Landskrona kommun

kommun i Skåne län, Sverige
Uppslagsordet ”Landskrona stad” leder hit. För stadskommunen som fanns fram till och med 1970, se Landskrona stad (stadskommun). För tätorten, se Landskrona.

Landskrona kommun även kallad Landskrona stad, är en kommun i Skåne län. Centralort är Landskrona.

Landskrona kommun
Landskrona stad
Kommun
SloganStaden i vinden
Kommunens vapen.
Landskrona kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortLandskrona
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd47 120 ()[1]
Areal300,47 kvadratkilometer ()[2]
- därav land140,22 kvadratkilometer[2]
- därav vatten160,25 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet336,04 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°52′00″N 12°51′00″Ö / 55.866666666667°N 12.85°Ö / 55.866666666667; 12.85
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLunds domkrets (–)
Landskrona domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1140[3]
Anställda3 975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1282[5]
GeoNames2697719
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens landskap utgörs av uppodlade kulturlandskap vilka genomskärs av Braåns och Saxåns dalgångar. Dessa domineras av lövskogsdungar, betes- och ängsmarker. Landskrona har en lång industritradition. I början av 2020-talet representeras denna främst av verkstadsindustrierna, men de största arbetsgivarna var kommunen och Region Skåne.

Mellan 1975 och 1986 var befolkningstrenden negativ för att därefter åter växa. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre, men sedan 2006 har en koalition bestående av Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna haft makten.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Annelöv, Asmundtorp, Glumslöv, Härslöv, Sankt Ibb, Saxtorp, Säby, Tofta, Vadensjö och Örja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Landskrona stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 skede olika sammanslagning av kommunerna och Dösjebro och Rönneberga landskommuner bildades. 1959 införlivades Sankt Ibbs landskommun i Landskrona stad.

Staden införlivade 1967 delar ur Dösjebro landskommun (Annelöv och Saxtorp) och 1969 införlivades delar ur Rönneberga landskommun (Asmundtorp och Tofta). Landskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Landskrona stad. 1974 införlivades Härslövs kommun.[6]

Fram till och med 1996 tillhörde kommunen, liksom sina skånska grannkommuner, Malmöhus län.

Från och med 1 mars 2009 använder kommunen även beteckningen Landskrona stad i de fall det är officiellt gångbart.[7][8][9]

Kommunen ingick sedan bildandet till 15 april 2002 i Landskrona domsaga och ingår sen dess i Lunds domsaga.[10]

Geografi redigera

Kommunen är belägen i västra delen av landskapet Skåne. Kommunen gränsar i norr till Helsingborgs kommun, i öster till Svalövs kommun och i söder till Kävlinge kommun. På andra sidan Öresund gränsar kommunen i väster till Fredensborgs kommun, Hørsholms kommun och Rudersdals kommun i Region HovedstadenSjälland i Danmark.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunens landskap utgörs av uppodlade kulturlandskap vilka genomskärs av Braåns och Saxåns dalgångar. Dessa domineras av lövskogsdungar, betes- och ängsmarker. Delar av både Saxån och Braån har ett naturligt meandrande lopp. Fuktiga betesängar av typen marskland, vilka är av stort botaniskt och ornitologiskt intresse, finns kring dess mynningar. Landskapet i norr domineras av ett höjdstråk med Glumslövs backar, dessa bildades under den senaste istiden. I väster övergår backarna i en brant erosionskust, där även Hilleshögs dalar mynnar. Geologiskt är ön Ven, med sin karakteristiska klintkust och sina botaniskt intressanta backafall, en motsvarighet till fastlandets höjdstråk.[11]

Naturskydd redigera

År 2022 fanns åtta naturreservat i Landskrona kommun.[12]

Det kommunala reservatet Exercisfältet bildades 2005. Länsstyrelsen i Skåne län beskriver området som "den sista resten av stadens norra fälad". Reservatet har tidigare fungerat som flygfält, golfbana, motocrossbana och som militärt övningsfält men numer betas och slåttras området för att behålla områdets utmarkskaraktär.[13] Ett annat exempel på kommunens naturreservat är Gråen, en konstgjord ö utanför Landskrona. Reservatet som bildades 1952 förvaltas av Länsstyrelsen. En stor del av året råder tillträdesförbud till reservatet, detta för att värna om fågellivet.[14]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Häljarps församling, Kvistofta församling (ligger huvudsakligen i Helsingborgs kommun) och Landskrona församling (ligger delvis i Helsingborgs kommun).

 
Distrikt inom Landskrona kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt:[15]

Tätorter redigera

Totalt bodde 94,3 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[16]

Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns 11 tätorter i kommunen.[17]

Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning (2020)
1 Landskrona &&&&&&&&&&033466.&&&&&033 466
2 Häljarp &&&&&&&&&&&03713.&&&&&03 713
3 Glumslöv &&&&&&&&&&&02253.&&&&&02 253
4 Asmundtorp &&&&&&&&&&&01646.&&&&&01 646
5 Saxtorpsskogen (del av*) &&&&&&&&&&&01056.&&&&&01 056
6 Annelöv &&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
7 Härslöv &&&&&&&&&&&&0410.&&&&&0410
8 Tuna &&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
9 Kvärlöv &&&&&&&&&&&&0253.&&&&&0253
10 Rydebäck (del av*) &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050
11 Tågarp (del av*) &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06

* En del av Saxtorpsskogen ligger i Kävlinge kommun. En mindre del av Rydebäck ligger i kommunen, men tätorten ligger till största delen i Helsingborgs kommun. En mindre del av Tågarp ligger i kommunen, men tätorten ligger till största del i Svalövs kommun.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Socialdemokraterna hade egen majoritet fram till 1991. Därefter återtog de de egna majoriteten efter valet 1994.[18]

Landskrona kommun har sedan valet 2006 styrts av Folkpartiet (Liberalerna sedan 2015), Moderaterna och Miljöpartiet.[19][20] Fram till 2022 har partierna styrt i minoritet, större delen av tiden med stöd av Sverigedemokraterna.[21]

År Partier
1994–1998[22] S
1998–2002 S V
2002–2006 S V
2006–2010[21] FP M MP
2010–2014[21] FP M MP
2014–2018[21] L M MP
2018–2022[21] L M MP
2022–2026 L M MP

Politik redigera

Under 1960- och 1970-talen byggdes ett stort antal bostäder för att rymma den arbetskraft som behövdes till varvet och kommunens industrier. Arbetskraft som inte sällan kom från Danmark, Finland och Jugoslavien. Men redan i början av 1970-talet stod lägenheter tomma och befolkningen minskade. Under 1980-talet lades flera industrier ner eller rationaliserades, vilket innebar att cirka 4 000 arbetstillfällen försvann från kommunen under några få år. Lösningen från politiken blev att hyra ut de tomma lägenheterna till dåvarande Invandrarverket. Under mitten av 1990-talet lockades dessutom många flyktingar med uppehållstillstånd till kommunen med många lediga lägenheter. Privata fastighetsägare lockade människor med försörjningsstöd att söka sig dit från andra kommuner liksom personer som just muckat från fängelser. Bostadsbyggandet som varit fokuserat på hyresrätter i centrum blev en grogrund för sociala problem. År 2006 hade det kommunala försörjningsstödet ökat med 223 procent sedan 1990 och sju företagare drev en politisk linje om mångfald och att kommunen behövde en demografisk och socioekonomisk struktur som bättre motsvarade genomsnittet för riket. Idéerna fick genomslag och Folkpartiet, som låtit valet kretsa kring "behovet av att bygga upp staden igen, och återigen göra den till en attraktiv plats att bo på", fick genomslag. Valet 2006 fick Folkpartiet 22,5 procent av rösterna. Den politik som förts i kommunen mellan 2006 och 2016 kan "bäst förstås som ett långsiktigt och uthålligt arbete för att förverkliga de idéer som presenterades under valrörelsen 2006".[18]

Kommunalråd redigera

Landskrona kommun har under mandatperioden 2022–2026 fem kommunalråd, varav två oppositionsråd:[23]

  • Torkild Strandberg (L)
  • Torbjörn Brorsson (M), deltid
  • Elvir Mesanovic (MP), deltid

Oppositionsråd:

  • Fatmir Azemi (S)
  • Stefan Olsson (–), deltid

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande L Lisa Flinth
Förste vice ordförande SD Daniel Petersson
Andre vice ordförande S Anna Fernebo

Källa:[24]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Lennart Söderberg (M) 2007[25] 14 oktober 2014[25]
  Gunlög Stenfelt (L) 15 oktober 2014[26] 14 oktober 2022
  Lisa Flinth (L) 15 oktober 2022[27]

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunfullmäktige i samtliga val till och med 2014, och partiet hade egen majoritet i samtliga val utom ett fram till och med 1994. Folkpartiet/Liberalerna var största parti i valet 2018 och näst största i valen 1970 och 2006–2014. Centerpartiet var näst största parti i valet 1973 och Moderaterna i valen 1976–2002. I valet 2006 fick Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) och Sverigedemokraterna lika många mandat, men Liberalerna fick fler röster.[28]

Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Landskrona kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 6 av de 8 riksdagspartierna representerade. Kristdemokraterna fanns representerade i fullmäktige efter valen 1970–1976, 1991 samt 2002 och Centerpartiet i valen 1970-1994 samt 2018. Av de nuvarande representerade riksdagspartierna har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Moderaterna alltid funnits representerade sedan valet 1970, Miljöpartiet sedan valet 1985 och Sverigedemokraterna sedan valet 2002. SPI – Sveriges pensionärers intresseparti fanns representerade efter valen 1998 och 2002 och Framstegspartiet efter valen 1991, 1994 och 1998.

ValårVSMPPNySPISDFRPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701274616
27466
4589,8
39
19731298317
29837
4991,9
409
19761277419
27749
4989,9
3910
19792295411
295411
5188,1
3714
19822304213
30413
5189,0
3615
198522813413
283413
5186,9
3714
198822653411
2653411
5183,1
3021
19911212334215
2133415
5182,9
3615
1994130222212
3012
5183,8
3120
1998422234313
42234313
5175,56
3219
20024201248210
4204810
5173,92
2922
2006217112127
1712127
5176,77
3417
201021829155
189155
5177,68
2922
2014218211144
1811144
5177,92
2724
20182142101184
1410184
5179,75
3021
20222122110204
1210204
5176,02
3219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande L Torkild Strandberg
Förste vice ordförande M Torbjörn Brorsson
Andre vice ordförande Stefan Olsson

Källa:[29]

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Niklas Karlsson (S) 2002 31 december 2006
  Torkild Strandberg (L) 1 januari 2007

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande 2022-2026 Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Individ- och familjenämnden M Torbjörn Brorsson L Stina Hyltmark S Cecilia Hallberg Berndtsson
Krisledningsnämnden L Torkild Strandberg M Torbjörn Brorsson Stefan Olsson
Kulturnämnden L Line Hovrind Aslaksen L Lena Benediktsson S Roger Lindskog
Miljönämnden MP Elvir Mesanovic L Tony Christensen S Jessica Kronvall
Omsorgsnämnden L Annette Lindberg Mohlin M Hans Raita S Eva Örtegren
Stadsbyggnadsnämnden L Torkild Strandberg M Sven Persson S Jonas Karlsson
Teknik- och fritidsnämnden L Mattias Adolfsson M Peder Keiller Alberoth S Lamees Ar-Rawi
Utbildningsnämnden L Ervisa Dani M Johan Sten SD Daniel Petersson
Valnämnden L Tage Olsin S Hans-Eric Palmqvist

Källa:[30]

Vänorter redigera

Landskrona har tre vänorter:

År 1940 i leddes samarbetet med orten Kotka i Finland, 1971 med Plochingen i Tyskland och 1991 med estniska orten Vöru. Syftet med vänortssamarbetet är att "vidga gränserna och stödja internationell vänskap, något som inte minst är viktigt nu när det är oroligt i världen. Det handlar om att förstå andra länder genom nära kontakt med orter som finns där. Genom kontakt vill vi bidra med vänskap och förståelse samt ge stöttning vid behov".[31]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Det lokala näringslivet fick ett uppsving under 1800-talet, vilket framförallt förklaras av centralortens hamn och centrala läge. Grunden för expansionen var under lång tid ortens sockerbruk och varv. Senare etablerades MariboHilleshög Research AB i centralorten vilket berodde på den bördiga jorden och relationerna till sockerindustrin. I början av 2020-talet märktes verkstadsindustrinerna Haldex Brake AB som tillverkar komponenter för tunga fordon, Borgwarner Sweden AB som har tillbehör till motorfordon, SWEP International AB som tillverkar maskiner för kyla och ventilation. Samtidigt var kommunen och Region Skåne de största arbetsgivarna.[11]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen av E6 och E20. I höjd med Landskrona avtar riksväg 17 åt öster och i höjd med Saxtorpsskogen avtar länsväg 110 åt norr.

Riktning från sydväst mot nordväst har även järnvägen Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg mellan Malmö och Göteborg och Pågatågens regiontåg mellan Malmö och Helsingborg med stopp i Häljarp, Landskrona och Glumslöv.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Statistik redigera

Demografi
Landskrona kommun
 
Strand i Landskrona (2018).
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)21 620 st (48,46 %) varav 11 603 män och 10 017 kvinnor
Gifta
Antal (Andel)15 589 st (34,94 %) varav 7 835 män och 7 754 kvinnor
Skilda
Antal (Andel)5 322 st (11,93 %) varav 2 393 män och 2 929 kvinnor
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)2 080 (4,66 %) varav 459 män och 1 621 kvinnor
Könsfördelning
Män22 290 st (49,97 %)
Kvinnor22 321 st (50,03 %)
Åldersfördelning
0–14 år8 144 st (18,26 %) varav 4 186 män och 3 958 kvinnor
15–24 år5 130 st (11,50 %) varav 2 583 män och 2 547 kvinnor
25–54 år17 334 st (38,36 %) varav 8 895 män och 8 439 kvinnor
55–64 år5 074 st (11,37 %) varav 2 526 män och 2 548 kvinnor
65+ år8 929 st (20,02 %) varav 4 100 män och 4 829 kvinnor
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [32]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Landskrona kommun 1970–2020[32]
ÅrFolkmängd
1970
  
37 690
1975
  
38 409
1980
  
36 493
1985
  
35 302
1990
  
36 340
1995
  
37 868
2000
  
37 728
2005
  
39 346
2010
  
41 724
2015
  
43 961
2020
  
46 305
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Landskrona kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.

Utländsk och svensk bakgrund redigera

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 15 770, eller 35,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 44 611 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 580, eller 24,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 38 475 den 31 december 2002).[33]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 11 811 26,48 % 5 954 5 857
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 3 959 8,87 % 2 040 1 919
Inrikes födda med en inrikes född förälder 3 298 7,39 % 1 682 1 616
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 25 543 57,26 % 12 614 12 929

Utländska medborgare redigera

Den 31 december 2016 hade 5 433 invånare (12,18 %), varav 2 968 män och 2 465 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[34]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna redigera

Denna tabell redovisar födelseland för Landskrona kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länderna med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen och personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[35]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Bland fornlämningar i kommunen hittas exempelvis stenkammargraven Örenäsgånggriften. Denna är omkring 5150 år gammal och upptäcktes av en slump år 1843.[36] Ett annat exempel bland fornlämningar är kyrkoruinen Sancti Johannis Baptistae kyrka.

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

Landskrona kommunvapen är unikt bland svenska kommunvapen. Förutom skölden med den långa vapenbeskrivningen brukar också två sköldhållare, Prudentia och Justitia förekomma, samt över det hela en öppen krona. Vapnet avbildas första gången i ett brev (1663) från änkedrottning Hedvig Eleonora. Regeringen hyste stora planer för staden, därav det pampiga vapnet. I modern tid förnyades fastställdelsen först 1953 eftersom det rått oklarhet om en del detaljer. Efter kommunbildningen övertogs vapnet av den nya enheten och registrerades hos PRV 1974. Övriga sammanläggningsenheter saknade vapen.

Kommunfågel redigera

 
Gravand.

Gravanden är Landskronas kommunfågel.

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Landskrona blir stad i mars” (HTML). Landskrona Direkt. 8 januari 2009. http://www.landskronadirekt.com/2009/01/08/landskrona-blir-stad-i-mars/. Läst 17 mars 2016. 
  8. ^ Berndtsson, Hanna (23 oktober 2008). ”Landskrona blir stad” (HTML). Metro. Arkiverad från originalet den 24 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160324155252/http://www.metro.se/nyheter/landskrona-blir-stad/Objhjw!23_1348-45/. Läst 17 mars 2016. 
  9. ^ ”Landskrona blir stad” (HTML). Helsingborgs Dagblad. 28 maj 2008. http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2008/05/28/landskrona-blir-stad/. Läst 17 mars 2016. 
  10. ^ Om tingsrätten (NAD)
  11. ^ [a b] ”Landskrona - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/landskrona-(ingress-kommun-m-l%C3%A4n). Läst 21 september 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 22 september 2022. 
  13. ^ ”Exercisfältet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/landskrona/exercisfaltet.html. Läst 22 september 2022. 
  14. ^ ”Gråen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/landskrona/graen.html. Läst 22 september 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1446&id2=null. Läst 21 september 2022. 
  17. ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 september 2022. 
  18. ^ [a b] ”Liberala lärdomar från Landskrona”. Timbro. 26 april 2017. https://timbro.se/valfard/liberala-lardomar-fran-landskrona-2/. Läst 22 september 2022. 
  19. ^ Anders Sundelin (9 november 2010). ”Han slog sd i Landskrona”. Fokus. http://www.fokus.se/2010/11/han-slog-sd-i-landskrona/. Läst 16 mars 2017. 
  20. ^ ”Styren efter valet 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317143647/https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014.4696.html. Läst 16 mars 2017. 
  21. ^ [a b c d e] ”De kan fortsätta styra – starkare än någonsin”. HD. 12 september 2022. https://www.hd.se/2022-09-12/de-kan-fortsatta-styra--starkare-an-nagonsin. Läst 21 september 2022. 
  22. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  23. ^ ”Kommunalråd”. Landskrona stad. https://www.landskrona.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad/. Läst 22 oktober 2023. 
  24. ^ AB, Troman (15 oktober 2022). ”Förtroendemannaregistret i Landskrona stad”. Kommunfullmäktige. https://landskrona.tromanpublik.se/organisation/ddadc7ad-bd40-4d7a-bcb1-1b80c0c08e0a. Läst 22 oktober 2023. 
  25. ^ [a b] ”Avtackning” (  PDF). Kommunfullmäktiges protokoll. Landskrona stad. 13 oktober 2014. http://www.landskrona.se/globalassets/protokoll/kommunfullmaktige/2014/protokoll-kommunfullmaktige-14-10-13.pdf. Läst 16 mars 2017. 
  26. ^ ”Gunlög Stenfelt (FP) blir första kvinna som kommunfullmäktigeordförande”. Lokaltidningen Landskrona & Svalöv. 20 oktober 2014. http://landskrona.lokaltidningen.se/gunlog-stenfelt-(fp)-blir-forsta-kvinna-som-kommunfullmaktigeordforande-/20141020/artikler/141029928/1179. Läst 16 mars 2017. 
  27. ^ AB, Troman (15 oktober 2022). ”Förtroendemannaregistret i Landskrona stad”. Förtroendemannaregistret i Landskrona stad. https://landskrona.tromanpublik.se/person/bc81bffc-535e-4406-8d1f-19087751149f. Läst 22 oktober 2023. 
  28. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  29. ^ AB, Troman (1 januari 2023). ”Förtroendemannaregistret i Landskrona stad”. Förtroendemannaregistret i Landskrona stad. https://landskrona.tromanpublik.se/person/c0288ed3-ea5f-49b9-b337-a5638ddccd4f. Läst 22 oktober 2023. 
  30. ^ AB, Troman (22 oktober 2023). ”Förtroendemannaregistret i Landskrona stad”. Förtroendemannaregistret i Landskrona stad. https://landskrona.tromanpublik.se/. Läst 22 oktober 2023. 
  31. ^ ”Landskronas vänorter på besök den 26–28 augusti”. Landskrona kommun. 22 augusti 2022. https://www.landskrona.se/nyheter/landskronas-vanorter-pa-besok-den-26-28-augusti/. Läst 21 september 2022. [död länk]
  32. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 23 mars 2017. 
  33. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017. 
  34. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017. 
  35. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017. 
  36. ^ Edman, Carina (15 oktober 2016). ”Örenäsgånggriften - Skånesafari till utvalda Historia och Geologi - Smultronställen”. Skånesafari. https://skanesafari.se/orenasganggriften/. Läst 22 september 2022.