Nederländernas herrlandslag i fotboll
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nederländernas herrlandslag i fotboll, ofta kallat Oranje, representerar Nederländerna i fotboll på herrsidan och kontrolleras av det nederländska fotbollförbundet Koninklijke Nederlandse Voetbalbond (KNVB). Laget vann EM-guld 1988 och VM-silver två gånger i rad, 1974 och 1978, efter finalförlust båda gångerna mot värdlandet, Västtyskland respektive Argentina, samt även 2010, då efter finalförlust mot Spanien. Under sin storhetstid på 1970-talet var laget känt för sin offensiva och publikfriande fotboll, och kallades "Clockwork Orange" för sitt passningsspel. På flera språk benämns laget i vardagligt språk som "Holland".
| |||
| Fotbollsförbund | Koninklijke Nederlandse Voetbalbond | ||
|---|---|---|---|
| Förbundskapten | Frank de Boer | ||
| Lagkapten | Virgil van Dijk | ||
| FIFA-rankning | 14 (28 november 2019)[1] | ||
| Flest landskamper | Wesley Sneijder (134) | ||
| Flest mål | Robin van Persie (50) | ||
| Första landskamp | |||
 Belgien 1–4 Nederländerna  (Antwerpen, Belgien, 30 april 1905) | |||
| Största vinst | |||
Nederländerna 11–0 San Marino  (Eindhoven, Nederländerna, 2 september 2011) | |||
| Största förlust | |||
Nederländerna 1–7 Englands amatörlandslag  (Haag, Nederländerna, 1 april 1907) | |||
| |||
| Världsmästerskap | |||
| Spelade mästerskap | 10 | ||
| ● Guld | 0 | ||
| ● Silver | 3 (1974), (1978), (2010) | ||
| ● Brons | 1 (2014) | ||
| Olympiska spelen | |||
| Spelade turneringar | 7 | ||
| ● Guld | 0 | ||
| ● Silver | 0 | ||
| ● Brons | 3 (1908), (1912), (1920) | ||
| Europamästerskapet | |||
| Spelade turneringar | 10 | ||
| ● Guld | 1 (1988) | ||
| ● Silver | 0 | ||
| ● Brons | 1 (1976) | ||
HistorikRedigera
Nederländsk fotboll hade en tidig storhetstid i OS-fotbollens första turneringar men sedan skulle det ta lång tid innan man på nytt blev en stormakt inom fotbollen. Första landskampen spelades mot grannen Belgien 1905, och den vann man med 4–1.
Vid olympiska spelen i Antwerpen 1920 tog Nederländerna brons med Jan de Natris som en av lagets framträdande spelare. Laget åkte ut i semifinalen mot hemmanationen Belgien. Vid olympiaden i Paris 1924 slog man ut Rumänien i åttondelsfinalen men slogs sedan ut av Uruguay i semifinalen. Laget hamnade på en fjärdeplats efter förlust mot Sverige med 1–3. När OS arrangerades på hemmaplan i Amsterdam 1928 fanns stora förväntningar på laget men man åkte ut i åttondelsfinalen mot Uruguay (0–2).
Nederländsk fotbolls renässansRedigera
Under 1950- och 1960-talet kvalificerade sig Nederländerna inte för VM- och EM-slutspel. Men under 1960-talet fick klubbfotbollen fart genom Feyenoord och AFC Ajax. Feyenoord vann Europacupen för mästarlag 1970 och AFC Ajax skulle efter en finalplats 1969 komma att dominera samma turnering med tre raka titlar 1971–1973. Den nederländska fotbollens golden boy Johan Cruyff blev symbolen för den nederländska fotbollens frammarsch. Men det fanns givetvis även andra storspelare: Robert Rensenbrink, Willem van Hanegem, Johan Neeskens. I takt med klubbarnas framgångar skulle också landslaget utvecklas. Med en stomme av Feyenoord- och Ajax-spelare kvalificerade sig Nederländerna för sitt första VM-slutspel sedan 1930-talet 1974. Man hade redan visat sig starkare än tidigare i och med EM-kvartsfinalen 1972.
VM-silver 1974 och 1978Redigera
I VM-slutspelet 1974 blev Nederländerna publikfavoriter med det offensiva spel som landslaget blivit känt för. Under VM 1974 var Rinus Michels förbundskapten för Nederländerna och förde in systemet med Totalfotboll i landslaget som varit så framgångsrikt i Ajax. Itotalfotboll där spelarna kunde byta position och där attackerna var oförutsägbara. Den store ledaren och lagkaptenen var Johan Cruijff. Nederländarna var storfavoriter efter säkra segrar mot bland annat Argentina (4–0) och de regerande världsmästarna Brasilien. Men i finalen föll laget mot hemmanationen Västtyskland. Framgångarna under 1970-talet fortsatte med EM-brons 1976 och en ny finalplats vid VM i Argentina 1978.
Noterbart var att Nederländerna i VM 1978 var utan Cryuff som lämnat landslaget. Förbundskapten var österrikaren Ernst Happel. Efter en haltande inledning med bland annat förlust mot Skottland (2–3) spelade laget upp sig under det andra gruppspelet och tog sig till final. Nederländerna spelade 2–2 mot Västtyskland och vann med 5–1 mot Österrike. Den avgörande matchen blev mot Italien där Arie Haan avgjorde med ett distansskott till 2–1. I finalen föll Nederländerna återigen mot hemmanationen, denna gång Argentina. Det skulle krävas förlängning för att skilja lagen åt i Buenos Aires sedan Dick Nanninga kvitterat Argentinas ledning. Argentina vann slutligen med 3–1.
1980 deltog Nederländerna i EM-slutspelet och slutade på tredje plats i sin grupp. Kees Rijvers sparkades som förbundskapten sedan Nederländerna inte lyckats kvalificera sig för EM-slutspelet 1984 och ersattes av Rinus Michels.
Europamästare 1988Redigera
Efter ett magert 80-tal där landslaget missade VM-slutspelen 1982 och 1986 och ett missat EM 1984 på grund av målskillnad kom man 1988 tillbaka i stor stil. En ny generation med spelare som Frank Rijkaard, Ruud Gullit och Marco van Basten i frontlinjen vann EM-guld i Västtyskland. Förbundskapten var Rinus Michels som återvänt på förbundskaptensposten 1986. Nederländerna vann sin kvalgrupp före Ungern och Polen. Landslaget släppte in endast ett mål på åtta matcher. I första matchen föll Nederländerna mot den kommande finalmotståndaren Sovjetunionen (0–1). Det vände sedan genom 3–1 mot England (Van Basten gjorde alla tre mål) och genom 1–0 mot Irland nåddes semifinal mot hemmanationen och stora rivalen Västtyskland. Nederländerna vann med 2-1 där van Basten avgjorde i slutminuterna. Det blev sedan finalseger mot Sovjetunionen (2–0) på Münchens Olympiastadion där landslaget förlorade VM-finalen 1974. Mest minnesvärt från finalen är van Bastens konstmål i finalen som räknas som en klassiker.
1990-talet: Nya framgångar men också interna bråkRedigera
Under 1990-talet nådde landslaget nya framgångar utan att nå ända fram till en titel. Förutom det misslyckade VM-slutspelet 1990 då man åkte ut redan i åttondelsfinal mot Västtyskland efter ett dåligt gruppspel. Matchen mot Västtyskland innehöll bland annat utvisningar på Rijkaard och Völler.
Sedan nådde laget EM-semifinal 1992, VM-kvartsfinal 1994 och EM-kvartsfinal 1996. 1992 och 1994 åkte man ut mot Danmark och Brasilien som skulle komma att vinna respektive turnering. Det största framgången skulle komma 1998 då landslaget tog sig till semifinal i VM under förbundskaptenen Guus Hiddink. Samtidigt har landslaget haft problem med flera interna bråk mellan olika spelarfraktioner.
2000-taletRedigera
1998 utsågs Frank Rijkaard till förbundskapten för Nederländernas landslag. 2000 arrangerade Nederländerna tillsammans med Belgien EM-slutspelet och landslaget var storfavoriter att ta hem titeln på hemmaplan. Spelare som Frank de Boer, Edgar Davids och målspottaren Patrick Kluivert var bara några som skulle borga för Nederländsk segerjubel. Det började också riktigt bra. Under gruppspelet besegrade man de regerande världsmästarna Frankrike och i kvartsfinal bjöd man på propagandaspel mot Jugoslavien (6–1). I semifinalen förmådde man dock inte att besegra Italien som vann efter straffar, noterbart var att Nederländerna missade två straffar under ordinarie tid. Rijkaard avgick direkt som förbundskapten.
2002 misslyckades man något överraskande att nå VM-slutspelet. 2004 var Nederländerna tillbaka i de stora sammanhangen då man på nytt tog sig långt i en turnering utan att nå ända fram. Man besegrade Sverige i EM-kvartsfinalen men fick ge sig mot hemmanationen Portugal i semifinalen.
Hösten 2004 tog den gamla storstjärnan Marco van Basten över som förbundskapten. Han genomförde en stor generationsväxling. Spelare som Clarence Seedorf, Patrick Kluivert, Edgar Davids, Jaap Stam och Roy Makaay petades. Van Basten förespådde en anfallsfotboll och flera av de nya spelarna kom från klubben AZ Alkmaar som tex. Denny Landzaat, Barry Opdam, Jan Kromkamp och Joris Mathijsen. Khalid Boulahrouz, Ryan Babel och Romeo Castelen, Dirk Kuyt, Robin van Persie var några andra. Nederländerna kvalade in till VM där man vann mot Serbien och Montenegro och Elfenbenskusten och oavgjort mot Argentina. I åttondelsfinalen förlorade man en bråkig match mot Portugal, slaget i Nürnberg. Van Basten fick ta emot mycket kritik men fick förbundets förtroende. Efter VM vägrade spelarna Ruud van Nistelrooy och Mark van Bommel spela i landslaget under van Basten.
Nederländerna kvalificerade sig för EM 2008 i Schweiz och Österrike där man i grupplottningen hamnade i "dödens grupp" med VM-finalisterna 2006 Frankrike och Italien samt Rumänien. Nederländerna vann gruppen överlägset, men förlorade sedan kvartsfinalen mot Ryssland.
2010-taletRedigera
Även till VM 2010 kvalificerade sig Nederländerna och omtalades inför VM som en av favoriterna med spelare som Arjen Robben, Wesley Sneijder och Robin van Persie. I gruppspelet ställdes laget mot Danmark, Japan och Kamerun och gick vidare till nästa omgång efter att ha vunnit samtliga gruppspelsmatcher. Nederländerna tog sig ända till final där de dock förlorade med 0–1 mot Spanien i förlängning, och vann VM-silver för tredje gången någonsin. Laget fick dock kritik för att ha spelat hårt och stängt.
2014 tog laget VM-brons efter förlust i semifinalen mot Argentina efter förlängning och straffsparkar och sedan seger mot värdlandet Brasilien med 3–0 i bronsmatchen.
Nederländerna lyckades inte kvalificera sig till VM 2018 i Ryssland efter att ha slutat trea efter Frankrike och Sverige i sin spelgrupp i kvalspelet. Före det misslyckades man även nå EM 2016 efter att man kommit på fjärde plats efter länder som Island och Turkiet i ett uselt kvalspel.
StatistikRedigera
Förbundskaptener ("Bondscoach")Redigera
| Namn | Tränarperiod(er) | Landskamper | |
|---|---|---|---|
| 1 | Bob Glendenning | 1923, 1925-1940 | 87 |
| 2 | Dick Advocaat | 1992-1994, 2002-2004 | 55 |
| 3 | Rinus Michels | 1974, 1984, 1986-1988, 1990-1992 | 53 |
| 4 | Marco van Basten | 2004-2008 | 52 |
| 5 | Elek Schwartz | 1957-1964 | 49 |
| 6 | Bert van Marwijk | 2008-2012 | 46 |
| 7 | Guus Hiddink | 1995-1998 | 38 |
| 8 | Jaap van der Leck | 1949-1954 | 29 |
| 9 | Jan Zwartkruis | 1976-1977, 1977, 1978-1981 | 28 |
| - | Georg Kessler | 1966-1970 | 28 |
Senast uppdaterad: 28 jun 2010 20:12 (CEST) Från nederländska wikipedia.
Andra tränareRedigera
- Frank Rijkaard (1998-2000)
- Max Merkel
- Louis van Gaal 2012-2014
Flest landskamperRedigera
Fortfarande aktiv
Senast uppdaterad: 14 augusti 2015 Från nederländska wikipedia. |
Flest målRedigera
Fortfarande aktiv
Senast uppdaterad: 14 augusti 2015 Från nederländska wikipedia. |
Fotbollsdräktens historiaRedigera
      1974
|
     1978
|
    1988
|
   1990
|
   1994
|
     1998
|
    2000
|
2006, 2014
|
LaguppställningRedigera
Följande spelare blev kallade till VM-kvalmatcherna mot Turkiet, Lettland och Gibraltar den 24, 27 och 30 mars 2021.
ReferenserRedigera
- ^ ”FIFA/Coca-Cola World Ranking”. Fifa. http://www.fifa.com/fifa-world-ranking/ranking-table/men/index.html. Läst 24 november 2016.