Administrativ historik Redigera
Kommunens område motsvarar socknarna : Ausås , Barkåkra , Hjärnarp , Höja , Munka-Ljungby , Rebbelberga , Starby , Strövelstorp , Tåssjö , Tåstarp och Össjö . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ängelholms stad som 1863 bildade en stadskommun .
Skäldervikens municipalsamhälle inrättades 3 maj 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Munka-Ljungby municipalsamhälle inrättades 20 april 1945 och upplöstes vid utgången av 1961.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Ausås landskommun (av de tidigare kommunerna Ausås, Starby och Strövelstorp ), Hjärnarps landskommun (av Hjärnarp och Tåstarp ), Munka-Ljungby landskommun (av Munka-Ljungby och Tåssjö ) samt Östra Ljungby landskommun (av Källna , Össjö och Östra Ljungby). Höja landskommun och Rebbelberga landskommun förenades samtidigt med Ängelholms stad medan Barkåkra landskommun förblev opåverkad.
Ängelholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ängelholms stad och landskommunerna Ausås , Barkåkra , Hjärnarp och Munka-Ljungby . 1974 införlivades en del ur den då upplösta Östra Ljungby kommun (Össjö).[ 7]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ängelholms domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga .[ 8]
Blasonering : I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver .
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ängelholms stad 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1693. Ängeln står för ortnamnet och fiskarna för laxfisket. Efter kommunbildningen upphörde Barkåkras vapen och överlämnades till församlingen . För den nya kommunen registrerades det gamla stadsvapnet i PRV år 1975.
Nattskärran är Ängelholms kommunfågel
Ängelholms kommun använder lergöken som turistsymbol.[ 9]
Befolkningsutveckling Redigera
Ängelholms kommun hade 42 476 invånare i december 2019. Det gör Ängelholm till den 62a största kommunen i Sverige.[ 10]
Befolkningsutvecklingen i Ängelholms kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
26 009
1975
28 173
1980
29 813
1985
31 477
1990
34 149
1995
36 491
2000
37 312
2005
38 347
2010
39 394
2015
40 732
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Ängelholms kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 11]
Det finns elva tätorter i Ängelholms kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
* En mindre del av tätorten Ängelholm tillhör Båstads kommun .
* Större delen av tätorten Åstorp tillhör Åstorps kommun .
Kommunfullmäktige Redigera Presidium 2018–2022
Ordförande
M
Elisabeth Kullenberg
Förste vice ordförande
M
Ola Carlsson
Andre vice ordförande
S
Emma Yngvesson
Källa:[ 12]
Presidium 2018–2022
Ordförande
M
Robin Holmberg
Förste vice ordförande
C
Liss Böcker
Andre vice ordförande
S
Lars Nyander
Källa:[ 13]
Lista över kommunstyrelsens ordförande Redigera Mandatfördelning i Ängelholms kommun, valen 1970–2018 Redigera Valår V S MP PMM SPI EP SD NYD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 19 13 6 1 10 49 87,8 1973 17 3 15 3 1 10 49 90,2 1976 15 4 15 4 1 10 49 90,9 1979 16 3 11 4 1 14 49 89,9 1982 1 16 2 10 2 1 17 49 89,9 1985 17 2 9 6 17 51 87,7 1988 17 4 9 4 17 51 84,0 1991 13 2 2 9 4 4 17 51 84,4 1994 18 4 7 3 2 17 51 83,7 1998 2 13 2 9 2 4 19 51 78,37 2002 2 15 2 6 4 4 18 51 77,71 2006 1 13 2 2 2 4 2 4 21 51 80,11 2010 13 2 4 4 4 2 2 20 51 81,30 2014 16 2 6 6 4 2 2 13 51 83,54 2018 1 12 2 3 9 4 3 2 15 51 85,25 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
I kommunen finns ett antal olika skolor, bland annat Ängelholms gymnasieskola (Rönnegymnasiet, Valhall College). Vidare ligger Trafikverksskolan , driven av Trafikverket , i Ängelholm. I Munka-Ljungby finns Munka folkhögskola .
Några av de kommunala ungdomsskolorna i Ängelholms kommun, uppdelade efter rektorsområde:[ 14]
Rektorsområde
Skola
Årskurser
Hjärnarps rektorsområde
Söndrebalgs skola
F-9
Kungsgårdens rektorsområde
Kungsgårdsskolan
7-9 Magnarps rektorsområde
Magnarps skola
F-9
Munka-Ljungby rektorsområde
Toftaskolan
F-9 Nyhems rektorsområde
Nyhemsskolan
7-9 Rebbelberga rektorsområde
Rebbelberga skola
F-6
Skäldervikens rektorsområde
Errarps skola
F-6
Sockerbrukets rektorsområde
Sockerbruksskolan
F-6
Strövelstorps rektorsområde
Strövelstorps skola
F-9
Södra Utmarkens rektorsområde
Södra Utmarkens skola
F-6
Villans rektorsområde
Villanskolan
F-6
Utöver ovanstående skolor finns det ett stort antal förskolor och en del friskolor .
År 1996 blev Ängelholms kommun först i Sverige med att erbjuda bredband till sina invånare. Det kommunala bolaget ÄKTV (Ängelholms Kabel-TV AB) erbjöd uppkoppling via kabel-tv-modem till sina 7 000 kunder. Under det första året tackade ett hundratal hushåll ja till erbjudandet och kunde koppla upp sig mot en avgift på 295 kronor i månaden. Bolaget erbjöd kunderna kabel-tv-modem på 500 kbit/s vilket innebar nästan 17 gånger snabbare uppkopplingshastighet än de uppringda modemen som användes tidigare och som nådde hastigheter på runt 30 kbit/s.[ 15]
^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021 Statistiska centralbyrån , 18 augusti 2021, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Kommuner, lista Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012 Statistiska centralbyrån , läs online , läst: 8 oktober 2013.[källa från Wikidata] ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata] ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ om tingsrätten (NAD)^ "Kommunens historia". Arkiverad 22 november 2012 hämtat från the Wayback Machine . Engelholm.se. Läst 3 december 2012.^ ”Befolkning och statistik - Ängelholms kommun” . www.engelholm.se . https://www.engelholm.se/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning-och-statistik.html . Läst 9 december 2020 . ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunfullmäktige” . Ängelholms kommun. https://fms.engelholm.se/Namnd.asp?sNamndKod=KF&sPeriodKod=759 . Läst 10 november 2018 . ^ ”Kommunstyrelsens presidium” . Ängelholms kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307205810/http://www.engelholm.se/Kommun-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsens-presidium-/ . Läst 7 mars 2017 . ^ ”Alla rektorsområden i Ängelholms kommun” . Ängelholms kommun. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091012060508/http://www.engelholm.se/Utbildning-barnomsorg/alla-ro/ . Läst 12 oktober 2009 . ^ ”Boende i Ängelholm blir först i Sverige med bredbandsuppkoppling” . Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/angelholm-forst-med-bredband/ . Läst 10 november 2020 . 
Wikimedia Commons har media som rör Ängelholms kommun.