Skellefteå socken

socken i Västerbotten

Skellefteå socken i Västerbotten uppgick 1967 i Skellefteå stad och området är sedan 1971 en del av Skellefteå kommun, från 2016 inom Skellefteå landsdistrikt, Bolidens distrikt och Kågedalens distrikt.

Skellefteå socken
Socken
LandSverige
LandskapVästerbotten
KommunSkellefteå kommun
Bildadmedeltiden
Area1 339 kvadratkilometer
Upphov tillSkellefteå landskommun
TingslagSkellefteå tingslag
Karta
Skellefteå sockens läge i Västerbottens län.
Skellefteå sockens läge i Västerbottens län.
Skellefteå sockens läge i Västerbottens län.
Koordinater64°45′06″N 20°55′07″Ö / 64.75166667°N 20.91861111°Ö / 64.75166667; 20.91861111
Koder, länkar
Sockenkod0149
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Redigera Wikidata

1952 hade socknen en areal om 1 338,39 kvadratkilometer, varav 1 292,13 land och 20 419 invånare.[1] I området återfinns numera följande tätorter: Medle, Myckle, Södra Bergsbyn-Stackgrönnan och en stor del av Skellefteå (i Skellefteå landsförsamling), Ersmark, Kusmark och Kåge (i Kågedalens församling), samt Boliden (i Jörn-Bolidens församling).

Sockenkyrkan Skellefteå landsförsamlings kyrka ligger i tätorten Skellefteå.

Administrativ historik

redigera

Skellefteå socken bildades omkring 1320 genom utbrytning ur Bygdeå socken. På 1320-talet utbröts Piteå socken, omkring 1400 Lövångers socken, 1606 Burträsks socken, 1834 Norsjö socken och 1845 Skellefteå stad.[2]

Vid kommunreformen 1862 bildade Skellefteå socken och Skellefteå stad till början en gemensam kommun, som delades först 1881, då staden blev en kommun för sig och socknen bildade Skellefteå landskommun.

I kyrkligt avseende fortsatte staden och socknen att gemensamt utgöra Skellefteå församling, som 1913 delades i Skellefteå landsförsamling och Skellefteå stadsförsamling.

1874 utbröts Byske församling och landskommun, som först 1884 också kom att utgöra egen jordebokssocken.

1914 utbröts Bureå landskommun och jordebokssocken, och 1922 även Bureå församling.

1933 utbröts kyrkligt Kågedalens församling och 1962 Bolidens församling, men dessa församlingar blev inga egna kommuner eller jordebokssocknar.

Landskommunen uppgick 1967 i Skellefteå stad som 1971 ombildades till Skellefteå kommun.[3]

1 januari 2016 inrättades distrikten Skellefteå land, Boliden och Kågedalen, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västerbotten. De indelta soldaterna tillhörde Västerbottens regemente.[4]

Geografi

redigera

Skellefteå socken ligger huvudsakligen närmast väster om Skellefteå kring Skellefteälvens och Kågeälven och dess mynningar. Socknen består utanför älvdalarna av skogs- och myrmarker.[5][1]

Skellefteå sockencentrum är ett riksintresse (AC 20 Skellefteå, västra delen), som består av bland annat Skellefteå landsförsamlings kyrka, Bonnstan och Lejonströmsbron. Det ligger några kilometer på vänstra stranden uppströms från Skellefteås centrum.[6]

Fornlämningar

redigera

Man har funnit boplatser och flera lösfynd från stenåldern och flera gravrösen från brons- och järnåldern.[5][7][8]

Namnet (1344 Skellopta) kommer från älven och har oklart ursprung.[9] Se artikeln om Skellefteå.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Skellefteå socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
3 642
1760
  
4 139
1769
  
4 610
1780
  
5 345
1810
  
7 141
1820
  
8 442
1830
  
10 829
1840
  
11 453
1850
  
13 788
1860
  
15 898
1870
  
17 811
1880
  
14 825
1890
  
17 122
1900
  
19 754
1910
  
22 336
1920
  
19 945
1930
  
22 867
1940
  
24 241
1950
  
25 230
1960
  
21 100
1970
  
22 217
1980
  
26 970
1990
  
27 289
Anm: Tabellen inkluderar Skellefteå landsförsamling, Boliden och Kågedalen. Jörn fram till 1830 och Bureå fram till 1910. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skellefteå socken
  2. ^ SCB: Femårsberättelse för Västerbottens län 1876-1880
  3. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ Administrativ historik för Skellefteå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ Länsstyrelsen Västerbotten (25 januari 2005). ”Riksintressen, Skellefteå kommun”. Elisabeth Berglund-A:son. Arkiverad från originalet den 11 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060111124032/http://www.ac.lst.se/kulturmiljo/riksintressen/skellefteakommun/skelleftea_vastradelen/. Läst 20 februari 2008. 
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skellefteå socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skellefteå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera