Öppna huvudmenyn

Skellefteå landskommun var en tidigare kommun i Västerbottens län.

Skellefteå landskommun
fd kommun
Skelleftea-Landskommun.JPG
Kommunhuset för landskommunen
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
Kommun, nuSkellefteå kommun
CentralortSkellefteå
Inrättad1 januari 1863
 urSkellefteå socken
UtbrutitBureå landskommun (1914)
Byske landskommun (1875)
Skellefteå stad (1881)
Upphörd31 december 1966
Areal, befolkning
Areal1 338 kvadratkilometer ()
Läge
AC1952 Skellefteå lk.png
Kommunen i länet.
Koordinater64°39′N 20°51′E / 64.65°N 20.85°Ö / 64.65; 20.85
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagSkellefteå tingslag
Koder
Kommunkod2414
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863 bildade Skellefteå socken och Skellefteå stad, ovanligt nog, inte varsin kommun, eftersom man staden och socknen emellan inte kunde komma överens om villkoren. Istället utgjorde de en gemensam Skellefteå kommun, och delades först 1881 upp i Skellefteå landskommun och Skellefteå stad.[1]

I kyrkligt avseende var landskommunen och staden dock fortsatt förenade i Skellefteå församling ända fram till 1913, då den delades i Skellefteå landsförsamling och Skellefteå stadsförsamling.

1875 bröts den norra delen av kommunen ut för att bilda Byske landskommun[2], och 1914 bröts sedan den södra delen av kommunen ut för att bilda Bureå landskommun.

Den 20 april 1897 inrättades Norrböle municipalsamhälle, då stadsstadgor började gälla i Norrböle by, utan att den fullt ut organiserades som municipalsamhälle. 1916 överfördes Norrböle municipalsamhälle till Skellefteå stad.

Den 25 oktober 1935 inrättades Sunnanå municipalsamhälle för Sunnanå. Den 30 april 1937 inrättades ett andra municipalsamhälle inom kommunen, Skelleftestrands municipalsamhälle, och den 26 november samma år ett tredje, Kåge municipalsamhälle.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[3]

1960 upphörde Sunnanå municipalsamhälle och uppgick i landskommunen, och 1965 även Kåge municipalsamhälle.

Som en del av nästa kommunreform bildades 1964 Skellefteå kommunblock, i vilket Skellefteå landskommun ingick. 1967 uppgick kommunen i Skellefteå stad, från 1971 kallad Skellefteå kommun, vilken fick sin nuvarande omfattning 1974 .[4]

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Skellefteå landsförsamling. 1933 tillkom Kågedalens församling och 1962 Bolidens församling genom utbrytningar.

KommunvapnetRedigera

Blasonering: Medelst en vågskura delat av silver, vari två bjälkvis ordnade röda rosor, och rött, vari två bjälkvis ordnade rosor av silver.[5]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 17 november 1944. Rosorna härrör från Skellefteå sockens sigill från 1722. Se artikeln om Skellefteå kommunvapen för mer information.

GeografiRedigera

Skellefteå landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 1 338,39 km², varav 1 292,13 km² land.[3]

Tätorter i kommunen 1960Redigera

Tätort Folkmängd
Skellefteå, del av &&&&&&&&&&&04970.&&&&&04 970
Boliden &&&&&&&&&&&02732.&&&&&02 732a
Kåge &&&&&&&&&&&&0767.&&&&&0767
Medle &&&&&&&&&&&&0649.&&&&&0649
Ersmark &&&&&&&&&&&&0505.&&&&&0505
Stämningsgården &&&&&&&&&&&&0473.&&&&&0473
Kusmark &&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467
Myckle &&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
Bergsbyn, del av &&&&&&&&&&&&0414.&&&&&0414
Strömfors &&&&&&&&&&&&0352.&&&&&0352b
Klutmark &&&&&&&&&&&&0219.&&&&&0219
Örviken, del av &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 56,9 %.[6]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i Skellefteå landskommun 1938-1962Redigera

ValårVSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938185710
185710
40
40
194217779
17779
40
39
19461171075
171075
40
39
195021775
21775
4075,1
39
195420857
20857
4072,1
40
1958181057
181057
4074,7
39
1962201055
201055
4076,2
38
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Mandatfördelning i Kåge municipalsamhälle 1962Redigera

ValårSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
196212224
12224
2026,6
18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

KällorRedigera

^a Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 2 816. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.
^b Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 409. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.[7]

  1. ^ SCB: Femårsberättelse för Västerbottens län 1876-1880
  2. ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 Arkiverad 11 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 1 i pdf:en
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 117. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  6. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 45 i pdf:en
  7. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1965 del 2 sida 144 i pdf:en