Staden införlivade 1967 delar ur Dösjebro landskommun (Annelöv och Saxtorp) och 1969 införlivades delar ur Rönneberga landskommun (Asmundtorp och Tofta). Landskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Landskrona stad. 1974 införlivades Härslövs kommun.[6]
Från och med 1 mars 2009 använder kommunen även beteckningen Landskrona stad i de fall det är officiellt gångbart.[7][8][9]
Landskrona kommunvapen är unikt bland svenska kommunvapen. Förutom skölden med den långa vapenbeskrivningen brukar också två sköldhållare, Prudentia och Justitia förekomma, samt över det hela en öppen krona. Vapnet avbildas första gången i ett brev (1663) från änkedrottning Hedvig Eleonora. Regeringen hyste stora planer för staden, därav det pampiga vapnet. I modern tid förnyades fastställdelsen först 1953 eftersom det rått oklarhet om en del detaljer. Efter kommunbildningen övertogs vapnet av den nya enheten och registrerades hos PRV1974. Övriga sammanläggningsenheter saknade vapen.
Befolkningsutvecklingen i Landskrona kommun 1970–2020[11]
År
Folkmängd
1970
37 690
1975
38 409
1980
36 493
1985
35 302
1990
36 340
1995
37 868
2000
37 728
2005
39 346
2010
41 724
2015
43 961
2020
46 305
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Landskrona kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 15 770, eller 35,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 44 611 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 580, eller 24,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 38 475 den 31 december 2002).[12]
Denna tabell redovisar födelseland för Landskrona kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länderna med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen och personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[13]
Den 31 december 2016 hade 5 433 invånare (12,18 %), varav 2 968 män och 2 465 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[14]
Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen av E6 och E20. I höjd med Landskrona avtar riksväg 17 åt öster och i höjd med Saxtorpsskogen avtar länsväg 110 åt norr.
Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunfullmäktige i samtliga val till och med 2014, och partiet hade egen majoritet i valen 1970-1988 och 1994. Folkpartiet/Liberalerna var största parti i valet 2018 och näst största i valen 1970 och 2006-2014. Centerpartiet var näst största parti i valet 1973 och Moderaterna i valen 1976-2002. I valet 2006 fick Folkpartiet och Sverigedemokraterna lika många mandat, men Folkpartiet fick fler röster.[16]
Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Landskrona kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 6 av de 8 riksdagspartierna representerade. Kristdemokraterna fanns representerade i fullmäktige efter valen 1970-1976, 1991 samt 2002 och Centerpartiet i valen 1970-1994 samt 2018. Av de nuvarande representerade riksdagspartierna har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Moderaterna alltid funnits representerade sedan valet 1970, Miljöpartiet sedan valet 1985 och Sverigedemokraterna sedan valet 2002. SPI – Sveriges pensionärers intresseparti fanns representerade efter valen 1998 och 2002 och Framstegspartiet efter valen 1991, 1994 och 1998.
Landskrona kommun har sedan valet 2006 styrts av Folkpartiet (Liberalerna sedan 2015), Moderaterna och Miljöpartiet.[17][18]
Landskrona kommun har under mandatperioden 2019–2022 fem kommunalråd, varav två oppositionsråd:[19]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]