Tore Keller

	Tore Keller
Personlig information
Fullständigt namn	Tore Bertil Gottfried Keller
Smeknamn	Tosse
Födelsedatum	4 januari 1905
Födelseort	Norrköping, Sverige
Dödsdatum	15 juli 1988 (83 år)
Dödsort	Norrköping, Sverige
Längd	184 cm
Position	Vänsterinner
Juniorlag
; –1920; 1920–1923	Östra (Norrköping); IFK Norrköping; IK Sleipner
Seniorlag*
Landslag**
Meriter
	OS-brons (1924); Svensk mästare (1937/38); 2:a i Allsvenskan (1936/37); 3:a i Allsvenskan (1929/30);
Utmärkelser
	Stor grabb (1926); Invald i Svensk fotbolls Hall of Fame (2021);
	* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna och är korrekt per den 3 maj 2012 (där siffror angivits).; ** Antal landskamper och mål är korrekta per den 3 maj 2012 (där siffror angivits).

Tore Bertil Gottfrid Keller, född 4 januari 1905 i Norrköping, död 15 juli 1988 i Norrköping, var en svensk fotbollsspelare (vänsterinner) som under hela sin karriär tillhörde IK Sleipner och där var med om föreningens enda SM-guld, säsongen 1937/38.

Keller spelade under åren 1924–38 i det svenska landslaget och var med om två VM-turneringar, 1934 och 1938, och en OS-turnering, i Paris 1924, där han endast 19 år gammal var med och vann en bronsmedalj.

År 2021 valdes Keller som medlem nr 74 in i Svensk fotbolls Hall of Fame.^[1]

Karriär redigera

Keller spelade åren 1924–1940 totalt 305 allsvenska matcher på vilka han gjorde 150 mål. På meritlistan finns dessutom 25 landskamper 1924–1938 med deltagande i OS i Paris 1924 (brons) samt VM-turneringarna 1934 och 1938.^[2]

Keller var dock nära att diskvalificeras i enlighet med amatörbestämmelserna när han 1929 erhöll 30 kronor i veckan för att utbilda sig till elektriker.^[2]

Bland enskilda insatser på fotbollsplanen finns hans landskamp mot Polen 1934. Sverige vann med 4–2 och Keller gjorde tre av målen. Svenska Dagbladet hyllade honom efter matchen i som "[Sveriges] för närvarande [...] störste forwards." Under VM 1938 var Keller lagkapten i Sveriges två första matcher i turneringen och gjorde även mål i den största svenska VM-segern genom tiderna: 8–0 mot Kuba.^[2]^[3]

Att det bara blev 25 landskamper på 15 år får i viss mån tillskrivas Uttagningskommitténs (UK) syn på att den irrationelle Sleipnerliraren inte alltid spelade "enligt ritningarna" som det förväntades av honom.^[4] De som tyckte att Keller felaktigt nekades en plats i landslaget under lång tid menade dock helt enkelt att UK betydde "Utan Keller".^[5]

Trogen IK Sleipner redigera

Att Keller blev sitt IK Sleipner trogen karriären igenom kan synas märkligt då det inte saknades anbud från andra klubbar. Den gänglige vänsterinnern förklarade dock det hela med att han helt enkelt trivdes så bra i sin klubb att han inte såg det som troligt att det skulle ha varit bättre någon annanstans.^[5] I en artikel i Sleipners 100-årsbok från 2003 prisade han både ledare och spelare inom klubben och framhöll framför allt Einar Olsson som den störste ledaren i IK Sleipners historia.^[2]

Keller klassade själv 7–2-segern över Landskrona som hans "roligaste match", då han som förste spelare i Allsvenskan stod för ett dubbelt hattrick, 6 gjorda mål.^[2] Hans, och lagets, största triumf kom säsongen 1937/38 då IK Sleipner vann Allsvenskan för första gången. "Den gladaste dagen i mitt fotbollsliv var då våra guldmedaljer i allsvenskan var klara" menade han själv många år efteråt.^[5]

När Keller lade skorna på hyllan efter säsongen 1939/40 gick det utför för IK Sleipner. Klubben hade tillbringat 16 säsonger i den högsta serien och Keller hade varit med om samtliga. Säsongen efter åkte man ur Allsvenskan och har sedan dess inte återkommit.

Stor grabb och Hall of Fame redigera

Keller blev år 1926 Stor grabb inom svensk fotboll och år 2021 valdes han i den nittonde selektionen som medlem nr 74 in i Svensk fotbolls Hall of Fame. Han presenteras där med texten:^[1]

"Närmast synonym med enda klubben Sleipners storhetstid och avgudad på hemmaplan. I landslaget genombrott som tonåring men sedan sällan uttagen och därför bara 25 landskamper på 15 år."