Öppna huvudmenyn

Bjuvs kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Bjuvs kommun är en kommun i nordvästra Skåne län. Centralort är Bjuv. Kommunen gränsar till Svalövs, Åstorps och Helsingborgs kommun.

Bjuvs kommun
Kommun
Norra Vrams prästgård.jpg
Norra Vrams prästgård
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortBjuv
Inrättad1 januari 1971
Anställda1 480 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal115,81 kvadratkilometer ()[2]
- därav land115,31 kvadratkilometer[2]
- därav vatten0,5 kvadratkilometer[2]
Folkmängd15 526 ()[3]
Bef.täthet134,65 inv./km² (land)
Läge
Bjuv Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°05′00″N 12°55′00″E / 56.083333333333°N 12.916666666667°Ö / 56.083333333333; 12.916666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHelsingborgs domkrets
Koder
Kommunkod1260[4]
Org.nummer212000-1041[5]
GeoNames2721533
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuv, Ekeby, Norra Vram, Södra Vram) samt Risekatslösa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle som upplöstes när Bjuvs landskommun 1946 ombildades till Bjuvs köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Billesholm (av de tidigare kommunerna Risekatslösa, Södra Vram och en del av Norra Vram). Samtidigt uppgick den återstående delen av Norra Vrams landskommun i Bjuvs köping medan Ekeby landskommun förblev oförändrad.

Bjuvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bjuvs köping. 1974 införlivades Billesholms kommun och Ekeby kommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.[7]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga.

Svart för stenkol, silver för gruvgång och facklan för ett gruvbloss. Vapnet antogs för Bjuvs köping 1955 och registrerades för Bjuvs kommun i PRV 1974.

Forsärlan är Bjuvs kommunfågel.

HistoriaRedigera

Från början en renodlad jordbruksbygd som övergick till att bli ett gruvsamhälle baserat på kolbrytning och sedermera lera. Från mitten 1900-talet skedde ännu en omvandling nu till att bli ett brukssamhälle med några få stora industrier såsom:

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Bjuvs kommun 1970–2015[8]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 228
1975
  
14 192
1980
  
14 672
1985
  
14 107
1990
  
14 297
1995
  
14 199
2000
  
13 705
2005
  
14 007
2010
  
14 841
2015
  
14 962
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

CivilståndRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Bjuvs kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[8]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 7 301 48,80 %
Gifta 5 362 35,84 %
Skilda 1 590 10,63 %
Änkor/änklingar 709 4,73 %

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Bjuvs kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[8]

  • Män: 7 613; 50,88 %.
  • Kvinnor: 7 349; 49,12 %.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 090, eller 27,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 962 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 499, eller 18,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 674 den 31 december 2002).[9]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Bjuvs kommun 14 962 personer. Av dessa var 3 154 personer (21,08 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[10]

ÅldersfördelningRedigera

Åldersfördelningen i Bjuvs kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[8]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 2 784 18,61 %
15–24 år 1 797 12,01 %
25–54 år 5 754 38,46 %
55–64 år 1 774 11,86 %
65+ år 2 853 19,07 %

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Bjuvs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt:[11]:

TätorterRedigera

Det finns två tätorter i Bjuvs kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Bjuv (del av)* &&&&&&&&&&010598.&&&&&010 598
2 Ekeby &&&&&&&&&&&03292.&&&&&03 292

*En mindre del av tätorten Bjuv tillhör Svalövs kommun.

PolitikRedigera

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2015–2018
Ordförande S Anders Månsson
Förste vice ordförande S Christer Landin
Andre vice ordförande M Ninnie Lindell

Källa:[12]

Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande 2007–2013: Stefan Svalö (s) och Anders Månsson (s) från 2013.

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Bert Roos
Förste vice ordförande S Christer Landin
Andre vice ordförande M Bertil Olsson

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden S Arvo Hellman S Ulrika Thulin
Kultur- och fritidsnämnden S Bo Hallqvist S Johan Ahlberg
Byggnadsnämnden S Kenneth Bolinder S Liselott Ljung
Överförmyndarnämnden S Terhi Laine FP Krister Bergsten
Barn- och utbildningsnämnden S Ann-Sofie Fridehjelm S Caroline Wegne
Valnämnden S Christer Stedt S Anders Ljung

Mandatfördelning i Bjuvs kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSPISDNYDÖVRFFRPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702411
2411
3590,8
31
1973125933
25933
4193,3
329
1976124844
24844
4191,3
3011
1979124646
24646
4188,7
3110
1982125528
25528
4189,7
3110
1985124457
24457
4187,0
3011
19882241446
224446
4183,3
2615
19911191124328
1924328
4182,8
2417
199412611327
26327
4183,6
2417
1998215122126
2152226
3175,71
1813
200221622225
21622225
3171,72
2011
200611552116
15526
3173,59
2110
2010113161117
1367
3174,16
2110
20141141412116
14426
3175,24
1813
2018111111115
11115
3176,49
1912
  • Övriga 1970 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 3066 34,94 -611 -8,62 11 -3
  Sverigedemokraterna 2926 33,34 +1842 +20,50 11 +7
  Moderaterna 1398 15,93 -120 -2,05 5 -1
  Centerpartiet 373 4,25 -45 -0,70 1 -1
  Kristdemokraterna 274 3,12 +66 +0,66 1 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 273 3,11 +21 +0,13 1 0
  Vänsterpartiet 267 3,04 -102 -1,33 1 0
  Miljöpartiet de gröna 97 1,11 -251 -3,02 0 -1
Framstegspartiet 72 0,82 -289 -3,46 0 -1
  Feministiskt initiativ 16 0,18 +11 +0,12 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 14 0,16 -188 -2,23 0 0
Giltiga röster totalt 8 776 100,00 +334 31 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 2 0,02 +2 +0,02
Ogiltiga röster - blanka 108 1,21 -84 -1,01
Ogiltiga röster - övriga 4 0,04 -2 -0,02
Valdeltagande 8 890 76,49 +250 +1,25
Röstberättigade 11 622 +139

Källa:[13]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Bjuv 4 46,77 % 34,94 %
SD Ekeby 2 43,48 % 33,34 %
M Bjuv 2 22,30 % 15,93 %
C Ekeby 1 7,23 % 4,25 %
KD Bjuv 5 4,31 % 3,12 %
L Ekeby 1 5,72 % 3,11 %
V Uppsamlingsdistrikt 7,43 % 3,04 %
MP Uppsamlingsdistrikt 2,86 % 1,11 %
F Ekeby 2 1,96 % 0,82 %
FI Uppsamlingsdistrikt 0,57 % 0,18 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  4. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
  8. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 10 februari 2017. 
  9. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 10 februari 2017. 
  10. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 10 februari 2017. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. http://www3.bjuv.se/Invanare/Kommun--politik/Kommunens-organisation1/Kommunstyrelsen/. Läst 10 februari 2017. 
  13. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Bjuv - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/12/60/index.html. Läst 20 september 2018. 

Externa länkarRedigera