Storumans kommun

kommun i Västerbottens län, Sverige

Storumans kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Storuman.

Storumans kommun
Kommun
Kommunhuset i Storuman
Kommunens vapen.
Storumans kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänVästerbottens län
CentralortStoruman
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd5 621 ()[1]
Areal8 234,45 kvadratkilometer ()[2]
- därav land7 298,87 kvadratkilometer[2]
- därav vatten935,58 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet0,77 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater65°06′N 17°06′Ö / 65.1°N 17.1°Ö / 65.1; 17.1
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLycksele domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2577[3]
Anställda675 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2421
GeoNames2671529
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I västra delen av kommunen finns en högfjällsterräng, vilken övergår i  en lägre förfjällsterräng. I öster övergår förfjällsterrängen i ett skogslandskap med sjö- och myrrik bergkullterräng. Längst i norr finns Vindelfjällen. Skogsnäringen har under lång tid varit betydelsefull för det lokala näringslivet men kommunen har också betydande vattenkraft och stora förekomster av malm. Därtill är kommunen en av de populäraste besökskommunerna i Sverige.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft borgerligt styre.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Stensele och Tärna (från 1903). I Stensele socken bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 Stensele landskommun. Tärna landskommun (och socken) bildades 1 maj 1903 genom en utbrytning ur Stensele landskommun.

Storumans municipalsamhälle inrättades 18 december 1936 och upplöstes med utgången av 1963. Stensele municipalsamhälle inrättades 30 april 1937 och upplöstes med utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Storumans kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Stensele och Tärna landskommuner.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet är på umesamiska Lusspien kommuvnna och på sydsamiska Luspien tjielte[8].

Geografi redigera

I Sverige gränsar kommunen i norr mot Sorsele, i syd mot Vilhelmina och i öst mot Lycksele. Västerut; i Norge gränsar den mot kommunerna Hattfjelldal, Hemnes och Rana. Kommunen är en av Sveriges till ytan största.

Topografi och hydrografi redigera

I västra delen av kommunen finns en högfjällsterräng som sträcker sig över Hemavan. Därefter kommer en lägre förfjällsterräng som längre österut övergår i ett skogslandskap med sjö- och myrrik bergkullterräng. Längst i norr finns Vindelfjällen som inkluderar kalkstensberget Artfjället som har omfattande underjordiska grottsystem. Som en följd av den kalkrika marken på fjället finns där en rik flora med flera sällsynta fjällväxter. Umeälvens källområde finns i fjällterrängens sjörika vattensystem. Älven vidgas till sjön Storuman längre ner i bergkullterrängen. Vid östra delen av sjön Storuman finns ett märkligt kalspolat område som övergår i väldiga blockmarker.[9]

Naturskydd redigera

År 2022 fans 16 naturreservat i Storumans kommun.[10] Bland dessa återfinns det 23 617 hektar stora reservatet Blaiken som även sträcker sig över till Sorsele kommun. Reservatet inkluderar fjäll liksom skogsmark, myrområden och sjöar.[11] Buberget är, förutom naturreservat, även klassat som Natura 2000-område. I reservatet växer den giftiga varglaven som är en av få lavar som nyttjats av människan.[12] Vindelfjällens naturreservat är med sina 564 918 hektar "Sveriges största naturreservat och ett av de största skyddade områdena i hela Europa". Reservatet sträcker sig över till Sorsele kommun och är dessutom klassat som Natura 2000-område.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Stensele församling och Tärna församling.

 
Distrikt (socknar) inom Storumans kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14]Stensele och Tärna.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2020 fanns det fyra tätorter i Storumans kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Storuman &&&&&&&&&&&02135.&&&&&02 135
2 Stensele &&&&&&&&&&&&0462.&&&&&0462
3 Tärnaby &&&&&&&&&&&&0468.&&&&&0468
4 Hemavan &&&&&&&&&&&&0273.&&&&&0273

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Kommunlistan (Storumans kommun), Kristdemokraterna och Moderaterna, vilka samlade 22 av 41 mandat.

Efter valet 2014 fortsatte de fyra Allianspartierna styra, dock i minoritet.[15] Alliansen samlade dock ihop till egen majoritet efter valet 2018 och partierna fick 16 av totalt 31 mandat.[16]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022[17]
Ordförande C Patrik Persson
Förste vice ordförande S Gunilla Lundgren
Andre vice ordförande C Jarl Folkesson

Mandatfördelning i Storumans kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSKLSDNYDÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197017171033
1771033
4184,6
36
19731718735
178735
4186,3
37
1976179735
179735
4186,8
338
1979197735
197735
4185,8
329
19822016536
206536
4185,9
2813
19852024636
2024636
4184,1
2318
19882024645
2024645
4180,8
2615
199116215566
1625566
4181,6
3011
19941947335
1947335
4182,6
2417
199841626346
41626346
4176,6
2318
20024177445
4177445
4175,24
2318
20066155456
6155456
4175,24
2714
201031628435
31628435
4177,39
2417
20146131113223
61313223
4179,84
2120
2018471310222
47310222
3181,46
1615
202259144323
5944323
3178,69
1912
  • Övriga partier 1970–73 var Samling för bygdens bästa
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter. Mandatperioden 2018 till 2022 tillhör fyra Centerpartiet, tre Socialdemokraterna och två Moderaterna. Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[18]

Presidium 2018–2022[18]
Ordförande C Tomas Mörtsell
Vice ordförande S Karin Malmfjord

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Omsorgsnämnden C Patrik Persson S Kurt Forsberg
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden L Tina Kerro S Peter Åberg
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden C Peder Wiklund S Runar Frohm
Valnämnden C Annika Mörtsell S Mari Salomonsson

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
C Vallnäs 35,53  % 31,64  %
S Vallnäs 26,79  % 24,48  %
V Tärnaby-Hemavan 16,38  % 12,35  %
SD Gunnarn 12,90  % 9,19  %
M Tärnaby-Hemavan 7,40  % 6,09  %
L Tärnaby-Hemavan 12,37  % 6,02  %
KD Gunnarn 9,95  % 5,86  %
SKL Luspen 5,30  % 3,60  %
MP Tärnaby-Hemavan 1,06  % 0,68  %
FI Tärnaby-Hemavan 0,32  % 0,16  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

En näring som under lång tid varit betydelsefull är skogsnäringen, men dess vikt har dock minskat. Bland de större lokala företagen hittas Rottne–SMV AB, som tillverkar delar till skogsmaskiner, och Compia Storumans Industri AB, som tillverkar byggsågar och vapenskåp. Kommunen är dock den största arbetsgivaren.[9] I kommunen finns flera samebyarUbmejen tjeälldie, Vapstens sameby, Dearna, Vadtejen saemiej sijte, Vaapsten sijte och Álgguogåhtie.[19]

Energi och råvaror redigera

Sedan 1950-talet har vattenkraften präglat Storumans kommun. De åtta vattenkraftverken som finns i kommunen har också varit viktiga för sysselsättningen.[20] De åtta vattenkraftverken Klippen, Abelvattnet, Gejmån, Ajaure, Gardikfors, Umluspen, Stensele och Grundfors ägs av Vattenfall, Klippen ägs dock av Skellefteå kraft. Dessa producerar totalt 2 059 GW/år, vilket motsvarar hushållsel för 400 000 hem.[21]

I Blaikenområdet, som även löper över till Sorsele kommun, byggs en av Europas största vindkraftsparker.[22]

I kommunen finns fyra områden med råvaror som är intressanta för gruvdriftSvartliden, Högland-Blaiken, Rönnbäcken och Barsele.[23] I Svartliden finns förekomster av guld[24] och i Högland-Blaiken finns stora förekomster av fluorit, en metall som av Europeiska kommissionens expertgrupp klassat som "kritisk metall".[25] Den fjärde största kända nickelfyndigheten i världen finns i Rönnbäcken[26] och guld finns även i Barsele.[27]

Turism redigera

Kommunen är en av de populäraste besökskommunerna i Sverige och turismen är ökande, då i synnerhet området Hemavan – Tärnaby.[28] Exempelvis noterades 191 000 skiddagar säsongen 2016/2017.[29]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

De två europavägarna E12 (Blå vägen) och E45 går genom kommunen och möts i Storuman-Stensele. Väg 73 (Krutfjellsvägen) ansluter vid Trofors och går via Hattfjelldal till Tärnaby.[21]

Inlandsbanan och Tvärbanan möts i Storuman-Stensele. En ny omlastningsterminal färdigställdes där i början av 2010-talet. Reguljär flygtrafik till och från Stockholm-Arlanda bedrivs vid flygplatsen Hemavan Tärnaby Airport. Vid flygplatsen förekommer även charter under vintersäsongen. Flygplatsen är viktig för turismen i kommunen, men även för norska resenärer. Flygplats finns även i Storuman, denna har dock saknat reguljär trafik sedan 2010.[21]

Sjukvård redigera

Då kommunens närmaste sjukhus finns i Lycksele, vilket är minst 10 mil bort, har kommunen istället två sjukstugor – i Storuman och Tärnaby. Dessa bedriver både akutvård och vårdcentral.[30] Eftersom exempelvis förlossningsavdelningen i Lycksele lasarett periodvis varit stängd har de långa avstånden inneburit att boende i kommunen behövt åka 40 mil till närmaste förlossningsavdelning.[31]

I Storuman finns Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), som är "ledande i landet vad gäller kunskap och forskning om medicinsk behandling i glesbygd med åldrande befolkning".[28] Där bedrivs också arbete med samisk hälsa.[32]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Storumans kommun med 32,2 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[33] Kommunen har 5 621 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 265:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.


Befolkningsutvecklingen i Storumans kommun 1970–2020[33]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 761
1975
  
8 439
1980
  
8 330
1985
  
8 201
1990
  
7 735
1995
  
7 438
2000
  
6 934
2005
  
6 507
2010
  
6 120
2015
  
5 943
2020
  
5 826
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Befolkningstäthet redigera

Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,8 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[34]

Könsfördelning redigera

Den 31 december 2017 hade Storumans kommun en könsfördelning på 1,05 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[33]

  • 0–14 år: 0,97 män per kvinna
  • 15–24 år: 1,21 män per kvinna
  • 25–54 år: 1,09 män per kvinna
  • 55–64 år: 1,07 män per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,97 män per kvinna

Åldersfördelning redigera

Medelåldern i kommunen år 2016 var 46,9 år (varav 46,2 år för män och 47,6 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[34]

Åldersfördelningen i Storumans kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[33]

Ålder 31 december 2017 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år 845 14,32 % 417 428
15–24 år 610 10,34 % 334 276
25–54 år &&&&&&&&&&&01908.&&&&&01 908 32,33 % 995 913
55–64 år 863 14,62 % 447 416
65+ år &&&&&&&&&&&01676.&&&&&01 676 28,40 % 827 849

Utländsk och svensk bakgrund redigera

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 486, eller 8,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 899 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 227, eller 3,40 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 679 den 31 december 2002).[35]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 448 7,59 % 194 254
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 38 0,64 % 19 19
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 259 4,39 % 133 126
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar &&&&&&&&&&&05154.&&&&&05 154 87,37 % &&&&&&&&&&&02655.&&&&&02 655 &&&&&&&&&&&02499.&&&&&02 499

Invånare efter födelseland redigera

Denna tabell redovisar födelseland för Storumans kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[36]

Utländska medborgare redigera

Den 31 december 2016 hade 339 invånare (5,75 %), varav 163 män och 176 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[37]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

År 2022 fanns 963 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Bland dessa ett stort antal visten.[38] I kommunen fanns ett byggnadsminne, Före detta järnvägshotellet, Kulturen 2.[39]

Kommunen bedriver även projektet Aktene tillsammans med Sijti Jarnge i Hattfjelldal i syfte att utveckla och bevara det samiska kulturarvet.[40]

Kommunvapen redigera

Blasonering: Sköld tre gånger delad i silver, blått och grönt. Den övre skuran oregelbunden, avbildande Ryfjällets siluett sedd från nordväst, den mellersta rak, den undre formad som en grantoppskura med tre toppar.[41]

Stensele landskommun hade ett vapen från 1951, medan Tärna landskommun saknade ett sådant. Här valde man att skapa ett helt nytt vapen för den nya kommunen och det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1985.

Idrott redigera

Kommunen har fostrat flertal idrottsstjärnor, i synnerhet inom vintersporter.[42] Exempelvis har Tärnabys skidåkare, genom tiderna, tagit hem 132 världscupsegrar.[43]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  8. ^ Enligt uppgift från kommunen i april 2023
  9. ^ [a b] ”Storuman - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/storuman. Läst 25 juli 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 26 juli 2022. 
  11. ^ ”Blaiken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/blaiken.html. Läst 26 juli 2022. 
  12. ^ ”Buberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/buberget.html. Läst 26 juli 2022. 
  13. ^ ”Vindelfjällen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/vindelfjallen.html. Läst 26 juli 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Müller, Arne (7 november 2014). ”Alliansstyre i Storuman”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/alliansstyre-i-storuman. Läst 25 juli 2022. 
  16. ^ Forsgren, Tommy (4 oktober 2018). ”Alliansen överens – styr Storuman”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-overens-styr-storuman. Läst 25 juli 2022. 
  17. ^ ”Ledamöter i kommunfullmäktige - Storumans kommun”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725210445/https://www.storuman.se/Kommun--politik/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/Ledamoter-och-ersattare-i-kommunfullmaktige/. Läst 25 juli 2022. 
  18. ^ [a b] ”Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen - Storumans kommun”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725210353/https://www.storuman.se/Kommun--politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter-och-ersattare-i-kommunstyrelsen/. Läst 25 juli 2022. 
  19. ^ ”Samråd - Storumans kommun”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725184436/https://www.storuman.se/Kommun--politik/Nationella-minoriteter/Samrad/. Läst 25 juli 2022. 
  20. ^ [https://web.archive.org/web/20220725190342/https://www.storuman.se/contentassets/7a26672247a74206b6323ca9faee6e0a/ks_2014_271---lokal-utvecklingsstrategi-lus-for-storumans-kommun-2015-2018-faststalld.pdf ”Storumans kommun Attraktiva Storumans kommun – lokal utvecklingsstrategi 2015-2018”]. Storumans kommun. 23 september 2014. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725190342/https://www.storuman.se/contentassets/7a26672247a74206b6323ca9faee6e0a/ks_2014_271---lokal-utvecklingsstrategi-lus-for-storumans-kommun-2015-2018-faststalld.pdf. Läst 25 juli 2022. 
  21. ^ [a b c] [https://www.storuman.se/contentassets/e35cdd48144d4e47b965b003d40eda9a/storuman-rapport-mars-2016-mindre.pdf ”Investeringseffekter i Storumans kommun 2015-2030 - analys och konsekvensbedömning av planerade investeringar i regionen”]. Storumans kommun. Mars 2016. https://www.storuman.se/contentassets/e35cdd48144d4e47b965b003d40eda9a/storuman-rapport-mars-2016-mindre.pdf. Läst 25 juli 2022. 
  22. ^ ”Vindkraft - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Bygga-bo--miljo/Energi/vindkraft/. Läst 25 juli 2022. 
  23. ^ ”Gruvprojekt - Storumans kommun”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725203443/https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/. Läst 25 juli 2022. 
  24. ^ ”Svartliden, Pauträsk - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Svartliden/. Läst 25 juli 2022. 
  25. ^ ”Högland-Blaiken - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Hogland-Blaiken/. Läst 25 juli 2022. 
  26. ^ ”Rönnbäcken - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Ronnbacken/. Läst 25 juli 2022. 
  27. ^ ”Barsele - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Naringsliv--arbete/Naringsliv/Projektverksamhet/Avslutade-projekt/Samhandling-vid-stora-investeringar/Gruvor/Barsele/. Läst 25 juli 2022. 
  28. ^ [a b] ”Strategisk plan 2020-2023”. Storumans kommun. 11 juni 2019. https://www.storuman.se/contentassets/00c87c3905d34e4baab9d7f767f71056/strategisk-plan-2020-2023-antagen-kf_2019-06-11--65.pdf. Läst 25 juli 2022. 
  29. ^ ”Om Hemavan Alpint AB”. Hemavan Tärnaby. https://www.hemavantarnaby.com/om-oss/om-hemavan-alpint-ab/. Läst 25 juli 2022. 
  30. ^ ”Hälso- och sjukvård - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Omsorg--hjalp/Sjukvard/. Läst 25 juli 2022. 
  31. ^ ”BB i Lycksele stänger igen – kan tvingas åka 40 mil för att föda”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/MLdGOM. Läst 25 juli 2022. 
  32. ^ ”Glesbygdsmedicin”. Region Västerbotten. 30 maj 2022. https://www.regionvasterbotten.se/glesbygdsmedicin. Läst 25 juli 2022. 
  33. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018. 
  34. ^ [a b] ”Kommuner i siffror - Storumans kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2421&region2=00. Läst 20 mars 2018. 
  35. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018. 
  36. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 20 mars 2018. 
  37. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 20 mars 2018. 
  38. ^ ”Fornsök”. Fornsök. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 26 juli 2022. 
  39. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 26 juli 2022. 
  40. ^ ”Projekt "Aktene" har startat - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/Nyheter/projekt-aktene-har-startat/. Läst 26 juli 2022. 
  41. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 15 augusti 2009. 
  42. ^ ”Kultur och fritid - Storumans kommun”. www.storuman.se. https://www.storuman.se/kultur-fritid/. Läst 25 juli 2022. 
  43. ^ ”Tärnaby Alpina Gymnasium - Luspengymnasiet”. www.storuman.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220725181239/https://www.storuman.se/luspengymnasiet/tarnaby_alpina/. Läst 25 juli 2022. 

Externa länkar redigera