Wikipedia

Överståthållarämbetet

myndighet på länsnivå i Stockholm, Sverige fram till 1967
Artikel Diskussion

Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967.[1] ÖÄ leddes av en överståthållare med en underståthållare som sin ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige.

Överståthållaren
Överståthållarämbetet i Stockholm vapen.svg
Överståthållarämbetets vapen
ResidensTessinska palatset
SäteStockholm
Utses avKungl. Maj:t
UnderställdKungl. Maj:t
Förste innehavareClas Larsson Fleming
Inrättat1634
Siste innehavareAllan Nordenstam
Avvecklat1967
EfterträdareLandshövdingen i Stockholms län
StällföreträdareUnderståthållaren

Heraldiskt vapenRedigera

 
Överståthållarämbetets vapen före 1938.

Överståthållarämbetet förde ursprungligen en blå sköld med ett Sankt Erikshuvud mellan tre kronor av guld. Eftersom vapnet stred mot lagen om Sveriges riksvapen fastställde Kungl. Maj:t den 28 januari 1938 ett nytt vapen med följande blasonering: I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld.[2] Sedan 1999 använder överkommendanten i Stockholm samma sköld lagd över ett svärd och en kommandostav.[3]

HistorikRedigera

1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare” (i det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634). Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet.

År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion. I instruktion av 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad. 1815 delades ämbetet på tre avdelningar:

  1. Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet) som handlade utsökningsmål och handlade byggnads- med flera ärenden.
  2. Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, som förordnade om mantalsskrivningarnas förrättande, bevillningstaxeringens verkställande, krono- och kommunalutskyldernas debiterande, uppbärande och redovisande med vad därtill hörde.
  3. Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 fördelade sig på poliskammaren och polisdomstolen. Hit hörde poliskåren, som bestod av kriminalavdelningen, ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. Hit hörde ock den 1917 upprättade polisskolan.

Överståthållarämbetet lades ner i samband med utgången av 1967, då Stockholms stad slogs ihop med Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter som direkt angick det kommunala styret i staden överförts till Stockholms stad; fram till 1904 hade t.ex. överståthållaren varit självskriven ordförande i Stockholms stadsfullmäktige. Den siste överståthållaren hette Allan Nordenstam, och han blev också den förste landshövdingen i det nya sammanslagna Stockholms län.

Överståthållaren hade sin bostad i Tessinska palatset på Slottsbacken 4 medan dess kansli var lokaliserat till Slottsbacken 6. Numera huserar Kammarkollegiet på denna senare adress.

Överståthållare 1634–1967Redigera

Namn Porträtt Levnadsår Ämbetsperiod Noteringar
1. Clas Larsson Fleming   1592-1644 1634-1644 förste överståthållaren
2. Knut Jöransson Posse 1592-1664 1645-1650
3. Herman Claesson Fleming   1619-1673 1650–1652
4. Schering Rosenhane   1609-1663 1652–1663
5. Claes Åkesson Tott d.y.   1630-1674 1664–1665
6. Axel Carlsson Sparre 1620-1679 1665–1673
7. Claes Rålamb   1622-1698 1673–1678
8. Jöran Göransson Gyllenstierna   1632-1686 1678–1682
9. Kristofer Gyllenstierna   1647-1705 1682–1705
10. Knut Posse 1645-1714 1705–1714
(tf.) Jacob Burensköld   1655-1738 1710–1711
(tf.) Jacob Spens 1714
11. Gustaf Adam Taube 1673-1732 1714–1732
12. Michael Törnflycht 1683-1738 1732–1738
13. Rutger Fuchs   1682-1753 1739–1753
14. Johan Christoffer von Düring 1695-1759 1753–1759
15. Jakob Albrekt von Lantinghausen   1699-1769 1759–1769
16. Axel Wrede Sparre   1708-1772 1770–1772
17. Thure Gustaf Rudbeck   1714-1786 1772–1773
(tf.) Carl Fredrik Pechlin   1720-1796 1772
18. Carl Sparre   1723-1791 1773–1791
(tf.) Adolf Fredrik Munck   1749-1831 1789
19. Gustaf Mauritz Armfelt   1757-1814 1792
20. Carl Vilhelm Modée   1735-1798 1792–1795
21. Hans Henric von Essen   1755-1824 1795–1797
21. Samuel af Ugglas   1750-1812 1797
- Vakans i ämbetet 1797-1800
22. Samuel af Ugglas   1750-1812 1800
- Vakans i ämbetet 1800-1809
23. Vilhelm Mauritz Klingspor   1744-1814 1809–1810
(tf.) Anders Fredrik Skjöldebrand   1757-1834 1810–1812
24. Carl Mörner   1755-1821 1812–1818
(tf.) Johan August Sandels   1764-1831 1815
(tf.) Olof Rudolf Cederström   1764-1833 1816-1818
(tf.) Daniel Edelcreutz   1818-1828
(tf.) Carl Johan af Nordin 1828-1830
25. Jakob Vilhelm Sprengtporten   1794-1875 1830-1838
(tf.) Axel Johan Adam Möllerhjelm 1838–1842
(tf.) Claes Hans Rålamb 1839
(tf.) Mauritz Axel Lewenhaupt 1841, 1842–1844
26. Jakob Vilhelm Sprengtporten   1794-1875 1844–1848
27. Jakob Essen Hamilton   1797-1864 1848–1862
28. Gillis Bildt   1820-1894 1862–1874
29. Gustaf af Ugglas   1820-1895 1874–1888
30. Claës Gustaf Adolf Tamm   1838-1925 1888–1902
(tf.) Fredrik von Essen   1831-1921 1899
31. Robert Dickson   1843-1924 1902–1911
32. Carl Hederstierna   1861-1928 1911–1912
33. Johan Ramstedt   1852-1935 1912–1920
34. Carl Hederstierna   1861-1928 1920–1928
35. Gustaf Henning Elmquist   1871-1933 1928–1933
36. Torsten Nothin   1884-1972 1933–1949
37. Johan Hagander 1896-1991 1949–1963
38. Allan Nordenstam 1904-1982 1963–1967

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”överståthållare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  2. ^ Harald Fleetwood (1938). ”Fastställda vapen”. Meddelanden från Riksheraldikerämbetet (VII). 
  3. ^ Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Statens försvarshistoriska museer. sid. 17 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Överståthållarämbetet&oldid=51822057"