Skellefteå

tätort i Västerbotten, centralort i Skellefteå kommun

Skellefteå uttal (skelleftebondska Skellet ['ʃe̞l:e̞t] eller Skelet ['ʃe:le̞t], umesamiska Syöldate, sydsamiska Skillehte eller Syöldete)[7] är en tätort och centralort i Skellefteå kommun, Västerbottens län, belägen cirka 15 km uppströms från Bottenviken och Skelleftehamn, där E4:an möter Skellefteälven. Skellefteå grundades 1845 på initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander. Skellefteå sockens historia går tillbaka till 1300-talet. Stadsområdet Skellefteå är indelat i 24 stadsdelar, inräknat delar som Tuvan, Skelleftehamn och Örviken, medan den egentliga staden omfattar 14 stadsdelar.[8]

Skellefteå
Tätort
Centralort
Skellefteå
Skellefteå
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Skellefteå kommun
Distrikt Skellefteå Sankt Olovs distrikt, Skellefteå landsdistrikt
Koordinater 64°45′2″N 20°57′10″Ö / 64.75056°N 20.95278°Ö / 64.75056; 20.95278
Area
 - tätort 2 460 hektar (2018)[4]
 - kommun 9 944,95 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 36 395 (2020)[3]
 - kommun 73 393 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 14,795 inv./hektar
 - kommun 7 inv./km²
Grundad 1845 (stadsrättigheter)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Skellefteå
Riktnummer +460910
Tätortskod T8312[5]
Beb.områdeskod 2482TC119 (1960–)[6]
Geonames 602913
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Skellefteå
SCB:s tätortsavgränsning
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Skellefteå (olika betydelser).

Skellefteå kallas ibland "Guldstaden" på grund av Boliden AB:s långvariga verksamhet i området, samt Skelleftefältet, ett av världens mineralrikaste. Kommunens helägda kraftbolag, Skellefteå Kraft, är det näst största svenskägda kraftbolaget efter Vattenfall AB. Musik och idrott, bland annat ishockey, har präglat stadens moderna historia med exempelvis Skellefteå AIK och Trästockfestivalen.[9] Skellefteå är sedan 2017 också platsen för företaget Northvolts första batterifabrik.[10]

Kultur- och friluftsområdet Nordanå, beläget vid stadens nutida centrum, är en del av riksintresset Skellefteå sockencentrum, med kyrkstad och marknadsplats vid den gamla kustlandsvägen. Här berättas platsens betydelse för bygdens kyrkliga, sociala och kommersiella liv sedan medeltiden. Även försvarets organisation och utbildning under indelningsverkets tid finns representerat inom området. Inom detta riksintresseområde finns ett antal lagskyddade byggnadsminnen såsom majorsbostället Nyborg, Bonnstan, Livréboden och Lejonströmsbron.[11]

NamnRedigera

Ortnamnet Skellefteå, skrevs 1327 Skelepht, men ursprunget är okänt. Möjligen kommer det inte från det lokala ånamnet (i det här fallet Skellefteälven), utan både stadens och älvens namn har troligtvis tidigt samiskt ursprung. Skellefteälvens översta del är dock Sieldutjokk i dalen Sieldutvagge. På sydsamiska heter staden Skillehte eller Syöldete och på umesamiska Syöldate. Ett vanligt smeknamn bland invånarna är Stan. På den lokala dialekten (Skelleftebondska) heter staden Sch'ället eller Schélet. Ett gammalt finskt namn är Heletti och på Olaus Magnus karta Carta marina kallas staden Skellitta.[12]

HistoriaRedigera

FörhistoriaRedigera

Det är fastställt att människor fanns i trakten cirka 6000 f.Kr., och flera sten- och bronsåldersfynd har också hittats. Man har också påträffat förhistoriska skidor, Kalvträskskidan, som är 5200 år gamla och världens äldsta skidor. Från 1300-talet, när Skellefteå socken grundades, och framåt finns skriftliga källor, där det bland annat berättas att det 1419 fanns 60 hushåll i socknen. 1543 hade antalet stigit till 372, och då uppfördes också den första stenkyrkan, vars sakristia fortfarande finns bevarad i Skellefteå landsförsamlings kyrka, Landskyrkan.[9]

På 1500- och 1600-talen fanns planer på att anlägga en ny stad i Skellefte socken. När Piteå (som vid denna tidpunkt var beläget där Öjebyn ligger idag) brann ned år 1666, ville Piteås borgare anlägga en ny stad. Den skulle ligga omkring åtta mil söderut på Storkåge bys ägor (där samhället Kåge idag ligger), på grund av ortens naturligt djupa hamn. Kung Karl XI utfärdade också privilegier till den nya staden, vilken skulle heta Hedvigstad efter hans mor drottning Hedvig Eleonora. Piteås borgare ändrade sig dock i sista stunden och valde att istället återuppbygga Piteå på dess nuvarande plats, omkring tio kilometer söderut, närmare havet. Sålunda skrinlades planerna på en ny stad mellan Piteå och Umeå.[9]

 
Karta över Skellefteå av Johan Larsson Tresk från 1648

Under den svenska stormaktstiden deltog de flesta män i krigen. Bland annat slogs Skellefteå kompani ut helt två gånger. Det var änkorna efter alla soldater som fick dra det tunga lasset vid bygdens långsamma återhämtning i början av 1700-talet.[9]

Stadens grundläggandeRedigera

Mellan 1730 och 1862 utsynades 565 nybyggen i storsocknen. Således fick skelleftebygden den bystruktur som i stort sett förblev oförändrad fram till 1950-talet. Handeln med trävaror tog fart, och kravet på en stadsbildning i Skellefte älvdal ökade. På initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander grundades Skellefteå 1845 på Norrböle bys ägor. Det var trots hårt motstånd från borgarna i Umeå och Piteå, vilka hade handelsrättigheterna, som Skellefteå fick stadsprivilegier 1845.[9]

 
Skellefteå 1870. Stadsbyggandet har inletts på allvar. Stadshuset i vitt.

Skellefteå beviljades dock inte stapelstadsrättigheter, utan fick nöja sig med att bli en uppstad. Först vid den sjätte framställningen, den 4 november 1881, erhöll Skellefteå stapelstadsrättigheter, men fick däremot aldrig rätt till den eftertraktade tolagsersättningen.[9]

Även om Skellefteå är en av Norrlandskustens yngre städer, är kyrkplatsen vid Skellefteå landsförsamlings kyrka en gammal mötesplats och Skellefteå socken grundades redan på 1300-talet. I närheten av kyrkplatsen växte ett centrum upp och även den så kallade Bonnstan med mängder av kyrkstugor. Bonnstan har eldhärjats flera gånger.[13]

1900-talet och 2000-taletRedigera

Under 1900-talet utvecklades Skellefteå till en viktig industristad. Med efterkrigstidens stadsförnyelse följde att mycket av den äldre träbebyggelsen, bland annat stadshuset i trä, gick i graven och ersattes med modern bebyggelse.[13]

Nästa steg i bostadspolitiken var miljonprogrammet 1965–1975 med målet en miljon nya bostäder. I Skellefteå tillkom stadsdelarna Sjungande dalen, Anderstorp och något senare Morö Backe. Även omfattande rivningar skedde under denna epok, med den uttalade ambitionen hos de styrande att ge staden en modernt och välfungerande centrum.[14]

Skellefteå AIK vann SM-guld i ishockey 1978, 2013 och 2014. Under hösten 1980 blev Skellefteå säte för Västerbottensteatern. Skeríaområdet, nuvarande Campus Skellefteå, etablerades 1985. Trästockfestivalen grundades 1991. Åren kring 1990 innebar en smärre nybyggnadsboom, både för bostäder och lokaler. Bostadsområdet Anderstorp kompletterades mot älven med Tuböle som tog sitt namn efter den herrgård som legat där, just uppströms herrgården Anderstorpsgården. Norrböle utökades mot norr med ett nytt område, Erikslid. Sedan dröjde det drygt 15 år innan byggandet tog fart igen, nu med industriellt träbyggande (bostäder) på Älvsbacka och i centrum (kvarteret Ekorren) som en del av den nationella träbyggnadsstrategin, men även med traditionellt byggande i betong.[9]

Administrativa indelningarRedigera

Skellefteå var och är kyrkby i Skellefteå socken, varur Skellefteå stad utbröts 1845. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863 blev staden, ovanligt nog, inte en egen kommun utan först 1881 bildades stadskommunen fristående från Skellefteå landskommun. I landskommunen där en del av orten bebyggelse kom att växa fram inrättades Norrböle municipalsamhälle 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa inkorporerades i stadskommunen 1916 respektive 1952. Stadskommunen utökades 1967 innan den 1971 uppgick i Skellefteå kommun där Skellefteå sedan dess är centralort.[15]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1913 till Skellefteå församling. Det året bildades Skellefteå stadsförsamling, varvid Skellefteå församling namnändrades till Skellefteå landsförsamling. Skellefteå stadsförsamling bytte namn till Skellefteå Sankt Olovs församling 1961, samtidigt som Skellefteå Sankt Örjans församling avskildes från stadsförsamlingen.[16]

Orten ingick till 1 juli 1879 i Skellefteå tingslag, därefter till 1967 i domkretsen för Skellefteå rådhusrätt, därefter till 1971 åter i Skellefteå tingslag. Sedan 1971 ingår Skellefteå i Skellefteå domkrets.[17]

 
Skellefteå sett från stadsparken, juni 2011

GeografiRedigera

Skellefteå ligger på båda sidor om Skellefteälvens nedre lopp, cirka 15 kilometer uppströms. Centrum är beläget på norra sidan om älven, medan bland annat campus för Luleå tekniska universitet finns söder om älven. Längre ner utefter älven finns Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn.

KlimatRedigera

Temperaturrekorden för Skellefteå är också temperaturrekord för landskapet Västerbotten. Den högsta temperatur som uppmätts är 34,2° i Skellefteå den 3 juli 1968. Vid samma tillfälle hade Skellefteå flygplats 34,0°. Kallast var det i Myrheden, som är ett känt köldhål, med -45,6° den 10 januari 1950. Myrheden har också det svenska köldrekordet för oktober med -31,5° den 28 oktober 1968.

I Bjuröklubb uppmättes landskapets högsta vindhastighet 30 m/s den 18 januari 1953, samt den 3 mars samma år.[18]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. −6 −6 −1 4 10 17 19 17 12 6 0 −4
 Lägsta medeltemp. −14 −13 −9 −4 2 8 11 10 6 1 −6 −11
 Nederbörd 42 33 32 32 35 40 57 71 65 55 61 48

[19]

NaturskyddRedigera

År 2006 beslutade kommunfullmäktige i Skellefteå att ett område om 650 hektar på Vitberget skulle bli kommunalt naturreservat. Kommunen har dock upplevt det krångligt att lösa in marken och 2021 togs förslaget bort från budgeten. Kommunen äger större delen av marken, resterande del ägs av Svenska kyrkan.[20][21]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Skellefteå är traditionellt en industristad med kända namn som Boliden AB, Skega och Alimak men har sedan 1990-talet sett många småföretag växa upp inom bland annat it-sektorn. Även större it-företag som InfoVista och Tieto har närvaro i staden. Den största privata arbetsgivaren är dock fortfarande gruvbolaget Boliden som producerar koppar, zink och guld. Två andra naturtillgångar som spelar stor roll i Skellefteå är skogen och vattenkraften i form av kommunala bolaget Skellefteå Kraft. Industrin har klarat den internationella konkurrensen väl genom att flytta uppåt i förädlingskedjan, exempelvis genom avancerade konstruktioner av limträ från Martinsons i Bygdsiljum.[22]

IndustriRedigera

Huvudartikel: Industriboomen i norr

Sedan företaget Northvolt 2017 beslöt att förlägga sin första batterifabrik, Northvolt Ett till Skellefteå, har Skellefteå varit en del i det som i media kallas Industriboomen i norr[23], där energiintensiva industrier förlägger ny, tung industri till framförallt övre norrlandskusten. Detta ställer stora krav på infrastruktur och samhällsutbyggnad i framförallt Boden, Gällivare, Luleå och Skellefteå.[24][25] Industrierna bakom utvecklingen är bl a H2 Green Steels etablering i Boden, Hybrit i Luleå och LKAB:s utökade gruvbrytning i Kiruna och Gällivare.[26] Enbart Northvolt Ett beräknades ursprungligen behöva en direkt arbetsstyrkan på 3 000 personer, men sedan har beslut om ytterligare utbyggnad tagits. Som en följd av detta beräknas Skellefteå öka från 72 000 till 90 000 fram till 2030. Det är en samhällsförändring som anses sakna motstycke i Sverige.[27]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

E4:an passerar genom staden. I likhet med många andra städer utefter Norrlandskusten skär den genom bebyggelsen, varför olika alternativa dragningar diskuteras. Andra viktiga vägar är Riksväg 95 ("Silvervägen"), med riktning mot Bodø (Norge), samt Länsväg 364, som går via bland annat Burträsk en bit in i landet mot Umeå. Länsväg 372 går genom stadens östra delar och passerar Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn, innan vägen slutar vid Rönnskärsverken vid havet.[källa behövs]

Skellefteå hamn (i Skelleftehamn) är sedan 1912 stadens hamn, en året runt-hamn med en godsomsättning i ton på 1 544 589 ton och cirka 280 fartygsanlöp per år. Kajdjupet är mellan 5,5 och 13,4 meter, och kajlängden 1 500 meter.[28] I Skellefteåregionen finns ett antal gästhamnar för besökare som kommer med båt. Under 1960–1980-talen gick färja från Skelleftehamn till Jakobstad och Karleby i Finland.[29]

Skellefteå flygplats är närmaste flygplatsen och är belägen i Falmark cirka 20 km söder om Skellefteå, med dagliga både utrikes och inrikes avgångar.[30]

Vad gäller IT-kommunikation har staden ett väl utbyggt stadsnät och bra kommunikation med samtliga service- och skolorter.[källa behövs]

Skellefteå är idag Sveriges största stad som saknar persontrafik på järnväg,[31] dock planeras det för att nattågstrafik ska startas upp under april 2022 till och från Skellefteå.[32]

Räls har man däremot haft sedan 1912, då hela Skelleftebanan och Skellefteå station stod klar.[33] Förutom persontåg mellan Bastuträsk station och Skelleftehamn gick lokaltåg mellan Skellefteå och Rönnskär. Tre stationer och arton hållplatser fanns som mest på den 19 kilometer långa sträckan. Under 1930- och 1940-talen kompletterades trafiken med rälsbusstrafik. År 1945 infördes direkt sovvagnsförbindelse från Stockholm till Skelleftehamn Övre. År 1987 drogs trafiken Skellefteå-Skelleftehamn in, liksom den direkta sovvagnen från Stockholm. Trafiken till Bastuträsk station blev allt mindre och lades ned helt 1990. Efter nedläggningen av persontrafiken har banan rustats upp för den återstående godstrafiken. Bland annat har axellasten höjts och anslutningen till stambanan i Bastuträsk station förbättrats med ett triangelspår och banan har elektrifierats 1997. Upprustningen innebär att den dagliga "Kopparpendeln" till och från Helsingborg kan gå hela vägen utan byte av lok eller körriktning, en sträcka på drygt 140 mil. Persontrafik via tåg sker i dag via järnvägsstationen i Bastuträsk som ligger i grannkommunen Norsjö dit anslutningsbussar till och från Skellefteå busstation går. Tågtrafiken passerar även Jörn i Skellefteå kommun. När Norrbotniabanan kommer, är Skellefteå en tänkt station.[34]

Utbildning och forskningRedigera

Campus Skellefteå finns två universitet, Luleå tekniska universitet samt Umeå universitet med forskning och utbildning inom bland annat trä, datorgrafik/datorspel, elkraft, omvårdnad och socialt arbete. Här finns även Nordiska Scenografiskolan, Vux-verksamhet, Lernia och Kvalificerad yrkesutbildning (KY).

I Skellefteå finns fem gymnasieskolor: Baldergymnasiet, Anderstorpgymnasiet, friskolorna Guldstadsgymnasiet, Yrkesgymnasiet samt Skellefteå Praktiska gymnasium. I Burträsk, cirka 40 km söder om Skellefteå, finns även ett Naturbruksgymnasium. En folkhögskola, Medlefors folkhögskola finns i staden, och två utanför; Edelviks folkhögskola (söder) och Solviks folkhögskola (norr).[källa behövs]

På Skellefteå lasarett bedrivs klinisk forskninghjärt-kärlsjukdomar, slaganfall, lungsjukdomar och mag-tarmsjukdomar. Därtill kommer också forskning "på hur man använder läkemedel optimalt och bedriver omvårdnadsforskning."[35]Campus Skellefteå bedrivs forskning inom områden som elkraft, distribuerande datorsystem och träteknik. I början av 2020-talet utvecklas möjligheten att bedriva forskning genom upprättandet av utbildnings- och forskningscentret Arctic Center of Energy (ACE).[36]

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänsterRedigera

I Skellefteå finns ett av Västerbottens tre akutsjukhus, Skellefteå lasarett. År 2021 fanns 200 vårdplatser och totalt 1200 anställda.[35]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Kommunen som helhet har upplevt varierande befolkningstillväxt, det man kan se är att befolkningen har varit ganska konstant sedan 1970. Skellefteå tätort är den del inom kommunen som har haft en positiv utveckling sedan 1960-talet. Befolkningen i tätorten/staden Skellefteå uppgår till 32 775 invånare (2010), en ökning med ca 1 000 personer sedan år 2000. Inom ett cirkelområde med 1,5 mils radie från stadens centrum uppgår befolkningen till cirka 50 000,[8] då flera av de större tätorterna i kommunen finns nära staden: Ursviken (3 977 invånare, 2010), Skelleftehamn (3 184 inv), Bergsbyn (1 780 inv), Kåge (2 248 inv), Ersmark (892 inv) , Medle (552 inv), Örviken (395 inv), Myckle (355 inv).

Befolkningsutveckling i staden Skellefteå sedan grundandet

Befolkningsutveckling sedan 1960


Befolkningsutvecklingen i Skellefteå 1960–2015[39]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
18 367
1965
  
23 899
1970
  
27 456
1975
  
29 353
1980
  
29 892
1990
  
31 051 2 062
1995
  
31 940 2 160
2000
  
31 742 2 170
2005
  
32 425 2 170
2010
  
32 775 2 174
2015
  
35 516 2 482
Anm.: Sammanvuxen med småorterna Bergsbyn, Lund och Risön 2015.

MigrationRedigera

DN rapporterade 17 november 2021 att i samband med etablering av batterifabriken Northvolt har cirka 50 nationaliteter flyttat till Skellefteå. [40]

KulturRedigera

MassmedierRedigera

Press och förlagRedigera

Den frisinnat liberala dagstidningen Norran, grundad 1910, då som Norra Västerbotten, har sin centralredaktion i Skellefteå men sprids även i följande kommuner i Västerbotten och Norrbotten: Malå, Norsjö, Robertsfors, Arvidsjaur och Arjeplog. Upplagan är 19 100 (2018).[41]

KonstarterRedigera

Musik och dansRedigera

Under 1990-talet och senare har Skellefteå utmärkt sig som en musikstad med bland annat rockband som The Wannadies, This Perfect Day, Hardy Nilsson, A Shrine, Vintersorg och Sahara Hotnights (ursprungligen från Robertsfors, men fick sitt genombrott när de verkade i Skellefteå). Flera av dessa har släppt skivor på skivbolaget A West Side Fabrication, med sin bas i Skellefteå. Se vidare Kategori:Musik från Skellefteå.

TeaterRedigera

 
Nordanå kulturcentrum med Skellefteå museum.

Västerbottensteatern, samägd av kommunen och landstinget, är placerad i Skellefteå. Sen 2021 finns teatern på Sara kulturhus.[42] I SARA kulturhus återfinns även Museum Anna Nordlander som är en självständig avdelning inom Skellefteå Museum AB.[43]Nordanås teater är hemmascen för många föreställningar som Skellefteå Riksteaterförening visar.[44]


LitteraturRedigera

Litterärt finns flera namnkunniga författare med koppling till Skellefteå, bland vilka Sara Lidman, P.O. Enquist, Torgny Lindgren och Stieg Larsson kanske är de mest kända. Staden har på senare tid lanserat sig som "Berättarnas stad", med exempelvis den årliga Berättarfestivalen i Skellefteå.[45] Se vidare Kategori:Författare från Västerbotten.

ArkitekturRedigera

 
Skellefteå krafts nya kontorsbyggnad från 2009 av General Architecture (t.v.).

Vid ett vadställe i Skellefteälven hade en medeltida kyrk- och handelsplats efterhand utvecklats till ett stadsliknande samhälle. Öster om kyrkplatsen låg Körran (Nordanå) som på 1700-talet blev en övningsplats med officersboställe för Skellefteå kompani. Landsförsamlingens kyrkstad kom efter en brand att placeras däremellan. Området mellan Prästbordet och Boströmsbäcken (dvs. stadens nuvarande centrum) var 1804 en hjortronmyr och var, med undantag för några lador, obebyggt.[14] Bebyggelsen i 1800-talets början ligger öster om Boströmsbäcken och intill älven.[14] På initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander grundades Skellefteå på Norrböle bys ägor. Den första stadsplanen för Skellefteå upprättades 1843, långt innan det fanns något kungligt beslut om stadsanläggande. Stadsplanen är en klassisk rutnätsstad med två torg, 27 byggnadskvarter (cirka 100x100 meter stora) och 20 alnar (12 meter) breda gator (med trätrottoarer). Det var trots hårt motstånd från borgarna i Umeå och Piteå, vilka hade handelsrättigheterna, som Skellefteå fick stadsprivilegier 1845.[46] Staden Skellefteå är indelad i 24 stadsdelar.[8]

TraditionerRedigera

Kultursymboler och viktiga personligheterRedigera

IdrottRedigera

IshockeyRedigera

Föreningen Skellefteå AIK innefattar en rad olika idrotter, med ishockeyn som den största, där man säsongerna 2010/2011 och 2011/2012 spelade SM-final med silverplats i bägge. 2012/2013 spelade laget sin tredje raka SM-final. Denna gång vann man efter 4–0 i matcher mot Luleå HF, vilket resulterade i klubbens andra SM-guld. Det första vann man 1978 med Hardy Nilsson som lagkapten. Säsongen 2013/2014, efter att överlägset vunnit grundserien spelade klubben sin fjärde raka SM-final, denna gång mot Färjestad BK. Efter vinst med 4–0 i matcher tog klubben sitt tredje (andra raka) SM-guld.

FotbollRedigera

Sunnanå SK är trea i maratontabellen för damernas högsta division sedan 1978 och vann SM-guld åren 1980 och 1982.

2020 spelade Sunnanå SK i Elitettan.[59]

2019-2021 spelade Morön BKs damer i Elitettan.[60]

SkidorRedigera

Skidklubben Skellefteå SK har bred verksamhet i staden. Ortens längdskidåkare har tagit SM-guld vid olika tillfällen under 1900-talet. Bland annat 4 SM-guld i stafett under 1970-talet.

Skellefteå har stått som värd för Längdskid-SM vid ett flertal tillfällen,[40] bland annat 1959 med start/mål på Norrvalla med Sixten Jernberg och Assar Rönnlund som storåkare. SM-veckorna i Skellefteå var 1988 med Gunde Svan och Thomas Wassberg. Även SM 5-mil och 3-mil 1998. Vintern 2008 har en deltävling i Svenska cupen arrangerats här.

I mars 2010 arrangerades skid-SM i Skellefteå[40] med bland annat stafetter, 5-mil/3-mil där flera världsstjärnor som Charlotte Kalla, Anna Haag, Anders Södergren och Johan Olsson deltog.

Även 2018 anordnades SM Vinter i Skellefteå.[61]

Vitberget anordnas vintertid ett avgiftsbaserat konstsnöspår för längdskidåkning.[62]

KampsportRedigera

Kampsport är populärt i Skellefteå[källa behövs]. Det finns klubbar i till exempel karate, hapkido, naginata, jodo, kendo, iaido och jujutsu. Den dominerande kampsporten i Skellefteå är taekwondo, där Soo Shim TKD har cirka 600 medlemmar och har tagit individuella medaljer på OS, EM och VM. Shimbukan Skellefteå Budoklubb (iaido, jodo, kendo och naginata) har färre medlemmar men är en av Sveriges mest meriterade kampsportsklubbar, med landslagsrepresentation i både kendo och iaido.[63][64]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 25 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  8. ^ [a b c] https://www.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=6814c9d4e48f4a11a0f80449b0705b50
  9. ^ [a b c d e f g] Johansson, L. & Nordvik, E. (2011). Stadsvandringar i Skellefteå. Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund.
  10. ^ Northvolt avslöjar: Här hamnar batterifabriken”. Dagens industri. 19 oktober 2017. https://www.di.se/nyheter/northvolt-avslojar-har-hamnar-batterifabriken/. Läst 20 oktober 2017. 
  11. ^ https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html
  12. ^ Olaus Magnus, (1572[1539]). [Carta marina]. ([Ny uppl.]). Rom: Antonio Lafreri.
  13. ^ [a b] Dagens Nyheter. "Skellefteå sanerar - trähusen försvinner". Tors 3 jan 1957. Stockholm.
  14. ^ [a b c] G. Åberg (1988) Från hjortronmyr till databas: Skellefteå - stadsbyggnadshistoria i korthet. Stadsarkitektkontoret.
  15. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  16. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  17. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  18. ^ SMHI Västerbottens klimat
  19. ^ Mitt Resväder
  20. ^ Naturskyddsförening, Kristin Allebrink, ordförande Skellefteå (28 april 2021). ”Skellefteå på väg att kasta bort en unik möjlighet – Norran”. norran.se. https://norran.se/artikel/rx1ke98l. Läst 11 januari 2022. 
  21. ^ Nyheter, S. V. T. (31 januari 2008). ”Naturreservat på Vitberget planeras”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/naturreservat-pa-vitberget-planeras. Läst 11 januari 2022. 
  22. ^ https://martinsons.se/om-martinsons/historien-om-martinsons
  23. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/31379578
  24. ^ https://www.energinyheter.se/20210517/24049/industriboom-i-norr-satter-press-pa-elforsorjningen
  25. ^ https://www.di.se/ledare/politikerna-bor-bejaka-industriboomen-i-norr/
  26. ^ https://www.svd.se/om/industrisatsningarna-i-norr
  27. ^ Sveriges Radio P1:s "Lördagsintervjun" med kommunalrådet Lorents Burman, 16 oktober 2021
  28. ^ Korta fakta - Skellefteå 2011. Broschyr, Skellefteå kommun 2011.
  29. ^ ”Passagerartrafik Skellefteå!”. vasabatarna.se. https://vasabatarna.se/kuriosa/annan_historik/passagerartrafik_skelleftea.htm. 
  30. ^ https://skellefteaairport.se/
  31. ^ [1] Banguide - järnväg.net
  32. ^ Assmundsson, Mikael (13 april 2021). ”Nattåget börjar köra till Skellefteå i april 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nattaget-borjar-kora-till-skelleftea. Läst 13 april 2021. 
  33. ^ ”Skellefteå (Skl)”. Jvgfoto.se. https://jvgfoto.se/banor/bastutrask-skelleftea-skelleftehamn/skelleftea-skl/. Läst 13 april 2021. 
  34. ^ https://megafonen.se/2019/09/sa-ar-planerna-for-skellefteas-nya-resecentrum-tagit-fram-bilderna-for-att-ge-en-kansla Megafonen 019
  35. ^ [a b] ”Skellefteå lasarett”. Region Västerbotten. 12 juli 2021. https://www.regionvasterbotten.se/vara-sjukhus/skelleftea-lasarett. Läst 27 april 2022. 
  36. ^ ”Forskning”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/campus-skelleftea/startsida-campus-skelleftea/forskning. Läst 27 april 2022. 
  37. ^ Från Bottniska viken till Atlanten öfver Skellefteå, Hornafvan och Junkerdalen. I Svenska Turistföreningens årsskrift, andra häftet (1887)
  38. ^ [a b] Folkmängd i Skellefteå 1890-1995: Stads- och kommunhistoriska institutet Arkiverad 28 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  39. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  40. ^ [a b c] ”SM-orter längd/rullskidor”. Svenska Skidförbundet. https://www.skidor.com/foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/sm-orterlangdrullskidor. Läst 11 januari 2022. 
  41. ^ ”Trendbrott: Norrans upplaga ökar – Norran”. norran.se. https://norran.se/artikel/jnxoqdmr. Läst 11 januari 2022. 
  42. ^ ”Om oss”. Västerbottensteatern. https://vasterbottensteatern.se/om-oss/. Läst 11 januari 2022. 
  43. ^ ”Aktuellt”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/besok-oss/aktuellt/. Läst 11 januari 2022. 
  44. ^ ”Välkommen till Skellefteå Riksteaterförening”. Riksteatern. http://www.riksteatern.se/forening/skelleftea-riksteaterforening/. Läst 11 januari 2022. 
  45. ^ Waaranperä, I. ”Norrlands akvavit på Teater Pero i Stockholm". DN. Publicerad 2011-05-05
  46. ^ Bengt Brunnström: Skellefteå byggnadsnämnd. Berättelse om verksamheten åren 1875-1985. Stadsarkitektkontoret. Artemis bokförlag.
  47. ^ ”Romulo Enmark”. Altinget: utbildning. https://api.altinget.se/utbildning/person/romulo-enmark-. Läst 11 januari 2022. 
  48. ^ ”Dick Andersson at eliteprospects.com” (på engelska). www.eliteprospects.com. https://www.eliteprospects.com/player/2141/dick-andersson. Läst 11 januari 2022. 
  49. ^ ”Lorentz Andersson: ”Det väckte sådana aggressioner att partiet höll på att slitas sönder” – Norran”. norran.se. https://norran.se/artikel/lyzy1p6j. Läst 11 januari 2022. 
  50. ^ ”Hammarby Fotboll | Hemma hos Petter Andersson”. https://www.hammarbyfotboll.se/aktuellt/nyheter/hemma-hos-petter-andersson/?v1. Läst 11 januari 2022. 
  51. ^ ”Stina Jackson”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/47192/stina-jackson/. Läst 11 januari 2022. 
  52. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2948&artikel=1477842
  53. ^ ”Niklas Sivelöv”. Norrlandsoperan. https://norrlandsoperan.se/forestallning/niklas-sivelov-vilhelmina/. Läst 11 januari 2022. 
  54. ^ ”Johan Backlund at eliteprospects.com” (på engelska). www.eliteprospects.com. https://www.eliteprospects.com/player/1154/johan-backlund. Läst 11 januari 2022. 
  55. ^ ”Lars-Erik Berenett är död – blev 74 år”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/lars-erik-berenett-ar-dod--blev-74-ar/. Läst 11 januari 2022. 
  56. ^ ”Stängdes av: ”Det var ett oskyldigt misstag””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/stangdes-av-det-var-ett-oskyldigt-misstag/. Läst 11 januari 2022. 
  57. ^ ””Bör finnas utrymme för Jordan Larsson””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/bor-finnas-utrymme-for-jordan-larsson/. Läst 11 januari 2022. 
  58. ^ ”Göran Lundin”. www.ordvisor.com. http://www.ordvisor.com/goran_lundin/. Läst 11 januari 2022. 
  59. ^ ”Klart: Sunnanå ersätter LB07 i elitettan”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/elitettan/klart-sunnana-ersatter-lb07-i-elitettan/. Läst 11 januari 2022. 
  60. ^ ”Elitsatsningen i fara – då öppnar Morön för samarbete – Norran”. norran.se. https://norran.se/artikel/jv9234el. Läst 11 januari 2022. 
  61. ^ ”Skellefteå 2018”. SM-veckan - Riksidrottsförbundet. https://smveckan.se/sm-veckan/historik/skelleftea-2018/. Läst 11 januari 2022. 
  62. ^ ”Längdskidåkning”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-natur/skidakning/langdskidakning. Läst 11 januari 2022. 
  63. ^ http://www.kendoforbundet.se/kendolandslaget/
  64. ^ http://www.kendoforbundet.se/iaidolandslaget/

Externa länkarRedigera