Lycksele

tätort i Lycksele kommun, Sverige

Lycksele (sydsamiska Liksjoe, Liksjovvene eller Liksjoene; umesamiska Lïkssjuo)[7] är en tätort i Lappland och centralort i Lycksele kommun i Västerbottens län. Lycksele är beläget längs järnvägen mellan Hällnäs och Storuman samt Europaväg 12 och turistvägen Blå vägen, och var den första orten i landskapet som fick stadsprivilegier.

Lycksele
Tätort
Centralort
Lycksele i slutet av 1970-talet
Lycksele i slutet av 1970-talet
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Västerbottens län
Kommun Lycksele kommun
Distrikt Lycksele distrikt
Koordinater 64°35′47″N 18°40′31″Ö / 64.59639°N 18.67528°Ö / 64.59639; 18.67528
Area
 - tätort 839 hektar (2020)[4]
 - kommun 5 888,84 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 8 660 (2020)[3][4]
 - kommun 12 196 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,3 inv./hektar
 - kommun 2 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Lycksele
Riktnummer 0950
Tätortskod T8232[5]
Beb.områdeskod 2481TC103 (1960–)[6]
Geonames 2693347
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Lycksele
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia

redigera

Fram till 1600-talet fanns inga samhällen i södra Lappland. Trakten användes som renbetesland av skogssamer men hade ingen fast befolkning. I takt med att den svenska statsmakten ville stärka sin ställning uppstod behovet av fasta mötesplatser. På dessa uppfördes kyrkor och marknadsplatser, där samer och handelsmän och nybyggare kunde mötas. Dessutom drevs även skatt in här.

 
Skulpturen Nybyggarna, ett minnesmärke över nybyggarna som kom till trakten. Den står på ett brofäste till den gamla bron, är emellertid placerad så att nybyggarna står i riktningen nedströms Umeälven (den riktningen de i själva verket kom ifrån)

Detta skedde på en halvö i Umeälven, uppströms från nuvarande stadskärna, Öhn (nuvarande Gammplatsen, som sedan tidigare fungerat som ett större vinterviste för samerna inom området). Öhn utsågs 1607 till kyrk- och marknadsplats i södra Lappland av Karl IX och Lycksele firade därför sitt 400-årsjubileum år 2007.

Allt efter att bebyggelsen växte runt kyrkan blev det klart att den relativt lilla halvön inte längre lämpade sig för vidare expansion. År 1785 beslöt sockenstämman att anlägga en ny kyrka och flyttade marknadsplatsen till den så kallade Heden en bit nedströms. År 1926 blev Lycksele köping (Lycksele köping), två år efter att delen Hällnäs - Lycksele av järnvägslinjen mellan Hällnäs och Storuman färdigställts. Den återstående bandelen till Storuman blev färdig 1930. Lycksele fick stadsrättigheter år 1946, Lycksele stad, som den första i Lappland. Orten kallas "Lappstockholm" och marknadsför sig som "staden i Lappland" med hänvisning till det faktum att orten dels var Lapplands första stad, dels att orten tidigt blev en viktig mötesplats.

Efter järnvägens ankomst utvecklades Lycksele till en typisk småstad med mindre industrier och viktiga offentliga institutioner som lasarett, gymnasium och tingsrätt.

Efter en befolkningstopp på 1970-talet har ortens invånarantal sjunkit men på senare tid bromsats upp tack vare en expanderande gruvindustri. Orten är dock fortfarande drabbad av avfolkning, om än kanske i något mindre utsträckning än jämförbara orter i Norrlands inland. År 2000 bodde det 8 692 personer i Lycksele. Fem år senare hade siffran minskat till 8 597 personer.

Administrativa tillhörigheter

redigera

Lycksele var och är kyrkby i Lycksele socken och ingick efter kommunreformen 1862 Lycksele landskommun. 6 juni 1884 inrättades i landskommunen Lycksele municipalsamhälle samt Lycksele marknadsplats municipalsamhälle, vilket upplöstes 29 februari 1924. Lycksele municipalsamhälle med närområde bröts 1929 ut ur landskommunen och bildade Lycksele köping. Köpingskommunen ombildades i sin tur 1946 till Lycksele stad som 1971 uppgick i Lycksele kommun i vilken orten sedan dess är centralort.[8]

I kyrkligt hänseende har Lycksele sedan 1606 hört till Lycksele församling. [9]

Orten ingick till 1971 i Lycksele tingslag och därefter i Lycksele domsaga.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Lycksele 1900–2020[10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
901
1960
  
6 446
1965
  
6 776
1970
  
7 879
1975
  
8 586
1980
  
8 856
1990
  
9 310 804
1995
  
9 240 833
2000
  
8 692 857
2005
  
8 597 858
2010
  
8 513 853
2015
  
8 545 727
2020
  
8 660 839

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Lycksele har subarktiskt klimat med långa kalla vintrar, och korta somrar. Den högsta temperatur som uppmätts på orten är 33,5 grader Celsius (juli 2014) och den lägsta är -43,0 grader (januari 1956).[källa behövs]

Lyckseles årliga nederbörd, samt de lägsta och de högsta medeltemperaturerna för ett helt år.[12]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde −8 −6 0 5 12 17 19 17 12 4 −3 −7
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −15 −15 −11 −5 1 7 10 8 3 −2 −8 −13
 Nederbörd 30,6 24,3 23,3 21,8 28,5 49,2 70,9 61 34,3 33,8 31,9 25,3

Stadsdelar

redigera

I Lycksele finns stadsdelarna Hamn, Lugnet, Palmsunda, Södermalm, Jonsta, Forsdala, Villaryd, Forsbacka, Nydala, Norrmalm, Norräng och Furuvik.

Kommunikationer

redigera

Lycksele flygplats ligger 6 km från staden.

Bussar går längs Blå Vägen till bland annat Umeå och Mo i Rana i Norge, samt till alla kringliggande kommuner.

Förr gick flera dagliga rälsbussturerTvärbanan från Storuman via Lycksele till Vännäs, som är en järnvägsknut för vidare transport till Umeå och övriga Sverige. Persontrafik på järnvägen från Lycksele återupptogs i augusti 2011 då Norrtåg öppnade sin linje Lycksele-Umeå men ligger sedan 2022 åter nere.[13]

Näringsliv och offentlig verksamhet

redigera
 
Lycksele lasarett

Lycksele sjukhus (tidigare benämnt Lycksele lasarett) tog emot sina första patienter i december 1961, och invigdes officiellt i januari 1962. Sjukhuset hade redan från start laboratorium, kirurgi, BB och röntgenavdelning, och senare under 1960-talet tillkom narkosläkare, en liten intensivvårdsavdelning och en långvårdsklinik.[14]

Sjukhuset, som har närmare 600 anställda och ett 80-tal vårdplatser, bedriver alltjämt akutsjukvård och förlossningsverksamhet. Det har ansvar för fetmakirurgi i hela länet och utför även höftoperationer. Länets ambulanshelikopter, som utför fler än 500 uppdrag per år, är stationerad vid sjukhuset.[15]

Befolkningen inom upptagningsområdet – större delen av Västerbottens läns inland – med en yta lika stor som landet Schweiz, har sedan 1960-talets början minskat från drygt 60 000 personer till cirka 40 000. Sjukhuset har hotats av nedläggning, men 2017 beslutades om en större renovering, beräknad att vara klar 2030.[16]

I kommunen arbetar cirka 30 % inom vård och omsorg, vilket är mer än riksgenomsnittet.

Andra stora näringar som ger arbetstillfällen är handel, kommunikation, tillverkning och utvinning.

Föreningar och organisationer

redigera

Lycksele har ett rikt föreningsliv med ca 245 föreningar.

Utbildning

redigera
 
Lycksele kyrka uppfördes 1799 efter ritningar av P. W. Palmroth

I Lycksele kommun finns det tio grundskolor, inklusive anpassad grundskola och språkklass. På Tannbergsskolan, Lyckseles gymnasium, finns ett flertal nationella program, skid-, hockey- och fotbollsgymnasium, anpassad gymnasieskola samt vuxenutbildning. Lycksele har även en filial till Umeå universitet.

Trossamfund

redigera

Trots att Lycksele är en liten stad med bara drygt 8 000 invånare har flera SM-guld tagits av dess invånare. Bara byarna Tannsele (57 invånare), Hedlunda (221 invånare) och Helsingfors i Lyckseles utkant, har haft 12 individuella Sverigemästare och dessutom tagit flera SM-guld i lagtävlan samt VM-guld. I synnerhet har dessa guld tagits i längdskidåkning.[20] I staden finns ett skidgymnasium och 41 idrottsföreningar. I Lycksele finns även en alliansförening för samverkan mellan kommunens idrottsföreningar: LiDS - Lycksele idrott i samverkan.

Sevärdheter

redigera

Kända personer

redigera

Några kända svenska personer som har anknytning till Lycksele är:

Se även

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 17 februari 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Avser både marknadsplatsen och kyrkoplatsen.
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ Lycksele Arkiverad 15 september 2010 hämtat från the Wayback Machine. på MSN Weather
  13. ^ Norrtåg: Lycksele, läst 7 maj 2024
  14. ^ ”Västerbottens läns läkareförening 1902–2002” (pdf). 2002. Arkiverad från originalet den 10 september 2010. https://web.archive.org/web/20100910073608/https://www.slf.se/upload/7220/Jubileumsskrift%20VLF%202002.pdf. Läst 7 november 2017. 
  15. ^ ”Lycksele lasarett”. Västerbottens läns landsting. 18 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107170019/https://www.vll.se/startsida/halsa-och-vard/vara-sjukhus/lycksele-lasarett. Läst 7 november 2017. 
  16. ^ ”Nedläggningshotat lasarett ska byggas om för en miljard”. SvT Västerbotten. 19 september 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/lycksele-lasarett-byggs-om-for-en-miljard. Läst 7 november 2017. 
  17. ^ Pingstkyrkan Lycksele
  18. ^ Missionskyrkan Lycksele Arkiverad 11 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ [1]
  20. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818023849/http://www.alltomlycksele.se/LIF/index.asp?lev1=498&lev2=1237&Id=1237. Läst 26 februari 2010. 

Externa länkar

redigera