ifrågasatta uppgifterna tas bort efetr en tid istället. Och sen här vi det här med källor... Där skulle det verkligen behövas en insats, över 6700 artiklar. Något bör göras. Kan man substa och datera kb-mallar, så man kan se vilka som legat där i evigheter och vilka som är nya, det behövs någon form av indelning för det blir så ogripbart och övermäktigt att ta sig an 6700 artiklar. Nytt år! Nya friska tag! / Elinnea1 januari 2009 kl. 13.38 (CET)[svara]
Nästa vecka arrangerar jag en en tävling i språkvård och om den slår väl ut kan det kanske bidra till intresset för ett projekt kring språvård. När det gäller kb-mallen misstänker jag att den används dels när uppgiften inte är ifrågasatt men att det vore bra om det kom en källa och dels när {{Ifrågasatt uppgift}} borde användas istället. Det är de ifrågasatta uppgifterna som borde substas och tas bort efter en tid ifall de inte källbeläggs. --Kr-val7 januari 2009 kl. 12.59 (CET)[svara]
Jag skulle gärna vara med och bidra till rekordet, men har inte fått någon feedback direkt på mitt arbete här på WP, så vet inte om jag passar... =) // Mippzon8 januari 2009 kl. 19.26 (CET)[svara]
Icke verifierade artiklar som bedöms på SFFRredigera
Borde inte en diskussion om en artikel som inte är verifierad, leda till att den raderas? Konstigt att SFFR-diskussioner om overifierade artiklar leder till behåll eller konsensus saknas, som den som grannfejden och den aktuella Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Lista över nutida emoband som stängdes nyss men som jag öppnade igen. Bedömningen hade baserats på strikt rösträkning vilket jag protesterade emot. Jag har kommit överens med Vints om att diskussionen ska vara öppen tills på söndag för att vi ska försöka nå ett resultat med konsensus. Jag tycker det är olyckligt att det ska behöva vara ett så strikt rösttänk i det här fallet. SFFR ska ju vara en diskussionen där bedömningen baseras på argumenten och ingen omröstning. Men inlägg om det aktuella fallet bör tas här.
Arbetsgången borde ju vara så att man gör ett hederligt försök att verifiera en artikel innan den tas till SFFR, och visar det sig att det inte är möjligt att verifiera att man konstaterar det på SFFR och raderar? Men det är kanske en önsketanke...
Visst kan det vara så att anmälaren kanske inte klarar att hitta information för att verifiera och att andra som deltar gör det, men då borde ju man fixa till artikeln och verifiera den i så fall, men inte att man låter en icke verifierad artikel behållas?
Jag anser att det är fel och tar upp det till diskussion här för att höra/se vad wikigemenskapen tycker. Jag tror att vi rent allmänt behöver ta oss en funderare hur vi framöver ska hantera icke verifierade artiklar och hur stor vikt det bör vara i raderingsdiskussioner om det går att verifiera eller inte. För mig är det en självklarhet att en artikel bör raderas om det visar sig att det är omöjligt eller svårt att verifiera, men håller ni med? Obelix7 januari 2009 kl. 18.36 (CET)[svara]
Jag håller definitivt med, Wikipedia:Verifierbarhet är en officiell policy, så det är inget som kan bortförhandlas i några SFFR-diskussioner/omröstningar. Det är så att säga "kriterium noll" när man börjar diskutera, går uppgifterna inte att verifiera så är det inget att snacka om. / Elinnea7 januari 2009 kl. 18.45 (CET)[svara]
Jag tycker att man måste väga in när artikeln är skapad. För 2-3 år sedan fanns inte alls de krav på källangivelser som nu finns på svenskspråkiga Wikipedia, och att radera artiklar skrivna vid denna tid bara för att de inte lever upp till en standard som inte fanns när de tillkom skulle säkerligen innebära att väldigt många barn åkte ut med badvattnet. /FredrikT7 januari 2009 kl. 18.48 (CET)[svara]
Nja, om det inte finns källor spelar föga roll; det som spelar roll är om det går att källbelägga. Går det inte att källbelägga bör det raderas, oavsett om det skrevs idag eller för två år sedan. Calandrella7 januari 2009 kl. 20.14 (CET)[svara]
En artikel som är osann eller irrelevant ska raderas, en artikel som saknar källor ska verifieras. Att en sida raderas på grund av att den saknar källor ska vara ett extremt undantag, att ta till för artiklar där det är troligt att hela innehållet är påhitt. Vad man ska ha som mått på det vet jag inte, men en början är att artikeln ska ha varit försedd med {{källor}} länge, kanske uppemot ett år. --kaj@kth.se7 januari 2009 kl. 18.58 (CET)[svara]
Förtydligande: om en artikel kommit upp på SFFR på grund av dåligt källläge gäller det jag skrivit ovan, om att den bör ha legat länge med källmall och så. Om artikeln kommit upp på SFFR av någon annan anledning bör det inte spela någon roll alls om artikeln har några källor och hur trovärdiga de är. --kaj@kth.se7 januari 2009 kl. 19.26 (CET)[svara]
Ja, men det här handlar inte främst om huruvida artiklarna har källor utan om de kan källbeläggas. Om det efter litet letande från några personer inte går att hitta källor, bör artikeln raderas. Calandrella7 januari 2009 kl. 20.14 (CET)[svara]
Har inte en artikel källor får man helt riktigt som Calandrella skriver kolla om det går att källbelägga och i så fall komplettera med källor innan diskussionen avslutas, om det blir ett resultat som inte innebär radering. Det hela gör mig rätt orolig då jag tycker att SFFR-besluten innebär ett brott mot gällande policy. Den som avslutar en diskussion tycker jag har ett viss ansvar att beslutet är korrekt. Obelix7 januari 2009 kl. 20.19 (CET)[svara]
Bara inte "kolla om det går att källbelägga" endast innebär att någon gör ett par googlesökningar, inte får napp och sedan raderar. Det finns en massa fakta som inte är belagda på internet. /FredrikT7 januari 2009 kl. 21.48 (CET)[svara]
Absolut! Det håller jag definitivt med om, men det är ju det som är så bra med att kunna ta upp icke uppenbara fall på SFFR. Fler hinner kolla på saken innan radering sker. Obelix7 januari 2009 kl. 22.12 (CET)[svara]
I det nämnda exemplet grannfejden står det ingenting om källor i den ursprungliga motiveringen till att sidan kom upp på SFFR. Därmed anser jag att en eventuell radering i det fallet inte bör ha med källäget att göra. Annars blir det lätt så att det blir "nästan konsensus" mellan några personer om att sidan ska behållas, men så kommer någon på slutet och ignorerar ett korrekt taget beslut med hänvisning till en helt annan regel, medans folk som kanske skulle kunna hitta bra källor inte deltar i diskussionen, utan tvärt om avvaktar ett beslut innan de lägger ner det arbete som behövs för att hitta källor. (Nu ser jag dessutom att den här artikeln har ett antal angivna källor, men det kanske den inte hade då. Alltså ett typexempel på en artikel som inte borde raderas på grund av bristande källor (om den borde raderas av någon annan orsak avstår jag från att ha någon åsikt om)). --kaj@kth.se8 januari 2009 kl. 10.02 (CET)[svara]
Jag har svårt att förstå din farhåg och tycker det är missvisande för det är ju inte så det brukar gå, utan snarare att anmälaren skriver en motivering men samtidigt kommer de andra diskussionsdeltagarna med egna argument och det är inte ovanligt med att andra lyfter fram andra orsaker till att en artikel ska raderas. Det går hur bra som helst då ett beslut på SFFR ska basera sig på vad diskussionsdeltagarna har kommit fram till i diskussionen och inte i sig på anmälarens motivering. Jag står således fast vid att beslutet på just [[grannfejden|den artikeln skulle ha blivit radering, men det är sant att den nu har källor men hade det inte då och det var en diskussion om artikelns innehåll innehöll så grova påståenden att det gränsade till förtal. Men åter till sakfrågan, att en artikel är verfierad är något av det absolut viktigaste för encyklopedins trovärdighet. Att resonera att så många andra artiklar också saknar verifiering är i mitt tycke ett typiskt argumentationsfel. Det säger snarare att vi måste bli duktigare att verifiera våra artiklar och komplettera våra artiklar med källor och inte att vi ska strunta i verifiering och låta artiklar vara kvar ändå. Och trots allt ska det ju gå rätt långt för att en artikel ska tas till SFFR. Rekommendationerna är ju att en diskussion bör först tas på artikelns diskussionssida och där man kan tillsammans med andra som går igenom relevanskontroll försöka verifiera artikeln och ha en grundlig diskussion först. En artikel tas i regel bara upp på SFFR nuförtiden om oenighet råder och/eller en artikel har stort principiellt intresse. Så det är ju precis inte så att det hastas fram och artiklar riskeras raderas på grund av slarv med att hitta källor. Obelix8 januari 2009 kl. 18.11 (CET)[svara]
Jag funderar på hur man skulle kunna få folk att skriva längre artiklar. Jag har tänkt på några saker. Dels skulle man kunna blockera människor från att skapa artiklar under 1000b, eller så skulle de kunna få en varningssida innan de lägger till artiklar där de uppmanas att de ska skriva längre artiklar. Eller så kan admins börja ha som princip att radera tveksamma asubstubbar. Herr X(D)21 december 2008 kl. 19.00 (CET)[svara]
Ja, antingen att man blir hindrad från att skapa artiklar under 1000b, eller att man får en varning innan man sparar en artikel som är en substub. Sòfokles21 december 2008 kl. 19.28 (CET)[svara]
Ursäkta men va?? Ska vi blockera folk som skriver stubbar? Förlåt men det är vansinne! Bensin sa en vettig sak till mig när vi pratade inatt - Rom byggdes inte på en dag. Samma sak gäller ju faktiskt Wikipedia. Det viktigaste är att en artikel har intressanta faktauppgifter och inte är innehållslös, som exempelvis de här handbollslagssubstubbarna är som bara upprepar rubrikens innebörd. De bör raderas omgående allihop. Men även om en artikel är under 1000 bytes kan den göra Wikipedia till en bättre encyklopedi. Den kan vara intressant för läsaren, och tänk på - är alla artiklar i exempelvis NE alltid så jättelånga? Nä, det är de inte. Det viktigaste är att en artikel är innehållsrik. Längden är inte det viktigaste. Slutligen tänk på - många stubbar kan leda till en mycket bra artikel. Korta men innehållsrika bör allstå inte ses som något problem. Obelix21 december 2008 kl. 19.38 (CET)[svara]
Jag håller delvis med Obelix ovan här, fast jag antar att det inte är blockering av personen som menas, utan att det ska spärras mot att spara för korta artiklar. Det vet jag heller inte om det är vettigt, och i så fall är åtminstone 1000b alldeles för mycket. Vi har många bra grundstubbar som kanske är runt 500b, emm. Jag tror inte det är vettigt att ha en spärr för kanske max 150-200b, och kommer en sådan spärr inte bara krångla till det, egentligen? Hur många så korta artiklar skapas det numera? --ɐbuı1ɟ21 december 2008 kl. 19.42 (CET)[svara]
Nej, jag tycker att detta låter extremt. Varför just 1000 bytes? 18 % av våra artiklar är under 256 bytes, hur många är det som är under 1000 bytes vet jag inte? Ska vi radera hundratals artiklar? Artiklar bör inte raderas på grund av längd och man bör absolut inte hindras att skapa artiklar. Jag tror att man når längre med att uppmuntra och peppa än att blockera och radera. / Elinnea21 december 2008 kl. 19.46 (CET)[svara]
Att spärra skapande av artiklar under en visst bytegräns är bara dumt. Däremot skulle man kunna lägga in en vänlig uppmaning längst upp i fönstret där artiklar skapas om att artikeln gärna får vara på åtminstone en fem-sex rader text, men att det absolut inte är nåt krav. /Grillo21 december 2008 kl. 19.47 (CET)[svara]
Ja, alltså jag menar givetvis att man ska spärra från att folk sparar mindre än x (mitt exempel 1000) b. Inte personerna. Jag kan tycka att det är vettigt.... Man kommer ju definitivt få upp standarden, något färre artiklar kommer det ju bli men i längden tror jag det är ett fall framåt för WP. Herr X(D)
Ja, precis som Flinga antar ovan är det naturligtvis inte blockering som menas, utan spärr. Jag tycker det kan finnas en spärr, men som Flinga säger kanske den inte behöver vara högre än ~150-200b. Artiklar under 150b kan väl ändå inte tillföra något substantiellt? I övrigt är även Grillos förslag ganska bra. Jag kan även hålla med Herr X i dennes inlägg ovan. Sòfokles21 december 2008 kl. 19.52 (CET)[svara]
Aha, då förstår jag vad ni avser. En spärr kan säkert bara bra men som flinga säger bör den i så fall vara mycket lägre än 1000 bytes tack vare de skälen jag uppgav i ovanstående inlägg. 200b låter mer rimligare kombinerat med en vänlig uppmaning. Det verkar vara ett utmärkt sätt att förhindra att vi får fler substubbar. En sak jag gärna skulle vilja var att det fanns en bytesräknare när man redigerade som räknade hur stor redigeringen är, så att man vet det innan man sparar. Obelix21 december 2008 kl. 20.18 (CET)[svara]
Nej, Elinnea, det stämmer inte att "18 % av våra artiklar är under 256 bytes". Hur har du räknat då? När jag räknar, utesluter jag redirects och grensidor och av de 287.514 som återstår är 18% eller 51.752 artiklar kortare än 553 bytes. Den 51.752:a artikeln är Autentiska frågor. Det är bara 6485 artiklar eller 2,3 % som är kortare än 256 bytes. Men bortsett från räkneövningen, så håller jag med dig och Obelix. Herr X och Maukie menar väl, men skjuter brevid målet. Vi har 9 miljoner svensktalande, varav färre än 4000 har varit aktiva på Wikipedia under senaste månaden. Dessa 4000 kan vi trakassera med olika spärrar och klottermallar bäst vi vill, men inget tvingar dem att skriva något alls. Att de skapar stubbar kan inte vara vårt värsta problem, utan att de övriga 9 miljonerna inte skriver något alls.
Är nyskapandet av stubbar verkligen något problem? Hur stort då? Idag arbetar vi systematiskt på att förlänga stubbar och uppmuntra till kvalitetsarbete. Det var under 2005-2006 som ett fåtal personer (MoRsE, Janee, Rudolf 1922 och några till) skapade hundratals stubbar inom olika områden. När en person sätter igång och skapar fler än 10 stubbar, bör man säga stopp och uppmuntra vederbörande att förlänga de första 10 i stället för att skapa fler. Men dessa fall är väl rätt ovanliga och borde vara lätthanterliga. --LA221 december 2008 kl. 21.22 (CET)[svara]
Instämmer med LA2. Med våra nya mer konsekvent genomförda rutiner för patrullering, efterpatrullering och kortartikeljagning, så bedömer jag att det är färre än en handfull nya artiklar kortare än 250 tecken per vecka som överlever. Se tex Kategori:Substubbar 2008-50 där ingen artikel skapad den veckan återfinns. Wanpe21 december 2008 kl. 21.33 (CET)[svara]
Jag älskar det. Jag tycker att det uppmuntrar wikigemeinschaft. Men du har rätt i att det kan väcka anstöt hos vissa... jag föreslår att rubriken justeras till "Den Slutgiltiga Lösningen på Stubbfrågan" Plrk21 december 2008 kl. 22.00 (CET)[svara]
Den här idén håller inte. Dels, såsom Obelix påpekat, finns det en hel del riktigt korta artiklar som ändå delger värdefull information (precis som de gör i till exempel NE). Dels skulle ett sådant system förstöra möjligheten att skapa förgreningssidor, hänvisningssidor etc. /dcastor22 december 2008 kl. 00.19 (CET)[svara]
... och framföralt är jag rädd att det skulle stöta bort åtskilliga potentiella nya wikipedianer. Jag är alltså också mot förslaget. Om man söker något så är även en artikel som närmast bara upprepar artikelnamnet en bekräftelse på att det man söker i alla fall i någon mån finns, då kan man leta vidare, och kanske kommer man sedan tillbaks till Wikipedia och utökar sidan. --kaj@kth.se22 december 2008 kl. 00.31 (CET)[svara]
Varför inte bara varna om att man just skrivit en väldigt kort artikel och att man kanske skulle försöka utöka den. Ungefär som när man varnas om att man inte är inloggad. --Bomkia22 december 2008 kl. 11.50 (CET)[svara]
Jo, en trevlig skylt som ber en att förlänga artikeln lite, när en klickat på "Spara" vid skapande av en artikel under, säg, 250 byte vore, om det är tekniskt enkelt, en bra idé (särskilt till oinloggade/icke auto-confirmed). Skylten skulle kunnas tas bort för en själv via finesserna, så att folk som skapar förgreningssidor inte drabbas. Vid omdirigeringsskapande skulle skylten inte visas. Men att sätta någon spärr då det är omöjligt att skapa en artikel? Nej. "Bla (medlemmar: Blä, Bli och Blö), brittiskt rockband, grundat 2000, sålt guld i tio länder. Källa: NE." är 111 (!) byte (bevis), men innehåller så många som åtta källbelagda faktauppgifter, något som många artiklar över 2000 byte inte gör (tror jag). Visserligen är artiklarna över 2000 byte som inte innehåller särskilt mycket källbelagd information välformaterade och antagligen hyfsat välskrivna, men att formatera och språkligt förbättra artikeln om bandet Bla mycket enklare än att komma med fler uppgifter till och lägga till källor i "2000 byte"-artiklarna jag beskriver ovan. Calandrella22 december 2008 kl. 17.22 (CET)[svara]
Nej, jag tycker inte det. Om du söker efter ett ämne vet du troligtvis redan lite om det. Vill du veta mer Ecuador, blir du bara besviken om du får upp en artikel där det står "Ecuador är ett land". Och ja, visst är det möjligt för dig att lägga till "Landet ligger i Sydamerika.", men det är ytterst sällan folk gör det (om de inte redan redigerar). De flesta stubbar är inom obskyra områden, vilket gör de svåra att bara förlänga sådär på rak arm. Visst, översättning går ofta och det är ofta möjligt att leta upp information, men problemet är att stubbarna är så många. Att hävda att sannolikheten för att de med tiden blir utvalda närmar sig 1 stämmer kanske om en viss artikel kollas på. Däremot kommer det när den artikeln om säg femton år vara utvald tusentals nya stubbar finnas. Men tillbaka till besvikelsen: Den minskar folks gillande av Wikipedia och därmed deras användning av Wikipedia och därmed deras benägenhet att förbättra på Wikipedia. "Mer seriösa" personer, typ professorer, lär inte vilja börja bidra till något som håller så pass låg kvalitet. Det gör det även lätt för de att fortsätta såga Wikipedia som något som är jättedåligt jämfört med Nationalencyklopedin. Något annat dåligt stubbarna orsakar är att folk tror att det är okej, eller till och med bra, att skapa stubbar, vilket gör att vi får ännu fler stubbar. Calandrella 22 december 2008 kl. 22.01 (CET)Observera:' Nu använde jag ordet "stub" lite slarvigt. Det jag åsyftar är artiklar med två, tre faktabitar, som av vissa kallas substubbar, av andra stubbar och av vissa bara artiklar. Calandrella22 december 2008 kl. 22.40 (CET)[svara]
Ecuador är ett dumt exempel, eftersom den artikeln i dagsläget inte är en substub. Jag söker ofta på ord vars betydelse jag inte känner, till exempel för att förstå en referens i en serie eller ett Tv-program. I sådana lägen hjälper 50 bytes-artiklar mig mycket. Du jämför också med Nationalencyklopedin. Klart mer än hälften av dess artiklar är stubbar och mycket korta. Jag har aldrig upplevt någon bevikelse p.g.a. en artikels längd när jag söker efter obskyra områden. Däremot finns det många andra besvikelser, men rent bytes-antal är inte en av dem. --Petter 22 december 2008 kl. 22.45
Ecuador var ett påhittat exempel, taget ur luften. Ja, många av NE:s artiklar är korta, men NE:s artiklar är mycket mer kärnfulla/koncisa än våra. "Bla (medlemmar: Blä, Bli och Blö), brittiskt rockband, grundat 2000, sålt guld i tio länder." skulle mycket väl kunna finnas med i NE. Den är mycket kort, men innehåller många fakta. Som jag sagt, tycker jag inte att sådana artiklar bör raderas. Det är "Ecuador är ett land"-artiklar som bör raderas. Förstås bör de hellre utökas, men vi kan knappast räkna med att alla dem kommer förlängas av ovan nämnda skäl. Jag blir ofta besviken om jag inte hittar så mycket information om det jag söker efter. Calandrella23 december 2008 kl. 16.26 (CET)[svara]
Vilket tror ni gör läsarna minst besvikna? En kort artikel men med lite information i alla fall, eller texten "Det finns ingen sida vars titel överensstämmer med sökordet." -- boivie ✎23 december 2008 kl. 07.53 (CET)[svara]
Nationalencyklopedin nämns ovan. De har i själva verket väldigt många korta (och kärnfulla) artiklar. Jag tittade snabbt igenom band 18 och såg t ex "Tobias, mansnamn, grekisk form (.......) av ett hebreiskt namn med betydelsen 'Gud är god(heten)'" (98 byte), "Tjuktjerhalvön, halvö i n.ö. Ryska federationen. T. som har kust mot Tjuktjerhavet, Berings sund och Anadyrbukten, är Asiens nordöstligaste halvö." (152 byte), "Tjuvasjiska [.........], turkspråk med ca 1,5 milj. talare i Ryssland, huvudsakligen i Tjuvasjien. Det skrivs med kyrillisk skrift." (132 byte). Se historik för sandlådan [11]. Dessa exempel är inte unika. Jag tror inte att seriösa användare eller läsare skräms bort av korta artiklar. Det kan vara så att fler skräms bort och inte skriver artiklar om ambitionsnivån och kraven är alldeles för höga och man går för hårt fram med raderingar och en del läsare tycker att det är jobbigt om de kommer till en 28 sidor lång artikel där bara inledningen tar upp en hel skärmbild. Vints23 december 2008 kl. 09.02 (CET)[svara]
Är det inte risk att vi skjuter oss själva i foten med detta? Är det viktigare att artikeln innehåller visst antal tecken eller att den innehåller relevant information? En spärr eller en meddelanderuta som påpekar att en artikel är kort kan medföra att man fyller ut med oväsentlig/felaktig information bara för att slippa spärren/meddelandet. Det kan bli på samma sätt som polisens alkotester att man väljer att ta testet när det är minst chans att fånga ett rattfyllo bara för att hinna med så många test som man budgeterat. // Castrup22 december 2008 kl. 22.31 (CET)[svara]
Jag tror inte på någon sorts blockering eller liknande, däremot har jag varit djärv och justerat MediaWiki:Newarticletext och lagt till en uppmaning om att försöka skriva åtminstone två-tre hela meningar. Putsa gärna formuleringen (eller återställ om ni anser att den är helt horribel). Njaelkies Lea (d) 23 december 2008 kl. 00.32 (CET)[svara]
Jag ansluter mig definitivt till stubbkramarna... Det finns åtskilliga skäl att korta artiklar kan vara vettiga. Vints exempel från NE ger ett av dem: det kan finnas litet men väsentlig information som man helst bör skriva kortfattat i stället för att med konstlade metoder åstadkomma längre texter. Ett annat skäl är att sidan kan innehålla några olika länkar, både till längre artiklar i vår wp, till kategorier, och till systerartiklar inom andra språkområden. En redir fixar inte allt detta, och kan ibland förvirra läsaren mer än en kort förklaring och ett "se även" gör.
Jag tycker inte alls om idén med automatiska spärrar eller varningar som baseras på antalet tecken. På litet sikt tror jag däremot att det tyska systemet med bekräftelse kan vara vettigt; och det skulle kanske kunna modifieras så att artikeln inte syns innan den bekräftats första gången. Undermåliga substubbar skulle då knappast bekräftas, men ligga kvar som grund för dem som kan tänkas vilja utvidga dem. Systemet förutsätter dock att vi har rätt många aktiva användare som är beredda att gå igenom samtliga gjorda ändringar rätt kvickt efter att de har gjorts; annars försvinner en del av poängerna med "encyklopedin där alla kan bidra". Jag tror inte vi har det i dag. Jörgen B23 december 2008 kl. 22.25 (CET)[svara]
Det finns en skillnad mellan Wikipedia och NE: när man läser NE kan man vara ganska säker på att det lilla man läser är det viktigaste som finns att veta om ämnet och är noggrant faktakontrollerat, det är inte alltid lika säkert när man läser Wikipedia. Det går att skriva en eller två meningar om ett ämne utan att egentligen känna till det, men då är risken ganska stor att det blir fel. Jag har sett en hel del exempel på sådana misslyckade substubbar, som ändå har blivit liggande länge. //Essin26 december 2008 kl. 23.45 (CET)[svara]
Hur gör engelska wikipedia för att lösa detta "problem" (jag tycker inte miniartiklar är ett problem.. utan frö ingen växt!) // Anonym jävel 1 januari 2009 kl 05:03
Visst kan innehållet i en substubb vara till större delen felaktigt eller obalanserat, likväl som innehållet i en stubb, en halvlång eller en jättelång artikel kan vara det. Längd är aldrig ett kvalitetsmått i sig självt. Problemet är snarast det motsatta; en 200-teckensstubb ber om att bli ifrågasatt, medan en 20 000 tecken lång artikel ger ett falskt intryck av trovärdighet. Rädda stubbarna! Inbjuder till Wikipediadiskussion:Artikellängd. /Yvwv[y'vov]9 januari 2009 kl. 02.47 (CET)[svara]
Det dyker då och då upp uppskattade befolkningssiffror för byar som inte klassas som småorter eller tätorter. Jag tog precis bort en uppgift här. I min mening är dessa uppgifter som inte är verifierbara oseriösa. Jag kan tänka mig att det ibland handlar om en helt manuell befolkningsräkning. Någon gång kanske det kan handla om församlingens eller socknens befolkning, men sådant bör tydliggöras. Det uppenbara är i alla fall att en ort inte kan klassas som småort eller tätort om inte SCB gör det. Om de inte klassas som någotdera kan de inte ha en befolkning på över 50 invånare, såvida denna inte är utspridd över lägre befolkningstäthet än SCB godtar. Hur ska man alltså göra med sådana befolkningssiffror? /Grillo7 januari 2009 kl. 19.57 (CET)[svara]
För riktigt små orter tycker jag det är väsentlig information om den bara besår av något enstaka hus eller det finns flera. På lantmäteriet karta syn ju detta, så om inte tillförlitlig uppgift om befolkning finns så tycker jag man kan föra in något om antalet hus (storleksordning - många, enstaka). En artikel om en ort helt utan uppgifter om folkmängd/antalet hus blir väldigt intetsägande. (dessutom tycker jag egentligen att en by med färre än tre boningar i vanliga fall borde ses som irrelevant)Wanpe7 januari 2009 kl. 20.15 (CET)[svara]
Medhåll, med betoning på att det inte kan vara byns storlek som utgör relevanskriterium i sådana fall.
Men, till detta kommer att det finns bygder där urbanisering eller bruksnedläggning lett till att tidigare viktiga orter och bygder idag är förvandlade till mastodontartade fritidsområden med ovanligt dyra och kulturellt värdefulla sommarstugor, t.ex. i Roslagen eller på Österlen (jfr Alunbruket med dess privilegier begränsade av en cirkel med 2 mils radie). I sådana fall är SCB-statistiken helt missvisande. Varken ortens nutida vikt för stadsboende svenskar eller dess historiska betydelse framgår av hur många som idag är mantalsskrivna på orten.
En historisk betydelse är givetvis verifierbar, men den kulturella betydelsen i vidare mening, t.ex. som reservat för regional eller nationell kulturelit, är det kanske lite svårare med. För att fortsätta tjata om Österlen så fanns det vid något tillfälle en mäktig lista på just kulturpersonligheter som hade något slags samband dit. Den listan ersattes med en i min personliga mening erbarmligt missvisande desinformation. Fritiof Nilsson Piraten hör till de bortrensade, medan Dag Hammarskjöld ingår fast han blev nedskjuten innan han hann pensionera sig och flytta in i sitt förvärvade hus. :-(
När det gäller orter som har historisk betydelse är naturligtvis det bästa att skriva om ortens historia, ett bra Österlenexempel är Baskemölla. Man kan också gärna skriva in historiska befolkningssiffror om man hittar några källor på sådana. Invånarantal kan vara ett inklusionskrav, men inte något absolut. /Grillo9 januari 2009 kl. 10.33 (CET)[svara]
Har kollat runt lite på vissa mallar som jag verkligen önskar att de var bättre och snyggare. Nu är jag själv enormt dålig på att tillverka/redigera mallar, men kommer gärna med feedback på respektive malls diskussionssida. Följande mallar skulle jag bli glad om någon tittade på:
Mall:Byggnad - den kunde ju vara kul att använda vid olika kända skyskrapor exempelvis. Diskussionssidan innehåller bra info om vilken fakta som kan presenteras.
Mall:Infobox nöjespark - vore bra att kunna presentera korta fakta som öppningsår, antal besökare, antal attraktioner etc.
Mall:Infobox Casino - försökte använda denna och såg att den inte var särskillt vacker. Göra nåt åt?
Mmm, till slut såg jag den (nu verkar dock enbart "Ett tack från Wikipedias grundare Jimmy Wales"-bannern visas). Bra att insamlingen lyckades, och på så kort tid också! Calandrella3 januari 2009 kl. 15.40 (CET)[svara]
Det finns många sådan listor, tex Lista över svenskspråkiga poeter. Jag har märkt att numera är de flesta rödlänkade namn i dessa sådana vars artiklar inte ansetts vara relevanta, dvs listorna verkar mest redigeras för att få in namn "bakvägen". Artiklar kvalitets och relevanskontrolleras men vem kan göra det på ett enstaka nytt namn inlagt i en lista? Då de "riktiga" namnen i dessa listor numera i praktiken har egna artiklar, så finns det inte längre något mervärde i listorna och jag undrar om det nu börjar bli dags att fimpa dessa och ersätta med en redirect till motsvarande kategori(som numera oftast innehåller betydligt fler namn)? Wanpe8 januari 2009 kl. 09.30 (CET)[svara]
Jag håller med om att det är ett problem med namn som dyker upp "bakvägen" på listor som du nämner. Jag är personligen av åsikten att de allra allra flesta listor borde tas bort då kategorierna i de flesta fall är precis samma sak. Visst finns det en del riktigt bra listor också, som tex Lista över USA:s presidenter (som givetvis bör vara kvar) men listor som inte innehåller någon information utöver namnet tycker jag är överflödiga. Det kanske krävs en rejäl diskussion först innan något görs åt dessa listor då det finns väldigt många. Att omdirigera över namnrymden till kategorierna kanske inte är världens bästa lösning heller, vi brukar inte omdirigera över namnrymden. /-nothingman-8 januari 2009 kl. 10.04 (CET)[svara]
Kategorierna har en brist - de klarar ofta inte att lista i kronologisk eller annan särskild önskvärd ordning. Oftast klarar de bara att ange bokstavsordning. /Innocent bystander8 januari 2009 kl. 10.13 (CET)[svara]
En lista som innehåller mer data än namn är som sagt av intresse, exempel är kronologisk ordning; riksdagsledamöter efter parti, plats, valkrets; etc. Plrk8 januari 2009 kl. 10.45 (CET)[svara]
Precis. De som ständigt försvarar listorna borde övertyga resten: fixa några bra listor så ska ni se att ingen kommer att argumentera för att radera dem. Om man ständigt försvarar usla listor utan någon som helst avgränsning (läs: emoband) är det klart att man inte tas på allvar. /Grillo8 januari 2009 kl. 13.13 (CET)[svara]
Varför inte starta med Lista över svenska skådespelare och skapa en #REDIRECT till kategorin Svenska skådespelare, Listan har ca 150 namn medan kategorin har över 3000 namn. Namnen på listan är väldigt blandade med stora och mindre kända namn och är bara en liten delmängd av kategorin. Janee8 januari 2009 kl. 19.51 (CET)[svara]
Jag har nu raderat de flesta inom denna grupp, gjorde en redirect av den Janee nämnde, men har låtit några ligga kvar som innehåller något mer än en naken lista, men de bör nog tas bort snart också, som svenska politiker och svenska musiker och svenska konstnärer. Även ser jag det finns många likanade listor över utlänningar, som dramatiker, engelska författare, men där är det ju möjligt vi ännu inte har skapat artiklar för alla relevnanta. Om inga motreaktioner framkommer så tänker jag mig ta itu med kvarvarande "öppna" listorna till sommaren. Wanpe9 januari 2009 kl. 08.39 (CET)[svara]
Nästan dagligen går jag förbi Malmö statsteater, och ikväll slog det mig att uppsättningen av Jesus-operan verkar vara en ordentlig publikframgång. Det lyser en röd lykta över teateringången varje kväll jag går förbi (och det är den uppsättningen som ges).
En sådan sak som en publikframgång borde ju egentligen vara wikipedia-relevant, men då infaller ju frågan: På vilket sätt menar vi att en sådan publikframgång är verifierbar?
Idag går det ju att hur lätt som helst ringa till teaterns kassa och fråga hur många månader man får vänta på biljetter om man är ett sällskap på några personer och vill sitta tillsammans.
— Men om några år är ju en sådan uppgift fullkomligt omöjlig att verifiera, och dessutom är det väl ungefär lika illa som att hänvisa till teaterns bokslut, som visserligen må vara offentligt, men väl måste vara långt bortom gränsen till orginalforskning?
Är något en publikframgång kombineras väl nästan alltid detta med en större massmedial uppmärksamhet? Jag tycker inte vi ska sätta oss ner och bedömma om något nåt tillräckligt stor public; en youtube-video kan ha setts av 500 000 personer utan att vara relevant. --Bomkia8 januari 2009 kl. 21.17 (CET)[svara]
Ja, man kan alltså säga att föreställningens relevans därmed är fastslagen, men det jag här tänker på är att av många uppsättningar på en teater, så är det bara få som blir "ständigt utsålda" eller "långkörare" eller något i den stilen. Att nämna sådana framgångar borde ju inte sakna intresse, men hur ska det verifieras? /Beckmans9 januari 2009 kl. 11.25 (CET)[svara]
Det är väl något som massmedia bör ta upp, inte något vi själva bör eftersöka. Skriver Aftonbladet att Musikal X på teater Y är en publicsuccé! så är det relevant. --Bomkia9 januari 2009 kl. 13.58 (CET)[svara]
Eh. svagt argument med Aftonbladet kanske? I så fall vore Mat-Tinas rumpa relevant eftersom den var på Aftonbladets löpsedlar och förstasida förra året. /Hedning11 januari 2009 kl. 02.02 (CET)[svara]
Nej, jag menar att det är lämpligt att skriva att något är en succé när massmedia rapporterar att det är en succé, inte att vi ska göra egna efterforskningar till diverse teatrar. Kärnan här är att vi inte själva ska försöka avgöra att något är en succé eller flopp, det är något som andra bör göra och som vi bör rapportera. Sen blir förstås inte något relevant nog för en artikel genom en AB-artikel, men AB-artikeln kan användas för att källbelägga ett påstående i artikeln. --Bomkia11 januari 2009 kl. 18.53 (CET)[svara]
Visst borde man kunna hänvisa till teaterns bokslut, men bättre är kanske att använda verksamhetsberättelsen som källa. I den borde ju framgå huruvida en uppsättning har varit slutsåld varje kväll under en viss tidsperiod. Det är precis sådant som man brukar skryta med i en verksamhetsberättelse. Jag vet inte varför hänvisandet till en sådan källa skulle räknas som originalforskning. Själva relevansen kan förstås styrkas genom hänvisning till uppgifter i massmedia. E.G.12 januari 2009 kl. 10.46 (CET)[svara]
När jag ser kategori:anläggningar blir jag konfunderad. Visst används ordet i "fritidsanläggningar" och i "bygg och anläggning", men i denna kategori blandas staket, järnvägar och sjukhus. Hur användbart är det egentligen? Kategorin saknar interwikilänkar, men utgör toppen av ett stort antal underkategorier, till exempel kategori:Anläggningar i Irak, där man hittar underkategorin museer i Irak. Men är sjukhus och museer anläggningar? De är ju främst institutioner, det vill säga mänskliga organisationer med en viss huvudman, chef, budget, personal och inventarier, som sedan råkar förfoga över byggnader, fordon och andra resurser. Vad av allt detta är det som avses med "anläggning"? Enbart de fysiska byggnaderna? Eller även organisationen? Detta framgår ingenstans. Begreppet "anläggning" verkar fullkomligt fluffigt, luddigt, konturlöst. Det är som om kategorin "inläggningar" skulle handla om både sill och sjukhus, eftersom både sjukhuspatienter och sillar blir inlagda.
En av underkategorierna till anläggningar heter byggnader och har fungerande interwikilänkar till många andra språk. På engelska heter det buildings and structures, vilket antyder att här ingår flygplatser, vattentorn och järnvägar, alltså allting som ingår i branschbeteckningen "bygg och anläggning". På danska heter det bygninger, konstruktioner og anlæg. Några av underkategorierna till byggnader efter land heter inte byggnader, utan byggnadsverk och detta ord återkommer i tyska Bauwerk. Norska och isländska använder bygninger, som motsvarar det svenska byggnader.
Jag tycker kategorin anläggningar är otydligt definierad och dessutom saknar den interwiki-länkar till andra språk. Den borde avskaffas och innehållet borde föras över till kategori:byggnader, som med fördel kan döpas om till det generellare begreppet byggnadsverk. Det handlar om cirka 90 kategorier på Anläggningar..., 180 på Byggnader... och 25 på Byggnadsverk... Jag kan göra jobbet, om det inte finns några starka invändningar. --LA23 januari 2009 kl. 22.30 (CET)[svara]
Ja, det tycker jag. Jag tycker att man kan kalla i alla fall gruvor, järnvägar och fontäner för byggnadsverk men parker och diken är jag inte lika säker på, det beror väl på. /Poxnar(D)4 januari 2009 kl. 17.28 (CET)[svara]
Fast begreppet "bygg- och anläggningsverksamhet" är väl ändå rätt bekant på svenska, av det skälet att inte all bygg- och anläggningsverksamhet resulterar i byggnader? En trädgård anläggs snarare än byggs, medan ett växthus byggs. Tomas e7 januari 2009 kl. 15.05 (CET)[svara]
Vad är en park? Det kan vara en stadspark, en nationalpark eller en nöjespark. Det som håller dem samman under ordet parker är inte sättet de konstruerades, utan egenskapen att man kan besöka dem. Detta har de inte gemensamt med diken och staket, utan med högskolor och festivaler (institutioner, inrättningar, evenemang). Problemet med ordet "anläggning" är att det blandar ihop dessa egenskaper (saker som har byggts, saker som kan besökas). De parker som är konstruerade (t.ex. nöjesparker) kan klassas som byggnadsverk, vid sidan av slott och kloster. Begreppet engelsk park kan inordnas under odlingskonst och landskapsarkitektur. Svenska kategori:parker ligger idag under anläggningar, men engelska en:Category:Parks ligger inte under någon kategori som antyder byggnadsslag. --LA24 januari 2009 kl. 20.50 (CET)[svara]
Ett alternativt sätt att beskriva mitt förslag är att behålla den nuvarande inledningsfrasen till kategori:anläggningar, "som anläggningar räknas alla fasta mänskliga konstruktioner", men att döpa om denna kategori till Byggnadsverk. Därmed försvinner behovet av att ha "byggnader" som separat underkategori. Och när det förtydligas att det handlar om "fasta mänskliga konstruktioner" så måste museer (som är institutioner, inte konstruktioner) och nationalparker (som inte är konstruktioner) bort ur kategorin. Däremot kan nöjesparker och museibyggnader (i den mån de har egna artiklar) fortfarande finnas kvar under Byggnadsverk. --LA24 januari 2009 kl. 21.36 (CET)[svara]
Det fanns en kategoristruktur för "inrättningar", men denna ifrågasattes i september 2006 på Kategoridiskussion:Inrättningar i Irak och ledde i juni 2007 till en diskussion om Wikipedia:Problematiska_kategorier/Inrättningar_i_Europa, varefter man (Yvwv, Doddebot) började döpa om alla kategori:inrättningar till kategori:anläggningar. Att namnet ursprungligen var "inrättningar" förklarar varför man hittar så många museer och sjukhus under anläggningar, trots att de inte alls är "fasta konstruktioner". Också i juni 2007 väcktes diskussionen Wikipedia:Problematiska_kategorier/Byggnadsverk om namngivningen av kategori:byggnader, som inte ledde till konsensus. Det namn som blev kvar var "byggnader", men dessa har aldrig länkats in under anläggningar. Jag vill backa till 2006 och hålla med habj om att "inrättningar" är ett flummigt begrepp. Att byta namnet till "anläggningar" har dock inte avhjälpt det problemet. Om byggnader/anläggningar eventuellt döps om till byggnadsverk, så kvarstår frågan vad vi ska göra med alla museer och sjukhus, som är inrättningar/institutioner snarare än byggnadsverk. --LA27 januari 2009 kl. 03.13 (CET)[svara]
Placera alla byggnadsverk i just kategorin byggnadsverk och resten som idag finns i kategorin anläggningar i en ny kategori institutioner verkar bra. Calandrella7 januari 2009 kl. 09.51 (CET)[svara]
Begreppet "institutioner" lär inte skapa klarhet, eftersom det är så kopplat till organisationsenheter i utbildningsväsendet. Tomas e7 januari 2009 kl. 15.01 (CET)[svara]
Institutioner är inte ett dugg bättre än inrättningar och anläggningar. Snarast bör man försöka integrera dem bland en:Category:Organizations, men det engelska organization är inte lätt att översätta till svenska. Kanske finns inspiration att hämta från några andra stora språk? Byggnader (och byggnadsdelen av anläggningar) bör dock göras om till byggnadsverk, enligt förslaget ovan. --LA213 januari 2009 kl. 10.15 (CET)[svara]
Jag kan inte se varför "anläggning" skulle vara så fruktansvärt. Som påpekats är det ett bredare begrepp. Varför det skulle vara dåligt att ha breda kategorier som kan omfatta alla fasta anläggningar människan byggt undgår mig helt (vi har ju trots allt en kategori som omfattar fysik, juridik och medicin). Kategorinamnet kan gott behållas som nära-toppkategori, med mer specifika underkategorier. Organisationer kan dock få separata kategorier.
Undrar varför du (eller snarare din bot) flyttat [[Kategori:Sånger skrivna av Alice Tegnér]] till [[Kategori:Låtar av Alice Tegnér]]? Om du ska förkorta kategorinamnet, så kan du väl åtminstone behålla den korrekta formen Sånger och inte ändra det till Låtar? mvh Oddjob28 december 2008 kl. 23.06 (CET)[svara]
Hej! Det verkar inte finnas någon riktlinje på svwp om termen "sång" eller "låt" ska användas. Svenska musikförläggareföreningen använder termen "låt" i sin broschyr "Musikförläggarens tre roller", och det var det jag gick efter när jag kategoriserade låtar efter deras upphovsmän. Det fick till följd att den enda kategori som fyllde samma funktion, men hette något annat, var "Sånger skrivna av Alice Tegnér". Därför flyttade jag den till "Låtar av Alice Tegnér". --Bensin28 december 2008 kl. 23.17 (CET)[svara]
Att hänvisa till ett dokument från 2005 när vi pratar om kompositioner skrivna 100 år tidigare blir ju lite underligt. Det mest korrekta är kanske att använda "Visor av Alice Tegnér"? Framgår inte minst om man läser artikeln om Alice Tegnér... /Oddjob28 december 2008 kl. 23.34 (CET)[svara]
Alla användare svarar lite olika. En del svarar på sina egna diskussionssidor, andra på diskussionssidan som tillhör den som de för diskussionen med. Vi kan slutföra diskussionen här om du vill, så håller vi den på ett och samma ställe.
Det var inte meningen att få det att låta som om jag viftade med ett dokument för att visa att jag hade rätt och du hade fel. Jag skulle påbörja kategorisering av låtar efter deras respektive upphovsmän och jag var osäker på vilken term jag skulle använda. Jag visste att jag läst i broschyren att de använde ordet "låt" istället för "hit", "visa" eller "stycke" ("sång" förekommer inte som alternativ) och då tyckte jag att det blev enklast om jag gjorde det med. Enligt broschyren är alltså en visa en låt och det var helt enkelt smidigt att använda "låt" som samlingsnamn och inte behöva fundera över om det jag kategoriserade var en visa eller inte. Först när jag sedan hade kategoriserat en massa låtar till respektive låtskrivare så upptäckte jag kategorin "Sånger skrivna av Alice Tegnér". Eftersom den fyllde samma funktion som de 125 andra som då hette "Låtar av X" så valde jag helt enkelt att ändra namnet på Tegnér-kategorin. --Bensin29 december 2008 kl. 00.53 (CET)[svara]
Du verkar inte förstå min poäng - en låt kan vara en sång, eller en visa, men inte nödvändigtvis tvärtom (beror t ex på genre, tidsepok, etc). Det dokument som du hänvisar till beskriver musik utifrån en nutida musikförläggares synvinkel, och då är det kanske relevant att kalla alla sånger för låtar, men det går inte att applicera detta förhållningssätt på alla sånger. När det gäller Alice Tegnérs verk så rör det sig om visor eller sånger, men definitivt inte låtar. Därför är det olämpligt att kalla kategorin Låtar av Alice Tegnér. Skulle du kunna tänka dig att ändra kategorin och kalla den antingen för Sånger av Alice Tegnér eller Visor av Alice Tegnér? mvh Oddjob29 december 2008 kl. 01.31 (CET)[svara]
Jag förstår vad du menar, men jag är av den åsikten att om man, som i detta fall, vill kategorisera låtar efter kompositörer så bör man göra det med samma form på kategorinamnet och då är nog ordet "låt" bäst eftersom det även omfattar visor (och sånger och psalmer och andra musikstycken). Menar du annars att vi ska dela upp kategorin "Låtar av Ingela Forsman" till 3 kategorier: "Sånger av Ingela Forsman", "Psalmer av Ingela Forsman" och "Visor av Ingela Forsman"? Då är det bättre att varje enskild artikel utöver "Låtar av X" läggs i en kategori som heter "Psalmer" eller "Visor" eller "Popsånger" osv. --Bensin29 december 2008 kl. 02.25 (CET)[svara]
Ordet låt är problematiskt och kan, precis som Oddjob säger, inte appliceras på all musik. Det finns inga låtar av Hildegard av Bingen, Mozart eller Alice Tegnér. Användare som inte kan hantera begrepp som sånger, visor, musikstycken, instrumentalmusik, vokalmusik, etc bör avstå från att hantera musikartiklar som inte handlar om populärmusik efter 1970. Musiken på Wikipedia är ett gigantiskt städområde att någon gång ta itu med. De flesta som skriver om musik på WP har ett snävt populärmusikperspektiv och inga eller bristande kunskaper om annan musik vilket ger upphov till absurda diskussioner som denna. En låt var för Alice Tegnér och hennes generation ett stycke folkmusik: spelmanslåt, gånglåt, etc. Idag har det kommit att betyda musik också i andra genrer och stilar, men om vi vill framstå som seriösa kan vi inte vidga begreppet till att gälla all musik. Kategorierna för musik är mycket underliga och det beror förstås på att terminologin varierar beroende på vem som hanterar den. Eftersom Tegnér inte bara skrev barnvisor vore det enklaste att skapa en kategori [[Kategori:Verk av Alice Tegnér]]. Om man tycker det är för pretentiöst (vilket det inte är med tanke på hennes bredd som tonsättare) kan man kanske kalla den [[Kategori:Musik av Alice Tegnér]], men då får det konsekvenser också för andra tonsättare eftersom begreppet verk redan är etablerat. -- Rex Sueciæ29 december 2008 kl. 08.30 (CET)[svara]
Det finns en någorlunda etablerad kategori som heter Kategori:Verklistor för klassiska kompositörer. Där återfinns dels underkategorier typ Kategori:Verk av Olivier Messiaen, dels verklistor typ Verklista för Frederik Kuhlau. Jag tycker kanske inte att denna terminologi är optimal och som jag antydde tidigare tycker jag att städbehovet inom musikområdet är gigantiskt, men jag har inte kraft att ta itu med det. Därför är det olyckligt att införa ett nytt slags kategorinamn Kategori:Musikverk av xx eftersom det kommer att försvåra städandet. Jag gick igenom ”låt”-kategorin och tycker att den är ok. Med min dock lite begränsade kunskap om populärmusik kunde jag inte hitta någon som jag tycker inte borde vara där – mer än Tegnér. Stoppa därför in Tegnérs verk i den redan etablerade formen för s.k. klassiska kompositörer dvs. Kategori:Verk av Alice Tegnér. Vänligen, -- Rex Sueciæ29 december 2008 kl. 23.43 (CET)[svara]
Tegnér är en kompositör, precis som Mozart eller Bobby Ljunggren. Det är därför rimligt att deras verk ligger i kategorier som heter likadant. Om den kategorin heter "Verk av x" eller "Musikverk av x" spelar egentligen inte så stor roll så länge de heter lika för alla kompositörer och textförfattare. Jag tror jag föredrar "Musikverk av x" men jag föreslår att vi lyfter frågan till bybrunnen. Det är som du säger ett stort arbete att städa upp inom musikområdet och då är det bra om vi inhämtar fler synpunkter och når konsensus kring frågan innan vi påbörjar ett städarbete. --Bensin30 december 2008 kl. 03.03 (CET)[svara]
Jag hoppas att vi kommer hitta ett namn som passar även andra textförfattare och kompositörer, och inte bara Alice Tegnér. Kategorin "Musikverk av x" rymmer både verk av textförfattare och kompositörer. "Verk av x" tror jag blir för omfattande då det även rymmer poesi, skönlitteratur, tavlor osv. --Bensin31 december 2008 kl. 00.16 (CET)[svara]
Jag skulle just skriva detsamma som Plrk. "Verk" är genialt i sin konstartsövergripande egenskap. Kan för Strindberg t ex användas både om hans böcker och hans målningar, för Povel Ramel om hans kompositioner, böcker och filmer etc. /FredrikT5 januari 2009 kl. 20.17 (CET)[svara]
Den här diskussionen är direkt relaterad till den ovanför som handlar om byggnader/anläggningar/byggnadsverk (avsnittet #Lägg an). Och även till kategori:Priser, som innefattar både priser och medaljer och ordnar. Om man har separata kategorier för vad som är sånger, vad som är symfonier och vad som är visor så uppstår alltid gränsdragningsproblem rörande vad som är en sång och vad som är en visa. Det finns en poäng att hålla samman alla slag av musikverk under en huvudkategori. Men det abstrakta begreppet "musikverk" (eller "utmärkelser" för priser/medaljer/ordnar) är inte självklart det bästa namnet på denna huvudkategori. Det kan vara värt att ta en diskussion och komma fram till bra benämningar innan man sätter igång och ändrar. Det vore frestande att fly undan problemet genom att som SAB-systemet ge teknik bokstaven P och matematik bokstaven T, men Wikipedias uppbyggnad kräver att kategorier har namn som dels måste vara unika och heltäckande, dels otvetydiga och lättförklarade. Jag har framhållit att "anläggningar" är ett dåligt kategorinamn eftersom det saknar tydlig definition. Danska da:kategori:bygninger, konstruktioner og anlæg är visserligen tydligt och heltäckande, men ett alldeles för långt namn som är svårt att komma ihåg. Ett starkt argument i diskussionen bör vara interwiki-länkarna till andra språk. Har engelska och de andra större språken ett bra system, så bör vi ansluta oss till det. Jag framhåller alltid tyska Wikipedia, eftersom jag föstår tyska; någon annan får berätta hur franska, spanska och ryska Wikipedia arbetar. Tyskarna är rätt förtjusta i begreppet "verk" och låter de:Kategorie:Werk vara huvudkategori för såväl byggnadsverk, litterära verk, musikaliska verk, filosofiska verk och konstverk. Det enda språk som har en interwikilänk till Werk är svenska kategori:verk. Och se, därunder finns redan kategori:musikverk skapad 2005 av Habj. Sedan börjar krånglet med musikstycken, sånger, visor och låtar. Finns det något bra skäl att tala om musikstycken när vi redan har musikverk? Är visor verkligen en underkategori till sånger? Ordet låt har många fördelar: Det är kort, det är kärnsvenskt (från de äldsta spelmanslåtarna), det återkommer i rubriken "låtlista" i artiklar om musikalbum, det förutsätter inte att någon ska sjunga (ordet "sånger" har denna nackdel). En tänkbar nackdel är om Hildegard av Bingen inte har skrivit några "låtar" (har hon skrivit "sånger"?), men att låtar bara skulle vara tillämpbart efter 1970 stämmer absolut inte. Tyskarna (där är jag igen) har de:Kategorie:Lied (låt/sång/visa) som en stor underkategori till musikaliskt verk. Denna kategori interwiki-länkar idag till en:Songs, fr:Chanson och sv:Sånger. Men på svenska finns musikstycken som mellankategori mellan musikverk och sånger. Denna mellankategori saknar interwiki-länkar och det är ofta ett tecken på en onödig mellankategori. Andra språk klarar sig utan den. Kanske borde innehållet i musikstycken flyttas upp en nivå till musikverk? --LA25 januari 2009 kl. 20.43 (CET)[svara]
Om en "kategori:Verk av Alice Tegnér" skapas, så måste den dock innefatta alla byggnadsverk, skulpturer och noveller som hon kan tänkas ha producerat. Med den namngivningen kan musikverk inte göra anspråk på ensamrätt till kategorin. Den bör snarast placeras under "verk efter upphovsman", som onekligen är ett rätt abstrakt begrepp, men varför inte. Vi har redan en kategori:Verk efter decennier och år som underkategori till kategori:verk. --LA25 januari 2009 kl. 20.51 (CET)[svara]
Så där, nu är svensk-tyska kategori:verk ihopkopplad med interwiki-länkar till en annan internationell kategorigrupp som redan fanns, däribland engelska "Creative works" och kinesiska "作品" som betyder just verk. Lite oegentligt så ingår spanska kategorin för "literära verk", men det är deras problem. Portugiserna har kallat sin kategori för kreativa arbeten. --LA25 januari 2009 kl. 21.19 (CET)[svara]
En relaterad fråga isåfall är hur sådana person-kategorier ska kategoriseras. Det verkar ganska oklart i nuläget. Ibland ligger kategorin och personen i samma kategori, vilket blir dubbelkategorisering, och ibland har de olika kategorier vilket riskerar att bli förvirrande när man inte vet om det är en kategori eller artikel man letar efter. Kategori:Michael Jackson har till exempel kategorierna "sångare", "skådespelare" och "dansare". Artikeln Michael Jackson har inte fått de två senare kategorierna, däremot har man preciserat sångare till "popsångare" och "soulsångare". Därtill har artikeln de mer personliga kategorierna födelseår och kön, dessa verkar konsekvent undvikas för kategorierna. Elvis Presley har enbart dessa personliga kategorier, plus Kategori:Elvis Presley som har kategorierna "sångare", "musiker" och "skådespelare". Bob Dylan ligger inte i Kategori:Bob Dylan, däremot verkar artikeln fått kategorier baserade på instrument ("gitarrist", "munspelare") och kategorin på genrer ("folkmusiker", "rockmusiker"). På engelska Wikipedia har de istället lagt alla sådana kategorier i ett separat kategoriträd en:Category:Categories named after people, det känns som en ganska smidig lösning och fri från oklarheter. Skulle man kunna tänka sig Kategori:Kategorier namngivna efter personer? Carnot5 januari 2009 kl. 22.49 (CET)[svara]
Om det finns en eponym kategori ska huvudartikeln endast placeras i denna, eftersom det är den mest specifika kategorin som är tillämpbar, samt i Kategori:Män eller Kategori:Kvinnor. Kategorin ska placeras i tillämpbara, maximalt specifika kategorier (dock inte någon av könskategorierna om jag har tolkat syftet med dessa rätt). Överkategorisering ska undvikas. —LX (diskussion, bidrag)7 januari 2009 kl. 08.01 (CET)[svara]
Inte bara könskategoriseringen! Det finns andra liknande kategorier, främst för födelse- och dödsår (se till exempel Cornelis Vreeswijk och kategori:Cornelis Vreeswijk, där det är en rimlig fördelning mellan kategorierna).
En nackdel är att man kan förvänta sig att alla artiklar i t ex kategorin "kompositörer" handlar om just kompositörer. Så blir det inte om man lägger in personkategorierna i samma kategoriträd som de biografiska artiklarna. Söker man med HotCat i Kategori:Svenska kompositörer, med djupet två för att få med de genrespecifierade kategorierna, får man med artiklar som Deirdres samba och Cornelis Vreeswijk-stipendiet. Endast en av artiklarna i Kategori:Cornelis Vreeswijk stämmer in på överkategoriererna, den om Cornelis själv. Jag tycker lösningen de har på en:wp, som även bland annat tyskarna verkar använda, vore något att ta efter. Carnot7 januari 2009 kl. 18.08 (CET)[svara]
Å andra sidan är troligen den som söker i kompositörskategorin troligen intresserad av kompositionerna också. Hotcat är ett fint verktyg, men jag tippar att det är tämligen okänt för de som inte regelbundet hänger på bybrunnen och liknande. Jag tycker inte riktigt det argumentet håller mot att kategorierna bör vara uppbyggda som ett sätt att hitta artiklar. Då är det värre att det blir två strukturer att hålla reda på.
Jag tycker att personartiklarna bör kategoriseras så att man i t.ex. cornelisartikeln kan se vilka kategorier han ingår i och att man därifrån direkt kan gå vidare till andra svenska vissångare/kompositörer/mm. Det är också bra om Cornelis finns med i den alfabetiska ordningen bland alla andra personer under rubriken "Artiklar i ..." på kategorisidorna, och inte bara som ett specialfall under rubriken "Underkategorier". Om vi ska ha en strikt regel om att artiklar inte får finnas i både en över- och en underkategori så får vi väl göra som engelska WP. Men jag tycker inte regeln behöver vara så strikt.
Enskilda personers kategorier skiljer sig från många andra underkategerier genom att personartikeln är den enda som platsar i både över- och underkategorin. Så dubbelkategorisering ger bara en liten ökning av överkategorins storlek. I andra underkategorier (t.ex. "Svenska sångare" i överkategorin "Sångare") platsar alla artiklarna även i överkategorin, som skulle bli gigantisk om alla artiklar dubbelkategoriserades. /EnDumEn✍8 januari 2009 kl. 02.13 (CET)[svara]
Exemplet med HotCat använde jag för att illustrera själva poängen, att få artiklar i kategorin stämmer med överkategorierna. Det är två olika sätt att kategorisera som krockar. Artiklarna i kategorin "svenska kompositörer" handlar om svenska kompositörer, artiklarna i "Cornelis Vreeswijk" är sådana som har att göra med kategorinamnet. Skulle den senare principen användas på "svenska kompositörer" hade t ex "svenska sånger" också kunnat vara en underkategori, enligt "den som söker i kompositörskategorin är troligen intresserad av kompositionerna". Så har vi inte gjort hittills (och jag kan inte säga att jag gillar tanken), varför de enda sångerna i kategorin är de som är skrivna av Cornelis och Evert Taube, eftersom de är de enda med egna kategorier. Hur som helst tror jag att jag ska ta och påbörja en kategorisering som den på en:wp, så kan det senare diskuteras om den bör vara den enda eller finnas parallellt med nuvarande virrvarr. Carnot13 januari 2009 kl. 22.49 (CET)[svara]
När det gäller da Vinci, Strindberg och liknande superkändisar kan det säkert vara lämpligt med en överordnad kategori:August Strindberg, som har underkategorier för hans böcker, hans konstverk och så vidare. Detta kan jämföras med kategori:Volvo som handlar om företaget och som har underkategorier för olika produkter, avdelningar eller andra aspekter på företagets verksamhet. --LA26 januari 2009 kl. 01.37 (CET)[svara]
I flera geografiartiklar anges kuststräckor eller strandlinjers längder utan markering av vad som avses. Eftersom sådana sträckor i princip är omätbara (se En kuststräckas längd) ifrågasätter jag relevansen av att över huvud taget ange dessa värden, och än mer så utan att ange hur de har beräknats. Det finns till exempel plats för dessa värden i {{Infobox sjö}} och {{Insjöfakta}}, vilket ju uppmuntrar användare att fylla i värden. Mitt förslag är alltså att sådana värden bör raderas såsom intetsägande och möjligen missvisande. /dcastor12 januari 2009 kl. 18.14 (CET)[svara]
Jag ser inget problem med att ange längden på kuststräckor så länge man bara uppger hur man har mätt. SCB refererar till Lantmäteriets vattenmask i skala si eller så när de uppger längd på en kuststräcka. Jag ska erkänna att jag inte har en aning om vad en vattenmask är, men uppenbarligen finns det standarder för hur man mäter. Därmot är det väl bra om det framgår tydligt i respektive faktaruta - på så sätt tvingas ju också den som fyller i värdena tänka till. //Rotsee12 januari 2009 kl. 18.31 (CET)[svara]
Med en tydlig markering att sträckan är resultatet av ett subjektivt val (skala) och en länk till förklaring av hur denna mätning går till, kanske just i artikeln En kuststräckas längd håller jag med om att värdena kan finnas kvar, men okommenterade är de som sagt fullständigt intetsägande. Därför kan det vara olämpligt att återge dem i en faktaruta där det inte finns utrymme att problematisera. /dcastor12 januari 2009 kl. 21.41 (CET)[svara]
Jag håller med om att sådana siffror är värdelösa om man inte mycket noga anger exakt på vilken skala mätningen är utförd. --Petter12 januari 2009 kl. 23.14 (CET)[svara]
Den 15 januari är den officiella Wikipedia-dagen till minne av att det var precis åtta år sedan Wikipedia grundades. Hur firar vi detta? Kan vi göra något jippo som drar till sig lite mediaintresse eller som gör att det annars märks på något sätt? Själv har jag några förslag:
vi kan temporärt byta logotyp till en med tända ljus eller en åtta
vi kan skicka pressmeddelanden
vi kan ringa in till "ring in"-program i radio och önska en sång till Wikipedias ära
vi kan skicka in en annons till någon tidning (pigg åttaåring...)
jag har en systerdotter som är konditor. Jag kan se om hon kan göra en "officiell" Wikipedia-bakelse, à la Gustav Adolfsbakelseneller så. Nu är det lite sent till i år, men vi skulle kunna göra några kakor nästa år som vi sedan skickar till utvalda personer, till exempel utbildningsministern. Med så mycket förvarning borde vi hinna.
Jag tycker tårtan verkar kul. Man kanske kunde göra om texten till sången "Ja, må han/hon leva!" (antar att copyright gått ut för länge sedan) så den handlar om firandet av Wikipedias årsdag (båda verserna), någon kanske kan spela in den och lägga på ljudfil som alla kan se/höra. Man kan också ha ett kalas (borde i så fall planerats tidigare, men det var bara ett tips, jag hade inte kommit). J 198213 januari 2009 kl. 15.49 (CET)[svara]
Hebreiska Wikipedias tårtaVi skulle kunna måla Wikipediapusselmönstret på Globen! Eller näää... era förslag var nog bättre (och lagligare) ; ) Man skulle kunna göra det på ballonger som man delar ut på stan, eller på golfbollar... Det skulle man kunna sälja i Wikipediabutiken. En wikipediabakelse låter som en god idé, med mycket innehåll, inget fluff. / Elinnea13 januari 2009 kl. 16.10 (CET)[svara]
Nej, såvida vi inte uppfinner en tidsmaskin kommer ingen kunna fira 2001... Ursäkta humorn. Sitenotice torde vara relativt lättfixat (typ "Idag är det åtta år sedan Wikipedia, den fria encyklopedin som helt skapas av sina användare som du, grundades."). Logobyte är nog lite besvärligare; alla logoversioner behöver väl godkännas av WMS/WMF? Pressmeddelanden ämnar jag inte skicka; det vore bra om någon gjorde det. "Ring in"-program verkar vara en bra idé (det gäller bara att någon genomför den). Annonser i tidningar kostar pengar. Calandrella14 januari 2009 kl. 16.55 (CET)[svara]
På kinesiska Wikipedia hittade jag en mall som används på en del kategorisidor och visar hur man kan navigera uppåt/bakåt i kategoriträdet. Jag har lånat över denna "{{katnav}}" och på prov infört den i kategori:Ironiska och humoristiska priser och i kategori:Sånger. Det är alltså de lila raderna överst i kategorisidan det handlar om. Jag har inga planer på att införa detta i hela kategoriträdet, men ibland kanske det finns situationer där den är användbar. --LA213 januari 2009 kl. 16.37 (CET)[svara]
Ett jättebra verktyg, ju. Skulle man inte kunna bygga in den i kategorifunktionen så att det automatiskt genereras sådana där på alla kategorisidor (fast kanske i en mer diskret version än stora lila rutor)? -- Lapplänning13 januari 2009 kl. 21.02 (CET)[svara]
Om kategorisystemet vore så lätt att det såg ut som ett träd (alltså: varje nod kan ha max en förälder, men ett obegränsat antal barn) skulle det nog finnas sedan länge, men det ser mer ut som spaghetti (alltså: varje nod kan ha ett obegränsat antal föräldrar, och ett obegränsat antal barn) - och därför går det inte. Hänger du med? Plrk13 januari 2009 kl. 21.53 (CET)[svara]
Omöjligt skulle jag inte vilja säga, men om man bara går ner 3-4 kategorier så får man enormt många överkategorier, vilket kanske inte blir så fint. //Sertiond|B13 januari 2009 kl. 22.18 (CET)[svara]
Varje gång jag använder mallen, förenklar jag sanningen och presenterar en pedagogiskt tillrättalagd upplysning. Till exempel kategori:Djurkyrkogårdar har många fler och djupare rötter än de två rader som jag visar. Jag tror den manuella användningen av mallen fyller just detta syfte att vara ett redskap för människor som vill ge en pedagogisk förklaring. En maskinell redovisning av samtliga överkategorier skulle inte hjälpa förståelsen. --LA214 januari 2009 kl. 07.19 (CET)[svara]
Turistbilder från Sverige, Norge och Danmark har släppts fria och lagts upp på flickr. Bilderna är främst från slutet av 1800-talet och början på 1900-talet, och kan finnas här. Bilderna är färglagda med en:photochrom-teknik. Så om ni inte har något att göra kan ni börja ladda upp bilderna på commons, för verktyg som hjälper till med uppladdning från flickr till commons, se commons:COM:FLICKR. //moralist13 januari 2009 kl. 21.42 (CET)[svara]
När den nya layouten på huvudsidan infördes för inte så länge sedan så har det funnits två olika symboler för utmärkta artiklar och bra artiklar. För några dagar sedan ändrade Petter Strandmark bilden på {{bra}} med motiveringen: Byter bild för att ikonerna skall överstämma med den nya huvudsidan. Själv tyckte jag att det såg mycket fulare ut (och även något mer oseriöst ut) med den bilden och jag ändrade då tillbaka till den gamla bilden. Petter ändrade även ikonen för rekommenderade artiklar igår, men den är jag inte lika säker på om den är bättre eller sämre. Bilderna Fil:HSUtvald.svg och Fil:HSBra.svg kanske passar bra in på huvudsidan, men det kan skapa förvirring bland läsarna med olika ikoner. Bilderna Fil:Lasvard with ring.png och Fil:Cscr-featured with ring.svg är ett alternativ till de bilder som nu används på huvudsidan och de skulle fungera bra på huvudsidan (se exempel). Vi borde fatta ett gemensamt beslut om vilka bilder vi ska använda för våra utvalda artiklar som ska gälla på ett klart och tydligt sätt. Vi kan ju inte ha två olika bilder för utmärkta artiklar respektive bra artiklar, det skapar bara förvirring för läsarna och för oss användare. /Poxnar(D)8 januari 2009 kl. 20.35 (CET)[svara]
Jag har nu även bestämt mig för vad jag tycker om den nya ikonen för {{rekommenderad}}, den är (enligt mig) sämre än den förra för att den ser inte ut att passa i artiklarna där den finns, jag gillar inte den ljusa färgen på bilden. Ska vi ändra till den gamla ikonen eller ska vi behålla den nya för {{rekommenderad}}? /Poxnar(D)8 januari 2009 kl. 21.46 (CET)[svara]
En sak jag gillar med och gentemot och är att de två förstnämnda har en (kanske av mig intolkad) mening i sig, nämligen att stjärnan är uppbyggd av mindre stjärnor, och att det på så sätt symboliserar hur artikeln stegvis har byggts upp till något bra med hjälp av många mindre insatser. När man dessutom kollar på bilderna i ett mindre format (som här) så tycker jag faktiskt att de två sistnämnda är lite väl skrikiga i färgen och otydliga mot bakgrunden jämfört med de "klassiska" ikonerna. Dock undrar jag varför de nödvändigtvis måste vara inringade. Hursomhelst lutar jag nog åt de förstnämnda. »поτωışτ(disk.|bidr.)9 januari 2009 kl. 02.21 (CET)[svara]
Jag irriterar mig mest på att grafiken nu inte är enhetlig. Cirklarna i de nya ikonerna är av helt annat format än de andra. I utvald är ringen för tjock och marginalen nästan obefintlig och i bra artikel är marginalen för tunn, samt att ringen har en liten defekt. Som perfektionist sticker det i ögonen och luktar lite hafsverk. Jag hade till och med skapat Fil:HSCirkel.svg i commons:Category:Swedish Wikipedia som var en tom ring med samma format som de andra för att det skulle vara möjligt att skapa nya ikoner i rätt format. Men den verkar inta ha använts. -- JIESDEO9 januari 2009 kl. 10.10 (CET)[svara]
Svar till Notwist ovan: meningen med Fil:HSUtvald.svg och Fil:HSBra.svg var från min sida att de endast skulle användas på huvudsidan, för att passa in med resten av ikonerna. Jag tänkte alltså inte att de skulle byta ut de ursprungliga stjärnorna i övrigt. Jag antog helt enkelt att folk skulle ha förmågan att förstå vad det handlade om trots att stjärnorna inte var exakt likadana. -- JIESDEO9 januari 2009 kl. 10.16 (CET)[svara]
JIESDEO, när jag skapade Fil:Lasvard with ring.png och Fil:Cscr-featured with ring.svg visste jag inte att Fil:HSCirkel.svg fanns. Om du tycker att det är något fel med bilderna så får du gärna rätta till det, men ärligt talat tror jag att du är en av väldigt få som tycker att bilderna ser lite halvdana ut, eftersom det var du som skapade den nya layouten för huvudsidan och du ser kanske då huvudsidan på ett annat sett än vad alla andra gör. När jag skapade bilderna hade jag förstått att du hade skapat Fil:HSUtvald.svg och Fil:HSBra.svg i syfte att endast använda dem på huvudsidan men jag tycker att det ser mycket bättre ut med den nuvarande huvudsidan. Jag måste ändå erkänna att jag kan se vad som ser konstigt ut med Fil:Lasvard with ring.png och Fil:Cscr-featured with ring.svg på huvudsidan, men det var först efter jag hade läst ditt inlägg ovan och jag behövde ändå titta ganska noga. Så att risken för att någon läsare skulle få syn på "felet" är minimal. /Poxnar(D)9 januari 2009 kl. 15.40 (CET)[svara]
Att ha en slarvig design på huvudsidan med ursäkten att risken är minimal att någon skulle få syn på felet är ju oacceptabelt. Det är trots allt den sida som presenterar Wikipedia för läsaren. Antingen gör man något ordentligt eller inte alls. -- JIESDEO9 januari 2009 kl. 17.26 (CET)[svara]
Jo det har du ju rätt i. Men en slarvig design är väl ändå något överdrivet? Det är ju ändå bara två småfel som går att fixa till, resten av huvudsidan ser ju bra ut. /Poxnar(D)9 januari 2009 kl. 17.35 (CET)[svara]
Tja jag är lite väl petig, men det måste man ju vara ibland. Jag har i alla fall fixat till bilderna nu. Jag passade även på att fixa till en svg-version av bra artikel-stjärnan () och när jag ändå var i farten gjorde jag en grön version (), som kanske kan användas för rekommenderade artiklar. -- JIESDEO9 januari 2009 kl. 19.11 (CET)[svara]
Bra jobbat, huvudsidan ser bättre ut nu. Jag gillar ditt bildförslag för rekommenderade artiklar, ser väldigt snygg ut. Jag tycker att vi borde införa den istället för den nuvarande, , för att den gör hela systemet för utvalda artiklar sammanlänkade bildmässigt, om du förstår vad jag menar. Om inte, så menar jag att om vi inför ditt förslag så kommer att det vara samma stjärna för alla utvalda artiklar (inklusive rekommenderade) bara med olika färger. Grön för rekommenderade, blå för bra och guld för utmärkta artiklar. /Poxnar(D)9 januari 2009 kl. 19.22 (CET)[svara]
Ta det lite lugnt nu. Att vara djärv kan ibland vara bra men i vissa fall passar det sämmre. Petter Strandmarks byte av bilder i mallarna gick lite hastigt och ledde till denna diskussionen. Nu har samma hastiga byte (40min sedan den skapades) gjorts för Mall:Rekommenderad utan någon diskussion. Varför denna stress? /Lokal_Profil9 januari 2009 kl. 21.00 (CET)[svara]
Jo, det här en genomförts en diskussion för den nya bilden till Mall:Rekommenderad (visserligen kort men ändå en diskussion) se här. Diskussionen verkade leda mot konsensus för att vi skulle införa den nya bilden och därför infördes den nu. Dessutom så tror jag knappast att någon skulle vara emot den nya bilden. /Poxnar(D)9 januari 2009 kl. 21.07 (CET)[svara]
Jag upprepar att 40 minuter och 3 inlägg inte är en tillräcklig diskussion. Att ingen skulle invända vid bildbyte trodde nog även Petter, utan att i förväg ha kollat är det dock bara gissande och leder till situationen i stil med den ovan. /Lokal_Profil9 januari 2009 kl. 21.12 (CET)[svara]
Jo, men diskussionen kan fortfarande fortsätta och om det skulle visa sig att det skulle bli konsensus för att inte ha den nya bilden så får vi helt enkelt byta till den gamla bilden. Däremot kan jag hålla med dig om att bilden kanske ändrades lite för fort. /Poxnar(D)9 januari 2009 kl. 21.42 (CET)[svara]
Det är bra att stjärnorna på huvudsidan nu stämmer överens med resten av Wikipedia och att vi har svg-versioner överallt. Det är också bra att alla tre kategorier har samma sorts symbol. En sak som fortfarande är ologisk är färgerna: brons, blå och grön? Är blå bättre än grön eller var det tvärt om? Varför inte guld, silver och brons? --Petter10 januari 2009 kl. 02.30 (CET)[svara]
Jag håller med Petter, jag kan inte läsa ut värderingen i brons, blå, grön. Däremot ur guld, silver, brons. Det finns en väl inarbetad betydelse över de senare färgerna. /Ainali10 januari 2009 kl. 09.58 (CET)[svara]
Jag tycker att det skulle vara lite svårt att skilja på små guld- och bronsstjärnor i artiklarna, och att det därför är bättre att använda dessa tydliga färger. Tydliga bakgrunder på resp sida. Gult och blått har varit inarbetat för utmärkt och läsvärd (som nu heter "bra") sedan mångamånga år, grönt har använts för de rekommenderade under något halvår och att byta ut det gröna plustecknet mot en grön stjärna tycker jag var mycket bra. / Elinnea10 januari 2009 kl. 11.45 (CET)[svara]
Om det blir svårt att skilja på stjärnorna återstår att se. Jag håller med om att den gröna stjärnan är bättre än ett plustecken. Gult och blått som utvald resp. bra är bara inarbetat för oss få aktiva på Wikipedia. För våra läsare är det totalt godtyckligt. --Petter10 januari 2009 kl. 12.04 (CET)[svara]
Du har rätt i att inarbetning bara gäller redaktörer, inte läsare. Jag har gjort en guldversion, om någon gör en silver så kan man jämföra. Koios12 januari 2009 kl. 13.33 (CET)[svara]
Jag håller i stort med Petter. Jag förstår knappt själv vilken som är bra/utmärkt/rekommenderad. Med reservation för att liknande symboler bör vara snygga och gå att skilja från varandra, så tror jag att Guld, Silver och Brons är de bästa färgerna eftersom de har den tydligaste symboliska innebörden. Alltså Utmärkt: Guld - Bra: Silver - Rekommenderad: Brons. Men annars kan jag se en poäng med att faktiskt skilja ut rekommenderad från de andra symbolerna eftersom rekommenderade artiklar inte genomgår någon omröstningsprocess. Man skulle kunna tänka sig Utmärkt: Guld - Bra: Silver - Rekommenderad: Grön eller så. Koios12 januari 2009 kl. 13.33 (CET)[svara]
Just med tanke på att rekommenderade artiklar inte genomgår någon omröstningsprocess finns det väl en poäng i att just det är en cirkel med plus i och inte en stjärna? Plrk12 januari 2009 kl. 14.06 (CET)[svara]
Problemet med guld, silver och brons som färg på stjärnorna är, som jag skrev på malldiskussion:Rekommenderad, att de rekommenderade då kommer att ha samma färg på sin stjärna som de gamla utmärkta, och likaså utvalda artiklar i flera andra språkversioner. På samma sätt är plus-tecknet ett problem, eftersom det används för "Good articles" på engelskspråkiga Wikipedia, vilket också skapar förvirring. Eftersom jag antar att det är mellan svWP och enWP som de flesta användare hoppar mellan, tycker jag att vi ska undvika att skapa förvirring mellan dessa två språkversioners kvalitetsmärkningssystem. -- JIESDEO12 januari 2009 kl. 14.35 (CET)[svara]
Du har en poäng helt klart, det är inte bra om samma symbol har olika betydelser. Men bryter vi inte mot engelskspråkiga wikipedias symbolik nu också? Och våra stjärnor ser ju inte längre ut som enwps. Om man jämför tre olika stjärnkombinationer så ser det ut så här:
1. - -
2. - -
3. - -
Vid en sådan jämförelse så tycker jag den första kombinationen är både den mest estetiska och den mest självklara, symboliskt sett. Att bronsikonen är densamma som Featured content kanske man kan ordna genom att justera vår bronsikon en aning? Koios12 januari 2009 kl. 16.37 (CET)[svara]
De nyskapade bilderna är bra och välgjorda men jag håller ändå med JIESDEO, att använda en bronsstjärna (även den som Ainali har skapat) skulle skapa förvirring och det skulle bara vara onödigt att införa något nytt färgsystem på ikonerna. Även om guld, silver och brons är ett inarbetat färgsystem så betyder det inte att svenskspråkiga Wikipedia måste använda det systemet. Vi kan skapa ett nytt färgsystem där grön är lägst, blå är näst bäst och brons är bäst. Jag kan tänka mig att många läsare funderar över om en bra artikel är bättre än en rekommenderad artikel vilket inte framkommer på något tydligt sätt. Det borde vi verkligen förbättra, så att läsarna vet hur systemet med utvalda artiklar är uppbyggt. Sen kommer det även vara svårt att direkt se skillnad på artiklar som har en liten guldstjärna uppe i högra hörnet på de artiklar som har en liten bronsstjärna uppe i högra hörnet, hur tydliga ikonerna än blir så måste nog de flesta klicka på stjärnan för att se om det är en utmärkt eller en rekommenderad artikel (se exempel på hur en utmärkt artikel skulle se ut om vi skulle införa de nya ikonerna och se hur en rekommenderad artikel skulle se ut). Det är mycket tydligare med gröna stjärnor för rekommenderade artiklar och brons stjärnor för utmärkta artiklar, då kommer det aldrig denna tanke uppstå: "Är det här en rekommenderad eller en utmärkt artikel?". Sammanfattning: Använd det systemet som vi har nu och förtydliga ordningen på utvalda artiklar. /Poxnar(D)12 januari 2009 kl. 20.01 (CET)[svara]
Jag instämmer med JIESDEO och Poxnar. Vi bör inte kasta om ordningen, det räcker att byta ut plustecknet till en grön stjärna. Tänk på att storleken är 14 och inte 20 som i exemplet ovan så detta blir det alternativ som är tydligast och enklast: - - . / Elinnea12 januari 2009 kl. 20.37 (CET)[svara]
Två saker stör mig lite med det systemet. Brun-blå-grön kombinationen är för snarlik och för ologisk. Alla tre är ganska dova naturfärger, det är verkligen inte lätt skilja på dem och tolka dem. Sedan tycker jag 14 pixlar är något för litet, stjärnorna syns knappt. Skulle man kunna våga sig på två pixlar till, för en bredd på 16? Koios13 januari 2009 kl. 12.15 (CET)[svara]
Om vi verkligen vill göra det lätt för våra läsare (men kanske krångligt för oss själva) bör vi ha ett system med olika antal stjärnor, tex: - -
1-3 i så fall tror jag, som föreslogs på Malldiskussion:Rekommenderad. I övrigt så håller jag med vem som nu sa att det nuvarande systemet kanske känns inarbetat och bra för oss, men att besökare troligen har svårt att se logiken i brons - blå/silver - grön. Vi som är här ofta kan dessutom troligen snabbt vänja oss vid ett nytt system. Byt åtminstone till guldstjärna för utmärkt tycker jag, då blir det i alla fall lite mer logik i det hela. Njaelkies Lea (d) 13 januari 2009 kl. 00.09 (CET)[svara]
Det är nog den bästa lösningen. Utmärkta artiklar förtjänar en guldstjärna. Och om man tillåter den bruna (brons) stjärnan att bli lite ljusare (guld), medan de andra två förblir blå och grön så har man inte problemet med divergerande betydelser för bruna stjärnor. Guld - blå - grön kan motiveras logiskt: guld för de främsta, blå (silver) för de bra. Grön för ok. Det är tydligare visuell skillnad mellan guld - blå - grön: - - . Koios13 januari 2009 kl. 12.15 (CET)[svara]
Jag tycker egentligen inte att det är något fel med en guldstjärna, men jag gillar ändå inte tanken att byta ikonen för utmärkta artiklar. Anledningen till det är att används på, vad jag vet, alla andra språkversioner av Wikipedia som har ett system för utvalda artiklar. Borde vi verkligen byta till en guldikon när alla andra språkversioner använder en bronsikon? Det kommer ju bara krångla till det om vi gör det. /Poxnar(D)13 januari 2009 kl. 21.35 (CET)[svara]
(kapar kolon) Det är inte särskilt konsekvent över andra Wikipedior; engelska, spanska och norska är några som kör brons, men till exempel franska, ryska, danska och italienska kör guld medan tyska har en grön stjärna och nederländska en orange. Det finns alltså ingen särskild konsekvens att hålla oss till. Och som du själv tidigare påpekade så behöver vi på svenskspråkiga Wikipedia ändå inte följa ett etablerat system. Guld är klart mer logiskt för besökare och nya användare, det är olyckligt att fastna i ett system bara för att vi alltid har gjort så. Njaelkies Lea (d) 13 januari 2009 kl. 23.45 (CET)[svara]
Det stämmer faktiskt, av de tio största wikipedierna är det bara fyra som fortfarande använder brun/bronsstjärna för utmärkta artiklar: en, zh, es, pt. Wikin de använder ett grönt plus, pl har silvermedalj. Fyra stycken använder guld: fr, it, ru och nl. Bland de tio stora wikierna har de flesta redan frångått den bruna stjärnan, och lika många använder idag guld eller gula stjärnor. Dessutom har da, ca och cs gått över till guld. Argumentet om bruten konsekvens verkar inte vara giltigt. Detta tycktes vara det enda kvarvarande motargumentet; ska vi ta och uppgradera stjärnan till guld nu då? Koios14 januari 2009 kl. 15.41 (CET)[svara]
Ja, det borde väl vara den lösning som flest kan acceptera? Då får vi mera logik samtidigt som vi undviker missförstånd som kan dyka upp med att återanvända bronsstjärnan. Njaelkies Lea (d) 14 januari 2009 kl. 17.36 (CET)[svara]
Det var jag, jag har pysslat lite! Det var flera som tyckte att stjärnorna såg bättre ut utan stora svarta streck rakt igenom, och jag håller verkligen med. För både den blå stjärnan och guldstjärnan hade strecken ändrats. Dessutom klagade ett par på att den gröna stjärnan var för grå. Så jag fixade detta med den gröna. Men justera gärna färgen om du vill. Koios14 januari 2009 kl. 18.27 (CET)[svara]
Om någon ville justera den gröna stjärnan så den blir mer grön och mindre turkos skulle jag också uppskatta det. Annars har det varit bra ändringar. Njaelkies Lea (d) 14 januari 2009 kl. 19.46 (CET)[svara]
Jag har nu uppdaterat den bruna stjärnan till guld, och justerat den gröna en aning och bytt den blå till senaste svg-version. Jag har även gjort stjärnorna obetydligt (2 pixlar) större. Dessutom fixade jag till sidorna för Utmärkta, Bra och Rekommenderade artiklar så att de alla visar rätt stjärnor och har lite bättre layout. Koios14 januari 2009 kl. 18.27 (CET)[svara]
Jag redovisar här lite observationer jag har gjort i min efterpatrullering av samtliga nya artiklar, då jag uppfattat det kan vara av intresse för flera. Min subjektiva indelning och bedömning följer
"Pr-folket" - skriver om sitt eget företag, sig själva, egna teatergrupp/band, egna förening etc. Konstant volym, ofta relativt bra struktur på ariklarna, men oj vad det är behövligt med relevanskontroll här. Och oerhört viktigt med relativt konsekvent tillämpning av dem, då argumentet, "men xx har en artikel, varför inte mitt yy". Jag uppfattar här lite mindre gny (tros ilskan från Kulturbloggen) från denna grupp just beroende på mer konsekvent tillämpning och också större vana bemöta dem, dvs jag tycker vi i stort gör det som går att göra, även om ändå för många av dessa slinker igenom.
"De unga entusiasterna - skriver om idrott, musik, filmer, tv-program, egna byn, skådespelare, dataspel, stargete etc. Oförändrad volym, både ok artiklar men också de mest hopplöst dåliga. Går åt mycket tid för att stödja, diskutera med och rädda upp tröstlöst dåliga artiklar. Ibland undrar jag om vi borde vara hårdare mot de svagaste alsterna, som dock nästan alltid är relativt lätt att åtgärda/rädda upp.Exempel
"Kärntruppen bestående av lite yngre (under 40)" - skriver om olika typiska encyklopediska ämnen, alltid mycket bra artiklar. Jag upplever antal artiklar från denna grupp är minskande, trots att nya tillkommer, som senast nu Höstblomma, och att vissa är lika produktiva som alltid, typ Annika64.
"Kärntruppen bestående av äldre (55+)" - skriver om sina intresseområden/hobbies. Jag upplever antal nya artiklar från denna grupp är ökande. Medan artiklarna är föredömen vad avser källor, bilder och gedigenhet så är de ofta inte lika bra wikifierade etc som de från den yngre gruppen. Majoriteten av dessa äldre deltar inte i Meta diskussioner/bybrunnen etc, varför de inte syns/tas hänsyn till som det borde med tanke på deras viktiga ökande tillskott till Wikipedia.
"Fåartikelskapare som inte är unga entusiaster" - skriver om ämnen som ligger dem nära om hjärtat, som ibland är av marginellt intresse (min farfarsfar) men ibland av brett intresse. En ökande grupp som speciellt i början av januari varit mycket stor. Mycket ojämn kvalite på artiklarna som nästan alltid behöver något puts för att bli OK, och ibland är inte heller relevanta. Dessa är mycket tacksamma (och i behov) för hjälp men söker inte den själva aktivt. Jag tycker vi kunde bli bättre vårda dessa fåartikelskapare då erfarenheten visar att med rätt stöd (inte bara teknik utan också i sakområdet) och uppmuntran så kan en del av dessa relativt snabbt bli goda bidragsgivare.
Min egen personliga summering av behov utifrån detta är
Fortsätt strikt relevansahntering för artiklar av pr-karaktär. Bibehåll en aktiv dialog, vänlig men bestämd med dessa bidragsgivare
Det vore önskvärt med fler projekt, samlingar runt ämnesområden som de som nu finns om Fåglar, Stockholmiana etc. För att få fler aktiva äldre och fåartiklaskapare så är ett aktivt stöd från mer erfarna från de som kan ämnet viktigt, det är också roligare för dem att aktivera sig när de kan diskutera sina tankar med "kollegor".
Är det fortfarande riktigt att vi spenderar relativt så pass mycket energi på yngre entusiaster som bara skapar snuttisar som kräver mycket för att bli OK? Tidigare har det resonerats att dessa är de framtida kärntruppen, men jag är inte så säker, det är nog de rean seriösa ynrge entusisterna som blir det.
Jag tycker det är mycket bra observationer. Dina erfarenheter är guldvärda för oss andra att ta del av. Jag har några saker att jag vill ta upp. Det är just artiklar om filmer, böcker och skådespelare. Jag tycker vi kan hålla relevanskraven lågt där. Jag tycker det är rimligt att alla böcker och filmer som är ute på marknaden som kan verifieras är relevanta. När det gäller filmer går det helt utmärkt att använda sig av Svensk Filmdatabas och filmdelta i arbetet. Böcker är heller inte särskilt svårt att få information om. Skådespelare kan också ha låg relevansribba, tycker jag. De är så gott som alltid allmänt intresse än bara en specifik intressegrupp. En skådespelare med en filmografi med åtminstone tre filmer tycker jag bör anses som relevant.
När det gäller PR-folket håller jag med dig men vill lyfta fram att jag tycker att typiskt illrelevanta företag och typiska artiklar där folk skriver om sig själva ska snabbraderas och inte märkas med relevanskontroll. Det finns ju ingen anledning att flera kollar på dessa artiklar och det är viktigt att folk som skriver sådant här ser att det är meningslöst - att artiklarna ändå raderas. Det gör i och för sig allra oftast redan idag, men väl värt att ta upp så att inte dessa artiklar märks med relevanskontroll istället för raderamall. Obelix14 januari 2009 kl. 09.32 (CET)[svara]
Förvisso ser jag att dessa artiklar snabbraderas ändå, oavsett om de mallats med raderamall eller relevanskontroll ganska direkt, men det är ju ändå en fördel om de alltid görs det istället för relevanskontroll, så att de inte tiden går. En snabb hantering av dessa artiklar är viktigt för Wikipedias trovärdighet som encyklopedi. Obelix14 januari 2009 kl. 09.38 (CET)[svara]
Bra observationer, även om jag vänder mig lite mot att dela in folk och deras bidrag efter deras ålder. Angående PR-personerna funderar jag lite på om man skulle kunna skriva typ Skriv inte om dig själv, ditt företag, ditt band eller liknande på själva redigeringssidan, det kanske kan få några av dem att låta bli iaf? Vi la nyligen in en punkt om att inte skriva substubbar och jag tycker att detta är lika viktigt. Jag tycker att vi har en låg ribba för t.ex skådespelare, böcker och filmer. Jag är dock tveksam till om någon som spelat typ statistliknade roller, i ganska okända filmer bör ha artiklar, utan att man får bedöma från fall till fall. Jag är också mycket skeptisk till om vi bör ha artiklar om alla böcker, utan jag tycker det räcker med de som är anmärkningsvärda på något vis. Vi har väldigt många bokstubbar om okända böcker med i stort sett bara författarnamn och titel (men den här diskussionen kan vi kanske föra någon annanstans?). Jag tycker att det är svårt att veta vilka det är som är den "framtida kärntruppen", det är svårt att avgöra från någons första bidrag, oavsett deras ålder. Men jag håller med om att det är viktigt att försöka stötta och uppmuntra. Det är betydligt svårare att som nybörjare bli sedd nu än vad det var för fem år sen. Jag har funderat lite på om man skulle införa något typ "Veckans nybörjarinsats" i anslutning till Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar där man lyfter fram och belönar den bästa artikeln som skrivits av en nybörjare under den gångna veckan. (Hur man ska definiera nybörjare får vi diskutera, om vi ska gå efter tid eller antal redigeringar). Jag tror iaf att om jag var ny och man fick en sådan uppmuntran tidigt så skulle man känna "Det här var kul, det jag gör uppskattas, jag vill skriva mera!" / Elinnea14 januari 2009 kl. 10.56 (CET)[svara]
När jag la in en liten uppmuntran med en symbol [13] så uppskattades det mycket. Tävlingar och speciella sidor är nog för svårt för helt nya och även våra uppskattningssymboler är mer inriktade på de som "kommit in i systemet" än de som trevar vid dörren. Wanpe14 januari 2009 kl. 13.56 (CET)[svara]
GröngölingAlltså jag menade inte att nybörjarna själva skulle behöva delta i tävlingar eller på specialsidor utan att det skulle vara vi andra som uppmärksammade dem och lyfte fram deras insatser, precis som du gjorde i exemplet. Finns inga uppskattningssymboler för de som inte kommit in i systemet så tycker jag att det vore bra att införa några sådana. / Elinnea14 januari 2009 kl. 14.37 (CET)[svara]
Pepparkaka för att peppaMan kanske skulle kunna starta ett projekt, en slags välkomstkommitté av användare som regelbundet kan gå igenom nya användares bidrag och peppa dem, nya användare som t.ex skriver en vettig artikel får en pepparkaka eller nån annan symbol som kan göra nån glad. / Elinnea14 januari 2009 kl. 14.46 (CET)[svara]
Klart att wikipedia är ett utmärkt forum att marknadsföra en produkt eller kanske endast en teori om något som någon tycker är bra och alla ska ha. En webbplats för marknadsföring av sin ide helt utan kostnad. Marknadsföring kan gå till på så vis att min eventuella produkt inlemmas i en artikel eller flera på ett så sätt att läsaren inte uppfattar det som reklam eller en viss vinkling av ämnet. Endast läsare som själva har vis fackkunskap förstår vad som är falskt eller rätt. Det här fenomenet upptar säkert mycket tid för de andra hobbyskribenter som försöker hålla tillbaka reklaminslagen och vinklingar i olika artiklar. Det som man måste förstå är att det kan sitta betalda proffs som skriver inlindad reklam eller vinklar artiklar på ett vist sätt till en produkts fördel. Det kan säkert slita på en del hobbyskribenters tålamod så pass att de ger upp den här iden som Wikipedia står för. Det är inte så värst konsekvent hur länkar till företags hemsidor är godkända, hemsidor endast med information om öppettider eller olika saker vad man kan köpa där kan inte vara ett bra exempel. Hemsidor från företag borde innehålla information om årsomsättning, historik, styrelse med mera, inte endast vad som finns att köpa där. Reklam indirekt eller direkt finns det alldeles för mycket omkring oss i samhället, kan vi inte ha någon plats fri från detta. Och ett ord till dessa som tycker att reklam måste finnas här också på ett eller annat sätt. Det är inte mycket till produkt, eller ide om den inte kan göra reklam för sig själv. svenboatbuilder15 januari 2009 kl. 10.59 (CET)[svara]
Dvs välkomnad och visad uppskattning för vad jag åstadkommit blev jag som alldeles ny i december av hr Bensin och av den amrikan som lurat mig hit. Ber också att få påtala min relativa ungdom. Inte 55 än! ;) Fagrell15 januari 2009 kl. 21.04 (CET)[svara]
Om jag nu skriver på fel sida om mina frågor beror det på att jag är relativt ny här på Wikipedia. Tala då om för mig vart jag skall vända mig.
Mitt problem handlar om motorcyklar. Jag har skrivit och justerat en del om Motocross, Enduro och Motorcykel samt närliggande områden.
Många motorcykelmodeller ligger som en egen artikel. Många av dessa är mycket korta (se exempel: Honda Gold Wing, Honda XR600R. En del är i princip ren reklam som t.ex. Suzuki Hayabusa (Med uttryck som Vill du vara värst utan att göra avkall på komforten är Hayabusa 1300 rätt modell för dig!). Andra är säkert bra, även om jag inte hittar något exempel. (Volvo V70 är ett bra exempel, men ingen motorcykel).
Då jag funderat på att rensa och komplettera lite i detta "träsk", funderar jag på hur strukturen bör vara för att bli bra? Skall jag lägga till enduromotorcykeln Honda CRF250X som en separat artikel liknande Honda CRF250R? Nej, inget bra. Istället borde man kanske skapa en sida som heter Honda (mc) eller [Honda (motorcykelmodeller)]]och där infoga alla Hondamodeller av motrocyklar som ligger som stubbar just nu. Dvs inte ha en egen sida för en enskild motorcykelmodell om det inte är "encyklopediskt relevant". Wikipedia kommer aldrig klara av att ha med alla tillverkade modeller.
Ett försök till ovanstående finns på Lista över BMW:s motorcykelmodeller, men här syns ju problemet tydligt. Huvuddelen av alla modeller saknar artikel.
Kategorierna inom motorcykel är också ett virrvarr.
Är det kanske en vettig idé att göra detta som ett projekt?
Jag har skrivit mest om roadracing men har redigerat/skrivit en del om sport- och racinghojar. Enskilda artiklar om modeller är berättigade om de är encyklopedisk intressanta. Liknande modeller kan ha en gemensam artikel. Angörande är till slut om någon orkar skriva en artikel. Det finns mycket artiklar på enwiki som man kan använda som utgångspunkt. Håller med om att användning av värdeformuleringar bör minimeras. - gthyni14 januari 2009 kl. 17.44 (CET)[svara]
Det känns som att du, Jo(r), har vettiga idéer. Jag säger att kör på på det som känns bäst. Du verkar ha ett intresse och en kunskap i ämnet som få här kan mäta sig med. Att skapa ett projekt kan givetvis vara bra men det tar tid och risken är att du ändå står där själv och jobbar med artiklarna. Om jag får ge någon typ av råd så är att du börjar med en artikel tex Honda (mc) och utvecklar den till en bra artikel, du kommer då se om det är det bästa sättet men framförallt så kan den artikeln sedan vara ett exempel för dig och andra intresserade på hur liknande artiklar kan se ut och fungera. Mason14 januari 2009 kl. 23.20 (CET)[svara]
Själv vet jag väldigt lite om motorcyklar, men skriver en del om bilar. Där brukar man skriva en gemensam artikel om bilarna har mycket gemensamt; till exempel Volvos 200-serie. Min åsikt är dessutom att man då bör skriva en ny artikel om en bilmodell behåller namnet men får en kraftigt förändrad teknisk plattform över tid (t ex Toyota Corolla, som t o m har övergått från bak- till framhjulsdrift). Något liknande kan säkert göras för MC. En del artiklar är ännu så korta att all information ryms i artikeln om märket, t ex Tesla Motors, då med omdirigering från de olika modellerna. Lycka till med hojarna! CalleC15 januari 2009 kl. 13.11 (CET)[svara]
Så länge det inte rör sig om hambo och fornborgar, kan man med fördel titta på hur andra språk av Wikipedia har gjort. Honda motorcyklar är ju inget specifikt svenskt kunskapsområde. Om man gör likadant vinner man fördelen att kunna göra interwiki-länkar mellan artiklar och kategorier, kanske rentav översätta hela artiklar. Man måste inte göra samma uppdelning som engelska Wikipedia, men man kan ta deras struktur som ett av flera giltiga argument i debatten. --LA215 januari 2009 kl. 13.44 (CET)[svara]
Tack alla för bra råd, jag tror kommer följa Masons råd och börja med Honda (mc) och ta det därifrån. Samtidigt skall jag kolla andra wiki's som LA2 föreslagit och även närliggande ämnen som CalleC säger. Ja, det är väl bara att kavla upp ärmarna och börja så smått! --Jo(r)15 januari 2009 kl. 13.54 (CET)[svara]
Jag får väl påbörja sången och meddela att jag lagt upp en sitenotice för att dra uppmärksamheten hitåt. Mer läsning kan du hitta på engelskspråkiga Wikipedias sida om Wikipediadagen och kanske är det också dags att ta tag i och uppdatera den svenska versionen. Se också diskussionen ovan. "Ja må den leva, ja må den leva!" /Fluff?Fluff!15 januari 2009 kl. 13.48 (CET)[svara]
Må detta högteknologiska encyklopediprojekt vara tills den sista internetsladden i världen är nedlagd. Detta är utan tvekan en fantastisk sida! Jag vill tacka alöl andra eldsjälar än mig själv som bidrar med alla artiklar varje år. Utan er hade det aldrig funnits någon riktigt bra oberoende kvalitetsencyklopedi på svenska på hela Internet!
Hurra för Wikipedia. Jag ser dock fram emot att kunna beställa Wikipedia i samma fina stass som gammelmormor Nordisk familjebok. Tänk er Wikipedia i helfranska band. Mumma för en bibliofil som jag. /Hedning15 januari 2009 kl. 20.05 (CET)[svara]
Är svwp ensamt om att uppmärksamma bemärkelsedagen i sitenotice eller på huvudsidan? Jag har kollat några andra språkversioner och det enda jag har sett hittills är att eswp har ett Jimmy Wales-citat som "Frase del día". Håller för övrigt med Hedning, om jag bara hade mer plats i bokhyllorna.../Nicke L15 januari 2009 kl. 20.23 (CET)[svara]
Lite jobbigt dock när dina vänner, i självklar wikistil, börjar redigera dina helfranska band med kulspetspenna i marginalerna. Mason16 januari 2009 kl. 12.29 (CET)[svara]
Tryckimpregnerat trä (aktuellt i språkvård)redigera
Den som kan nåt om träimpregnering är hjärtligt välkommen att göra mig sällskap. Någon har gjort en maskinöversättning från turkiska?? och inte korrat alls till svenska. Behöver alltså hjälp med terminologin för att kunna fixa språket. Har börjat och kommit en bit men inser det meningslösa. ps. Du får ALLA poängen själv. Fagrell17 januari 2009 kl. 01.18 (CET)[svara]
Min uppfattning är att detta är ett exempel på en artikeltext som det inte är värt mödan att rädda upp och rekommenderar starkt att ta bort hela avsnittet Acetylation av trä. Dåliga delavsnitt med texter som denna som legat för wikifiering en tid, tar jag själv ofta bort. Du har ju gjort i ordning inledningen som ger en acceptabel artikel även om det avsnittet försvinner. Wanpe17 januari 2009 kl. 06.27 (CET)[svara]
. MiCkE 18 december 2008 kl. 15.20 (CET)
moralist 19 december 2008 kl. 11.38 (CET)
Jag tycker att det är rimligt att åtminstone blockera en eller två timmar, och inte i 20 minuter. Effekten kan bli att de väntar av de 20 minuterna bara. Det får inte bli för kort blockeringstid heller. Jag tycker vi kan skrota mallarna k0, k1, k2 då det är bättre att blockera direkt vid uppenbart klotter. Däremot bör vi behålla mallarna 
Fixat, men mer kontrolläsning behövs! M.M.S. 29 december 2008 kl. 15.53 (CET)
.svg){kind=small}
i exempelvis födelse- och dödsortsparametrarna i mall:Infobox biografi, istället för den svenska flaggan? -- Lapplänning 17 november 2008 kl. 20.51 (CET)
och 
gentemot 
och 
är att de två förstnämnda har en (kanske av mig intolkad) mening i sig, nämligen att stjärnan är uppbyggd av mindre stjärnor, och att det på så sätt symboliserar hur artikeln stegvis har byggts upp till något bra med hjälp av många mindre insatser. När man dessutom kollar på bilderna i ett mindre format (som här) så tycker jag faktiskt att de två sistnämnda är lite väl skrikiga i färgen och otydliga mot bakgrunden jämfört med de "klassiska" ikonerna. Dock undrar jag varför de nödvändigtvis måste vara inringade. Hursomhelst lutar jag nog åt de förstnämnda. »поτωışτ(disk.|bidr.) 9 januari 2009 kl. 02.21 (CET)
) och när jag ändå var i farten gjorde jag en grön version (
), som kanske kan användas för rekommenderade artiklar. -- JIESDEO 9 januari 2009 kl. 19.11 (CET)
, för att den gör hela systemet för utvalda artiklar sammanlänkade bildmässigt, om du förstår vad jag menar. Om inte, så menar jag att om vi inför ditt förslag så kommer att det vara samma stjärna för alla utvalda artiklar (inklusive rekommenderade) bara med olika färger. Grön för rekommenderade, blå för bra och guld för utmärkta artiklar. /Poxnar (D) 9 januari 2009 kl. 19.22 (CET)
- 
- 
- 
- 
- 
. / Elinnea 12 januari 2009 kl. 20.37 (CET)
- 
- 
- 
- 
. Koios 13 januari 2009 kl. 12.15 (CET)
/Ainali 14 januari 2009 kl. 21.27 (CET)
![[5]](http://perf.ect.nu/grafer/rb_hoursofday.png){kind=link}
