Bengt Gustavsson (fotbollsspelare)
Bengt Olof Emanuel "Julle" Gustavsson (folkbokförd Gustafsson), född 13 januari 1928 i Ringarum, död 16 februari 2017 i Norrköping[1][2], var en svensk fotbollsspelare som med det svenska landslaget vann VM-silver 1958 och OS-brons 1952.
Bengt Gustavsson | ||||
Personlig information | ||||
---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Bengt Olof Emanuel Gustafsson | |||
Smeknamn | Julle | |||
Födelsedatum | 13 januari 1928 | |||
Födelseort | Ringarum, Sverige | |||
Dödsdatum | 16 februari 2017 (89 år) | |||
Dödsort | Norrköping | |||
Position | Centerhalv | |||
Seniorlag* | ||||
| ||||
Landslag | ||||
| ||||
Uppdrag som tränare | ||||
| ||||
Landslag som tränare | ||||
| ||||
Meriter | ||||
Som spelare Som tränare
| ||||
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. |
Gustavsson blev på nationell nivå svensk mästare med IFK Norrköping säsongen 1951/52 och korades år 1953 till Sveriges bästa fotbollsspelare då han mottog Guldbollen. Han blev år 2021 som medlem nr 75 invald i Svensk fotbolls Hall of Fame.[3] Smeknamnet "Julle" fick han från Julita socken i Södermanland där han tillbringade en tid under sin uppväxt.[4]
Fotbollskarriär
redigera"Julle" började sin karriär i Gusum och värvades så småningom till IFK Norrköping för att ersätta Gunnar Nordahl som center. Här var han med om att spela hem SM-guldet säsongen 1951/52.
Gustavsson nådde stora framgångar som centerhalv (mittback). Han vann bland annat OS-brons i Helsingfors 1952[5], Guldbollen 1953[6] och deltog i Sveriges finallag i VM 1958. "Julle" hann även med några år som proffs i den italienska klubben Atalanta.
Totalt spelade han 57 landskamper för Sverige och deltog i Europa-laget vid ett tillfälle. Spelarkarriären avslutades i Åtvidaberg 1965 och efter det tränade han klubben fram till 1970. Efter det följde flera tränaruppdrag, bland annat för ungdomslandslaget, Öster, Hammarby och IFK Norrköping.
Stor grabb och Hall of Fame
redigeraGustavsson blev år 1952 Stor grabb inom svensk fotboll och år 2021 valdes han i den nittonde selektionen som medlem nr 75 in i Svensk fotbolls Hall of Fame. Där lyder presentationstexten:
"Under många år försvarsklippa i Norrköping, landslaget och Italien i en karriär som gav både SM-guld, OS-brons och VM-silver och följdes av 14 raka säsonger som tränare i eliten."
Referenser
redigera- ”Bengt Gustavsson” (på engelska). eu-football.info. http://eu-football.info/_player.php?id=7494. Läst 2 januari 2015.
- Bengt Gustavsson på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
- Bengt Gustavsson på Svenska Fotbollförbundets webbplats
Noter
redigera- ^ ”VM-hjälten från 1958 Bengt Gustavsson död”. Expressen. 21 februari 2017. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/vm-hjalten-fran-1958-bengt-gustavsson-dod/. Läst 27 april 2024.
- ^ Bengt Gustavsson på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
- ^ ”Årets nytillskott i Hall of Fame - Organisation och samhälle”. svff.svenskfotboll.se. https://svff.svenskfotboll.se/nyheter/2021/12/hall-of-fame-2022/. Läst 11 januari 2022.
- ^ Jansson, Mattias (2017). ”Bengt “Julle” Gustavsson har lämnat oss”. hammarbyfotboll.se. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522045531/https://www.hammarbyfotboll.se/aktuellt/nyheter/bengt-julle-gustavsson-har-lamnat-oss/. Läst 21 maj 2018.
- ^ ”Bengt Gustavsson Bio, Stats, and Results” (på engelska). Olympics at Sports-Reference.com. Arkiverad från originalet den 13 november 2014. https://web.archive.org/web/20141113114514/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/gu/bengt-gustavsson-1.html. Läst 2 januari 2015.
- ^ ”1953: Bengt ”Julle” Gustavsson, IFK Norrköping”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718173634/http://wwwc.aftonbladet.se/sport/guldbollen/1953.html. Läst 2 januari 2015.