Sveriges län

Sveriges regionala administrativa enheter
(Omdirigerad från Svenska län)

Sveriges län är en administrativ indelning av Sverige införd 1634. Sedan 1998 finns det 21 län. Till varje län finns en länsstyrelse. För alla län finns även en region, som ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik med mera[a]. Länsindelningen utgör även grunden för annan statlig verksamhet, och exempelvis är indelningen i sju polisregioner och 12 domkretsar för förvaltningsdomstolar baserad på länsindelningen.[1] Andra administrativa indelningar, inklusive tingsrätters indelning i domkretsar, är i stället baserad på indelningen i kommuner.

Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Nordatlantiska fördragsorganisationen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling

Historia

redigera

Från början avsågs med län ett område som hade förlänats en frälseman (i rollen som läntagare), som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.

Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän vilka var utbyte mot militära tjänster.

En ny länsorganisation som även innefattade det nuvarande Finland etablerades genom 1634 års regeringsform och under ledning av Axel Oxenstierna. I Finland avskaffades dock länen 2010, till förmån för landskap.

Sveriges indelning i län har i stort sett varit stabil sedan 1810. Sedan mitten av 1900-talet har dock tre större ändringar i indelningen genomförts:

Även senare har diskussioner och förändringar genomförts. Heby kommun övergick 1 januari 2007 från Västmanlands län till Uppsala län. I diskussionen innan ett nytt län bildats genom sammanslagning av flera gamla län, har ofta storlän använts som en informell benämning på länet som ska bildas.

Förvaltningsorganisation i länen

redigera

Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ för länen. De politiska uppgifterna sköts av regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning. Regionerna har också övertagit en stor del av den statliga regionplaneringen från länsstyrelserna.

Länsstyrelse

redigera
Huvudartikel: Länsstyrelse

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding.

Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och viss regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

Huvudartikel: Region (landsting)

Regionen är en regional administration, vars beslut fattas av den folkvalda församlingen regionfullmäktige. Regionfullmäktige utser en regionstyrelse som leder och samordnar arbetet. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret som regional kollektivtrafikmyndighet ligger oftast hos regionen, men i några fall ligger ansvaret hos kommunalförbund. Regionens verksamhet finansieras genom statsbidrag, regionskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I samband med länssammanslagningarna på 1990-talet (då Skåne län och Västra Götalands län bildades) övertogs här stora delar av det statliga ansvaret för regional utveckling av regionalt valda beslutsorgan. Successivt övertog även de regionala myndigheterna i andra län motsvarande utvecklingsansvar, varvid landstingen ombildades till "regioner". 2019[2] hade landstingen i alla Sveriges då 21 län övergått från den äldre till den nyare organisationsformen. Detta inkluderar Gotlands län, som sedan 1971 (då Gotland blev en enda kommun) inte haft något separat landsting, men där Gotlands kommun numera i dessa sammanhang betecknar sig som Region Gotland.

Lista över Sveriges län

redigera
Län Bokstav Kod Landyta (km²)[3] Folkmängd
(2024-09-30)[4]
Inv/km² Residensstad Kommuner Inrättat Ordning från N till S
(efter residensstaden)
  Blekinge län K 10 2 931 157 508 53,7 Karlskrona 5 1683 20
  Dalarnas län W 20 28 029 286 455 10,2 Falun 15 1634[5] 6
  Gotlands län I 09 3 135 61 081 19,5 Visby 1 1645 16
  Gävleborgs län X 21 18 118 284 717 15,7 Gävle 10 1762 5
  Hallands län N 13 5 427 344 847 63,5 Halmstad 6 1658 18
  Jämtlands län Z 23 48 935 132 731 2,7 Östersund 8 1810 3
  Jönköpings län F 06 10 437 369 714 35,4 Jönköping 13 1639/1687 14
  Kalmar län H 08 11 165 246 529 22,1 Kalmar 12 1634/1680 19
  Kronobergs län G 07 8 424 203 476 24,2 Växjö 8 1639/1687 17
  Norrbottens län BD 25 97 239 248 557 2,6 Luleå 14 1810 1
  Skåne län M 12 10 968 1 427 499 130,2 Malmö 33 1997 21
  Stockholms län AB 01 6 524 2 469 395 378,5 Stockholm 26 1641/1714 10
  Södermanlands län D 04 6 075 301 748 49,7 Nyköping 9 1634 12
  Uppsala län C 03 8 190 407 406 49,7 Uppsala 8 1641/1714 7
  Värmlands län S 17 17 519 283 437 16,2 Karlstad 16 1640/1779 8
  Västerbottens län AC 24 54 665 281 404 5,1 Umeå 15 1638 2
  Västernorrlands län Y 22 21 549 241 678 11,2 Härnösand 7 1634/1810 4
  Västmanlands län U 19 5 118 281 337 55,0 Västerås 10 1634 9
  Västra Götalands län O 14 23 800 1 772 190 74,5 Göteborg 49 1998 15
  Örebro län T 18 8 504 308 338 36,3 Örebro 12 1640/1779 11
  Östergötlands län E 05 10 559 472 529 44,8 Linköping 13 1634 13
  Sverige 407 311 10 582 576 26,0 290

Observera att sjöar och hav är exkluderade i kolumnen yta.

Avskaffade län i Sverige

redigera
Ej att förväxla med de slottslän som fanns före 1634 års regeringsform. För dessa, se artikeln Slottslän.
Svensk territorialhistoria

Sveriges historia

Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd, men sedan avskaffats[6][7][8].

På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län:

Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.

Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen. Detta var fallet, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.

Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän. Beteckningen har även använts om vissa bruksorter och bergslager.

Län
Residensstad
Årtal
från
Årtal
till
Beskrivning
Bohus län Bohus fästning 1680 1700 namn på Göteborgs och Bohus län
  Göteborgs och Bohus län Göteborg 1680
1700
1997 ingår nu i Västra Götalands län
Härnösands län Härnösand 1645 1654 nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län
Järle län/Nora län Järle, senare Nora 1641 1648 döptes vid flytt av residensstad om till Nora län. Tillhör idag till största delen Örebro län, men även en liten del av Värmlands län.
Jönköpings och Kronobergs län 1654
1669
1680
1658
1674
1687
nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län
  Kopparbergs län Falun 1634 (erkänt 1647) 1996 har bytt namn till Dalarnas län
  Kristianstads län Kristianstad 1658 1996 ingår nu i Skåne län
  Linköpings län Linköping 1634 1718 Slottslän som före 1719 var namn på Östergötlands län
  Malmöhus län Malmö 1669 1996 ingår nu i Skåne län
Norrlands län / Hudiksvalls län Hudiksvall 1634 1645 mellan åren 1645 och 1654 hette länet Hudiksvalls län, efter dess residensstad. Före 1638 omfattade länet hela Norrland. Efter 1654 uppdelat i Gävleborgs län med landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Härnösands län med landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
Närkes och Värmlands län Örebro slott 1625
1654
1639
1779
nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län, samt delar av Västra Götalands län (Dalsland).
  Stockholms överståthållarskap 1634 1967 ingår nu i Stockholms län
  Skaraborgs län Skara (1634–1659) Mariestad (1660–1997) 1634 1997 nu till största delen i Västra Götalands län, men även i Jönköpings län.
Smålands län 1634
1679
1639
1680
delat i Jönköpings län och Kronobergs län (Kalmar län ingick inte)
delat i Kalmar län och Jönköpings och Kronobergs län
Upplands län 1634–
1655–
1640
1713
mellan åren 1641 och 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp.
  Älvsborgs län Vänersborg 1634 1997 ingår nu i Västra Götalands län
Ölands län Borgholm 1819 1826 ingår nu i Kalmar län.
  • I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.

Förutom ovanstående län inrättade i enlighet 1634 år länsreform fanns några andra län:

För avskaffade län som tidigare var danska, se Danmarks län.

Se även

redigera

Referenser

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ I Gotlands län ansvarar kommunen Region Gotland även för de regionala ansvarsuppgifterna.
  1. ^ ”Förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1977937-om-allmanna_sfs-1977-937/. Läst 2 oktober 2024. 
  2. ^ ”region - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/region-(landsting). Läst 10 februari 2020. 
  3. ^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2016”. SCB. 26 februari 2016. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184117/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=cc1da346-333f-42f0-98aa-a7f89793170f. Läst 8 januari 2017. 
  4. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024. 
  5. ^ (namnbyte 1997)
  6. ^ Nationalencyklopedin
  7. ^ Nordisk Familjebok
  8. ^ ”Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071026094702/http://www.svar.ra.se/. Läst 10 juni 2007. 
  9. ^ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del 2. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 255 

Externa länkar

redigera