Nederländernas herrlandslag i fotboll

Nederländernas herrlandslag i fotboll, ofta kallat Oranje, representerar Nederländerna i fotboll på herrsidan och kontrolleras av det nederländska fotbollförbundet Koninklijke Nederlandse Voetbalbond (KNVB). Laget vann EM-guld 1988 och VM-silver två gånger i rad, 1974 och 1978, efter finalförlust båda gångerna mot värdlandet, Västtyskland respektive Argentina, samt även 2010, då efter finalförlust mot Spanien. Under sin storhetstid på 1970-talet var laget känt för sin offensiva och publikfriande fotboll, och kallades "Clockwork Orange" för sitt passningsspel. På flera språk benämns laget i vardagligt språk som "Holland".

Nederländernas herrlandslag i fotboll

FIFA-landskod NED
Fotbollsförbund	Koninklijke Nederlandse Voetbalbond
Förbundskapten	Louis van Gaal
Lagkapten	Virgil van Dijk
FIFA-rankning	8 (6 oktober 2022)
Flest landskamper	Wesley Sneijder (134)
Flest mål	Robin van Persie (50)
Första landskamp
Belgien 1–4 Nederländerna (Antwerpen, Belgien, 30 april 1905)
Största vinst
Nederländerna 11–0 San Marino (Eindhoven, Nederländerna, 2 september 2011)
Största förlust
Nederländerna 1–7 Englands amatörlandslag (Haag, Nederländerna, 1 april 1907)
Hemmaställ Bortaställ
Världsmästerskap
Spelade mästerskap	10
● Guld	0
● Silver	3 (1974), (1978), (2010)
● Brons	1 (2014)
Olympiska spelen
Spelade turneringar	7
● Guld	0
● Silver	0
● Brons	3 (1908), (1912), (1920)
Europamästerskapet
Spelade turneringar	10
● Guld	1 (1988)
● Silver	0
● Brons	1 (1976)

Historik

Den första landslagsuppställningen 1905.

Nederländsk fotboll hade en tidig storhetstid i OS-fotbollens första turneringar men sedan skulle det ta lång tid innan man på nytt blev en stormakt inom fotbollen. Första landskampen spelades mot grannen Belgien 1905, och den vann man med 4–1.

Vid olympiska spelen i Antwerpen 1920 tog Nederländerna brons med Jan de Natris som en av lagets framträdande spelare. Laget åkte ut i semifinalen mot hemmanationen Belgien. Vid olympiaden i Paris 1924 slog man ut Rumänien i åttondelsfinalen men slogs sedan ut av Uruguay i semifinalen. Laget hamnade på en fjärdeplats efter förlust mot Sverige med 1–3. När OS arrangerades på hemmaplan i Amsterdam 1928 fanns stora förväntningar på laget men man åkte ut i åttondelsfinalen mot Uruguay (0–2).

Nederländsk fotbolls renässans

Under 1950- och 1960-talet kvalificerade sig Nederländerna inte för VM- och EM-slutspel. Men under 1960-talet fick klubbfotbollen fart genom Feyenoord och AFC Ajax. Feyenoord vann Europacupen för mästarlag 1970 och AFC Ajax skulle efter en finalplats 1969 komma att dominera samma turnering med tre raka titlar 1971–1973. Den nederländska fotbollens golden boy Johan Cruyff blev symbolen för den nederländska fotbollens frammarsch. Men det fanns givetvis även andra storspelare: Robert Rensenbrink, Willem van Hanegem, Johan Neeskens. I takt med klubbarnas framgångar skulle också landslaget utvecklas. Med en stomme av Feyenoord- och Ajax-spelare kvalificerade sig Nederländerna för sitt första VM-slutspel sedan 1930-talet 1974. Man hade redan visat sig starkare än tidigare i och med EM-kvartsfinalen 1972.

VM-silver 1974 och 1978

Johan Cruijff i VM-finalen mot Västtyskland vid världsmästerskapet i fotboll 1974

I VM-slutspelet 1974 blev Nederländerna publikfavoriter med det offensiva spel som landslaget blivit känt för. Under VM 1974 var Rinus Michels förbundskapten för Nederländerna och förde in systemet med Totalfotboll i landslaget som varit så framgångsrikt i Ajax. Itotalfotboll där spelarna kunde byta position och där attackerna var oförutsägbara. Den store ledaren och lagkaptenen var Johan Cruijff. Nederländarna var storfavoriter efter säkra segrar mot bland annat Argentina (4–0) och de regerande världsmästarna Brasilien. Men i finalen föll laget mot hemmanationen Västtyskland. Framgångarna under 1970-talet fortsatte med EM-brons 1976 och en ny finalplats vid VM i Argentina 1978.

Noterbart var att Nederländerna i VM 1978 var utan Cryuff som lämnat landslaget. Förbundskapten var österrikaren Ernst Happel. Efter en haltande inledning med bland annat förlust mot Skottland (2–3) spelade laget upp sig under det andra gruppspelet och tog sig till final. Nederländerna spelade 2–2 mot Västtyskland och vann med 5–1 mot Österrike. Den avgörande matchen blev mot Italien där Arie Haan avgjorde med ett distansskott till 2–1. I finalen föll Nederländerna återigen mot hemmanationen, denna gång Argentina. Det skulle krävas förlängning för att skilja lagen åt i Buenos Aires sedan Dick Nanninga kvitterat Argentinas ledning. Argentina vann slutligen med 3–1.

1980 deltog Nederländerna i EM-slutspelet och slutade på tredje plats i sin grupp. Kees Rijvers sparkades som förbundskapten sedan Nederländerna inte lyckats kvalificera sig för EM-slutspelet 1984 och ersattes av Rinus Michels.

Europamästare 1988

Gullit Koeman Rijkaard

Efter ett magert 80-tal där landslaget missade VM-slutspelen 1982 och 1986 och ett missat EM 1984 på grund av målskillnad kom man 1988 tillbaka i stor stil. En ny generation med spelare som Frank Rijkaard, Ruud Gullit och Marco van Basten i frontlinjen vann EM-guld i Västtyskland. Förbundskapten var Rinus Michels som återvänt på förbundskaptensposten 1986. Nederländerna vann sin kvalgrupp före Ungern och Polen. Landslaget släppte in endast ett mål på åtta matcher. I första matchen föll Nederländerna mot den kommande finalmotståndaren Sovjetunionen (0–1). Det vände sedan genom 3–1 mot England (Van Basten gjorde alla tre mål) och genom 1–0 mot Irland nåddes semifinal mot hemmanationen och stora rivalen Västtyskland. Nederländerna vann med 2-1 där van Basten avgjorde i slutminuterna. Det blev sedan finalseger mot Sovjetunionen (2–0) på Münchens Olympiastadion där landslaget förlorade VM-finalen 1974. Mest minnesvärt från finalen är van Bastens konstmål i finalen som räknas som en klassiker.

1990-talet: Nya framgångar men också interna bråk

Skottland möter Nederländerna i EM-gruppspelet 1996 i England.

Under 1990-talet nådde landslaget nya framgångar utan att nå ända fram till en titel. Förutom det misslyckade VM-slutspelet 1990 då man åkte ut redan i åttondelsfinal mot Västtyskland efter ett dåligt gruppspel. Matchen mot Västtyskland innehöll bland annat utvisningar på Rijkaard och Völler.

Sedan nådde laget EM-semifinal 1992, VM-kvartsfinal 1994 och EM-kvartsfinal 1996. 1992 och 1994 åkte man ut mot Danmark och Brasilien som skulle komma att vinna respektive turnering. Det största framgången skulle komma 1998 då landslaget tog sig till semifinal i VM under förbundskaptenen Guus Hiddink. Samtidigt har landslaget haft problem med flera interna bråk mellan olika spelarfraktioner.

2000-talet

Landslaget 2011

1998 utsågs Frank Rijkaard till förbundskapten för Nederländernas landslag. 2000 arrangerade Nederländerna tillsammans med Belgien EM-slutspelet och landslaget var storfavoriter att ta hem titeln på hemmaplan. Spelare som Frank de Boer, Edgar Davids och målspottaren Patrick Kluivert var bara några som skulle borga för Nederländsk segerjubel. Det började också riktigt bra. Under gruppspelet besegrade man de regerande världsmästarna Frankrike och i kvartsfinal bjöd man på propagandaspel mot Jugoslavien (6–1). I semifinalen förmådde man dock inte att besegra Italien som vann efter straffar, noterbart var att Nederländerna missade två straffar under ordinarie tid. Rijkaard avgick direkt som förbundskapten.

2002 misslyckades man något överraskande att nå VM-slutspelet. 2004 var Nederländerna tillbaka i de stora sammanhangen då man på nytt tog sig långt i en turnering utan att nå ända fram. Man besegrade Sverige i EM-kvartsfinalen men fick ge sig mot hemmanationen Portugal i semifinalen.

Robben och van Persie i landslagsdressen.

Hösten 2004 tog den gamla storstjärnan Marco van Basten över som förbundskapten. Han genomförde en stor generationsväxling. Spelare som Clarence Seedorf, Patrick Kluivert, Edgar Davids, Jaap Stam och Roy Makaay petades. Van Basten förespådde en anfallsfotboll och flera av de nya spelarna kom från klubben AZ Alkmaar som tex. Denny Landzaat, Barry Opdam, Jan Kromkamp och Joris Mathijsen. Khalid Boulahrouz, Ryan Babel och Romeo Castelen, Dirk Kuyt, Robin van Persie var några andra. Nederländerna kvalade in till VM där man vann mot Serbien och Montenegro och Elfenbenskusten och oavgjort mot Argentina. I åttondelsfinalen förlorade man en bråkig match mot Portugal, slaget i Nürnberg. Van Basten fick ta emot mycket kritik men fick förbundets förtroende. Efter VM vägrade spelarna Ruud van Nistelrooy och Mark van Bommel spela i landslaget under van Basten.

Nederländerna kvalificerade sig för EM 2008 i Schweiz och Österrike där man i grupplottningen hamnade i "dödens grupp" med VM-finalisterna 2006 Frankrike och Italien samt Rumänien. Nederländerna vann gruppen överlägset, men förlorade sedan kvartsfinalen mot Ryssland.

2010-talet

Även till VM 2010 kvalificerade sig Nederländerna och omtalades inför VM som en av favoriterna med spelare som Arjen Robben, Wesley Sneijder och Robin van Persie. I gruppspelet ställdes laget mot Danmark, Japan och Kamerun och gick vidare till nästa omgång efter att ha vunnit samtliga gruppspelsmatcher. Nederländerna tog sig ända till final där de dock förlorade med 0–1 mot Spanien i förlängning, och vann VM-silver för tredje gången någonsin. Laget fick dock kritik för att ha spelat hårt och stängt.

2014 tog laget VM-brons efter förlust i semifinalen mot Argentina efter förlängning och straffsparkar och sedan seger mot värdlandet Brasilien med 3–0 i bronsmatchen.

Nederländerna lyckades inte kvalificera sig till VM 2018 i Ryssland efter att ha slutat trea efter Frankrike och Sverige i sin spelgrupp i kvalspelet. Före det misslyckades man även nå EM 2016 efter att man kommit på fjärde plats efter länder som Island och Turkiet i ett uselt kvalspel.

Statistik

Förbundskaptener ("Bondscoach")

	Namn	Tränarperiod(er)	Landskamper
1	Bob Glendenning	1923, 1925-1940	87
2	Dick Advocaat	1992-1994, 2002-2004	55
3	Rinus Michels	1974, 1984, 1986-1988, 1990-1992	53
4	Marco van Basten	2004-2008	52
5	Elek Schwartz	1957-1964	49
6	Bert van Marwijk	2008-2012	46
7	Guus Hiddink	1995-1998	38
8	Jaap van der Leck	1949-1954	29
9	Jan Zwartkruis	1976-1977, 1977, 1978-1981	28
-	Georg Kessler	1966-1970	28

  Fortfarande aktiv

Senast uppdaterad: 28 jun 2010 20:12 (CEST) Från nederländska wikipedia.

Andra tränare

• Frank Rijkaard (1998-2000)
• Max Merkel
• Louis van Gaal 2012-2014

Flest landskamper Namn Karriär Landskamper Mål 1 Wesley Sneijder 2003 - 2018 134 31 2 Edwin van der Sar 1995 - 2008 130 0 3 Frank de Boer 1990 - 2004 112 13 4 Rafael van der Vaart 2001 - 2013 109 25 5 Giovanni van Bronckhorst 1996 - 2010 106 6 6 Dirk Kuijt 2004 - 2014 104 24 7 Robin van Persie 2005 - 2017 102 50 8 Phillip Cocu 1996 - 2006 101 10 8 Robin van Persie 2005 - 2017 98 49 9 Arjen Robben 2003 - 2017 96 37 10 Daley Blind 2013 - 94 2 11 Clarence Seedorf 1994 - 2008 87 11 John Heitinga 2004 - 2013 87 7   Fortfarande aktiv Senast uppdaterad: 24 oktober 2022

Flest mål Namn Karriär Mål Landskamper 1 Robin van Persie 2004 - 2019 49 98 2 Klaas-Jan Huntelaar 2006 - aktiv 41 73 3 Patrick Kluivert 1994 - 2004 40 79 4 Dennis Bergkamp 1990 - 2000 37 79 5 Faas Wilkes 1946 - 1961 35 38 Ruud van Nistelrooy 1998 - 2012 35 70 7 Abe Lenstra 1940 - 1959 33 47 Johan Cruijff 1966 - 1977 33 48 9 Beb Bakhuys 1925 - 1937 28 23 Wesley Sneijder 2003 - 2019 28 115 Arjen Robben 2003 - 2019 28 86   Fortfarande aktiv Senast uppdaterad: 14 augusti 2015 Från nederländska wikipedia.

Fotbollsdräktens historia

1974

1978

1988

1990

1994

1998

2000

2006, 2014

Laguppställning

Följande spelare blev kallade till Uefa Nations League-matcherna mot Belgien, Wales och Polen den 3-14 juni 2022.

Antalet landskamper och mål är uppdaterade efter matchen mot Belgien den 3 juni 2022.

Nr Pos. Namn Födelsedatum (ålder) Matcher Mål Klubb 1 MV Jasper Cillessen 22 april 1989 62 0 Valencia 13 MV Mark Flekken 13 juni 1993 2 0 SC Freiburg MV Kjell Scherpen 23 januari 2000 0 0 Oostende 2 F Jurriën Timber 17 juni 2001 7 0 Ajax 3 F Matthijs de Ligt 12 augusti 1999 36 2 Juventus 4 F Virgil van Dijk 8 juli 1991 47 5 Liverpool 5 F Nathan Aké 18 februari 1995 26 3 Manchester City 6 F Stefan de Vrij 5 februari 1992 55 3 Inter 15 F Hans Hateboer 9 januari 1994 11 0 Atalanta 16 F Tyrell Malacia 17 september 1999 3 0 Feyenoord 17 F Daley Blind 9 mars 1990 91 2 Ajax 18 F Jordan Teze 30 september 1999 0 0 PSV 22 F Denzel Dumfries 18 april 1996 33 4 Inter F Bruno Martins Indi 8 februari 1992 34 2 AZ 8 MF Guus Til 22 december 1997 4 1 Feyenoord 11 MF Steven Berghuis 19 december 1991 36 2 Ajax 14 MF Davy Klaassen 21 februari 1993 33 8 Ajax 20 MF Teun Koopmeiners 28 februari 1998 6 0 Atalanta 21 MF Frenkie de Jong 12 maj 1997 41 1 Barcelona MF Jerdy Schouten 12 januari 1997 0 0 Bologna 7 A Steven Bergwijn 8 oktober 1997 20 6 Tottenham Hotspur 9 A Cody Gakpo 7 maj 1999 4 1 PSV 10 A Memphis Depay 13 februari 1994 78 41 Barcelona 12 A Noa Lang 17 juni 1999 3 0 Club Brugge 19 A Wout Weghorst 7 augusti 1992 12 2 Burnley A Vincent Janssen 15 juni 1994 17 7 Monterrey

Se även

• Nederländernas damlandslag i fotboll

Externa länkar

• (engelska) RSSSF - Nederländernas herrlandskamper i fotboll
• (engelska) Yansfield - Nederländernas herrlandskamper i fotboll