Ängelholms kommun
Ängelholms kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ängelholm.
| Ängelholms kommun Kommun | |
 Ängelholms stadshus (kommunhus) | |
 Ängelholms kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län (–) Kristianstads län (–) |
| Centralort | Ängelholm |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 44 653 ()[1] |
| Areal | 477,89 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 419,8 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 58,09 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 106,37 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°15′N 12°51′Ö / 56.25°N 12.85°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Helsingborgs domkrets (–) Ängelholms domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0977[3] |
| Anställda | 3 275 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1292 (–)[5] 1182 (–)[6] |
| GeoNames | 2725898 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historik Redigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Ausås, Barkåkra, Hjärnarp, Höja, Munka-Ljungby, Rebbelberga, Starby, Strövelstorp, Tåssjö, Tåstarp och Össjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ängelholms stad som 1863 bildade en stadskommun.
Skäldervikens municipalsamhälle inrättades 3 maj 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Munka-Ljungby municipalsamhälle inrättades 20 april 1945 och upplöstes vid utgången av 1961.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Ausås landskommun (av de tidigare kommunerna Ausås, Starby och Strövelstorp), Hjärnarps landskommun (av Hjärnarp och Tåstarp), Munka-Ljungby landskommun (av Munka-Ljungby och Tåssjö) samt Östra Ljungby landskommun (av Källna, Össjö och Östra Ljungby). Höja landskommun och Rebbelberga landskommun förenades samtidigt med Ängelholms stad medan Barkåkra landskommun förblev opåverkad.
Ängelholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ängelholms stad och landskommunerna Ausås, Barkåkra, Hjärnarp och Munka-Ljungby. 1974 införlivades en del ur den då upplösta Östra Ljungby kommun (Össjö).[7]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ängelholms domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga.[8]
Geografi Redigera
Ängelholms kommun gränsar i norr till Laholms kommun i Hallands län och Båstads kommun i nordväst, Örkelljunga kommun i nordöst, Klippans och Åstorps kommuner i sydöst, samt Helsingborgs kommun i sydväst.
Topografi och hydrografi Redigera
Genom kommunen rinner Rönne å och passerar centralorten innan den mynnar ut i Skälderviken i Kattegatt.[9] På Hallandsåsen i kommunens nordöstra delar finns myrmark, och i närheten ligger Västersjön och Rössjön. Genom de södra delarna rinner Vege å.[10]
Naturskydd Redigera
Det fanns fem naturreservat i kommunen 2022. Magnarps strandmarker blev 2016 det första kommunala reservatet i kommunen med syfter att "bevara och utveckla den biologiska mångfalden samt natur- och friluftsvärden i strandmiljön". Hålebäckseröd är beläget på Hallandsåsen och domineras av bokskog men innefattar även barrskog, lövskog, åker och betesmark.[11]
I reservatet Ängelholms strandskog finns det enda sammanhängande dynlandskapet i nordvästra Skåne. I närheten av Tåsarp ligger naturreservatet Prästängen. Området består av lerslätt och visar hur dessa områden kunde se ut under början av 1800-talet. På Hallandsåsen, norr om Västersjön, ligger Djuraholmamossen med "högmossar, öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn samt skogbevuxen myr".[11]
Administrativ indelning Redigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Barkåkra, Hjärnarp-Tåstarp, Munka Ljungby, Strövelstorp och Ängelholm.
Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt[12] – Barkåkra, Hjärnarp, Höja, Munka Ljungby, Rebbelberga, Strövelstorp, Tåssjö, Tåstarp, Ängelholm och Össjö.
Tätorter Redigera
Det finns 11 tätorter i Ängelholms kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Ängelholm (del av*) | 27 169 |
| 2 | Munka-Ljungby | 3 148 |
| 3 | Strövelstorp | 1 207 |
| 4 | Hjärnarp | 1 095 |
| 5 | Lerbäckshult | 587 |
| 6 | Havsbaden | 521 |
| 7 | Margretetorp | 255 |
| 8 | Svenstorp | 252 |
| 9 | Össjö | 223 |
| 10 | Tåstarp | 221 |
| 11 | Åstorp (del av*) | 8 |
* En mindre del av tätorten Ängelholm tillhör Båstads kommun.
* Större delen av tätorten Åstorp tillhör Åstorps kommun.
Styre och politik Redigera
Styre Redigera
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 28 av 51 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 skedde ett maktskifte genom ett valtekniskt samarbete mellan Socialdemokraterna, Engelholmspartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet.[13] Mandatperioden blev turbulent för minoritetskoalitionen eftersom avhopp, politiska vildar och en nedröstad budget försvagade kommunstyret.[14] Dessutom lämnade två partier samarbetet med Socialdemokraterna. Ett extra möte i kommunfullmäktige hölls i januari 2018 där frågan om maktskifte aktualiserades.[15] Under mötet beslutades dock att det sittande styret fick sitta kvar.[16]
Efter valet 2018 blev det återigen ett maktskifte när Alliansen gick samman med Miljöpartiet i en blågrön koalition.[17] Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen. Kommunstyrelsens ordförande Robin Holmberg (M) sa efter att det nya styret presenterats att "Det är en lite ny situation. Vi provar oss fram, med ödmjukhet".[18]
Kommunfullmäktige Redigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Elisabeth Kullenberg |
| Förste vice ordförande | M | Ola Carlsson |
| Andre vice ordförande | S | Emma Yngvesson |
Källa:[19]
Mandatfördelning i Ängelholms kommun, valen 1970–2022 Redigera
| Valår | V | S | MP | PMM | SPI | EP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 19 | 13 | 6 | 1 | 10 |
| 49 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 17 | 3 | 15 | 3 | 1 | 10 |
| 49 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 15 | 4 | 15 | 4 | 1 | 10 |
| 49 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 16 | 3 | 11 | 4 | 1 | 14 |
| 49 | 89,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 16 | 2 | 10 | 2 | 1 | 17 |
| 49 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 17 | 2 | 9 | 6 | 17 |
| 51 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 17 | 4 | 9 | 4 | 17 |
| 51 | 84,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 13 | 2 | 2 | 9 | 4 | 4 | 17 |
| 51 | 84,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 18 | 4 | 7 | 3 | 2 | 17 |
| 51 | 83,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 13 | 2 | 9 | 2 | 4 | 19 |
| 51 | 78,37 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 15 | 2 | 6 | 4 | 4 | 18 |
| 51 | 77,71 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 13 | 2 | 2 | 2 | 4 | 2 | 4 | 21 |
| 51 | 80,11 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 13 | 2 | 4 | 4 | 4 | 2 | 2 | 20 |
| 51 | 81,30 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 16 | 2 | 6 | 6 | 4 | 2 | 2 | 13 |
| 51 | 83,54 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 12 | 2 | 3 | 9 | 4 | 3 | 2 | 15 |
| 51 | 85,25 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 14 | 1 | 2 | 9 | 3 | 2 | 3 | 15 |
| 51 | 83,54 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder Redigera
Kommunstyrelsen Redigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Robin Holmberg |
| Förste vice ordförande | C | Liss Böcker |
| Andre vice ordförande | S | Lars Nyander |
Källa:[20]
Lista över kommunstyrelsens ordförande Redigera
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Else Ekblom | 1991 | 2001 | Moderaterna | |
| Hans Wallmark | 2001 | 2006 | Moderaterna | |
| Åsa Herbst | 2006 | 2014 | Moderaterna | |
| Robin Holmberg | 2014 | 2014 | Moderaterna | |
| Lars Nyander | 2014 | 2018 | Socialdemokraterna | |
| Robin Holmberg | 2018 | Moderaterna | ||
Internationella relationer Redigera
Kommunen har ett antal internationella samarbeten i syftet att höja den interna kunskapen och kompetensen i kommunen samt att sprida kommunens "goda exempel till omvärlden". Bland dessa samarbeten finns till exempel EU-projekt och projektet Agila Ängelholm. Därtill har kommunen vänortssamarbete med tre orter, Höje-Tåstrup i Danmark, Dobele i Lettland och Kamen i Tyskland.[21]
Ekonomi och infrastruktur Redigera
Näringsliv Redigera
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av privata och offentliga tjänstenäringar. Bland större offentliga arbetsgivare hittas kommunen, Ängelholms sjukhus och Banskolan. Sedan gammalt är centralorten Ängelholm en betydande handelsstad med ett antal större grossistföretag. Omkring nio procent av kommunens arbetstillfällen fanns i början av 2020-talet inom tillverkningsindustrin, som representerades av bland annat en väl utvecklad plastindustri. Bland företag inom denna bransch hittades HemoCue AB (diagnostester). Andra tillverkningsföretag var bland annat biltillverkaren Koenigsegg Automotive AB. Av betydelse för det lokala näringslivet var Ängelholms flygplats.[22]
Infrastruktur Redigera
Transporter Redigera
Kommunen genomkorsas från söder till norr av Europaväg 6/20. Europaväg 4 passerar en sträcka i kommunens sydöstra hörn. Genom kommunen går även riksväg 13 samt länsvägarna 105, 107, 112 och 114. Kommunen genomkorsas också av järnvägarna Göteborg–Malmö och Ängelholm–Åstorp. Norr om centralorten finns Ängelholms flygplats.[9]
Utbildning Redigera
Det finns 17 grundskolor i kommunen[23] varav 14 är kommunala grundskolor i kommunen (2022).[24] Ängelholms gymnasieskola är det kommunala gymnasiet och utgörs av Rönnegymnasiet, Valhall College och Viktoriagymnasiet.[25] Vidare ligger Trafikverksskolan, driven av Trafikverket, i Ängelholm.[26] I Munka-Ljungby finns Munka folkhögskola.
Internet Redigera
År 1996 blev Ängelholms kommun först i Sverige med att erbjuda bredband till sina invånare. Det kommunala bolaget ÄKTV (Ängelholms Kabel-TV AB) erbjöd uppkoppling via kabel-tv-modem till sina 7 000 kunder. Under det första året tackade ett hundratal hushåll ja till erbjudandet och kunde koppla upp sig mot en avgift på 295 kronor i månaden. Bolaget erbjöd kunderna kabel-tv-modem på 500 kbit/s vilket innebar nästan 17 gånger snabbare uppkopplingshastighet än de uppringda modemen som användes tidigare och som nådde hastigheter på runt 30 kbit/s.[27]
Befolkning Redigera
Befolkningsutveckling Redigera
Kommunen har 44 653 invånare (30 juni 2023), vilket placerar den på 60:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Ängelholms kommun 1970–2020[28] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 26 009 | |||
| 1975 | 28 173 | |||
| 1980 | 29 813 | |||
| 1985 | 31 477 | |||
| 1990 | 34 149 | |||
| 1995 | 36 491 | |||
| 2000 | 37 312 | |||
| 2005 | 38 347 | |||
| 2010 | 39 394 | |||
| 2015 | 40 732 | |||
| 2020 | 42 910 | |||
Kultur Redigera
Kulturarv Redigera
En av kommunens större fornminnen är Gravfältet vid Össjö. Det är beläget på ett åskrön med betesmark en kilometer sydost om Össjö kyrka. På gravfältet finns två domarringar, en närmast rektangulär stensättning, fem resta stenar och sex klumpformiga stenar. Den ena domarringen är 18 meter i diameter och består av 12 (ursprungligen 13) liggande klumpformiga och upp till 1,4 meter höga stenblock. Den andra domarringen är skadad och består numer av 11 stenar.
Kommunsymboler Redigera
Kommunvapen Redigera
-
Barkåkra landskommun
(1963–1970)
Blasonering: I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver.
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ängelholms stad 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1693. Ängeln står för ortnamnet och fiskarna för laxfisket. Efter kommunbildningen upphörde Barkåkras vapen och överlämnades till församlingen. För den nya kommunen registrerades det gamla stadsvapnet i PRV år 1975.
Kommunfågel Redigera
Nattskärran är Ängelholms kommunfågel
Se även Redigera
Referenser Redigera
Noter Redigera
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 8 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ om tingsrätten (NAD)
- ^ [a b] ”Ängelholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/%C3%A4ngelholm. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Ängelholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4ngelholm. Läst 2 juni 2022.
- ^ [a b] ”Naturreservat - Ängelholms kommun”. www.engelholm.se. Arkiverad från originalet den 30 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220530194111/https://www.engelholm.se/bygga-bo-och-miljo/var-miljo-och-natur/naturreservat.html. Läst 2 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Valtekniskt samarbete ger ny majoritet i Kommunfullmäktige - Ängelholms kommun”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110003314/http://www.engelholm.se/Nyhetslista/Valtekniskt-samarbete-ger-ny-majoritet-i-Kommunfullmaktige/. Läst 26 oktober 2022.
- ^ ”Det svaga kommunstyret i Ängelholm”. SVT Nyheter. 17 januari 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/det-svaga-kommunstyret-i-angelholm. Läst 26 oktober 2022.
- ^ Elfving Söderström, Oskar (18 januari 2018). ”Nu avgörs frågan om ett maktskifte”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/nu-avgors-fragan-om-ett-maktskifte. Läst 26 oktober 2022.
- ^ Söderstöm, Oskar (18 januari 2018). ”Inget maktskifte i Ängelholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/inget-maktskifte-i-angelholm. Läst 26 oktober 2022.
- ^ ”Blågrönt styre tar över i Ängelholm”. Helsingborgs Dagblad. 26 september 2018. https://www.hd.se/2018-09-26/blagront-styre-tar-over-i-angelholm. Läst 26 oktober 2022.
- ^ Korzeniowski, Ari; Kristianstad, P4 (14 oktober 2022). ”Alliansen har kommit överens Ängelholm – ska styra i minoritet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/alliansen-har-kommit-overens-ska-styra-i-minoritet. Läst 26 oktober 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Ängelholms kommun. https://fms.engelholm.se/Namnd.asp?sNamndKod=KF&sPeriodKod=759. Läst 10 november 2018.
- ^ ”Kommunstyrelsens presidium”. Ängelholms kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307205810/http://www.engelholm.se/Kommun-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsens-presidium-/. Läst 7 mars 2017.
- ^ ”Samarbeten - Ängelholms kommun”. www.engelholm.se. https://www.engelholm.se/kommun-och-politik/resultat-och-kvalitet/samarbeten.html. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Ängelholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4ngelholm. Läst 26 oktober 2022.
- ^ ”Hitta grundskola - Ängelholms kommun”. www.engelholm.se. Arkiverad från originalet den 2 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220602210123/https://www.engelholm.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola-grundsarskola-och-fritidshem/hitta-grundskola.html. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Grundskolor - Skolor i Ängelholms kommun”. skolor.engelholm.se. https://skolor.engelholm.se/grundskolor.html. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Till dig som ska välja gymnasieskola - Ängelholms gymnasieskola”. gymnasieskola.engelholm.se. https://gymnasieskola.engelholm.se/om-oss/till-dig-som-ska-valja-gymnasieskola.html. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Om oss | Trafikverksskolan | Trafikverket”. www.trafikverksskolan.se. https://www.trafikverksskolan.se/omoss/. Läst 2 juni 2022.
- ^ ”Boende i Ängelholm blir först i Sverige med bredbandsuppkoppling”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/angelholm-forst-med-bredband/. Läst 10 november 2020.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=57b2649d-934e-488f-b815-5630239448e2.
- ^ "Kommunens historia". Arkiverad 22 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Engelholm.se. Läst 3 december 2012.
Externa länkar Redigera
- Ängelholms kommun, egen webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Ängelholms kommun.
