Skellefteå landsförsamling

församling i Skellefte kontrakt i Luleå stift

Skellefteå landsförsamling är en församling i Skellefte kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Skellefteå kommun i Västerbottens län. Ingår från 1 januari 2014 i Skellefteå pastorat.

Skellefteå landsförsamling
Församling
LandSverige
KommunSkellefteå kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
PastoratSkellefteå pastorat[2]
Bildad1320
 av del avBygdeå församling
UtbrutetPiteå landsförsamling (1325)
Lövångers församling (1400)
Burträsks församling (1606)
Norsjö församling (1811)
Ytterstfors bruksförsamling (1838)
Byske församling (1875)
Skellefteå Sankt Olovs församling (1913)
Bureå församling (1922)
Kågedalens församling (1933)
Bolidens församling (1962)
InförlivatYtterstfors bruksförsamling (1866)
Medlemmar14 715 (71 %) ()[3]
Folkmängd20 784 ()[3]
Upphov tillSkellefteå landsdistrikt
Karta
Skellefteå landsförsamlings läge i Västerbottens län.
Skellefteå landsförsamlings läge
i Västerbottens län.
Skellefteå landsförsamlings läge
i Västerbottens län.
Koordinat64°45′06″N 20°55′08″Ö / 64.7517°N 20.9188°Ö / 64.7517; 20.9188
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod241401 ()
241401 ()
248204 (–)
Pastoratskod110401
KyrkoarkivSE/HLA/1010174
WebbplatsPastoratets webbplats
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Församlingen bildades omkring 1320 genom utbrytning ur Bygdeå församling under namnet Skellefteå församling. Namnändring till det nuvarande skedde 1 maj 1913.[4]

På 1320-talet utbröts Piteå landsförsamling och omkring 1400 utbröts Lövångers församling, 1606 utbröts Burträsks församling, 1811 inrättades Norsjö kapellag som sedan 1834 utbröts som Norsjö församling, 1 maj 1838 utbröts Ytterstfors bruksförsamling (som dock åter införlivades i Skellefteå landsförsamling 1866); 1 maj 1875 utbröts Byske församling, 1 maj 1913 utbröts Skellefteå stadsförsamling, 1922 utbröts Bureå församling, 1933 utbröts Kågedalens församling och 1962 Bolidens församling.[4]

1 november 1957 delades församlingen på två kyrkobokföringsdistrikt, nämligen Skellefteå landsförsamlings kbfd (241401) med en areal av 848,42 km², varav 814,86 km² land och med 12 759 invånare (invånare den 31 december 1956) samt Bolidens kbfd (241402) med en areal av 176,60 km², varav 170,00 km² land och 3 972 invånare (invånare den 31 december 1956).[5][4] Uppdelningen upphörde 1 januari 1962 då Bolidens kbfd bildade församlingen med samma namn och det kvarvarande kyrkobokföringsdistriktet upplöstes.[6][4]

Gränsändringar efter 1880 redigera

Församlingens gränser ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 7 december 1883 - Enligt beslut den 7 december 1883 rättades en oregelbundenhet mellan Skellefteå landsförsamling och Burträsks församling rörande byn Sidbergsliden eller Sidberget, där invånarna tillhörde Skellefteå landsförsamling (och var med och betalade lönen för landsförsamlingens prästerskap) men varit såsom åtnjutande så kallad kyrkorätt i Burträsks församling (efter Konsistorii resolution den 9 april 1818) varit upptagna i Burträsks husförhörslängd. Enligt beslutet skulle denna oregelbundenhet upphöra och invånarna kyrkoskrivas i Skellefteå landsförsamling. Byn hade 11 invånare den 31 december 1880.[7][8]
  • 1 maj 1913 - Enligt beslut 22 november 1912 utbröts ur församlingen Skellefteå stad för att bilda en egen församling och eget pastorat.[9]
  • 1916 - Enligt beslut den 8 oktober 1915 överfördes från församlingen till Skellefteå stadsförsamling större delen av Norrböle municipalsamhälle (som samtidigt upplöstes). Området hade 482[10] invånare.[9][11]
  • 1917 - Enligt beslut den 26 maj 1916 överfördes från församlingen till Skellefteå stadsförsamling vissa områden med 162 invånare vid Skellefteå nya hamn vid Kallholmsfjärden, nämligen delar av hemmanen 11/64 mantal Ytterursvik nr 2, 3/8 mantal Ytterursvik nr 4 och 1/4 mantal Ytterursvik nr 6 med tillhörande lägenheter, omfattande en areal av 3,20 kvadratkilometer, samt tillhörande vattenområde.[9][12]
  • 1922 - Enligt beslut den 22 november 1912 och 17 december 1920 utbröts vissa hemman och lägenheter i södra delen av församlingen för att bilda Bureå församling. Den nya församlingen hade 5 142 invånare den 31 december 1921 och omfattade hemmanen Bergfors södra, Bureå n:r 1-8, Burvik n:r 1-8, Bäck n:r 1-11, Bölesvik, Falmark n:r 1-5, Hedåker, Hjöggböle n:r 1-9, Holmsvattnet n:r 1 och 2, Häggnäs, Häggdal, Istermyrliden, Kroknäs, Ljusvattnet, Långbacka, Sandviken, Sidberg eller Sidbergsliden, Sidtorp, Storön, Viksdal, Viksmyran, Yttervik n:r 1-7 jämte några lägenheter, fiskerier och överloppsmarker.[13][9][14]
  • 1929 - Enligt beslut den 9 december 1927 överfördes från församlingen till Skellefteå stadsförsamling vissa områden av hemmanen Böle n:r 5, 7, 10, 11 och 12 samt Morön n:r 1, jämte därinom belägna vägar samt vattenområde av Skellefteå älv. Områdena hade 332 invånare.[13][15]
  • 1933 - Enligt beslut den 1 december 1916 och den 30 augusti 1932 utbröts den norra delen av församlingen (omfattande en areal av 314,60 km², varav 308,50 km² land, och med 4 495 invånare) för att bilda Kågedalens församling. Den nya församlingen omfattade hemmanen Bastuliden norra, Bastuträsk, Björkdal, Brännberg, Brännkläppen, Bäckfors, Djupgrovan, Eriksdal, Eriksliden, Ersmark n:r 1-15, Falkliden, Gran, Granå, Gråliden, Grånäset, Hedlunda, Häbberfors, Häbberslid, Högdalen, Höglund, Kusliden n:r 1-2, Kusmark n:r 1-23, Kvarnforsliden, Kågeträsk n:r 1-5, Norrberget, Norrbäck, Nydal, Nyheden, Olovsberg, Rönnberget, Sandfors, Slyberg, Storkåge n:r 1-24, Storselet, Strömsgård och Västbäck jämte åtskilliga lägenheter, fiskerier och kronoparker.[13][16][17]
  • 1941 - Enligt beslut den 30 mars 1940 överfördes från församlingen till Skellefteå stadsförsamling vissa områden omfattande en areal av 11,43 km², varav 10,37 km² och med 1 782 invånare. En del av det överförda området, omfattande 3,98 km² varav 3,02 km² land (och samtliga av invånarna) hade tillhört Skelleftestrands municipalsamhälle.[18][19]
  • 1949 - Enligt beslut den 12 mars 1948 överfördes från församlingen till Byske församling vissa obebodda områden omfattande en areal av 24,50 km², varav 24,48 km² land.[20]
  • 1952 - Enligt beslut den 30 mars 1951 överfördes från församlingen till Skellefteå stadsförsamling, dels Skelleftestrands municipalsamhälle (omfattande 18,90 km², varav 18,76 km² land och med 4 851 invånare den 31 december 1950), dels de norr och öster därom belägna delarna av byarna Hedensbyn, Risön, Bergsbyn, Morön, Furunäs, Innersursvik, Yttersursvik, Tuvan och Boviken (omfattande en areal av 65,85 km², varav 65,23 km² land och med 25 invånare den 31 december 1950).[20]
  • 1960 - från församlingen överfördes till Bureå församling ett obebott område (Anderstorp) med en areal av 0,11 km² land, varav allt land.[5]
  • 1962 - ur församlingen utbröts Bolidens kbfd, omfattande en areal av 177,32 km² land och med 4 020 invånare, för att bilda Bolidens församling.[6]
  • 1964 - till församlingen överfördes från Norsjö församling ett obebott område omfattande en areal av 0,39 km² land och i motsatt riktning ett obebott område omfattande en areal av 0,39 km² land.[6]

Pastorat redigera

Församlingen utgjorde till 1 maj 1838 ett eget pastorat med undantag av tiderna mitten av 1300-talet till början av 1400-talet då den var moderförsamling i pastoratet Skellefteå och Lövånger, och från 1811-1834 då den var pastorat med Norsjö kapell. Från 1 maj 1838 till 1 maj 1875 var församlingen moderförsamling i pastoratet Skellefteå och Ytterstfors bruksförsamling. Från 1 maj 1875 till 1922 utgjorde församlingen ett eget pastorat. Från 1 januari till 1 maj 1922 moderförsamling i pastoratet Skellefteå och Bureå. Från 1 maj 1922 till 1 maj 1933 moderförsamling i pastoratet Skellefteå och Kågedalen. Från 1 maj 1933 till 2014 utgjorde församlingen ett eget pastorat.[4]

Från 2014 ingår församlingen i Skellefteå pastorat.[21]

Areal redigera

Skellefteå landsförsamling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 821,2 km², varav 790,9 km² land.[22]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå landsförsamling 1805–2015[23][24][25][26][27][28]
ÅrFolkmängd
1805
  
7 280
1810
  
7 141
1820
  
8 442
1830
  
10 829
1840
  
11 453
1850
  
13 788
1860
  
16 245
1870
  
18 388
1880
  
15 702
1890
  
18 288
1900
  
21 033
1910
  
23 778
1920
  
25 016
1930
  
22 865
1935
  
21 671
1940
  
19 589
1945
  
20 282
1950
  
15 976
1955
  
16 502
1960
  
17 034
1965
  
13 311
1970
  
14 820
1975
  
18 173
1980
  
19 154
1985
  
19 384
1990
  
19 498
1995
  
20 055
2000
  
19 959
2005
  
20 171
2010
  
20 365
2015
  
20 529
Anm: Norsjö församling redovisas separat från och med 1820; Jörns församling från 1840; Byske församling från 1880; Skellefteå stadsförsamling från 1920; Bureå församling från 1930; Kågedalens församling från 1935.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.

Kyrkor redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 59 & 205-206. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201960%20(SOS)/Folkrakningen-1960_01.pdf. Läst 23 april 2020 
  6. ^ [a b c] (  PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommun­block efter kön, ålder, civil­stånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 63 & 224. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningen%201965-1990/Folk%20och%20bostadsr%C3%A4kningen%201965%20(SOS)/Folk-o-bostadsrakningen-1965_1.pdf. Läst 23 april 2020 
  7. ^ (  PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 87 & 88. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/BISOS%201851-1917%2FBISOS%20A%20Befolkning%201851-1910%2FBefolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 19 april 2020 
  8. ^ (  PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 101 & 103. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/BISOS%201851-1917%2FBISOS%20A%20Befolkning%201851-1910%2FBefolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 23 april 2020 
  9. ^ [a b c d] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 79-81. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201920%20(SOS)/Folkrakningen-1920_1.pdf. Läst 23 april 2020 
  10. ^ i denna siffra ingår även områden som tidigare varit enklaver inom stadens gränser och det hade varit oklart var de låg i kommunalt hänseende, bestående av ett område öster om den så kallade Broströmsbäcken; tomterna 82, 99 och 100 väster om bäcken; delar av hemmanen Böle nr 5 och nr 7; vissa delar av hemmanet Prästbordet nr 2 samt Skellefteå stads Storgata.
  11. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1915. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1916. sid. 34 & 39. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1915.pdf. Läst 23 april 2020 
  12. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1916. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1917. sid. 34 & 39. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1916.pdf. Läst 23 april 2020 
  13. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 116 & 118, 256. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201930%20(SOS)/Folkrakningen-1930_1.pdf. Läst 23 april 2019 
  14. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1921. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1922. sid. 33 & 37. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1921.pdf. Läst 23 april 2020 
  15. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1928. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1929. sid. 33. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1928.pdf. Läst 23 april 2020 
  16. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 100 & 103. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201940%20(SOS)/Folkrakningen-1940_1.pdf. Läst 23 april 2020 
  17. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1932. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1933. sid. 33. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1932.pdf. Läst 23 april 2020 
  18. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 93 & 95. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201945%20(SOS)/Folkrakningen-1945_1.pdf. Läst 23 april 2020 
  19. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1941. sid. 36 & 41. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FFolkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961%2FFolkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1940.pdf. Läst 23 april 2020 
  20. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 117 & 119. Läst 23 april 2020 
  21. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  22. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 1. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningen%201965-1990/Folk%20och%20bostadsr%C3%A4kningen%201975%20(SOS)/Folk-o-bostadsrakningen-1975_3_1.pdf. Läst 23 april 2018 
  23. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 23 april 2020. 
  24. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 23 april 2020 
  25. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 23 april 2020. 
  26. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 116. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 23 april 2020 
  27. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  28. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 23 april 2020. 

Externa länkar redigera