Sulfidmineral

typ av mineral som innehåller svavelföreningar
(Omdirigerad från Sulfidmalm)

Sulfidmineral, en typ av mineral som innehåller svavelföreningar. Industriell bearbetning av dessa mineral har ofta lett till svåra luftföroreningar eftersom svavlet avgår i gasform. Då en bergart innehåller höga halter av sulfidmineral måste man vara försiktig vid brytning av denna så inte närområdet blir försurat. Avfallet från gruvor innehåller metaller som kan spridas nedströms.[1] Sulfidmineral reagerar om de är malda med luft så kallad rostning. Därvid bildas metalloxid samt svaveldioxid. Temperatur där reaktionen går någorlunda snabbt: svavelkis 440oC, magnetkis 470oC, zinkblände 670oC, kopparkis 360oC.[2] Sulfidmineralerna är en klass av mineraler som innehåller sulfid (S2−) eller disulfid (S22-) som huvudanjonen. Vissa sulfidmineraler är ekonomiskt viktiga som metallmalmer. Sulfidklassen inkluderar även seleniderna, telluriderna, arseniderna, antimoniderna, bismutiniderna, sulfarseniderna och sulfosalterna.[3][4] Sulfidmineraler är oorganiska föreningar.

Svavelkis
Spetsglans
Realgar

Vittring av sulfidmineral

redigera

Sulfidmineral tenderar att vittra snabbt i förhållande till andra mineral när de är exponerade till vatten nära jordens yta. Denna vittring sker främst genom oxidering och utlöser ämnen som kan förorena vattendrag och sjöar.[5] Bakomliggande orsaken till sulfidmineralernas snabba vittring är att de bildas i syrefattiga miljöer och hamnar därför i kemisk ojämnvikt i syrerika miljöer.[5] Den naturliga vittringen av pyrit i lerskiffer, en bergart som tenderar att ha avsevärda mängder sulfider, tros vara konditionerad av bergets sprickdensitet och erosionshastighet.[6]

Malmfyndigheter och sulfidmineral

redigera

Sammansättningen av sulfidmineral som förekommer i eller kring en malm kan användas för att klassifera malmbildningen. Epitermal malm kan klassiferas som av lågsulfideringstyp om flera av följande mineral förekommer; svavelkis, magnetkis, arsenikkis eller zinkblände med hög järnhalt.[7] Mellansulfideringstyp av epitermala malmer kännetecknas av en mineralcombination bestående av flera av följande svavelkis, kopparkis, blyglans, zinkblände med låg järnhalt, samt tetraedrit eller tennantit.[8]

Om någon kombination av följande mineral förekommer; svavelkis, enargit, luzonit eller kopparindigo anses i stället malmen vara av högsulfideringstyp.[7] Även malmer bildade i samband med metasomatism, porfyrådror samt kopparporfyrer har försökts klassifierats med hjälp av sulfidmineral och en uppskattad sulfideringsgrad.[9]

Mineral

redigera

Vanliga eller viktiga exempel är:[4]

Sulfarsenider:

Sulfosalter:

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sulfide mineral, 12 mars 2023.
  1. ^ ”Program för efterbehandling av förorenade områden 2011”. Länsstyrelsen i Västerbotten. sid. 25. Arkiverad från originalet den 15 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160615071406/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/2010/reg%20prg%202011.pdf. Läst 7 december 2012. 
  2. ^ De tekniska vetenskaperna, bergsvetenskap, 1930
  3. ^ http://www.minerals.net/mineral/sort-met.hod/group/sulfgrp.htm Minerals.net Dana Classification, Sulfides
  4. ^ [a b] Klein, Cornelis and Cornelius S. Hurlbut, Jr., 1986, Manual of Mineralogy, Wiley, 20th ed., pp 269-293 ISBN 0-471-80580-7
  5. ^ [a b] ”CHAPTER 5: SULPHIDE MINERALS AND ACID ROCK DRAINAGE” (på engelska). Sveriges Geologiska Undersökning. https://www.sgu.se/en/itp308/knowledge-platform/5-sulphide-minerals-acid-rock-drainage/. Läst 23 augusti 2024. 
  6. ^ Gu, Xin; Heaney, Peter J.; Aarão, Fabio D.A.; Brantley, Susan L. (2020). ”Deep abiotic weathering of pyrite” (på engelska). Science 370 (6515). doi:10.1126/science.abb8092. https://www.science.org/doi/full/10.1126/science.abb8092. 
  7. ^ [a b] Hedenquist, Jeffrey W.; Arribas R., Antonio; Gonzalez-Urien, Eliseo (2000). ”Exploration for Epithermal Gold Deposits”. i Steffen G. Hagemann; Philip E. Brown (på engelska). Gold in 2000. SEG Reviews. "13". sid. 245-277. doi:10.5382/Rev.13.07. ISBN 1887483578 
  8. ^ ”A review of intermediate sulfidation epithermal deposits and subclassification” (på engelska). Ore Geology Reviews 107: sid. 434-456. 2019. doi:10.1016/j.oregeorev.2019.02.023. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0169136818309405. 
  9. ^ Hurai, Vratislav; Huraiová, Monika; Slobodník, Marek; Thomas, Rainer (2015). ”Chapter 6 - Fluid Thermodynamics” (på engelska). Geofluids. sid. 171-230. doi:10.1016/B978-0-12-803241-1.00006-X 

Källor

redigera

Externa länkar

redigera