Skellefteå kommun

kommun i Västerbottens län, Sverige

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Skellefteå kommun
Kommun
Skellefteå stadshus och stadspark.jpg
Stadshuset (kommunhuset) vid stadsparken
SloganGe idéerna plats
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
CentralortSkellefteå
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal9 944,95 kvadratkilometer ()[1]
- därav land6 802,31 kvadratkilometer[1]
- därav vatten3 142,64 kvadratkilometer[1]
Folkmängd73 615 ()[2]
Bef.täthet10,82 inv./km² (land)
Läge
Skellefteå Municipality in Västerbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater64°45′N 20°57′Ö / 64.75°N 20.95°Ö / 64.75; 20.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkellefteå domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2643[3]
Anställda9 125 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2482
GeoNames602912
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är till ytan Sveriges största kustkommun, varigenom ett flertal älvar, däribland Skellefteälven, rinner genom. I området finns Skelleftefältet med guld-, silver- och kopparmalm som är basen för näringslivet med företag som Boliden.

Sedan 1995 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har uteslutande haft rött styre.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875[5] och Bureå landskommun 1914.

Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domkrets.[8]

GeografiRedigera

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun,[9] gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

TopografiRedigera

I de östra delarna av kommunen är kustbygd mot Bottenviken och övergår i kuperad skogsbygd mot väster. De kuperade områdena består av morän med barrskog medan kustområdena till stor del saknar ett sådant täcke. Graniter och gnejser dominerar berggrunden och i Skelleftefältet finns guld-, silver- och kopparmalm i de malmförande vulkaniska bergarterna. Långsträckta isälvsavlagringar återfinns i dalgångarna som följer berggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. På flera ställen, däribland områden kring Lövånger och Missenträsk finns utdragna moränryggar, så kallade drumliner.[10]

HydrografiRedigera

Genom kommunen flyter Skellefteälven, som börjar i källsjön Ikesjaure och fortsätter sedan sydöst genom Hornavan, Uddjaur och Storavan med utlopp i Skellefteå till Bottenviken.[11] I Skellefteå kommun återfinns även Bureälven som har sitt ursprung i Bastuträsk, Norsjö kommun och har sitt utlopp i Bureå mot Bottenviken.[12] Byskeälven börjar i området kring Arvidsjaur och passerar Byske innan den mynnar ut i Byskefjärden i Bottenviken,[13] och Kågeälven är en sju mil lång skogsälv med början i Stavaträsk och mynnar ut i Bottenviken vid Kåge.[14] Slutligen rinner även Åbyälven, som börjar i Arvidsjaur kommun, genom kommunen. Åbyälven är klassad som Natura 2000-område.[15]

I Skellefteå kommun finns ungefär 100 sjöar.[16]

Större sjöarRedigera

Mindre sjöarRedigera

Vattendrag: norr till söderRedigera

NaturskyddRedigera

Ungefär 0,6 procent av Skellefteå kommuns areal hade år 2022 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Det första naturreservatet, Skötgrönnan, bildades år 1968 och därefter har det blivit allt fler fram till år 2001 då det senaste naturreservatet, Daglösten, bildades. Totalt fanns 17 naturreservat år 2022. Det största naturreservatet var Innerviksfjärdarna,[17] som omfattade 1530 hektar. Där återfinns bland annat 190 fågelarter.[18]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar. Dessa var Bureå församling, Burträsk församling, Byske-Fällfors församling, Jörn-Bolidens församling, Kågedalens församling, Lövångers församling, Skellefteå landsförsamling, Skellefteå S:t Olovs församling samt Skellefteå S:t Örjans församling.

 
Distrikt inom Skellefteå kommun

Efter en lagändring som trädde ikraft år 2016 delas till exempel folkbokföring och fastigheter istället in i distrikt.[19][20] De nya distrikten i Skellefteå kommun är Boliden, Bureå, Burträsk, Byske, Fällfors, Jörn, Kalvträsk, Kågedalen, Lövånger, Skellefteå landsdistrikt, Skellefteå Sankt Olov samt Skellefteå Sankt Örjan.[21]

TätorterRedigera

Det finns 20 tätorter i Skellefteå kommun:[22]


NrTätorterFolkmängd
1 Skellefteå 35 516
2 Ursviken 3 913
3 Skelleftehamn 3 096
4 Bureå 2 533
5 Kåge 2 376
6 Byske 1 785
7 Boliden 1 661
8 Burträsk 1 573
9 Ersmark 875
10 Lövånger 810
11 Jörn 777
12 Medle 543
13 Ostvik 537
14 Kusmark 448
15 Myckle 416
16 Örviken 399
17 Drängsmark 345
18 Södra Bergsbyn och Stackgrönnan 342
19 Bygdsiljum 333
20 Klutmark 207

Styre och politikRedigera

Skellefteå kommun har sedan länge varit ett starkt socialdemokratiskt fäste och Socialdemokraterna har styrt kommunen sedan 1942. De har haft egen majoritet i alla val sedan dess förutom 2002 och det senaste valet 2018. Kommunen styrs sedan valet 2018 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, liksom var fallet under mandatperioden 2002-2006.[23]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Karl-Erik Lundström (S)[24] 1964 31 december 1979
  Lorentz Andersson (S) 1 januari 1980 2001
  Bert Öhlund (S) 2001 31 juli 2013[25]
  Lorents Burman (S) 1 augusti 2013-[25]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Lorents Burman
Förste vice ordförande S Evelina Fahlesson
Andre vice ordförande V Agneta Hansson

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter. Sju av dessa tillhör socialdemokraterna. Moderaterna, centerpartiet och vänsterpartiet har två ledamöter var. Liberalerna respektive Sverigedemokraterna har en ledamot.[26]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Tomas Marklund
Förste vice ordförande L Kerstin Olofsson
Andre vice ordförande S Daniel Ådin
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Iosif Karambotis S Anna Lundström
Fritidsnämnden V Joakim Wallström S Jonna Lundgren
Bygg- och miljönämnden S Felicia Lundmark M Micaela Löwenhöök
Nämnden för support och lokaler S Tomas Teglund C Leif Holmqvist
Samhällsbyggnadsnämnden S Sara Keisu MP Linnea Öhman
För- och grundskolenämnden S Fredrik Stenberg V Jeanette Velander
Gymnasienämnden S Felicia Lundmark V Torbjörn Häggmark
Konsumentnämnden S Valter Stenberg V Lilian Nilsson
Kulturnämnden S Emilia Hallin V Christina Nyström
Personalnämnden S Maria Marklund M Dick Hellman
Valnämnden S Tobias Wass KD Per-Ivar Skogqvist

Mandatfördelning i Skellefteå kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197033111115
3311115
6187,5
53
19733317636
3317636
6589,8
5510
197623315636
3315636
6590,2
4817
197923314736
3314736
6590,2
4421
198223613437
3613437
6590,3
4421
198523610836
3610836
6589,2
4619
1988235210844
3510844
6585,9
4520
1991234111656
3411656
6586,2
4322
199443737635
43737635
6586,9
3629
199873425854
7345854
6581,8
3332
2002632261054
63261054
6580,06
3530
200663526844
6356844
6581,45
3134
201063345836
63345836
6583,77
3629
2014634426526
6344656
6584,90
3431
2018630257429
6305749
6586,15
3233
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Skelleftehamn V 55,56  % 44,26  %
M Morö Backe V 20,22  % 14,16  %
C Burträsk V 26,90  % 10,25  %
V Anderstorp Ö 14,26  % 8,62  %
SD Boliden 15,43  % 8,04  %
L Brännan-Mobacken 12,68  % 6,58  %
KD Lövånger N 6,74  % 3,65  %
MP Morön-Hedensbyn 5,76  % 3,47  %
FI Anderstorp N 0,71  % 0,29  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationerRedigera

Skellefteå kommun har antagit en strategi för att utveckla det internationella samarbetet. Det handlar dels om att fler ska vilja flytta till kommunen och investera i näringslivet, men också om internationellt bistånd samt påverkansarbete (lobbying) för att påverka beslut som fattas inom EU. I detta syfte har ett Europa Direktkontor etablerats i Skellefteå stadshus.[27]

Skellefteå kommun har fem vänorter. "Med dessa har kommunen utvecklat internationellt samarbete i form av projekt och avtalade kontakter. Kontakter upprätthålls genom besök, brev och mailkontakter. Kontakterna kan vara regelbundna över en period av samarbete kring särskilda projekt, sedan kan de vara mer sporadiska under andra tider".[28]

Vänortssamarbetet inleddes år 1946 och då med den finska staden Brahestad och den norska staden Mo i Rana. År 1967 utvecklades samarbete med tjeckiska staden Pardubice och år 1982 med Tallinn. År 2007 upprättades ett vänortssamarbete med danska kommunen Vesthimmerland. Per år 2022 bedrevs inget samarbete med Mo i Rana och Tallinn.[29] År 1998 upprättades ett vänortssamarbete med den kinesiska orten Tongling,[30] men samarbetet blev hårt kritiserat och avslutades år 2021.[31]

Förutom vänortssamarbete har Skellefteå kommun olika typer av samarbete med finska Jakobsstad samt Chichibu i Japan. Skellefteå museum har även ett samarbete med sidenmuséet i Chichibu.[29]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

ArbetsmarknadRedigera

Privat sektor med 22 064 av totalt 32 409 personer (2009) dominerar när det gäller andel sysselsatta. Detta motsvarar cirka 68 procent av alla sysselsatta.[32][33] Den största arbetsgivaren år 2020 var Skellefteå kommun med 7 122[34] och den största privata arbetsgivaren var Boliden med 1 525 anställda samma år.[35] Bland andra större arbetsgivare märks Skellefteå lasarett med 1 200 anställda år 2021[36], IT-företaget Tietoevry[37] och Northvolt.[38]

NäringslivRedigera

Varje år rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i de svenska kommunerna. På den listan har Skellefteå kommun legat lågt under perioden 2012 till 2021 med bästa placeringen år 2018 på plats 183 och sämsta placering år 2012 på plats 261.[39]

Energi och råvarorRedigera

 
Kommunägda Skellefteå Kraft är det näst största svenska kraftbolaget efter Vattenfall.

En betydande andel av Sveriges mineraltillgångar finns i Skelleftefältet.[40] Till största del består fältet av sura vulkaniter som är runt 1,9 miljarder år gamla. Ett stort antal av dessa är komplexa sulfidmalmer som inkluderar zink, koppar och guld.[41]

I kommunen finns det kommunalt ägda bolaget Skellefteå Kraft.[42] År 2019 var Skellefteå kommun den svenska kommun där vindkraften ökade mest.[43] År 2021 kom 89,1 procent av Skellefteå Krafts produktion från förnybara källor. De sista procenten kom från kärnkraft genom delägarskap i kärnkraftsanläggningen Forsmark.[44] Bland annat i Skellefteälven finns flera vattenkraftverk.[45]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

 
Skellefteå kommuns bussbolag Skelleftebuss AB har bussar som drivs med biogas som produceras i kommunens biogasverk.

Trafikverket har fått i uppdrag att bygga Norrbottniabanan som ska sträcka sig från Ytterbyn i södra delen av kommunen genom Skellefteå centrum och norrut mot Piteå, med två regionaltågstationer i Bureå och Byske.[46] Sträckan in till Skellefteå beräknas vara klar efter år 2033.[47]

Skellefteå Airport invigdes år 1961 och är belägen i Falmark. Därifrån går reguljärtrafik till Arlanda samt charterresor utrikes. År 2020 blev flygplatsen fossilfri[48] och ambitionen är att flygplatsen ska bli ett nav för utveckling av elflyg.[49]

InternetRedigera

I mitten på 2010-talet hade 80 procent av hushållen i kommunen tillgång till bredband. Genom projektanslag inom landsbygdsprogrammet beviljades Skellefteå Kraft omkring 200 miljoner för att bygga ut bredbandsnätet i ett 40-tal byar under åren 2017 till 2020.[50] År 2022 hade 93 procent av alla hushåll och företag i Skellefteå Kommun tillgång till 1000 mbit/s, vilket var lägre än det nationella målet på 98 procent till 2025.[51]

Utbildning och forskningRedigera

I Skellefteå kommun finns tre kommunala gymnasieskolor- Anderstorpsgymnasiet, Baldergymnasiet och Naturbruksgymnasiet. Naturbruksgymnasiet är beläget i Burträsk och har även elevinternat. Det finns också tre privata gymnasieskolor, samtliga belägna i centrala Skellefteå- Guldstadsgymnasiet, Praktiska gymnasiet samt Yrkesgymnasiet.[52]

Det finns tre folkhögskolor. Edelviks folkhögskola finns i Burträsk, Medlefors folkhögskola i västra delen av Skellefteå och Solviks folkhögskola som finns i Frostkåge.[53]

Vid Campus Skellefteå finns utbildning på universitets- och högskolenivå men också Yh och Vuxenutbildning. Bland annat bedriver Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mälardalens universitet utbildning på Campus Skellefteå.[54] I Skellefteå bedrivs forskning bland annat gällande träteknik.[55]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
71 402
1975
  
72 492
1980
  
74 210
1985
  
74 282
1990
  
75 258
1995
  
75 348
2000
  
72 476
2005
  
71 910
2010
  
71 641
2015
  
72 031
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

StatistikRedigera

År 2021 ökade befolkningsmängden i kommunen med 553 personer. Könsfördelning var relativt jämn där andelen kvinnor var 48,9 procent och andelen män 50,3 procent. Medelåldern var 43,7 år, vilket var högre än genomsnittet för riket som var 41,6 år. 81,5 procent var bosatta i en tätort, resterande på landsbygden. Detta var lägre än genomsnittet för Sverige där andelen bosatta i tätorter var 87,6 procent. 50,2 procent var sammanboende vilket var högre än genomsnittet för Sverige som var 45,8 procent.[56]

MinoriteterRedigera

Skellefteå kommun hade ansökt om att få tillhöra förvaltningsområdet för finska, men fick de första två gångerna avslag.[57] Men ännu en ansökan lämnades in och sedan år 2018 tillhör Skellefteå kommun förvaltningsområdet för finska.[58] Året därpå utsågs kommunen till Årets Sverigefinska kommun,[59] ett pris som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.[60]

År 2004 lades den dåvarande sameföreningen ned i kommunen men efter 18 år återupptogs verksamheten år 2022.[61] Samma år fattade kommunstyrelsen enhälligt beslut om att ansöka om att Skellefteå blir förvaltningsområde för samiska.[62]

MigrationRedigera

År 2016 tog Skellefteå kommun emot 0-5 kommunmottagna flyktingar per 1000 invånare. Det vill säga flyktingar som inte själva ordnat boende i kommunen.[63]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 879, eller 8,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 024 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 192, eller 4,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 71 813 den 31 december 2002).[64]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Skellefteå kommun 72 024 personer. Av dessa var 5 115 personer (7,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[65]

ReligionRedigera

70 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan 2019[66] som består av fem församlingar – Byske-Fällfors, Kågedalens, Jörn-Bolidens, Sankt Olovs församling och Skellefteå landsförsamling.[67] Bland kyrkor märks Skellefteå landsförsamlings kyrka med anor från 1500-talet. Den uppges vara en av de största landskyrkorna i Sverige.[68] Katolska kyrkan finns också representerad genom Sankta Maria katolska kapellförsamling.[69]

Pingstkyrkan i Skellefteå bildades 1931 och hade 2021 omkring 600 medlemmar varav 30 procent var utrikesfödda, varav många från persisktalande länder.[70] Jehovas vittnen hade 2019 cirka 250 medlemmar i kommunen.[71] I kommunen finns också Skellefteå moské,[72] EFS[73] och Equmeniakyrkan.[74]

HälsaRedigera

Psykisk hälsaRedigera

Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 68 procent av kvinnorna och 70 procent av männen under åren 2018 till 2021 att de hade bra eller mycket bra allmän psykisk hälsa. Vilket är i paritet med genomsnittet för Sverige.[75]

Fysisk hälsaRedigera

Den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan är vanligast förekommande i trakterna kring Skellefteå och Piteå. Där 50 per 100 000 invånare lider av sjukdomen, vilket kan jämföras med snittet för Sverige där 1 till 2 per 100 000 invånare lider av sjukdomen.[76]

KulturRedigera

KonstarterRedigera

Offentlig konstRedigera

Sedan 1962 har kommunen avsatt en procent av "byggnationskostnaderna, nybyggnationer och ombyggnationer" till "konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer".[77] År 1995 invigdes fontänen LyftetGuldtorget, som består av ett ägg, en fisk, en fågel och cylinder i olikfärgad granit.[78] Under 2000-talet har flera offentliga utsmyckningar gjorts inomhus som exempelvis det takhängande Hubba Bubba Heaven på Morö Backe förskola och den motivkaklade väggen In Between DaysEddahallen.[79]

ArkitekturRedigera

Skellefteå kommun har en lång tradition av att bygga hus i trä. Under slutet av 1800-talet började byggnaderna att kläs med panel, då det fanns ett stort utbud av hyvlat virke. Det finns ett flertal hus som är byggda i trä som imiterar sten i syfte att husen mer skulle likna de stenbyggnader som fanns i större städer. Men risken för bränder i trähusen, liksom att det år 1924 hittades guld i Boliden, kom att påverka hur arkitekturen i området utvecklades. Skellefteå ville profilera sig som en "guldstad" och under 1930-tal började betong och stål konkurrera med trä och gamla träbyggnader ersattes av putsade funkishus. En saneringsplan antogs och allt fler trähus revs till förmån för byggnader i tegel. Under 1970-talet började invånarna protestera mot att kulturhistoriskt värdefulla byggnader revs och en inventering gjordes. Ett antal kulturhistoriska byggnader revs dock ändå under 1970-talet och 1980-talet.[80] År 1994 infördes en lagändring som öppnade upp för att bygga trähus högre än två våningar och efter det har Skellefteå återgått till träbyggnadstraditionen.[81] År 2021 stod ett av världens högsta trähus klart i och med invigningen av Sara kulturhus.[82][83]

KulturarvRedigera

 
Drängsmarks vatten- och ångsåg.

Den finns ett flertal kulturarv i kommunen, som exempelvis Kyrkstigen mellan Burträsk och Skellefteå, en medeltida lämning efter en kyrka på Klosterholmen i Bureå och Drängsmarks vatten- och ångsåg.[84]

KyrkstäderRedigera

Bonnstan, den lokala kyrkstaden, med anor från 1600-talet beskrevs av Carl von Linné år 1732 – "inwid kyrkian Siällefte, en oräknerlig hoop af huus, liksom en artig stad, med hwita skorstenar, bygd uthi 2:ne gator, med tvärgator bestående af 350 à 400 huus". Kamrarna ägs numer av privatpersoner och området används exempelvis för marknader och midsommarfirande.[85] Byske kyrkstad tillkom i slutet av 1800-talet och var då en av de sista kyrkstäderna som byggdes. Byske kyrkstad byggnadsminnesförklarades 1986.[86] Lövånger kyrkstad byggdes troligtvis på 1600-talet och är en av de äldsta bevarade kyrkstäderna.[87]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt.

Vapnet utarbetades inför hundraårsjubileet av Skellefteås stadsblivande och fastställdes av Kungl. Maj:t 1944. Flera av sammanläggningsenheterna hade egna vapen, men man bestämde sig slutligen för att låta registrera stadsvapnet även för den nya kommunen och det skedde 1988.

SloganRedigera

År 2012 antogs en ny kommunslogan; "Ge idéerna plats."[88]

IdrottRedigera

Skellefteå AIK hockey, som sedan säsongen 2019/2020 kallar sig "Bygdens lag" har haft stora framgångar när det kommit till att ta vara på de hockeyspelare som funnits i närområdet. Bland de större stjärnorna som passerat genom Skellefteå AIK och fortsatt till NHL finns Kusmarkssönerna Pär Lindholm och Viktor Arvidsson.[89] A-laget har vunnit SM-guld tre gånger – 1978, 2013 och 2014.[90]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 Arkiverad 11 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 1 i pdf:en
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  10. ^ ”Skellefteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A5. Läst 5 maj 2022. 
  11. ^ ”Skellefteälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A4lven. Läst 5 maj 2022. 
  12. ^ [http://www.burealven.se/ ”Bure�lven.se - Start”]. www.burealven.se. http://www.burealven.se/. Läst 5 maj 2022. 
  13. ^ ”Byskeälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/byske%C3%A4lven. Läst 5 maj 2022. 
  14. ^ ”Kågeälven,  sportfiske i Västerbotten, Kågeälv”. www.sportfiskeguide.se. https://www.sportfiskeguide.se/spfguide/vatten/kagealv.htm. Läst 5 maj 2022. 
  15. ^ ”Åbyälvens Nedre FVO”. Åbyälvens Nedre FVO. https://abyalven.se/. Läst 5 maj 2022. 
  16. ^ ”Djupkartor”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/bo-trafik-och-miljo/naturvard-parker/sjoar-och-vattendrag/djupkartor. Läst 5 maj 2022. 
  17. ^ ”Naturreservat”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/bo-trafik-och-miljo/naturvard-parker/naturvard/naturreservat. Läst 5 maj 2022. 
  18. ^ ”Innerviksfjärdarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/innerviksfjardarna.html. Läst 5 maj 2022. 
  19. ^ ”Framtidens folkbokföring efter distrikt istället för församling”. www.raa.se. https://www.raa.se/2014/06/framtidens-folkbokforing-efter-distrikt-istallet-for-forsamling-2/. Läst 5 maj 2022. 
  20. ^ ”Administrativ indelning”. Lantmateriet.se. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodataprodukter/fragor-och-svar-om-geodataprodukter/administrativ-indelning/. Läst 5 maj 2022. 
  21. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  22. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  23. ^ Kommunens officiella webbplats
  24. ^ http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Kommun%20och%20politik/cd82be22-6d0a-4d69-a3b9-b1511d57833b.pdf
  25. ^ [a b] Skellefteå kommun, kommunfullmäktige: Protokoll 11 juni 2013: § 134 Avsägelse från Bert Öhlund (S) av uppdraget som ledamot och ordförande i kommunstyrelsen och eventuellt fyllnadsval Läst 1 mars 2016.
  26. ^ Skelleftea.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016.
  27. ^ ”Internationellt arbete”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete. Läst 4 maj 2022. 
  28. ^ ”Nätverk och vänorter”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete/natverk-och-vanorter. Läst 4 maj 2022. 
  29. ^ [a b] ”Nätverk och vänorter”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete/natverk-och-vanorter. Läst 4 maj 2022. 
  30. ^ ”Kommunens officiella webbplats”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090617213421/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2131. Läst 5 april 2009. 
  31. ^ ”Skellefteå gör slut med kritiserad vänort – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skelleftea-gor-slut-med-sin-kritiserade-vanort/lww881wl. Läst 4 maj 2022. 
  32. ^ Skellefteå kommun - Näringslivsfakta Arkiverad 30 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  33. ^ Näringslivsregister (2012-07-07)
  34. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 maj 2022. 
  35. ^ ”Skellefteå”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  36. ^ ”Skellefteå lasarett”. Region Västerbotten. 12 juli 2021. https://www.regionvasterbotten.se/vara-sjukhus/skelleftea-lasarett. Läst 5 maj 2021. 
  37. ^ ”Tieto en doldis med hundratals medarbetare i Skellefteå – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/ekonomi-naringsliv-finans/artikel/tieto-en-doldis-med-hundratals-medarbetare-i-skelleftea/jv97vqyl. Läst 5 maj 2022. 
  38. ^ BederoffText, Jill (11 februari 2022). ”Northvolt: "Vi anställer 100-200 personer i månaden"”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/northvolt-vi-anstaller-100-200-personer-i-manaden/. Läst 5 maj 2022. 
  39. ^ ”Företagsklimatet i Skellefteå”. www.foretagsklimat.se. https://www.foretagsklimat.se/skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  40. ^ ”SGU – Malmproduktion och trender”. www.sgu.se. Sveriges geologiska undersökning. 18 augusti 2021. https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralstatistik/malmproduktion-och-trender/. Läst 5 maj 2022. 
  41. ^ ”Skelleftefältet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skelleftef%C3%A4ltet. Läst 5 maj 2022. 
  42. ^ ”Energin kommer från Skellefteå”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/naringsliv/naringsliv/stories/2021-11-22-energin-kommer-fran-skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  43. ^ ”Ny statistik över installerad vindkraft 2020”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/ny-statistik-over-installerad-vindkraft-2020/. Läst 5 maj 2022. 
  44. ^ ”Förnybar energiproduktion”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/hallbarhet-for-oss/hallbar-energiforsorjning/fornybar-energiproduktion/. Läst 5 maj 2022. 
  45. ^ ”Vattenkraft”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/. Läst 5 maj 2022. 
  46. ^ Trafikverket. ”Norrbotniabanan i Skellefteå”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-som-stracker-sig-over-flera-lan/norrbotniabanan/norrbotniabanan-skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  47. ^ Nyheter, S. V. T.; Thellenberg, Ida; Bergman, Anna (30 november 2021). ”Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå försenas – klar efter 2033”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/norrbotniabanan-mellan-skelleftea-och-lulea-klar-efter-ar-2035. Läst 5 maj 2022. 
  48. ^ ”Om flygplatsen | Skellefteå Airport”. 10 mars 2021. https://skellefteaairport.se/om-flygplatsen/. Läst 5 maj 2022. 
  49. ^ ”Stora aktörer gör satsning på elflyg på Skellefteå Airport: "Har fantastiska förutsättningar"”. Megafonen Skellefteå. 15 juni 2020. https://megafonen.se/2020/06/stora-aktorer-gor-satsning-pa-elflyg-pa-skelleftea-airport-har-fantastiska-forutsattningar. Läst 5 maj 2022. 
  50. ^ ”Skellefteå Kraft Fibernät AB” (på engelska). skekraft.servicezones.net. https://skekraft.servicezones.net/Home/About. Läst 22 juni 2022. 
  51. ^ ”Bredbandsnätet förser bredband till hushåll och företag”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/bredbandsnatet/. Läst 22 juni 2022. 
  52. ^ ”Skolor”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/barn-och-utbildning/gymnasium/skolor. Läst 5 maj 2022. 
  53. ^ ”Folkhögskola”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/barn-och-utbildning/vuxenutbildning-och-hogre-utbildning/folkhogskola. Läst 5 maj 2022. 
  54. ^ ”Utbildningsanordnare”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/campus-skelleftea/startsida-campus-skelleftea/utbildning/utbildningsanordnare. Läst 5 maj 2022. 
  55. ^ ”Forskning LTU i Skellefteå - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/ltu/Kontakta-oss/LTU-i-Skelleftea/forskning?l=sv. Läst 5 maj 2022. 
  56. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 7 juni 2022. 
  57. ^ ”Skellefteå kommun”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/skelleftea-ger-inte-upp-minoritetsarbetet. Läst 5 maj 2022. 
  58. ^ ”Utvecklingsprogram för minoritetsspråk”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/utvecklingsprogram-for-minoritetssprak. Läst 5 maj 2022. 
  59. ^ ”Skellefteå”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/6509. Läst 22 juni 2022. 
  60. ^ ”Årets sverigefinska kommun”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/6801. Läst 22 juni 2022. 
  61. ^ Nyheter, S. V. T.; Söderlund, Andreas (4 maj 2022). ””Många trodde att de var ensam same i hela kommunen””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/manga-trodde-att-de-var-ensam-same-i-hela-kommunen. Läst 22 juni 2022. 
  62. ^ Nyheter, S. V. T.; Niia, Anna-Karin (14 februari 2022). ”Skellefteå kommun vill bli samiskt förvaltningsområde”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/skelleftea-kommunstyrelseordforande-2023-hoppas-vi-bli-samiskt-forvaltningsomrade. Läst 5 maj 2022. 
  63. ^ ”Integration–Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige” (PDF). Statistiska Centralbyrån. SCB. Oktober 2020. sid. 22. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/integration--analys/pong/publikationer/integration--sa-flyttar-nyanlanda-flyktingar-under-de-forsta-aren-i-sverige/. Läst 6 maj 2022. 
  64. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  65. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  66. ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. 
  67. ^ ”Byske-Fällfors församling”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/byske-fallfors-forsamling. Läst 7 juni 2022. 
  68. ^ ”Landskyrkan”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/landskyrkan. Läst 7 juni 2022. 
  69. ^ ”Skellefteåkyrka blir katolsk”. Kyrkans Tidning. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/skelleftea-kyrka-blir-katolsk. Läst 7 juni 2022. 
  70. ^ ”Pingstkyrkan i Skellefteå firar 90 år – med ett guldläge”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/forsamlingsliv/pingstkyrkan-i-skelleftea-firar-90-ar-med-ett-guldlage/repudz!7kVZt8NpbgiewCEBcxM5kQ/. Läst 7 juni 2022. 
  71. ^ ”Bibeln – Ann-Marie och Svens instruktionsbok – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/bibeln-ann-marie-och-svens-instruktionsbok/jd6p6kvl. Läst 8 juni 2022. 
  72. ^ ”Skellefteå moské tar avstånd från olämplig dödsfilm – ”Vi motarbetar extremism” – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skelleftea-moske-tar-avstand-fran-olamplig-dodsfilm-vi-motarbetar-extremism/wl631gwl. Läst 7 juni 2022. 
  73. ^ ”EFS-KYRKAN I SKELLEFTEÅ”. EFS-KYRKAN I SKELLEFTEÅ. http://www.efskyrkan.nu/. Läst 8 juni 2022. 
  74. ^ ”Om oss”. Equmeniakyrkan Skellefteå. https://equmeniakyrkanskelleftea.se/om-oss/. Läst 8 juni 2022. 
  75. ^ ”Psykisk hälsa — Faktablad — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/psykisk-halsa/. Läst 27 april 2022. 
  76. ^ ”Ärftlig transtyretinamyloidos”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/arftlig-transtyretinamyloidos/. Läst 3 maj 2022. 
  77. ^ ”Offentlig konst”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/skelleftea-konsthall/skelleftea-konsthall/sidor/offentlig-konst. Läst 22 juni 2022. 
  78. ^ ”Vad vet du om Lyftet? Här är berättelsen om verket – Norran”. norran.se. https://norran.se/kultur/skelleftea/artikel/fallossymbol-som-blivit-tackt-av-en-jattekondom-vad-vet-du-om-lyftet-har-ar-hela-berattelsen/lz2k541l. Läst 22 juni 2022. 
  79. ^ ”Offentlig konst, 2000-talet”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/skelleftea-konsthall/skelleftea-konsthall/sidor/offentlig-konst/offentlig-konst-2000-talet. Läst 22 juni 2022. 
  80. ^ ”Den gamla trästaden Skellefteå”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/den-gamla-trastaden-skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  81. ^ ”Vad händer på träfronten idag?”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/vad-hander-pa-trafronten-idag/. Läst 5 maj 2022. 
  82. ^ Nohrstedt, Linda. ”Sara Kulturhus invigt – här är världens fem högsta trähus”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/bygg/sara-kulturhus-invigt-har-ar-varldens-fem-hogsta-trahus-7020422. Läst 5 maj 2022. 
  83. ^ ”Omdebatterat kulturhus invigs i Skellefteå – Norran”. norran.se. https://norran.se/kultur/artikel/omdebatterat-kulturhus-invigs-i-skelleftea/rmx2z68j. Läst 5 maj 2022. 
  84. ^ ”Kulturturism”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/pa-museet/kulturmiljo/kulturturism/. Läst 21 juni 2022. 
  85. ^ ”Bonnstan”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/290832/Bonnstan/. Läst 21 juni 2022. 
  86. ^ Historik Byske kyrkstad. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/itc-content/uploads/2018/11/byske-kyrkstad.pdf. 
  87. ^ ”Lövånger Kyrkstad”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/296812/Lovanger-Kyrkstad/. Läst 22 juni 2022. 
  88. ^ Kommunen vill "Ge idéerna plats"”. Sveriges Radio. 27 juni 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5169921. Läst 27 april 2022. 
  89. ^ ”Mer än bara hockey: Skellefteå AIK - Bygdens lag”. SHL.se. http://www.shl.se/artikel/dlz3al10v-403dd/mer-an-bara-hockey-skelleftea-aik-bygdens-lag. Läst 5 maj 2022. 
  90. ^ ”Historik & meriter”. Skellefteå AIK. http://www.skellefteaaik.se/article/ezm6akejm-5n5bi1/historik-meriter. Läst 5 maj 2022. 

Externa länkarRedigera