Höganäs kommun

kommun i Skåne län, Sverige

Höganäs kommun är en kommun i nordvästra Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Höganäs.

Höganäs kommun
Kommun
Kommunhusets innergård
SloganVäl värt att investera i[1]
Kommunens vapen.
Höganäs kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortHöganäs
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd28 199 ()[2]
Areal676,26 kvadratkilometer ()[3]
- därav land143,48 kvadratkilometer[3]
- därav vatten532,78 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet195,99 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°12′00″N 12°34′00″Ö / 56.2°N 12.566666666667°Ö / 56.2; 12.566666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHelsingborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1165[5]
Anställda1 175 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1284
GeoNames2706001
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen utgörs till största del av Kullabergs urbergshorst, spetsen på halvön Kullen. Majoriteten utgörs av jordbruksmark. Området är dock mer känt för dess industrier relaterade till stenkol och lera, så som keramik.

Med undantag för enskilda år har befolkningstrenden varit positiv. Sedan åtminstone 2002 har politiken dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Brunnby, Farhult, Jonstorp, Viken och Väsby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Höganäs fiskeläges municipalsamhälle inrättades i Väsby landskommun 12 oktober 1889, parallellt med att det samtidigt fanns en fristående samhällsorganisation, en sorts förtida municipalsamhälle för själva industriorten. 1908 utökades municipalsamhället med området vid industriorten och municipalsamhället benämndes därefter Höganäs municipalsamhälle. Detta utökades sedan ytterligare 1917 alternativt 1919. Municipalsamhället ombildades 1936 till Höganäs stad. Ytterligare municipalsamhällen fanns: Mölle från 18 oktober 1907 till slutet av 1965, Arild från 3 september 1915 till slutet av 1965 och Viken från 7 oktober 1921 till slutet av 1964.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Jonstorp (av tidigare kommunerna Farhult och Jonstorp) och Väsby (av Viken och Väsby) medan Brunnby landskommun och Höganäs stad förblev oförändrade.

1967 införlivades Väsby landskommun i Höganäs stad. Höganäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Höganäs stad, Brunnby landskommun och Jonstorps landskommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Helsingborgs domsaga.[8]

Geografi redigera

Höganäs kommun är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Skåne. I norr ligger Skälderviken och Kattegatt, i väster Öresund. Kommunen gränsar i söder till Helsingborgs kommun i före detta Malmöhus län.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen utgörs till största del av Kullabergs urbergshorst, spetsen på halvön Kullen. Horsten sträcker sig i nordväst–sydöstlig riktning och dess högsta del, Håkull, når 188 meter över havet. Urberget är i resterande delen av området täckt med tjocka lager sedimentära bergarter. Längs Kullabergs kust förekommer klapperstensfält och strandmalar. I sydväst finns jordbrukslandskap med bördiga moränleror och i nordöst sandiga och leriga jordar. Kommunen avgränsas i väster av den långgrunda och delvis steniga kustlinjen mot Öresund och mot Skälderviken av Kullabergs branter samt längre österut av en omväxlande sandig och blockrik kuststräcka. På många ställen längs kusten finns spår efter landhöjningen, primärt i form av strandvallar och strandhak men även i form av grottor. Den tydligast markerade strandlinjen finns från Nyhamnsläge till Svanshall där den kan följas cirka 10 m över den nuvarande havsytan.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Höganäs kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (15,4 %)
  Skog (10,3 %)
  Öppen myrmark (0,2 %)
  Jordbruksmark (66,2 %)
  Övrig mark (7,8 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 15 naturreservat i Höganäs kommun.[11] Bland dessa Möllahässle, ett område på 73 hektar som skyddades 1956. Men delar av området skyddades som naturminne redan 1951, detta då det var den enda kvarvarande platsen i Sverige för klockgrodor. Området är även skyddat enligt Natura 2000.[12] Ett annat exempel är Strandhagen Arild, ett område på fyra hektar som skyddades 1958. Området utgörs av klipp- och stenstrand, ängs- och betesmark samt ohävdad strandäng. Även detta område är skyddat enligt Natura 2000.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Höganäs, Väsby, Vikens, Brunnby och Farhult-Jonstorps.

 
Distrikt (socknar) inom Höganäs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt, (socknar):[14] Brunnby, Farhult, Höganäs, Jonstorp, Viken och Väsby.

Tätorter redigera

2015 fanns det åtta tätorter i Höganäs kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning.[15] Centralorten är i fet stil.

Tätort
Befolkning
Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Höganäs &&&&&&&&&&014778.&&&&&014 778 &&&&&&&&&&&01011.&&&&&01 011 &&&&&&&&&&&01462.&&&&&01 462
Viken (del av*) &&&&&&&&&&&04487.&&&&&04 487 &&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293 &&&&&&&&&&&01531.&&&&&01 531
Jonstorp &&&&&&&&&&&01972.&&&&&01 972 &&&&&&&&&&&&0192.&&&&&0192 &&&&&&&&&&&01029.&&&&&01 029
Arild &&&&&&&&&&&&0713.&&&&&0713 &&&&&&&&&&&&0330.&&&&&0330 &&&&&&&&&&&&0216.&&&&&0216
Mölle &&&&&&&&&&&&0634.&&&&&0634 &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 &&&&&&&&&&&&0736.&&&&&0736
Mjöhult &&&&&&&&&&&&0322.&&&&&0322 &&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 &&&&&&&&&&&&0746.&&&&&0746
Farhult &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312 &&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095 &&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
Ingelsträde &&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250 &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 &&&&&&&&&&&&0565.&&&&&0565


* En mindre del av Viken ligger i Helsingborgs kommun.

Styre och politik redigera

Styre redigera

År Partier
2002–2006 M FP C KD
2006–2010 M FP C KD
2010–2014 M FP C KD
2014–2018 M L C KD
2018–2022 M C KD
2022– M MP C KD

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande M Péter Kovács
Förste vice ordförande C Ulf Molin
Andre vice ordförande S Wivi-Anne Broberg

Källa:[16]

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970188618
18868
4190,9
37
1973189410
189410
4193,1
347
19761784111
178411
4193,8
329
19791764113
176413
4191,7
329
198217152115
175215
4192,7
2912
1985115136114
153614
4190,6
2714
1988115435112
1543512
4186,5
2318
19911142133314
14233314
4187,0
2714
19941172133113
1723313
4186,7
2417
19982132222414
2132222414
4181,97
2318
200221121145411
211245411
4181,74
2417
20061921233317
92233317
4182,90
2417
20101731224219
73224219
4184,09
2417
2014183423119
8342319
4185,19
1922
2018173533217
73533217
4186,16
2516
2022183624215
83624215
4184,41
2417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande M Peter Schölander
Förste vice ordförande MP Johan Ingvarsson
Andre vice ordförande S Lennart Nilsson

Källa:[17]

Övriga nämnder redigera

Nämnder och beredningar 2022-2026 Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Bygg- och miljönämnden M Fredrik Walderyd M Olof Suneson S Gary Paulsson
Socialnämnden M Marie Tidedal Mp Magnus Wiberg S Peter Graff
Utbildningsnämnden M Pia Möller M Britt-Inger Hillhammar Ekberg S Carola Persson
Överförmyndarnämnden M Åsa Linde Thornée KD Inga-Maj Hult
Valnämnden C Gertrud Green M Marianne Härning Nilsson
Revisionen S Hazze Brokopp M Lars Bergwall

Vänorter redigera

I Norden:

Utanför Norden:

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Området har en lång tradition av industrier. På 1700-talet startades industriell stenkolsbrytning i Kullabygden. I samband med detta hittades också lera som kom att användas för tillverkning av krukor, kannor och krus. Dessa brändes med hjälp av kolet. Dessutom användes leran för att tillverka tegelsten, rör och andra byggnadsmaterial vilket ledde till att andra industrigrenar växte fram. I början av 2020-talet hölls traditionen med lera och keramik fortsatt vid liv och har kommit att symbolisera Höganäs och Kullabygden. Den största industrikoncernen var Höganäs AB, som numera enbart tillverkar järnpulver. Andra större företag var Calderys Nordic AB. Andra viktiga branscher var turismen och trädgårdsnäringen.[9]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från Mölle utgår länsväg 111 söderut, varifrån länsväg 112 avtar österut vid Höganäs.

Utbildning redigera

Inom Höganäs kommun finns sex kommunala grundskoleenheter, så kallade f–9-skolor, som har undervisning från och med förskolenivå till och med årskurs nio:

  • Bruksenheten
  • Jonstorpsenheten
  • Lerbergsenheten
  • Nyhamnsenheten
  • Tornlyckeenheten
  • Vikenenheten

Tre fristående grundskolor är verksamma i Höganäs kommun: Montessoriskolan Tellus, Brunnby skola och Vikens Montessori.

Kullagymnasiet är Höganäs kommuns gymnasieskola och bedriver undervisning på följande program: El- och energiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, teknikprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet, introduktionsprogrammen och T4 gymnasieingenjör.

Det finns också idrottsprofiler inom ishockey, sadel, fotboll och e-sport.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 28 199 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 94:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Höganäs kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
19 014
1975
  
21 267
1980
  
22 111
1985
  
22 212
1990
  
22 654
1995
  
22 854
2000
  
22 639
2005
  
23 482
2010
  
24 637
2015
  
25 610
2020
  
27 168

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I Höganäs kommun är Nimis och Tipifesten två välbesökta utflyktsmål under sommarhalvåret. Höganäs kommun är även en stor keramikbygd med många hantverkare och konstnärer. I byn Skäret, utanför Brunnby, ligger även ett av Sveriges mest besökta caféer, Flickorna Lundgren

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: I silver två stolpvis ställda svarta facklor med röd låga, överlagda med ett rött ankare.

Vapnet fastställdes för Höganäs stad 1937, men med helt röda facklor. Symbolerna syftar på gruvverksamheten. Gruvbolaget hade ett ankare som varumärke. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen framför Brunnbys från 1957, men facklorna gjordes svarta. Vapnet registrerades för kommunen i PRV 1979.

Kommunfågel redigera

 
Pilgrimsfalken är Höganäs kommunfågel.

Pilgrimsfalken är Höganäs kommunfågel.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ läs online, www.hoganas.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.statistikdatabasen.scb.se .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
  9. ^ [a b] ”Höganäs - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6gan%C3%A4s. Läst 6 maj 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023. 
  12. ^ ”Möllehässle”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/hoganas/mollehassle.html. Läst 6 maj 2023. 
  13. ^ ”Strandhagen Arild”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/hoganas/strandhagen-arild.html. Läst 6 maj 2023. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030202651/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Tatorter-arealer-befolkning/. Läst 8 november 2016. 
  16. ^ ”Kommunfullmäktige”. Höganäs kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307204624/https://www.hoganas.se/Invanare/Kommunochpolitik/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/. Läst 7 mars 2017. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen”. Höganäs kommun. Arkiverad från originalet den 8 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170308043416/https://www.hoganas.se/Invanare/Kommunochpolitik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen1/. Läst 7 mars 2017. 
  18. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Källor redigera

Externa länkar redigera