Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs

järnväg i Västerbottens län

Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs är en järnväg mellan Storuman och Hällnäs i Västerbottens län. Det finns sedan augusti 2011 åter persontrafik mellan Lycksele och Hällnäs.

Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs
Järnvägsstationen i Storuman.
Allmänt
PlatsLappland
Västerbotten
LandSverige
SträckaStorumanHällnäs
Anslutande järnvägslinjerInlandsbanan
Stambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd1924 Hällnäs–Lycksele
1930 Lycksele–Storuman
ÄgareSvenska staten
InfrastrukturförvaltareTrafikverket
Tekniska fakta
Längd167 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 mm
Största tillåtna axellast22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter6,4 ton/m
Största lutning22 
FjärrblockeringNej, System M
Hastighet90 km/h
ElektrifieradNej
LastprofilA
Källor[1]
Map
Linjekarta
km
Transverse track Unknown BSicon "ABZq+l" Station on transverse track
167,2 StorumanInlandsbanan
Straight track
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZgr"
164,5 Stensele sågverk
Unknown BSicon "eHST"
162,9 Stensele sjukstuga
Unknown BSicon "eHST"
162,2 Stensele 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
157,6 Långselberget
Unknown BSicon "eHST"
155,3 Bjurvik
Unknown BSicon "eHST"
151,6 Myrträsk
Unknown BSicon "eHST"
148,2 Barsele 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
144,3 Skiråsen
Unknown BSicon "eHST"
137,5 Sörsjöliden
Unknown BSicon "eHST"
136,6 Risberget
Small non-passenger station on track
134,5 Gunnarna 1930–
Unknown BSicon "eBST"
132.0 Björnberget
Unknown BSicon "eHST"
130,2 Kovallberget
Unknown BSicon "eHST"
123,7 Tara
Unknown BSicon "hKRZWae"
121 UmeälvenÅskiljebron
Unknown BSicon "eHST"
119,8 Åskilje 1930–1992
Small arched bridge over water
117 Paubäcken
Unknown BSicon "eHST"
116,3 Bäcknäs
Unknown BSicon "eHST"
113,9 Pauliden
Unknown BSicon "eHST"
109,1 Tåskfors
Small arched bridge over water
109 Tåskbäcken
Unknown BSicon "eHST"
106,5 Blåviksjön 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
102,2 Medelås
Small non-passenger station on track
97,3 Kattisavana 1930–1992
Small arched bridge over water
93 Rusbäcken
Unknown BSicon "eHST"
92 Aloberg
Unknown BSicon "eHST"
84,8 Umgransele 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
80,4 Nysäter
Unknown BSicon "eBST"
78,0 Kronåker(Bålforsen)
Unknown BSicon "eHST"
73,2 Betsele 1930–1992
Station on track
64,5 Lycksele
Unknown BSicon "SKRZ-Ao"
64,2 Vilhelminavägen
Unknown BSicon "PSLre"
64 Byggmax
Underbridge
63,2 Hedlundavägen
Unknown BSicon "hKRZWae"
63 Umeälven
Unknown BSicon "SKRZ-Ao"
62,8 E12
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
62,2 Hedlunda Industri AB
Unknown BSicon "eHST"
61,8 Norrås
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
60,6 Lyckselesågen
Small non-passenger station on track
59,2 Lycksele timmer
Unknown BSicon "eHST"
53,3 Gustavsholm
Small non-passenger station on track
46,3 Arvåna 1924–
Unknown BSicon "eHST"
41,2 Arvseleby
Unknown BSicon "eHST"
40,3 Arvsele
Small bridge over water
36 Arvån
Unknown BSicon "eHST"
33,3 Bjurselefors 1924–
Small arched bridge over water
32 Maltan
Unknown BSicon "hKRZWae"
29 Vindelälven
Small non-passenger station on track
28,0 Åmselea 1924–
Unknown BSicon "eBHF"
20,4 Skatan 1924–
Unknown BSicon "eBST"
17,9 Skärträsketgrusgrop
Unknown BSicon "eHST"
15,9 Missubacken
Unknown BSicon "eBHF"
10,9 Gladaberg 1924–
Small arched bridge over water
Hjuksån
Unknown BSicon "eHST"
6,6 Ledeåfors
Station on transverse track Unknown BSicon "ABZqr"
0,0 HällnäsStambanan
aPersontrafik innan 1990-talet
Källor[1][2][3]

Historia

redigera

I riksdagen motionerades det 1907 om en förbindelse över Lycksele mellan Stambanan genom övre Norrland och den påtänkta Inlandsbanan. Efter ett beslut 1916 att hela Inlandsbanan skulle byggas beslöt riksdagen 1917 att tre tvärbanor skulle byggas och 1918 fick sträckan Hällnäs–Stensele det första anslaget. Järnvägen började byggas och 1922 öppnades den första delen från Hällnäs till Åmsele för provisorisk godstrafik och 1923 var det klart till Ume älv innan Lycksele. Sträckan Hällnäs–Lycksele öppnades för allmän trafik den 16 december 1924. Fortsättningen mot Storuman ville regeringen skjuta på framtiden men riksdagen anslog pengar 1924. Till Umgransele började provisorisk godstrafik 1926 och till Åskilje 1927. Sträckan mellan Lycksele och Storuman öppnade för allmän trafik den 1 december 1930.[4][5][6]

Persontrafiken med motorvagn Y1[7] lades ned 1995, fast på delsträckan mellan Lycksele och Storuman redan 1992.[6] Persontrafiken återupptogs i augusti 2011 med motorvagn Y31[8] mellan Lycksele och Hällnäs.

Banan, som är den längsta av de tre tvärbanor som byggdes mellan Inlandsbanan och Stambanan genom övre Norrland, är knappa 17 mil, har skarvspår, är enkelspårig, ej elektrifierad och så kallad System M-sträcka (tidigare TAM), där trafiken regleras av tågklarerare på respektive station. Det är sedan hösten 2019 möjligt att mötas vid två stationer längs sträckan: Lycksele och den återöppnade Åmsele station.[9] Banan har relativt många raksträckor, särskilt väster om Lycksele, som dock ofta bryts av hastighetsreducerande kurvor, som blir dimensionerande för hela banans hastighetsstandard. Öster om Lycksele är banan betydligt kurvigare.

Banan har i huvudsak träslipers med spikbefästningar och makadamballast, dock med otillräckligt djup. Högsta hastighet för godstågen är 70 km/h och banan tillåter 22,5 tons axellast. Inför återstarten av persontrafiken till Lycksele utfördes hastighetshöjande banunderhåll under hösten 2011 och högsta hastigheten för motorvagnar på delar av sträckan mellan Lycksele och Hällnäs höjdes till 90 km/h.[1]

Projekt på banan

redigera

Man har börjat planera för en elektrifiering av sträckan Lycksele-Hällnäs där det pågår arbete med att ta fram järnvägsplaner och utredningar för att kunna ta beslut om framtida elektrifiering.[10] Det planeras också för ett triangelspår i Storuman för att underlätta tågtrafik mellan Inlandsbanan söder om Storuman och banan Storuman–Hällnäs, med preliminär byggstart 2020.[11] [uppföljning saknas]

Norrtåg, som ägs av regionerna i de fyra nordligaste länen, drev sedan 2011 persontrafik på banan med tåg från Umeå till Lycksele[12]. Restiden Umeå–Lycksele var cirka 1 timme och 45 minuter, något mindre än med buss. Från och med den 10 december 2022 drogs persontrafiken till Lycksele in och ersattes med buss. Orsaken är att tillgången till endast en dieselmotorvagn som krävs för trafik på den oelektrifierade sträckan Hällnäs–Lycksele är otillräckligt för att bedriva en tillförlitlig trafik. Det är i nuläget oklart om och i så fall när trafiken med tåg till Lycksele återupptas.

Vy var företaget som på uppdrag av Norrtåg körde tågtrafiken.

Sträckan Storuman–Hällnäs trafikeras helger av ett par godståg från Green Cargo. Hector Rail kör dagligen på uppdrag av SCA, virkeståg från Storuman och Lycksele till Gimonäs och Piteå

Källor

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Hällnäs-Stensele (Storuman). Statens järnvägars publikationer. Utredningar m. m., 99-1369565-1 ; 1938 :2. Stockholm: [Statens järnvägars biljett- o. blankettkontor]. 1939. Libris 1378657 

Externa länkar

redigera