Kennet Andersson

svensk fotbollsspelare
För handbollstränaren, se Kenneth Andersson (handbollstränare).

Bernt Kennet "Kneten" Andersson, född 6 oktober 1967 i Eskilstuna, är en svensk före detta fotbollsspelare. Han var en framgångsrik target player i sina klubblag och i landslaget. Andersson gjorde 5 mål i VM 1994 när Sverige tog brons.

Kennet Andersson
Kennet Andersson på Svenska idrottsgalan 2014.
Kennet Andersson på Svenska idrottsgalan 2014.
Personlig information
Fullständigt namnBernt Kennet Andersson
SmeknamnKneten
Födelsedatum6 oktober 1967 (52 år)
FödelseortEskilstuna, Sverige
Längd193 cm
PositionAnfallare
Juniorlag
1976–1985 Sverige Tunafors SK
Seniorlag*
År
1985–1988
1989–1991
1991–1993
1993
1993–1994
1994–1995
1995–1996
1996–1999
1999
1999–2000
2000–2002
2005
Totalt
Klubb
Sverige IFK Eskilstuna
Sverige IFK Göteborg
Belgien Mechelen
Sverige IFK Norrköping (lån)
Frankrike Lille (lån)
Frankrike Caen
Italien Bari
Italien Bologna
Italien Lazio
Italien Bologna
Turkiet Fenerbahçe
Sverige Gårda BK
SM (GM)
75 0(20)
63 0(29)
33 00(7)
13 00(8)
32 0(11)
31 00(9)
33 0(12)
86 0(29)
2 00(0)
28 00(7)
56 0(18)
18 0(14)
470 (164)
Landslag
År
1990–2000
Landslag
 Sverige
SM (GM)
83 0(31)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

KlubbkarriärRedigera

Kennet Andersson lämnade Eskilstuna som 21-åring, och värvades av IFK Göteborg hösten 1988. Han gjorde sin tävlingsdebut i Blåvitt 1 mars 1989 mot Steaua Bukarest i Europacupen, och var med och vann SM-guld 1990 och 1991.[1]

Andersson vann skytteligan i Allsvenskan 1991 på 13 mål, trots att han blev proffs under säsongen och missade 12 matcher.[2]

Första klubben utomlands blev belgiska Mechelen sommaren 1991. Där fanns också lagkamraten från Blåvitt Klas Ingesson. Efter en mindre lyckad första säsong med 6 mål på 25 matcher, blev det jobbigare den andra. Presidenten avgick och det blev ändringar i tränarstaben. Andersson hamnade på läktaren och fick inte ens träna med A-truppen.[3]

Sedan lånades han ut som halvårslån till IFK Norrköping, på artistskatt. Där blev det 8 allsvenska mål 1993 på 13 matcher. Efter utlåning till franska Lille under 1 år, kom han i storform till VM 1994.[4]

Efter VM-succén var Kennet Andersson en av Europas hetaste spelare. Han gjorde klart med en ny klubb redan under VM, kontraktet skrevs innan första målet mot Ryssland, och han flyttade som planerat till franska Caen efter mästerskapet. Han gjorde 9 mål på 31 matcher, men åkte ur Ligue 1 med Caen.[5]

Därefter gick Andersson till italienska Bari, där han åter fick spela med Ingesson. Han gjorde 12 mål men Bari åkte ur Serie A. Ingesson stannade kvar i Bari, men Andersson gick till nykomlingen Bologna där det sedan blev 4 år sammanlagt. Där kom han att åter spela tillsammans med Ingesson, som hade kommit dit sommaren 1998. Med svenskarna gick Bologna till semifinal i Uefacupen 1999.[6]

Efter att Andersson tackat nej till storklubben Juventus värvade Sven-Göran Eriksson honom till Lazio sommaren 1999. Han skulle konkurrera med Boksic, Mancini, Salas och Simone Inzaghi om 2 platser. Andersson fick bara spela 2 matcher och fick i november gå tillbaka till Bologna.[7]

Han kostade 43 miljoner kronor när turkiska Fenerbahçe i Istanbul köpte honom från Bologna. Där blev han turkisk mästare redan första säsongen 2001. Han var borta i 3 månader på grund av en fotskada, men gjorde totalt 11 mål första säsongen. [8] Hans sista match blev 3 maj 2002 då han avslutade elitkarriären.[9][10]

Men helt klar var han inte. Hans gamla lagkamrat Mikael Martinsson hade tagit över Gårda BK och frågade 2005 om Andersson var sugen på att spela division 5-fotboll. 18 mål på 14 matcher blev det i Gårda.[11]

LandslagskarriärRedigera

Andersson debuterade i landslaget 17 februari 1990 mot Förenade Arabemiraten i Dubai[12],

I EM 1992 startade han i öppningsmatchen mot Frankrike. Han kom sedan in som avbytare i semifinalen mot Tyskland och gjorde ett reduceringsmål i 89:e minuten, men Sverige förlorade matchen med 2-3. Andersson stod sedan utanför landslaget hela 1993.

I kvalet till VM 94 spelade han bara sex minuter sammanlagt, men fick följa med på den blågula turnén till USA i februari. Där gjorde han bra ifrån sig och kom med i truppen till VM.[13]

Han fick göra ett inhopp i öppningsmatchen i VM 1994 mot Kamerun men sedan kunde Tommy Svensson inte hålla Andersson utanför startelvan längre.[14] För att ge utrymme åt honom flyttade förbundskaptenen ner Tomas Brolin till mittfältet.[15]

Andersson gjorde 5 mål, vilket ingen annan svensk lyckats med i ett VM, och hamnade på delad 2:a plats i skytteligan i VM.[16] Under mästerskapet blev han även känd för sin målgest.[17]

Efter att ha misslyckats att kvala in till EM 1996, missade Sverige även att ta sig till VM 1998. En nyckelmatch på vägen var hemmamatchen mot Österrike på Råsunda 9 oktober 1996, en match som slutade med 1–0 i österrikisk favör. Andersson blev uppmärksammad eftersom han spelade i gula skor, som då var något nytt. Han missade en straff i den föregående VM-kvalmatchen mot Lettland, och missade även en straff mot Österrike.[18]

Med Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck som nya förbundskaptener lyckades Sverige att kvalificera sig till EM 2000. Där startade Andersson i gruppspelsmatcherna mot Belgien och Turkiet, och kom in som avbytare i sista matchen mot Italien.

Han gjorde sin sista landskamp 11 oktober 2000 i VM-kvalmatchen mot Slovakien i Bratislava[19] och meddelade 17 april 2001 att han slutade i landslaget.[20] Det blev sammanlagt 83 landskamper och 31 mål.[21]

ÖvrigtRedigera

Efter karriären flyttade han tillbaka till Sverige och Västra Frölunda, där han ägnade sig åt familjeliv[22] samt engagerade sig i fotbollsmagasinet Offside.[23] Han var även expertkommentator under VM 2002.[24]

Kennet Andersson drev 2012 "Samspelet", ett projekt hos IFK Göteborg för att göra insatser för samhället.[25]

Han blev också huvudtränare för Älvsborgs damlag, där dottern Stella spelade. 31 maj 2019 blev Andersson officiellt sportchef i IFK Göteborg.[26] [27]Detta uppdrag lämnade han 4 september 2020. Han lämnade rollen av privata skäl. [28]

MeriterRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”De gyllene åren”. ifkgoteborg.se. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924044558/http://www.ifkgoteborg.se/Om-IFK-Goteborg/Presentation/Historik/2001-03/. Läst 29 november 2015. 
  2. ^ ”Allsvenskan i Fotboll 1991”. fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/Allsve%201991.htm. Läst 29 november 2015. 
  3. ^ ”lundh podcast”. https://play.acast.com/s/lundh. Läst 13 augusti 2020. 
  4. ^ ”lundh podcast”. https://play.acast.com/s/lundh. Läst 13 augusti 2020. 
  5. ^ ”edstromspodden”. https://poddtoppen.se/podcast/997726660/edstromspodden/17-kennet-andersson-fran-landsortsgrabb-till-fotbollsproffs. Läst 12 augusti 2020. 
  6. ^ ”edstromspodden”. https://poddtoppen.se/podcast/997726660/edstromspodden/17-kennet-andersson-fran-landsortsgrabb-till-fotbollsproffs. Läst 13 augusti 2020. 
  7. ^ ”edströmspodden”. https://poddtoppen.se/podcast/997726660/edstromspodden/17-kennet-andersson-fran-landsortsgrabb-till-fotbollsproffs. Läst 12 augusti 2020. 
  8. ^ [Kennet Andersson turkisk mästare i kavaj https://www.aftonbladet.se/a/VR1vz3 ”aftonbladet”]. Kennet Andersson turkisk mästare i kavaj https://www.aftonbladet.se/a/VR1vz3. Läst 9 augusti 2020. 
  9. ^ ”1994 Bronshjältarna”. Sportbladet (Aftonbladet). 20200602. 
  10. ^ [Jag har fått leva ut pojkdrömmen https://www.aftonbladet.se/a/P3owkp ”Jag har fått leva ut pojkdrömmen”]. Jag har fått leva ut pojkdrömmen https://www.aftonbladet.se/a/P3owkp. Läst 8 augusti 2020. 
  11. ^ ”kennet-andersson-ett-jakla-stahej-i-borjan”. https://www.svenskalag.se/gardabk/nyheter/1404203/kennet-andersson-ett-jakla-stahej-i-borjan. Läst 10 augusti 2020. 
  12. ^ ”1990”. http://www.fotbollsweden.se/1990.htm. Läst 2 juni 2020. 
  13. ^ ”edstromspodden”. https://poddtoppen.se/podcast/997726660/edstromspodden/17-kennet-andersson-fran-landsortsgrabb-till-fotbollsproffs. Läst 13 augusti 2020. 
  14. ^ ”edstromspodden”. https://poddtoppen.se/podcast/997726660/edstromspodden/17-kennet-andersson-fran-landsortsgrabb-till-fotbollsproffs. Läst 8 augusti 2020. 
  15. ^ ”edstromspodden”. https://poddtoppen.se/podcast/997726660/edstromspodden/17-kennet-andersson-fran-landsortsgrabb-till-fotbollsproffs. Läst 13 augusti 2020. 
  16. ^ Löwing, Joakim (2016-04-24): "Mästarnas Mästares Kennet Andersson sörjer bäste vännen". Arkiverad 13 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. allas.se. Läst 23 juni 2016.
  17. ^ ”Kennet Andersson: Så hittar du din målgest”. svt.se. http://www.svt.se/sport/fotboll/kennet-andersson-sa-hittar-du-din-malgest/. Läst 29 november 2015. 
  18. ^ ”Sverigesradio”. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=5556520. Läst 10 augusti 2020. 
  19. ^ ”landslagsdatabas”. https://www2.svenskfotboll.se/landslag/landslagsdatabas/information/?scr=result&fmid=1570016. Läst 13 augusti 2020. 
  20. ^ [Han är en av våra största https://www.aftonbladet.se/a/ngwjyo ”Han är en av våra största”]. Han är en av våra största https://www.aftonbladet.se/a/ngwjyo. Läst 12 augusti 2020. 
  21. ^ ”Kennet Andersson - Goals in International Matches”. rsssf.com. http://www.rsssf.com/miscellaneous/kandersson-intlg.html. Läst 29 november 2015. 
  22. ^ [a b] Löwing, Joakim (2016-04-24): "Mästarnas Mästares Kennet Andersson sörjer bäste vännen". Arkiverad 13 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. allas.se. Läst 23 juni 2016.
  23. ^ ”Kennet Andersson tidningsägare”. dn.se. http://www.dn.se/sport/fotboll/kennet-andersson-tidningsagare/. Läst 29 november 2015. 
  24. ^ ”Lundh podcast”. https://play.acast.com/s/lundh. Läst 13 augusti 2020. 
  25. ^ ”Samspelet belönas”. ifkgoteborg.se. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208121819/http://www.ifkgoteborg.se/mobil/Nyheter/Nyhet/?v=4914. Läst 29 november 2015. 
  26. ^ ”darfor-andrade-sig-kennet-andersson/”. https://www.expressen.se/gt/sport/fotboll/allsvenskan/darfor-andrade-sig-kennet-andersson/. Läst 13 augusti 2020. 
  27. ^ ”kennet-andersson-ny-sportchef-farnerud-blir-assisterande/”. https://www.nyablavitt.se/officiellt-kennet-andersson-ny-sportchef-farnerud-blir-assisterande/. Läst 4 september 2020. 
  28. ^ ”klart-slutar-som-sportchef-far-en-ny-roll-i-goteborg/”. https://www.expressen.se/gt/sport/fotboll/allsvenskan/klart-slutar-som-sportchef-far-en-ny-roll-i-goteborg/. Läst 4 september 2020. 
  29. ^ Kennet Andersson vann veteran-SM i längdhopp”. Expressen. http://www.expressen.se/gt/sport/kennet-andersson-vann-sm-i-langdhopp/. Läst 4 februari 2017. 
  30. ^ ”Hall of Fame”. www.svenskfotboll.se. http://www.svenskfotboll.se/svff/historik/alla-invalda/. Läst 14 maj 2019. 

Externa länkarRedigera