Öppna huvudmenyn

SSC Napoli

fotbollsklubb i Neapel, Italien

Società Sportiva Calcio Napoli är en fotbollsklubb i Neapel i Italien.

SSC Napoli
Fotbollsklubb
SSC Calcio Napoli.png
Grundinformation
Grundad1926
Fullständigt namnSocietà Sportiva Calcio Napoli S.p.A.
SmeknamnGli Azzurri, Partenopei, I Ciucciarelli
SerieSerie A
OrtItalien Neapel, Italien
HemmaarenaStadio San Paolo
(kapacitet: 60 240)
Klubbfärg(er)         
Pensionerade tröjnummer10 (Diego Maradona)
Nyckelpersoner
ÄgareItalien Filmauro S.r.l.
OrdförandeItalien Aurelio De Laurentiis
TränareItalien Carlo Ancelotti
LagkaptenItalien Lorenzo Insigne
Matchställ
Kit left arm sscnapoli1617h.png
Lagfärger
Kit body sscnapoli1617h.png
Lagfärger
Kit right arm sscnapoli1617h.png
Lagfärger
Kit shorts sscnapoli1617h.png
Lagfärger
Kit socks sscnapoli1516h.png
Lagfärger
Hemmaställ
2016–17
Kit left arm sscnapoli1617a.png
Lagfärger
Kit body sscnapoli1617a.png
Lagfärger
Kit right arm sscnapoli1617a.png
Lagfärger
Kit shorts sscnapoli1617a.png
Lagfärger
Kit socks sscnapoli1617a.png
Lagfärger
Bortaställ
Kit left arm sscnapoli1617t.png
Lagfärger
Kit body sscnapoli1617t.png
Lagfärger
Kit right arm sscnapoli1617t.png
Lagfärger
Kit shorts sscnapoli1617t.png
Lagfärger
Kit socks sscnapoli1617t.png
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Serie A2 (1987, 1990)
Coppa Italia5 (1962, 1976, 1987, 2012, 2014)
Supercoppa italiana2 (1990, 2014)
Uefacupen1 (1989)
Övrigt
Webbplatshttp://www.sscnapoli.it/

Klubben hade en storhetsperiod i slutet av 1980-taletDiego Maradona var primus motor i det lag som bland annat vann Serie A två gånger. Klubben gick i konkurs 2004. Samma år bildades efterträdaren Napoli Soccer. Klubben bytte därefter tillbaka till sitt gamla namn och spelar sedan säsongen 2007/2008 återigen i Serie A.

HistoriaRedigera

SSC Napoli grundades 1904 som Naples Foot-Ball & Cricket Club i Neapel av engelska hamnarbetare. Klubbfärgen ljusblått symboliserar havet och himlen. 1922 gick föreningen samman med Internazionale Agnano under namnet Internapoli. 1926 skapades den nutida föreningen under namnet Associazione Calcio Napoli. Samma år deltog man för första gången i det italienska mästerskapet. En tidig fotbollsidol i Napoli var Attila Sallustro.

1959 började man spela på Stadio San Paolo. Klubbens största framgångar fram till 1980-talet var två segrar i italienska cupen 1962 och 1976.

StorhetstidenRedigera

1984 kom Maradona till klubben från FC Barcelona för tidens då högsta tranfersumma. Nu gick klubben upp i Serie A:s toppskikt. 1987 vann klubben för första gången italienska mästerskapet och samma år vann man dessutom cupen. 1990 vann man återigen italienska ligan.

De tuffa årenRedigera

Efter storhetstiden med Maradona på 1980-talet gick Napoli mot dystrare tider. Laget hölls i schack i början av 1990-talet, men den stora tiden var över och ett generationsskifte var på gång. Men med dåliga ekonomiska resultat var det svårt att mäta sig med de största. Napoli var i slutet av 1990-talet en skugga av sitt forna jag och åkte ur Serie A. Men laget kom tillbaka och blev uppflyttade till högsta serien igen efter bara en säsong i Serie B. Efter en tuff bottenstrid under säsongen som följde blev Napoli dock återigen ett av de förlorande lagen, laget var en poäng från att få stanna, men man fick lämna igen. 2001 var laget nära att nå uppflyttning men missade precis.

Laget sjönk längre och längre ner i Serie B och de annars så fotbollsfanatiska napolitanarna tröttnade på att ständigt se sitt lag förlora och slutade därför att gå på matcherna. Detta gjorde att klubbens ekonomi försämrades avsevärt och den 4 augusti 2004 gick SSC Napoli i konkurs efter att deras skulder på drygt 70 miljoner euro ansågs för höga. Laget bytte därefter namn till Napoli Soccer och det var början till vändningen.

Napoli SoccerRedigera

Förlusten i rätten blev tuff och klubben blev tvångsdegraderad till Serie C1. Hela staden Neapel var förtvivlad och många ansåg att klubben blivit orättvist behandlad eftersom andra lag från norra Italien i en liknande situation inte hade blivit tilldömda ett straff.

Men den stora vändningen skulle komma när filmproducenten Aurelio De Laurentiis köpte upp klubben för 33 miljoner euro kort därefter. Han satte tidigt upp målet; Att spela i Europa inom en femårsperiod. De Laurentiis förstod att klubben behövde nyförvärv inte bara på spelarsidan utan även i styrelsen. Därför värvades sportchefen Pierpaulo Marino från Udinese till Napoli. Marino hade öga för talanger ansåg De Laurentiis och detta kom att bli en väldigt bra värvning. Eduardo "Edy" Reja anställdes till tränare. Den första säsongen i Serie C gick som förväntat väldigt bra, men oturligt nog föll laget i kvalet till Serie B mot Avellino med sammanlagt 2-1. Detta sågs som ett misslyckande men säsongen därpå vann man och gick upp till Serie B. Detta till stor hjälp av den otroliga publiken i den avgörande matchen på San Paulo mot Perugia som laget vann med 2-1. Napoli hann under sin korta sejour i Serie C att slå publikrekordet i Serie C med hästlängder när de i en match hade enastående 51 000 på plats och dessutom hade Italiens fjärde största publiksiffra per match, trots att de låg i Serie C.

Tillbaka i rampljusetRedigera

Den 23 maj 2006 köpte De Laurentiis tillbaka namnet SSC Napoli samt alla framgångar genom åren. Inför säsongen i Serie B storsatsades det och truppen förstärktes med namn som Paolo Cannavaro, Samuele Dalla Bona, Roberto De Zerbi och Christian Bucchi. Spelare som alla var starka karaktärer på planen- De Zerbi hade säsongen innan hjälpt Catania att bli uppflyttade till Serie A och Christian Bucchi hade säsongen tidigare blivit Serie Bs skyttekung för Modena. Napoli blev tillsammans med Juventus och Genoa snabbt utsedd till favorit att bli uppflyttad, vilket de också blev efter en säsong där alla dessa tre lag flyttades upp tack vare "15-poängs-regeln" (som säger att om det skiljer 15 poäng mellan 3:an och 4:an så uteblir kval). Napoli slutade på 2:a plats efter Juventus och var det enda laget i serien som var obesegrad på hemmaplan. I sista omgången möttes dessutom Genua och Napoli i Genua där ett oavgjort resultat skulle ge båda lagen Serie A spel medan en vinst skulle innebära att förloraren skulle få kvala till Serie A. Resultatet blev inte allt för oväntat oavgjort och planen stormades i slutminuterna i glädje från bägge sidor trots att matchen inte var avslutad. Detta ledde till en väldigt rolig incident.

Säsongen 2007/2008Redigera

Napoli var i Serie A för att stanna och att upprepa jojo-leken på 90-talet var inte ett alternativ. Klubben förstärkte laget med ett antal spelare, både rutinerade som Blasi och Zalayeta och riktigt stora talanger som Lavezzi, Hamsik och Gargano. Laget spelade över allas förväntningar och alla var väldigt imponerade över sportchef Marinos stora fynd i Hamsik, Lavezzi och Gargano. Laget förstärktes ytterligare vid "Januari-fönstret" då Mannini, Santacrose och Navarro hämtades in. Både Mannini och Santacrose kom snabbt att bli en del av startelvan. Men överlag var detta säsongen då Lavezzi, Gargano och Hamsik fick sina genombrott i Serie A och som fick storklubbarna i Europa att få upp intresset för dessa talanger. Men Napoli tackade nej till buden. Klubben slutade till sist på en 8:e plats, en oväntat bra säsong där laget spelade riktigt bra mot seriens giganter. De Laurentiis mål med Europaspel inom en femårsperiod blev verkställd på bara fyra när det stod klart att Intertoto-cupen blev aktuell för Napoli.

SpelareRedigera

För lista som innehåller både nuvarande och före detta fotbollsspelare i SSC Napoli, se Kategori:Spelare i SSC Napoli

TruppenRedigera

Korrekt per den 2 september 2018[1]

Målvakter
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
1   Alex Meret 22 mars 1997 (22 år)   Udinese (-18)
25   David Ospina 31 augusti 1988 (31 år)   Arsenal (-18)
27   Orestis Karnezis 11 juli 1985 (34 år)   Udinese (-18)

Försvarare
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
2   Kévin Malcuit 31 juli 1991 (28 år)   Lille (-18)
6   Mário Rui 27 maj 1991 (28 år)   Roma (-17)
13   Sebastiano Luperto 6 september 1996 (23 år)   SSC Napoli
19   Nikola Maksimović 25 november 1991 (27 år)   Torino (-16)
21   Vlad Chiriches 14 november 1989 (29 år)   Tottenham Hotspur (-15)
23   Elseid Hysaj 2 februari 1994 (25 år)   Empoli (-15)
26   Kalidou Koulibaly 20 juni 1991 (28 år)   Genk (-14)
31   Faouzi Ghoulam 1 februari 1991 (28 år)   Saint-Étienne (-14)
33   Raúl Albiol 4 september 1985 (34 år)   Real Madrid (-13)

Mittfältare
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
5   Allan 8 januari 1991 (28 år)   Udinese (-15)
8   Fabián Ruiz 3 april 1996 (23 år)   Real Betis (-18)
20   Piotr Zielinski 20 maj 1994 (25 år)   Udinese (-16)
30   Marko Rog 19 juli 1995 (24 år)   Dinamo Zageb (-16)
34   Amin Younes 6 augusti 1993 (26 år)   Ajax (-18)
42   Amadou Diawara 17 juli 1997 (22 år)   Bologna (-16)

Anfallare
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom ifrån
7   José Callejón 11 februari 1987 (32 år)   Real Madrid (-13)
9   Simone Verdi 12 juli 1992 (27 år)   Bologna (-18)
14   Dries Mertens 6 maj 1987 (32 år)   PSV Eindhoven (-13)
24   Lorenzo Insigne   4 juni 1991 (28 år)   SSC Napoli
37   Adam Ounas 11 november 1996 (22 år)   Bordeaux (-17)
99   Arkadiusz Milik 28 februari 1994 (25 år)   Ajax (-16)

Utlånade spelareRedigera

Senast uppdaterad: 2 september 2018
Nr Land Pos Namn
-    MV Nikita Contini (i   Siena till 30 juni 2019)
-    MV Luigi Sepe (i   Parma till 30 juni 2019)
-    F Igor Łasicki (i   Wisła Płock till 30 juni 2019)
-    F Lorenzo Tonelli (i   Sampdoria till 30 juni 2019)
-    MF Armando Anastasio (i   Cosenza till 30 juni 2019)
-    MF Alfredo Bifulco (i   Ternana till 30 juni 2019)
-    MF Alberto Grassi (i   Parma till 30 juni 2019)
-    MF Zinédine Machach (i   Carpi till 30 juni 2019)
-    MF Luca Palmiero (i   Cosenza till 30 juni 2019)
Nr Land Pos Namn
-    MF Mario Prezioso (i   Vibonese till 30 juni 2019)
-    MF Antonio Romano (i   Casertana till 30 juni 2019)
-    A Amato Ciciretti (i   Parma till 30 juni 2019)
-    A Roberto Inglese (i   Parma till 30 juni 2019)
-    A Roberto Insigne (i   Benevento till 30 juni 2019)
-    A Leandrinho (i   Atlético Mineiro till 30 juni 2019)
-    A Gennaro Tutino (i   Cosenza till 30 juni 2019)
-    A Vinícius (i   Rio Ave till 30 juni 2019)

Noterbara spelareRedigera

Spelare med flest matcher i Napoli
  1.   Giuseppe Bruscolotti – 511 (16 säsonger)
  2.   Antonio Juliano – 505 (16 säsonger)
  3.   Moreno Ferrario – 396 (11 säsonger)
  4.   Ciro Ferrara – 322 (10 säsonger)
  5.   Bruno Gramaglia – 275 (11 säsonger)
  6.   Paolo Cannavaro – 274 (8 säsonger)
  7.   Carlo Buscaglia – 273 (10 säsonger)
  8.  /  Attila Sallustro – 268 (11 säsonger)
  9.   Luigi Pogliana – 263 (10 säsonger)
  10.   Dino Panzanato – 262 (9 säsonger)
      Marek Hamšík – 262 (6 säsonger)


Spelare med flest gjorda mål i Napoli
  1.   Diego Maradona - 115 (7 säsonger)
  2.  /  Attila Sallustro – 111 (11 säsonger)
  3.   Edinson Cavani - 104 (3 säsonger)
  4.   Antonio Vojak - 103 (6 säsonger)
  5.  /  José Altafini - 97 (7 säsonger)
  6.   Careca - 96 (6 säsonger)
  7.   Giuseppe Savoldi - 77 (4 säsonger)
  8.   Cané - 70 (10 säsonger)
  9.   Marek Hamšík – 70 (6 säsonger)
  10.   Luís Vinício - 70 (5 säsonger)
Världs- och kontinentalmästare under kontrakt med Napoli

Svenska spelareRedigera

TränareRedigera

  •   Antonio Kreutzer (1926–27)
  •   Ferenc Molnár (1927–28)
  •   Giovanni Terrile (1927–28)
  •   Rolf Steiger (1927–28)
  •   Otto Fischer (1928–29)
  •   Giovanni Terrile (1928–29)
  •   William Garbutt (1929–35)
  •   Károly Csapkay (1935–36)
  •   Angelo Mattea (1936–38)
  •   Eugen Payer (1938–39)
  •   Paolo Iodice (1938–39)
  •   Adolfo Baloncieri (1939–40)
  •   Antonio Vojak (1940–43)
  •   Paolo Innocenti (1943)
  •   Raffaele Sansone (1945–46)
  •   Giovanni Vecchina (1947–48)
  •   Felice Borel (1948–49)
  •   Luigi De Manes (1948–49)
  •   Vittorio Mosele (1948–49)
  •   Eraldo Monzeglio (1948–56, 1962–63)
  •   Amedeo Amadei (1956–61)
  •   Annibale Frossi (1959)

  •   Attila Sallustro (1961)
  •   Fioravante Baldi (1961–62)
  •   Bruno Pesaola (1962–68, 1976–77, 1982–83)
  •   Roberto Lerici (1963–64)
  •   Giovanni Molino (1963–64)
  •   Giuseppe Chiappella (1968–73)
  •   Egidio Di Costanzo (1968–69)
  •   Luís Vinício (1973–76, 1978–80)
  •   Alberto Del Frati (1976)
  •   Rosario Rivellino (1976)
  •   Gianni Di Marzio (1977–79)
  •   Angelo Benedicto Sormani (1979–80)
  •   Rino Marchesi (1980–82, 1983–84)
  •   Massimo Giacomini (1982–83)
  •   Gennaro Rambone (1982–83)
  •   Piero Santin (1983–84)
  •   Ottavio Bianchi (1985–89, 1992–93)
  •   Alberto Bigon (1989–91)
  •   Claudio Ranieri (1991–93)
  •   Marcello Lippi (1993–94)
  •   Vincenzo Guerini (1994)
  •   Vujadin Boškov (1995–96)

  •   Luigi Simoni (1996–97, 2003–04)
  •   Vincenzo Montefusco (1997, 1998, 1999)
  •   Bortolo Mutti (1997–98)
  •   Carlo Mazzone (1997–98)
  •   Giovanni Galeone (1997–98)
  •   Renzo Ulivieri (1998–99)
  •   Walter Novellino (1999–2000)
  •   Zdeněk Zeman (2000)
  •   Emiliano Mondonico (2000–01)
  •   Luigi De Canio (2001–02)
  •   Franco Colomba (2002–03)
  •   Franco Scoglio (2002–03)
  •   Andrea Agostinelli (2003–04)
  •   Giampiero Ventura (2004–05)
  •   Edoardo Reja (2005–09)
  •   Roberto Donadoni (2009)
  •   Walter Mazzarri (2009–13)
  •   Rafael Benitez (2013-15}
  •   Maurizio Sarri (2015–2018)
  •   Carlo Ancelotti (2018–)

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera