Lissabon (portugisiska: Lisboa; [liʒˈboɐ] ( lyssna)) är huvudstad i Portugal. Lissabon har ungefär en halv miljon invånare i den centrala kommunen, och 2,8 miljoner invånare i hela storstadsområdet.[1] [2] Själva staden Lissabon är centralort för kommunen Lissabon, samtidigt som stadens gränser sammanfaller med kommunens gränser. Utöver det är Lissabon också residensstad i Lissabons distrikt.[3]

Lissabon
(Lisboa)
Huvudstad
Flagga
Stadsvapen
Land Portugal Portugal
Region Lisboa
Distrikt Lisboa
Flod Tejo
Koordinater 38°42′N 9°11′V / 38.700°N 9.183°V / 38.700; -9.183
Area 84,8 km²
 - storstadsområde 2 957 km²
Folkmängd
 - tätort 547 733
 - kommun 547 733 (2020)
 - storstadsområde 2 821 876 (2021)
Grundad 1179
Borgmästare Carlos Moedas (PSD)
Tidszon GMT (UTC+0)
Postnummer 1000 - 1900
Geonames 2267057
Webbplats: http://www.cm-lisboa.pt/
Spårvagnar präglar stadsbilden i Lissabon
Lissabon
Rossio

Lissabon har flera universitet och högskolor, nationalteater, opera och förnämliga museer, bland annat Gulbenkianmuseet för internationell konst, nationalmuseum för äldre portugisiskt måleri och ett museum som visar praktvagnar från 1500- och 1600-talen.

På Portugals "riviera", väster om Lissabon, ligger de populära badorterna Estoril och Cascais. I Estoril finns även Europas största kasino.

Historia

redigera

Lissabon är en av världens äldsta städer, och den näst äldsta staden i Europa (endast Aten är äldre).[4] Namnet kommer från stadens förhistoriska namn Olissipo som förmodligen kommer ifrån proto-keltiska eller från keltiska Olisippo, Lissoppo. [5] Både fenicier och greker hade senare handelsplatser där, och det var genom grekerna namnet Olissipo senare fördes vidare till romarna. De första invånarna som det finns skriftliga källor till är Oestrimini som omnämns i Rufus Avenius Festus Ora Maritima, och sades bebo området mellan dagens Galicien och Algarve. [6][7] Under det första årtusendet före vår tideräkning bebodde de keltiska stammarna Cempsi och Sefes området. [8] Olissipo befästes senare av romarna och var operationsbas under Lusitanska kriget 138 f. Kr. och blev 45 f. Kr. municipium under namnet Felicitas Julia. Bland resterna från den romerska tiden märks en teater och termer. Vid mitten av 300-talet blev Lissabon ett viktigt biskopssäte. Under 400-talet erövrades Lissabon av alaner, sveber och visigoter.[9] 716 intogs staden av morerna, som kom att härska i Lissabon fram till 1147 då Alfons I av Portugal intog staden. År 884 anfölls staden av vikingar. Dom kom i en flotta på 100 fartyg enligt berättelser. Senare intogs också staden Sevilla. Vikingarna blev nedgjorda av muslimska styrkor som dödade runt 1 000 Vikingarna och tog 4 000 till fånga. 30 skepp blev också förstörda.[10] 1256 blev Lissabon Portugals huvudstad. Under Portugals upptäcktsresor och koloniala expansion kom Lissabon att bli Europas största och viktigaste handelsstad, en position staden dock förlorade under den spanska ockupationen 1580-1640.[11]

Därefter började en ny uppblomstring fram till den för förödande jordbävningen 1 november 1755 då 2/3 av staden lades i ruiner och 20-30.000 människor omkom. Jordbävningen och Brasiliens självständighet i början av 1800-talet ledde till en period av ekonomiskt förfall, som Lissabon först i början av 1900-talet började återhämta sig från.[12]

Geografi

redigera

Lissabon har koordinaterna 38°43' nord, 9°8' väst, vilket gör den till fastlandseuropas västligaste huvudstad. Staden ligger i västra Portugal vid floden Tejos mynning i Atlanten. Staden upptar en yta om 84,62 km². Stadens nuvarande gräns ligger fortfarande längs med dess historiska gräns, vilket gör att staden har ett relativt stort nät förstäder som i praktiken vuxit ihop med Lissabon.

Lissabons historiska centrum ligger på sju kullar, vilket gör att många av stadens gator är för branta för motorfordon, och staden innehåller tre bergbanor och en hiss. Västra delen av staden består främst av en park, Monsantoparken, som är en av världens största stadsparker, med en yta på nära tio kvadratkilometer.

Från Lissabon utgår järnvägar, som når ut till stora delar av landet. Järnvägsnätet i Portugal är bredspårigt med spårvidden 1668 mm (att jämföras med internationell normalspårvidd på 1435 mm). Ett antal motorvägar utgår från Lissabon och når ut till stora delar av landet. Från Lissabon går också en viktig motorväg till gränsen mot Spanien som är en del i motorvägsförbindelsen mellan Lissabon och Madrid.

Historiska stadsdelar

redigera

Stadsdelar

redigera

I Lissabon finns 24 stadsdelar (freguesias).[13][14]

Storstadsområde

redigera

Lissabons storstadsområde, Área Metropolitana de Lisboa, består av totalt 18 kommuner.[15]

 
Pink Street

Befolkningen uppgick till 2 808 414 invånare i slutet av 2007, på en yta av 2 962,61 kvadratkilometer.

Demografi

redigera

Många flyttar årligen ifrån Lissabons äldre, centrala delar och ut till den omgivande förortsregionen. Centrala Lissabon har de senaste åren tappat ungefär 10 000 invånare varje år, medan förortsregionen ökat med cirka 25 000 per år. Detta gör att hela Lissabons storstadsområde trots allt ökar med ungefär 15 000 invånare årligen.[16]

1994 var Lissabon europeisk kulturhuvudstad.

Sevärdheter

redigera
 
Belemtornet

Här är en lista över olika sevärdheter i Lissabon:

Saint Georges slott
Jeronimos kloster
Praça do Comércio


Evenemang

redigera
  • Rock in Rio Lisboa - musikfestival
  • Marchas populares
  • Casamentos de Santo António
  • Feira do Livro de Lisboa
 
Museu Nacional de Arte Antiga
  • Teatro Nacional D. Maria II

Bibliotek

redigera
  • Biblioteca Nacional de Portugal
  • Biblioteca Municipal Camões
  • Biblioteca Municipal Central - Palácio Galveias
  • Biblioteca Municipal da Penha de França
  • Biblioteca Municipal David Mourão-Ferreira
  • Biblioteca Municipal Belém
  • Biblioteca Municipal de São Lázaro
  • Biblioteca Municipal dos Olivais
  • Biblioteca Municipal Maria Keil
  • Biblioteca Municipal Natália Correia
  • Biblioteca Municipal Orlando Ribeiro

Biografer

redigera
  • Campo Pequeno
  • Classic Alvalade
  • Cinemateca Portuguesa
  • Monumental
  • Cinemas - El Corte Inglés
  • Alvaláxia
  • Amoreiras
  • Colombo
  • Vasco da Gama
 
Estádio da Luz

Lissabons två största idrottsklubbar är Benfica och Sporting Lissabon.

Den största idrottsarenan i Lissabon är Estádio da Luz.

Köpcentra

redigera
 
Centro Colombo
  • Centro Colombo
  • Amoreiras Shopping Center
  • Atrium Saldanha
  • Alvaláxia
  • Centro Vasco da Gama

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ ”Censos 2021 - Resultados provisórios” (på portugisiska). Censos 2021. INE (Portugals statistiska centralbyrå). https://www.ine.pt/scripts/db_censos_2021.html. Läst 22 juni 2022. 
  2. ^ ”Mapa dos municípios (Karta över kommunerna) – Lisboa” (på portugisiska). Associacão Nacional dos Municípios Portugueses (Portugisiska kommunförbundet). https://www.anmp.pt/municipios/municipios/municipios-de-a-a-v/. Läst 24 juni 2022. 
  3. ^ ”Cidade de Lisboa” (på portugisiska). Código Postal. https://codigopostal.ciberforma.pt/cidades/lisboa/. Läst 10 juni 2024. ”A cidade corresponde exactamente ao Município de Lisboa (”Staden motsvarar exakt Lissabons kommun”) É também capital do Distrito de Lisboa, e da Área Metropolitana de Lisboa. ("Det är också huvudstaden i Lissabondistriktet och i Lissabons storstadsområde.")” 
  4. ^ ”Lissabon – tips och guide inför resan”. Lissabon – tips och guide inför resan. https://www.lissabonportugal.se/. Läst 23 april 2021. 
  5. ^ Almeida, Justino Mendes de (1992) (på portugisiska). De Olisipo a Lisboa: estudos olisiponenses. Edições Cosmos. ISBN 9789729170751. https://books.google.se/books?id=C5cvAQAAMAAJ&q=%22ipo%22&redir_esc=y. Läst 17 april 2019 
  6. ^ ”Avienus: Ora Maritima”. www.thelatinlibrary.com. http://www.thelatinlibrary.com/avienus.ora.html. Läst 17 april 2019. 
  7. ^ Ferreira, Octávio da Veiga (1969) (på portugisiska). A vida dos lusitanos no tempo de Viriato. Polis. https://books.google.se/books?id=PtEbAAAAMAAJ&q=%22Ofi%C3%BAssa%22&redir_esc=y. Läst 17 april 2019 
  8. ^ Lloyd, Alan B. (1975) (på engelska). Herodotus, Book II: Commentary 1-98. BRILL. ISBN 9789004041790. https://books.google.se/books?id=N7sUAAAAIAAJ&pg=PA141&redir_esc=y. Läst 17 april 2019 
  9. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Lissabon)
  10. ^ Hubbard, Ben (2018). Vikingar: plundrare, upptäckare och handelsmän. Tukan förlag. sid. 122. ISBN 978-91-7783-272-0. Läst 28 augusti 2024 
  11. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 367 
  12. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 367-68 
  13. ^ http://www.cm-lisboa.pt/fileadmin/VIVER/Urbanismo/urbanismo/dados/indicadores/files/freguesias/NovasFreg_A2.pdf
  14. ^ ”Pelouro dos Direitos Sociais / Câmara Municipal de Lisboa  : As novas 24 freguesias de Lisboa”. lisboasolidaria.cm-lisboa.pt. Arkiverad från originalet den 2 november 2013. https://web.archive.org/web/20131102212652/http://lisboasolidaria.cm-lisboa.pt/251500/1/,000037/index.htm. Läst 6 maj 2018.  Arkiverad 2 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 november 2013. https://web.archive.org/web/20131102212652/http://lisboasolidaria.cm-lisboa.pt/251500/1/,000037/index.htm. Läst 15 september 2014. 
  15. ^ Área Metropolitana de Lisboa; Municípios Arkiverad 7 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ ”Statistics Portugal”. www.ine.pt. http://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_publicacoes&PUBLICACOESpub_boui=141856&PUBLICACOEStema=Qualquer&PUBLICACOESmodo=2. Läst 6 maj 2018. 
  17. ^ [a b] ”Sport Lisboa e Benfica” (på portugisiska). Infopédia. Porto Editora. https://www.infopedia.pt/apoio/artigos/$sport-lisboa-e-benfica?uri=toponimia/Benfica. Läst 24 juni 2022. 
  18. ^ [a b] ”Sporting Clube de Portugal” (på portugisiska). Infopédia. Porto Editora. https://www.infopedia.pt/apoio/artigos/$sporting-clube-de-portugal. Läst 24 juni 2022. 
  19. ^ ”Clube de Futebol "Os Belenenses"” (på portugisiska). Infopédia. Porto Editora. https://www.infopedia.pt/apoio/artigos/$clube-de-futebol-os-belenenses?uri=lingua-portuguesa/belenense. Läst 24 juni 2022. 

Externa länkar

redigera