Skidskytte

vintersport där längdskidåkning och gevärssportskytte blandas

Skidskytte (engelska/franska: biathlon) är en vintersport och precis som namnet antyder en kombination av två sporter, längdskidåkning och skytte. I skidskytte användes tidigare, precis som inom längdskidåkningen, klassisk stil men 1986 godkändes fristil i skidskytte.

Skidskytte
Flera tävlande skjuter liggande skytte på skjutvallen vid olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver
Flera tävlande skjuter liggande skytte på skjutvallen vid olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver
Högsta förbundIBU
Först utövadNorge, 1700-talet
Egenskaper
KontaktsportNej
KönsmixadJa, mixad stafett i Olympiska spelen
KategoriseringMilitäridrott
Skidsport
Skytte
Vintersport
UtrustningGevär
Skidor
Stavar
SpelplatsUtomhus, skidspår
OS1924; 1960– (modern form)

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Den tyske skidskytten Sven Fischer, känd för att tävla utan handskar.

BakgrundRedigera

Sporten har sitt ursprung i Norge där norska soldater utövade den i något annorlunda form. Den första kända tävlingen ägde rum 1767 då gränssoldater i Norge tävlade mot varandra i olika grenar som att träffa måltavla under utförsåkning på skidor, distanslopp på skidor, slalom och störtlopp. Grenarna premierades med pengar var för sig och var således inte en kombinationsidrott av skytte och längdskidåkning.[1]

Gradvis blev sporten vanligare i Skandinavien och utövades mycket av militärer som alternativ träning. Under namnet Militärpatrull fanns kombinationen av skidåkning och skytte med som en gren i de olympiska vinterspelen 1924, och som en uppvisningssport 1928, 1936 och 1948. Därefter kom sporten inte med på det olympiska programmet förrän 1960 eftersom man internationellt inte kunde enas om reglerna.

För att stimulera skid- och skytteintresset i Sverige instiftade Svenska Dagbladet under andra världskriget Skidskyttemärket med devisen "frihetens värn".[2]

Internationell spridningRedigera

Intresset för skidskytte var tidigare starkt begränsat till ett fåtal länder, men under 1950-talet började populariteten öka i Sovjetunionen och Sverige.

De första världsmästerskapen hölls 1958 i Saalfelden, Österrike. [3] Då tävlades det bara i 20 km individuellt eller distans som det framförallt kallas numera. Endast herrar deltog, damerna började tävla i världsmästerskap 1984, och vid olympiska spelen i samband med vinterspelen 1992 i Albertville.

Teknikutveckling och organisationRedigera

Från och med 1978 slutade man att använda grovkalibriga vapen och skjutavståndet 150 meter, och började istället att använda finkalibriga vapen (.22 Long Rifle) och ett skjutavstånd på 50 meter. Mekaniska måltavlor började användas i samband med olympiska vinterspelen 1980 i Lake Placid, New York, USA. 1985 introducerades fristil inom längdskidåkningen och året därpå godkändes stilen inom skidskytte.

1948 bildades Union Internationale de Pentathlon Moderne et Biathlon (UIPMB) för att standardisera reglerna i skidskytte och modern femkamp. 1993 bröt man ut skidskytte ur UIPBM och bildade Internationella Skidskytteförbundet International Biathlon Union (IBU). Svenska Skidskytteförbundet bildades 1986.

Ordförande i UIPMB/IBURedigera

ReglerRedigera

GrundreglerRedigera

De tävlande åker skidor runt en bana, beroende på vilken disciplin de tävlas i skjuter man två eller fyra gånger. Hälften i liggande och hälften i stående. Beroende på skytteprestationen får man tillägg i tiden eller extra sträcka att åka.

Varje skjutning måste skidskytten träffa fem måltavlor, för varje bom blir man straffad på tre olika sätt beroende på disciplin:

  • Åka straffrundan som är omkring 150 m. Det brukar ta mellan 20 och 30 sekunder för de bästa skidskyttarna,
  • Få en minuts tillägg till totaltiden eller
  • Använda extraskott för att träffa alla måltavlorna. Vid varje skjutning finns det tre extraskott tillgängliga, har man ändå inte träffat alla fem får man åka straffrundan.

SkidåkningRedigera

Alla tekniker är tillåtna i skidskytte vilket betyder att skate är att föredra eftersom det går fortast. Numera åker alla skate under tävlingarna.

SkytteteknikRedigera

 
Tina Bachmann i stående skytte. Gevärets olika delar, från vänster: stocken med kindstöd och bakkappa, högerhanden om pistolgreppet och avtryckaren, åkarens ögon vid dioptern och med blicken mot måltavlan genom korntrumman längst fram på gevärspipan, gevärets centrala slutstycke med repeteringsarm och lådan ovanpå, samt där framför fyra patronmagasin (med fem skott i vardera) fästade på magasinshållaren.[4]

I distans, jaktstart och masstart skjuter man fyra gånger, två i liggande och två i stående. I sprint och stafett skjuter man två gånger, en gång i liggande och en gång i stående. Varje skjutning består av fem skott.

Skjutavståndet är 50 m och måltavlans diameter i liggande är 45 mm och i stående är den 115 mm. Geväret måste väga minst 3,5 kg och ammunitionen som man använder sig av är av kaliber .22 Long Rifle.

I distanstävlingar leder varje missat skott till en tilläggsminut medan man i övriga grenar tvingas åka en straffrunda på cirka 150 m. I stafett har man förutom sina fem ordinarie skott även tre extraskott att ta till för att träffa måltavlorna med innan man eventuellt måste genomföra straffrundor.

DisciplinerRedigera

DistansRedigera

20 km för herrar och 15 km för damer med intervallstart. Detta är den äldsta disciplinen i skidskytte. De tävlande skjuter fyra gånger i följande ordning: liggande, stående, liggande, stående. Totalt 20 skott; för varje bom får man 1 minuts tillägg i totaltiden.

SprintRedigera

Sprintloppet är 10 km för herrar och 7,5 km för damer och man startar med intervallstart. I sprint skjuter man två gånger, först liggande, sedan stående; för varje bom får man åka en straffrunda som är ca 150 m lång. Det brukar ta ca 23 sekunder för herrar och 25 sekunder för damer att åka.

JaktstartRedigera

Jaktstarten är 12,5 km för herrar och 10 km för damer. Man startar med samma ordning och tidsskillnad som slutresultatet i en annan tävling, oftast en sprinttävling. Man skjuter fyra gånger, liggande, liggande, stående, stående. Varje bom resulterar i en straffrunda. Den som först korsar mållinjen vinner.

MasstartRedigera

I masstarten startar alla åkare samtidigt. Herrarna åker 15 km och damerna 12,5 km. Man skjuter fyra gånger, liggande, liggande, stående, stående. För varje bom får man åka en straffrunda. Först i mål vinner.

StafettRedigera

Ett stafettlag består av fyra deltagare. Hos herrarna åker varje tävlande 7,5 km och skjuter två gånger, en gång liggande och en gång stående. Damerna åker 6 km och skjuter också två gånger. Vid varje skjutning har deltagarna åtta försök att träffa de fem måltavlorna, men de tre sista skotten måste laddas om ett och ett. Om man trots extraskotten inte träffat alla de fem måltavlorna på de åtta skotten, får man åka lika många straffrundor som missade måltavlor. Lagen startar samtidigt på första sträckan och vid växlingarna måste åkarna beröra varandra för att växlingen ska vara giltig.

MixedstafettRedigera

I mixedstafetten deltar två damer och två herrar i stafettlaget. Damerna åker 6 km och sedan herrarna 7,5 km var. Reglerna är desamma som i den vanliga stafetten.

TävlingarRedigera

VärldscupenRedigera

Huvudartikel: Världscupen i skidskytte

Tävlingarna arrangeras på olika orter runtom i världen, främst Europa, Nordamerika och Asien, under vintern. Vanligtvis påbörjas säsongen mot slutet av november/början av december och löper fram till mars, och vanligtvis tävlar man från onsdag/torsdag-söndag under tävlingsveckorna. Poängen räknas sedan samman.

Herrtävlingen hade premiär säsongen 1977/1978, damtävlingen säsongen 1982/1983 men kallades "Europacupen" fram till säsongen 1986/1987 även om deltagandet inte var begränsat till européer.

I skidskytte fick man världscuppoäng även i världsmästerskap och olympiska spel, något som inte förekommer i många andra vintersporter.

PoängsystemRedigera

Poängsystem sedan säsongen 2008/2009
Placering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
Poäng 60 54 48 43 40 38 36 34 32 31 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1

Återkommande tävlingsorterRedigera

 
Östersunds skidstadion vid världsmästerskapen i skidskytte 2008. Östersund är även en återkommande ort för världscuptävlingar i skidskytte.

Världscupen och världsmästerskapen i skidskytte hålls av tradition på ett mindre antal platser.

Land Tävlingsplatser
  Finland Kontiolax Lahtis
  Italien Antholz-Anterselva San Sicario
  Kanada Canmore, Alberta Valcartier
  Norge Beitostølen Holmenkollen Lillehammer
  Ryssland Chanty-Mansijsk Ufa Novosibirsk
  Slovakien Osrblie
  Slovenien Pokljuka
  Sverige Östersund
  Tyskland Oberhof Ruhpolding
  USA Fort Kent, Maine

Presque Isle, Maine

Lake Placid, NY Soldier Hollow, UT
  Österrike Hochfilzen Saalfelden

Framgångsrika svenska tävlandeRedigera

Skidskytte i populärkulturenRedigera

De mekaniska måltavlorna visades 1981 i James Bond-filmen Ur dödlig synvinkel (For Your Eyes Only) då James Bond besöker Cortina d'Ampezzo under pågående skidskyttetävling.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Det Holtaaldske Skielober Compagnie 1718-1826” (pdf). Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310113843/http://kildenett.no/filearchive/det_holtaalske_skielober_compagnie_1718-1826.pdf. Läst 14 december 2009. 
  2. ^ http://www.beredskapsmaerken1939-1945.se/propaganda.htm
  3. ^ ”OS gren för gren”. Svenska dagbladet. 8 februari 2010. http://www.svd.se/os-gren-for-gren. Läst 10 januari 2016. 
  4. ^ ”Geväret och service”. www.skidskytte.se. http://www.skidskytte.se/ARBETSRUM/verktygsladan/Skytte/Gevaretochservice. Läst 22 februari 2018. 

Externa länkarRedigera