Yngve Brodd

svensk fotbollsspelare och tränare

Rolf Yngve Brodd, född 9 juni 1930 i Seglora församling i Älvsborgs län,[1] död 23 september 2016 i Göteborg,[2][3] var en svensk fotbollsspelare, vänsterinner, som spelade 20 landskamper 1952-1963 och var med i det svenska landslag, som vann OS-brons i Helsingfors 1952.[4] Yngve Brodd var allsvensk för Örebro SK och IFK Göteborg. Och avslutade sin tränarkarriär i Kungsbacka IF.

Yngve Brodd
Personlig information
Fullständigt namnRolf Yngve Brodd
Födelsedatum9 juni 1930
FödelseortSverige Seglora, Älvsborgs län, Sverige
Dödsdatum23 september 2016 (86 år)
DödsortGöteborg
PositionCenter
Juniorlag
0000–0000 Sverige Rydals Goif
Seniorlag*
År
-1951
1951-1953
1953-1956
1956-1959
1960-1962
1962-1964
Klubb
Sverige Fritsla IF
Sverige Örebro SK
Frankrike Toulouse FC
Frankrike FC Sochaux-Montbéliard
Frankrike Toulouse FC
Sverige IFK Göteborg
SM (GM)
33 (32)
19 (7)
64 (15)
102 (39)
63 (21)
47 (11)
Landslag
År
1952-1963
Landslag
 Sverige
SM (GM)
20 (12)
Uppdrag som tränare
1963–1966 Sverige IFK Göteborg, 1967 Kungsbacka IF, 1973 Örgryte IS
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.
Yngve Brodd
Fotboll, herrar
Olympiska spel
Brons Helsingfors 1952 Fotboll, herrar

Biografi redigera

Yngve Brodds karriär tog avstamp i Fritsla IF, där han i slutet på 1940-talet bildade ett fruktat anfallsvapen tillsammans med Arne Andersson.[5]AIK visade tidigt intresse för talangen, som även provtränade med IF Elfsborg. Till slut hamnade han 1952 i Örebro SK dit han faktiskt värvades som bandyspelare. Tre veckor efter sin allsvenska debut var det dags för landslagsspel. Inom ett år hade han skrivit på proffskontrakt i Frankrike. Brodd kom att fortsätta sin karriär i Frankrike där han spelade för Toulouse och Sochaux, och bland annat deltog i en cupfinal.

Med svenska landslaget vann han OS-brons i Helsingfors 1952. På grund av att landslaget vid denna tid oftast förbjöd utlandsproffs att deltaga, blev landslagsframträdandena sporadiska. Att Yngve inte blev uttagen till "hemma-VM" 1958, när proffs återigen fick deltaga, ansågs av den svenska pressen vara en skandal. Trots att han sällan fick delta, säger hans målsnitt i landslaget en del om den viktiga roll han spelade där. De tre sista säsongerna i karriären tillbringades i IFK Göteborg där han var spelande tränare.[6] Enligt fotbollsskribenten Lennart "Duke" Crusner var Brodd "den av svenska experter mest undervärderade av alla våra stora spelare genom tiderna".[7]

Fotnoter redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund (2002)
  2. ^ ”Förre storspelaren Yngve Brodd död”. Aftonbladet. 1 oktober 2016. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article23631571.ab. Läst 1 oktober 2016. 
  3. ^ ”Dödsannonser; Yngve Brodd”. familjesidan.se. http://www.familjesidan.se/cases/yngve-brodd/funeral-notices. Läst 1 oktober 2016. 
  4. ^ Yngve BroddSveriges Olympiska Kommittés webbplats  
  5. ^ Johrén, A ”Arne Andersson” Arkiverad 15 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., ”500 AIK:are”, 2002.
  6. ^ Åkerberg, Olle Yngve Brodd, Sportklubben.net ”Yngve Brodd”], ”Jubileumsutgåvan”, 1983
  7. ^ Crusner, Lennart. Citat hämtat från ”Jubileumsskrift, Fritsla Idrottsförening, 1920-2000”, 2000.

Externa länkar redigera