Lycksele kommun

kommun i Västerbottens län, Sverige

Lycksele kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Lycksele.

Lycksele kommun
Kommun
16001000507004-Lycksele-Riksantikvarieämbetet.jpg
Torget i Lycksele
SloganStaden i Lappland
Kommunens vapen.
Lycksele kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänVästerbottens län
CentralortLycksele
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal5 888,84 kvadratkilometer ()[1]
- därav land5 518,12 kvadratkilometer[1]
- därav vatten370,72 kvadratkilometer[1]
Folkmängd12 273 ()[2]
Bef.täthet2,22 inv./km² (land)
Läge
Lycksele Municipality in Västerbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater64°36′00″N 18°40′00″Ö / 64.6°N 18.666666666667°Ö / 64.6; 18.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLycksele domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2635[3]
Anställda1 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2481
GeoNames2693346
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i norrlandsterrängens område, men i sydväst övergår kommunen i ett förfjällsområde. Genom kommunen rinner Umeälven och Vindelälven. Gruv- och skogsnäringarna har långa traditioner i kommunen, vars näringsliv i övrigt karakteriseras av småindustrier.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. I samband med valet 2018 skedde ett historiskt maktskifte där Socialdemokraterna fick lämna makten efter 48 år, då till Alliansen.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Lycksele socken och Örträsks socken (från 1895). När kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 bildades Lycksele landskommun och Örträsks landskommun bildades 1895 genom en utbrytning ur denna.

Lycksele (kyrkplats) och Lycksele marknadsplats municipalsamhällen inrättades 6 juni 1884. Det senare upplöstes och upplöstes 29 februari 1924. 1929 bildades Lycksele köping genom en utbrytning ur Lycksele landskommun varvid Lycksele municipalsamhälle upplöstes. Köpingskommunen ombildades 1946 till Lycksele stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Lycksele kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lycksele stad, Lycksele landskommun och Örträsks landskommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.

GeografiRedigera

Kommunen ligger mitt i Västerbottens län, och gränsar i söder till kommunerna Bjurholm och Åsele, i väster till Vilhelmina och Storumans kommuner, i norr till Sorsele, Malå och Norsjö kommuner samt i öster till Vindelns kommun.

Topografi och hydrografiRedigera

Kommunen är belägen i norrlandsterrängens område, men i sydväst övergår kommunen I ett förfjällsområde. Revsundsgranit med mindre inslag av omvandlade sedimentära bergarter utgör berggrunden. Till största del är kommunens yta klädd med morän- och myrmark och täckt med skog. Berggrunden har nordväst–sydöstliga spricklinjer som älv- och sjösystemen följer. I dessa förekommer omfattande isälvsavlagringar. Den välbevarade och oreglerade Vindelälvens dalgång uppvisar såväl äldre deltaplan som älvterrasser. Umeälven rinner från nordväst genom kommunen och vidare till grannkommunen i sydöst. Rockträskheden ligger i östligaste Lycksele och bjuder på "ett komplext landskap som präglas av former som strandvallar och svallade partier, bildade vid högsta kustlinjen".[7]

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 59 naturreservat i Lycksele kommun.[8] Som exempel kan nämnas Abborravan, som även är klassat som Natura 2000-område. I reservatet växer den sällsynta växten vattenaloe.[9] Andra exempel är Gammplatsen med 400 till 500 år gamla tallar[10] och Bäckmyränget med växter som trådticka och stor aspticka. I Tuggenbäcken, som rinner genom reservatet östra del, finns flodpärlmussla.[11]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling: Lycksele församling

 
Distrikt inom Lycksele kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt[12]Björksele, Lycksele och Örträsk.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Lycksele kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Lycksele &&&&&&&&&&&08545.&&&&&08 545
2 Hedlunda &&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205
3 Rusksele &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201

Centralorten är i fet stil.
Totalt bodde samma år 73,5 procent av kommunens befolkning i de tre tätorterna Lycksele, Hedlunda och Rusksele.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av de rödgröna.

Trots att Socialdemokraterna backade i valet 2014 fortsatte partiet att styra i en knapp majoritetskoalition med Vänsterpartiet.[13] I samband med valet 2018 skedde ett historiskt maktskifte där Socialdemokraterna fick lämna makten efter 48 år, då makten fick lämnas över till Alliansen.[14]

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Christer Hedlund
Förste vice ordförande S Jamal Mouneimne
Andre vice ordförande KD Betty-Ann Nilsson

Mandatfördelning i Lycksele kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPFRKSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702216943
226943
4587,1
42
1973237843
237843
4589,6
387
19762227743
2227743
4590,5
369
19793226743
3226743
4590,4
3312
19822246544
2246544
4590,1
3114
19853234744
3234744
4588,6
2916
19884224654
4224654
4585,2
2817
19914204665
4204665
4583,9
2718
19945243544
5243544
4583,9
2322
199851912554
5192554
4179,86
1922
200241913653
4193653
4177,20
2417
20063213446
3213446
4178,08
2318
201032012447
3202447
4180,68
2417
201431312336
3132336
3181,44
1714
201821122266
21122266
3182,40
1416
2022211211104
2112104
3180,53
1416
  • Vid valen 2018 och 2022 blev 1 av SD:s mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelseRedigera

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna och Kristdemokraterna har två ledamöter vardera medan Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[15]

Presidium 2018–2022
Ordförande KD Roland Sjögren
Förste vice ordförande M Christer Rönnlund
Andre vice ordförande S Lilly Bäcklund

Övriga nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden M Ewa Stuge S Gunilla Johansson
Utbildningsnämnden KD Betty-Ann Nilsson S Lars Ohlsson
Myndighetsnämnden L Kurt Fällman S Stig-Lennart Karlsson
Valnämnden L Ulrika Gustafsson S Ingrid Ölmebäck

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Södermalm 40,77  % 35,17  %
M Forsdala 25,20  % 18,71  %
KD Kattisavan 27,84  % 17,62  %
L Björksele 9,11  % 7,74  %
V Lycksele 9,22  % 7,22  %
SD Kattisavan 9,94  % 6,00  %
C Knaften 10,68  % 5,97  %
MP Lycksele 1,68  % 1,14  %
FI Björksele 0,58  % 0,18  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationerRedigera

Lycksele kommun har fyra vänorter:[16]

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 meddelande kommunen i ett pressmeddelande att ”Med anledning av Rysslands militära angrepp på den demokratiska och självständiga staten Ukraina vill Lycksele kommun understryka att inget samarbete med Ryssland för närvarande är aktuellt”.[17]

Förutom vänortssamarbete ingår det kommunala bolaget LAVAB i ett internationellt demokratisamarbete genom programmet Kommunala partnerskap som finansieras av Sida. År 2021 till 2024 pågår, inom ramen för detta, ett samarbete med Homa Bay County i Kenya. Samarbetet är en del av kommunens arbete med Agenda 2030.[18]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Gruv- och skogsnäringarna har långa traditioner i kommunen. I centralorten har skogsbolagen SCA Skog AB och Holmen Skog AB förvaltningskontor och gruvbolaget Boliden Mineral AB har malmbrytning i Kristineberg. Andra företag som märks är Texor AB som arvetar med ventiler för mejeri- och livsmedelsindustrin, Sokigo AB som arbetar med geografisk informationteknik och träindustrin Hedlunda Industri Lycksele AB. Förutom dessa karakteriseras näringslivet av småindustrier vilka främst är inriktade på träförädling och verkstadsmekanisk produktion.[7] Kommunen var 2020 den största arbetsgivaren med 1 439 anställda och största privata arbetsgivare samma år var Boliden med 175 anställda.[19]

Energi och råvarorRedigera

I kommunen finns sju vattenkraftverk som tillsammans producerar 294,6 MW, 1420 GWh. Kraftverken Betsele, Bålforsen, Hällforsen, Rusfors och Tuggen finns i Umeälven medan Bratten och Storforsen finns i Öreälven.[20] I området Blakliden Fäbodberget, som även går in i Åsele kommun, finns Vattenfalls största landbaserade vindkraftspark. Parken inkluderar 84 vindkraftverk.[21]

Skelleftefältet går in i kommunens område och inkluderar exempelvis Kristineberg.[22] Där finns komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver.[23] I Fäbodliden finns förekomster av guld. År 2022 meddelande dock Mark- och miljödomstolen att brytning av guldet inte är tillåtet.[24]

TurismRedigera

I kommunen finns Norrlands största turistanläggning, Lycksele djurpark,[25] som också är Sveriges nordligaste djurpark.[26] Djurparken besöks under ett normalår av 1 200-1 500 besökare per dag under sommaren.[27] Varje år arrangeras Motorveckan som lockar upp mot 70 000 besökare under det nio dagar långa evenemanget.[28] Den mindre Hästveckan, lockar årligen 10 000 besökare,[29] och pingströrelsens stora mötesplats i norra Sverige, Lapplandsveckan, lockar även den tusentals besökare.[30]

Hotell Lappland nominerades 2017 till Tillväxtverkets Stora turismpris.[31]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Längs Umeälven går Europaväg 12, även kallad Blå vägen. Kommunen genomkorsas även av länsvägarna 353, 360, 363 och 365. Länsväg 363 går parallellt med Vindelälven.[7]

Från Lycksele flygplats, som ligger fem kilometer från centralorten, går reguljär flygtrafik till Arlanda.[32] Flygen upphandlas av Trafikverket.[33]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Lycksele kommun med 17,6 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[34]

Befolkningsutvecklingen i Lycksele kommun 1810–2020[34][35]
ÅrFolkmängd
1810
  
2 166
1850
  
3 404
1900
  
8 095
1910
  
9 095
1920
  
10 210
1930
  
11 960
1940
  
13 748
1950
  
15 036
1960
  
16 618
1970
  
14 769
1975
  
14 692
1980
  
14 493
1985
  
14 069
1990
  
14 177
1995
  
13 960
2000
  
13 058
2005
  
12 701
2010
  
12 376
2015
  
12 177
2020
  
12 324
Anm: Uppgifterna 1810-1960 är tagna från Umeå universitets folkmängdsdatabas och avser befolkningen inom Lycksele kommuns nuvarande område. Uppgifterna 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

BefolkningstäthetRedigera

Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 2,2 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[36]

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2017 hade Lycksele kommun en könsfördelning på 1,02 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[34]

  • 0–14 år: 1,06 män per kvinna
  • 15–24 år: 1,21 män per kvinna
  • 25–54 år: 1,07 män per kvinna
  • 55–64 år: 1,03 män per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,86 män per kvinna

ÅldersfördelningRedigera

Medelåldern i kommunen år 2016 var 43,9 år (varav 42,7 år för män och 45,2 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[36]

Åldersfördelningen i Lycksele kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[34]

Ålder 31 december 2017 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år &&&&&&&&&&&02073.&&&&&02 073 16,91 % &&&&&&&&&&&01066.&&&&&01 066 &&&&&&&&&&&01007.&&&&&01 007
15–24 år &&&&&&&&&&&01357.&&&&&01 357 11,07 % 742 615
25–54 år &&&&&&&&&&&04222.&&&&&04 222 34,45 % &&&&&&&&&&&02182.&&&&&02 182 &&&&&&&&&&&02040.&&&&&02 040
55–64 år &&&&&&&&&&&01578.&&&&&01 578 12,87 % 802 776
65+ år &&&&&&&&&&&03027.&&&&&03 027 24,70 % &&&&&&&&&&&01402.&&&&&01 402 &&&&&&&&&&&01625.&&&&&01 625

Utländsk och svensk bakgrundRedigera

Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 10,9 % av befolkningen, vilket är under riksgenomsnittet på 22 %.

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 331, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 187 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 761, eller 5,91 % av befolkningen (hela befolkningen: 55 047 den 31 december 2002).[37]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda &&&&&&&&&&&01125.&&&&&01 125 9,23 % 563 562
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 206 1,69 % 102 104
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 468 3,84 % 228 240
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar &&&&&&&&&&010388.&&&&&010 388 85,24 % &&&&&&&&&&&05228.&&&&&05 228 &&&&&&&&&&&05160.&&&&&05 160

Invånare efter födelselandRedigera

Denna tabell redovisar födelseland för Lycksele kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[38]

Utländska medborgareRedigera

Den 31 december 2016 hade 2 647 invånare (5,86 %), varav 393 män och 321 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[39]

SpråkRedigera

Se även: Lyckseledialekt

Sedan 1 januari 2010 ingår kommunen i förvaltningsområdet för samiska språket.[40]

KulturRedigera

MuseumRedigera

På Lyckseles ursprungsplats finns hembygdsområdet Gammplatsen som inkluderar Skogs- och samemuseet samt tele- och postmuseum.[41]

KulturarvRedigera

År 2022 fanns 1203 fornlämningar, som hittats i Lycksele kommun, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[42] Bland dessa Lycksele kyrkstad[a][43]Gammplatsen.[44] Samma år fanns ett byggnadsminne i kommunen, Gamla folkskolan, Magistern 1.[45]

Ett annat kulturarv är Sankta Annas Underjordskyrka som ligger i Kristinebergsgruvan, 90 meter ner.[46]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I blått fält en upprest, tillbakaseende varghund av silver med röd beväring och däröver en av vågskura bildad ginstam av silver, belagd med ett blått besman.[47]

1947 fastställde Kungl. Maj:t vapen för såväl Lycksele landskommun som Lycksele stad. Efter kommunbildningen 1971 registrerades stadsvapnet hos Patent- och registreringsverket för kommunen, medan landskommunens vapen med lodjur och tall blev övertaligt.

Besmanet symboliserar att Lycksele är en gammal handelsplats. Varghunden anknyter till landskapets vilda karaktär. Vågskuran visar Lyckseles läge vid Ume älv.

IdrottRedigera

Lycksele är en föreningstät kommun med bland annat Lycksele Motorklubb med banor för rallycross, folkrace och miniracing.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ RAÄ-nummer:Lycksele 343:3

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ [a b c] ”Lycksele - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lycksele. Läst 26 juli 2022. 
  8. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 26 juli 2022. 
  9. ^ ”Abborravan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/abborravan.html. Läst 26 juli 2022. 
  10. ^ ”Gammplatsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/gammplatsen.html. Läst 26 juli 2022. 
  11. ^ ”Bäckmyränget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/backmyranget.html. Läst 26 juli 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Västerbotten, P4 (6 oktober 2014). ”Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ska styra Lycksele”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5984015. Läst 26 juli 2022. 
  14. ^ Nyheter, S. V. T.; Kristiansen, David (24 oktober 2018). ”Lycksele delar på kommunalrådsposten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/lycksele-delar-pa-kommunalradsposten. Läst 26 juli 2022. 
  15. ^ Lycksele.se: Kommunstyrelsen Läst 24 oktober 2020
  16. ^ ”EU & internationellt”. Lycksele kommun. Arkiverad från originalet den 19 april 2012. https://web.archive.org/web/20120419071840/http://www.lycksele.se/templates/DepartmentPage.aspx?id=18795. Läst 18 oktober 2012. 
  17. ^ Nyheter, S. V. T.; Bergström, Lina (28 februari 2022). ”Lycksele avbryter samarbete med vänort i Ryssland”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/lycksele-avbryter-samarbete-med-vanort-i-ryssland. Läst 26 juli 2022. 
  18. ^ ”ICLD projekt - Homa Bay i Kenya”. www.lycksele.se. https://www.lycksele.se/lavab/om-oss/icld-projekt/. Läst 26 juli 2022. 
  19. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 26 juli 2022. 
  20. ^ ”Lycksele Kommun - vattenkraft.info - Vattenkraften i Sverige”. vattenkraft.info. https://vattenkraft.info/?what=Lycksele+kommun&where=kommun. Läst 26 juli 2022. 
  21. ^ ”Vattenfall inviger sin största landbaserade vindkraftspark – Blakliden Fäbodberget”. News Powered by Cision. https://news.cision.com/se/vattenfall/r/vattenfall-inviger-sin-storsta-landbaserade-vindkraftspark---blakliden-fabodberget,c3567779. Läst 26 juli 2022. 
  22. ^ ”Skelleftefältet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skelleftef%C3%A4ltet. Läst 26 juli 2022. 
  23. ^ ”Bolidenområdet - Boliden”. www.boliden.com. https://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/bolidenomradet. Läst 26 juli 2022. 
  24. ^ Nyheter, S. V. T.; Werning, Niki (28 juni 2022). ”Domstolen säger nej till guldgruva i Fäbodliden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/domstolen-sager-nej-till-guldgruva-i-fabodliden. Läst 26 juli 2022. 
  25. ^ ”Om oss – Lycksele Djurpark”. https://lyckseledjurpark.se/om-oss/. Läst 26 juli 2022. 
  26. ^ ”Lycksele djurpark”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090331214028/http://www.lyckseledjurpark.com/. Läst 7 augusti 2009. 
  27. ^ Nyheter, S. V. T.; Lindberg, Moa (21 juli 2020). ”Lycksele djurpark håller besöksantalet uppe”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/lycksele-djurpark. Läst 26 juli 2022. 
  28. ^ ”Evenemangskalender.se”. www.evenemangskalender.se. http://www.evenemangskalender.se/evenemang/22731/motorveckan/. Läst 26 juli 2022. 
  29. ^ ”Avskalad Hästveckan blir av”. www.mellanbygden.nu. 19 maj 2020. https://www.mellanbygden.nu/2020-05-19/avskalad-hastveckan-blir-av. Läst 26 juli 2022. 
  30. ^ Pohjanen, Julia; Burén, Anna (7 juli 2022). ”Sockervadd och gudstro – pingstvänner samlas i tusentals på Lapplandsveckan”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sockervadd-och-gudatro-pingstvanner-samlas-i-tusentals-pa-lapplandsveckan. Läst 26 juli 2022. 
  31. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (7 december 2017). ”Och 2017 års Stora Turismpris går till…”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/och-2017-ars-stora-turismpris-gar-till/. Läst 26 juli 2022. 
  32. ^ ”Lycksele Airport (LYC) - Destinationer”. www.amapola.nu. https://www.amapola.nu/south-lapland-airport-vhm/lycksele-airport-lyc.html. Läst 26 juli 2022. 
  33. ^ ”Trafikverkets upphandling av flygtrafik klar | Trafikverket”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/trafikverkets-upphandling-av-flygtrafik-klar?publisherId=44450&releaseId=3275459. Läst 26 juli 2022. 
  34. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  35. ^ ”Folkmängdsdatabasen”. Umeå universitet. https://www.umu.se/enheten-for-demografi-och-aldrandeforskning/infrastruktur-vid-cedar/oppna-data/folkmand/. Läst 16 mars 2018. 
  36. ^ [a b] ”Kommuner i siffror - Lycksele kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2481&region2=00. Läst 16 mars 2018. 
  37. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  38. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018. 
  39. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018. 
  40. ^ ”Nationella minoriteter”. Lycksele kommun. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315075338/http://www.lycksele.se/templates/DepartmentPage.aspx?id=22326. Läst 7 oktober 2012. 
  41. ^ ”Museer och utställningar”. www.lycksele.se. https://www.lycksele.se/kommun/kultur-och-fritid/museer-och-utstallningar/. Läst 26 juli 2022. 
  42. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 26 juli 2022. 
  43. ^ ”L1939:7943 Kyrkstad”. Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet. 21 november 2018. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/1fd1222e-fa20-4d4c-a01d-a50a5b50486a. Läst 26 juli 2022. 
  44. ^ ”Det äldsta Lycksele – Öhn”. Skogsmuseet. 5 december 2009. https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/2006-Det-aldsta-Lycksele-Gammplatsen_Ohn.pdf. Läst 22 juli 2022. 
  45. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 26 juli 2022. 
  46. ^ ”Sankta Anna Underjordskyrka”. underjordskyrkan.se. https://underjordskyrkan.se/Sankta%20Anna%20Underjordskyrka.html. Läst 26 juli 2022. 
  47. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 16 december 2008. 

Externa länkarRedigera