Urskog

skog som aldrig påverkats av mänsklig aktivitet

Urskog, även orörd skog, klimaxskog eller primärskog, är en skog som uppnått väldigt hög ålder utan avsevärd mänsklig påverkan, och uppvisar därmed hög biologisk mångfald och säregna ekologiska drag[1][2]. I Sverige talar man främst om naturskog, såsom barrnaturskog[2], lövnaturskog[3] och ädellövnaturskog[4], medan FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) definierar urskog som skogar som naturligt uppkommit med inhemska arter utan synlig påverkan av mänsklig aktivitet och där ekologiska processer tillåts förbli ostörda[5] även om definitionen varierar från land till land. Cirka en tredjedel av världens skogar uppskattas vara urskog.[6] Karaktärsdrag för dessa naturtyper är bland annat åldersrelaterade drag som först uppstår när träd når en hög ålder, stora skillnader i ålder, höjd och tjocklek bland träden, stora mängder död ved av olika storlek och arter som kräver naturliga tillstånd som varit relativt oförändrade under mycket lång tid.

Urskog med europeisk bok i Biogradska Gora Nationalpark, Montenegro
Urskog är även ett äldre namn på Aurskog
Exempel på urskog vid Norges västkust.
Bild från Berge naturreservat i Jämtland.

Urskogar och naturskogar är mycket värdefulla för ekosystemtjänsterna de bidrar med, vilket kan stå i motsats till skogsindustrin som önskar skörda virke av hög kvalitet medan somliga söker bevara skogarna i deras ofördärvade tillstånd för renande av vatten[7], flödeskontroll av regn och översvämning[8], bevarande av näringscykler (såsom kvävecykeln och fosforcykeln)[9], kolsänkning[10], forskning, allmän hälsa[11], luftkvalitet[12][13], friluftsliv, källor till genetisk mångfald[14], pollinering[15], ekoturism[16], jordkvalitet[17][18] eller för naturens och den biologiska mångfaldens egenvärde. Urskogarna runtom i världen blir trots detta allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning[19], expansion av djurhållning och jordbruk i tropiska områden driven särskilt av soja-och palmoljeodling[20][21], gruvdrift och urbanisering.

I Skandinavien finns mindre partier urskog kvar, främst i fjällområden. I Sverige utgörs cirka 0,3% av skogsarealen av urskog[22]. Det rör sig oftast om fjällbjörkskog och fjällnära barrskog, men små nyckelbiotoper av äldre skogar finns utspridda i hela Sverige[23].

Exempel på urskogar redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ David L. White (1994). ”Defining Old Growth: Implications For Management”. Paper Presented at the Eighth Biennial Southern Silvicultural Research Conference, Auburn, al, Nov. L-3, 1994 (U.S Department of Agriculture). https://www.fs.usda.gov/research/treesearch/741. 
  2. ^ [a b] ”Barrnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/barrnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  3. ^ ”Lövnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/lovnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  4. ^ ”Ädellövnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/adellovnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  5. ^ SECOND EXPERT MEETING ON HARMONIZING FOREST-RELATED DEFINITIONS FOR USE BY VARIOUS STAKEHOLDERS. FAO - Food and Agriculture Adinistration of the United Nations. 2002. sid. ANNEX VII - Old-Growth Forest. https://www.fao.org/3/Y4171E/Y4171E34.htm#p5639_362603. 
  6. ^ ”Publication preview page | FAO | Food and Agriculture Organization of the United Nations” (på engelska). FAODocuments. doi:10.4060/ca8985en. https://www.fao.org/documents/card/en?details=ca8985en. Läst 1 maj 2023. 
  7. ^ S. Stolton N. Dudley (2007). [https://www.fao.org/3/a1598e/a1598e10.pdf ”Managing forests for cleaner water for urban populations”]. Unasylvia 229, Vol. 58, s. 39-43. 2007 (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation). https://www.fao.org/3/a1598e/a1598e10.pdf. 
  8. ^ ”Forests can help prevent floods and droughts — European Environment Agency” (på engelska). www.eea.europa.eu. https://www.eea.europa.eu/highlights/forests-can-help-prevent-floods. Läst 9 maj 2023. 
  9. ^ Figueiredo, Viviane; Enrich-Prast, Alex; Rütting, Tobias (2019-06-12). ”Evolution of nitrogen cycling in regrowing Amazonian rainforest” (på engelska). Scientific Reports 9 (1): sid. 8538. doi:10.1038/s41598-019-43963-4. ISSN 2045-2322. https://www.nature.com/articles/s41598-019-43963-4. Läst 9 maj 2023. 
  10. ^ Gilhen-Baker, Melinda; Roviello, Valentina; Beresford-Kroeger, Diana; Roviello, Giovanni N. (2022-04). ”Old growth forests and large old trees as critical organisms connecting ecosystems and human health. A review” (på engelska). Environmental Chemistry Letters 20 (2): sid. 1529–1538. doi:10.1007/s10311-021-01372-y. ISSN 1610-3653. PMID 35002589. PMC: PMC8728480. https://link.springer.com/10.1007/s10311-021-01372-y. Läst 9 maj 2023. 
  11. ^ Craig Beatty et al. (2022). "The Vitality of Forests: Illustrating the Evidence Connecting Forests and Human Health". World Wildlife Foundation (WWF)https://www.researchgate.net/publication/359399591_The_Vitality_of_Forests_Illustrating_the_Evidence_Connecting_Forests_and_Human_Health
  12. ^ Baró, Francesc; Chaparro, Lydia; Gómez-Baggethun, Erik; Langemeyer, Johannes; Nowak, David J.; Terradas, Jaume (2014-05-01). ”Contribution of Ecosystem Services to Air Quality and Climate Change Mitigation Policies: The Case of Urban Forests in Barcelona, Spain” (på engelska). AMBIO 43 (4): sid. 466–479. doi:10.1007/s13280-014-0507-x. ISSN 1654-7209. PMID 24740618. PMC: PMC3989519. https://doi.org/10.1007/s13280-014-0507-x. Läst 9 maj 2023. 
  13. ^ Ozkaya, Gokhan; Erdin, Ceren (2020-01). ”Evaluation of Sustainable Forest and Air Quality Management and the Current Situation in Europe through Operation Research Methods” (på engelska). Sustainability 12 (24): sid. 10588. doi:10.3390/su122410588. ISSN 2071-1050. https://www.mdpi.com/2071-1050/12/24/10588. Läst 9 maj 2023. 
  14. ^ Rajora, Om P.; Zinck, John W. R. (2021-08-12). ”Genetic Diversity, Structure and Effective Population Size of Old-Growth vs. Second-Growth Populations of Keystone and Long-Lived Conifer, Eastern White Pine (Pinus strobus): Conservation Value and Climate Adaptation Potential”. Frontiers in Genetics 12: sid. 650299. doi:10.3389/fgene.2021.650299. ISSN 1664-8021. PMID 34456961. PMC: PMC8388927. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fgene.2021.650299/full. Läst 9 maj 2023. 
  15. ^ Brockerhoff, Eckehard G.; Barbaro, Luc; Castagneyrol, Bastien; Forrester, David I.; Gardiner, Barry; González-Olabarria, José Ramón (2017-12-01). ”Forest biodiversity, ecosystem functioning and the provision of ecosystem services” (på engelska). Biodiversity and Conservation 26 (13): sid. 3005–3035. doi:10.1007/s10531-017-1453-2. ISSN 1572-9710. https://doi.org/10.1007/s10531-017-1453-2. Läst 24 november 2023. 
  16. ^ Gul Gunes (200708-01). ”Ecotourism in Old-growth Forests in Turkey: The Kure Mountains Experience”. Mountain Research and Development, Vol. 27. No 3. August 2007 (BioOne). https://bioone.org/journals/Mountain-Research-and-Development/volume-27/issue-3/mrd.0926/Ecotourism-in-Old-growth-Forests-in-Turkey--The-Kure/10.1659/mrd.0926.full. 
  17. ^ Xiong, Xin; Liu, Juxiu; Zhou, Guoyi; Deng, Qi; Zhang, Huiling; Chu, Guowei (2021-09-08). ”Reduced turnover rate of topsoil organic carbon in old-growth forests: a case study in subtropical China”. Forest Ecosystems 8 (1): sid. 58. doi:10.1186/s40663-021-00337-5. ISSN 2197-5620. https://doi.org/10.1186/s40663-021-00337-5. Läst 9 maj 2023. 
  18. ^ Xiong, Xin; Zhou, Guoyi; Zhang, Deqiang (2020-12). Guiyao Zhou. red. ”Soil organic carbon accumulation modes between pioneer and old‐growth forest ecosystems” (på engelska). Journal of Applied Ecology 57 (12): sid. 2419–2428. doi:10.1111/1365-2664.13747. ISSN 0021-8901. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.13747. Läst 9 maj 2023. 
  19. ^ Nguyen Tien Hoang (29 mars 2021). ”Mapping the deforestation footprint of nations reveals growing threat to tropical forests”. Nature Ecology & Evolution (Nature Research (under Springer Nature)) vol. 5 (2021): sid. sid.845–853. https://www.nature.com/articles/s41559-021-01417-z. 
  20. ^ ”COP26: Agricultural expansion drives almost 90 percent of global deforestation”. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). 6 november 2021. https://www.fao.org/newsroom/detail/cop26-agricultural-expansion-drives-almost-90-percent-of-global-deforestation/en. Läst 12 maj 2023. 
  21. ^ ”Sizing Up How Agriculture Connects to Deforestation”. NASA Earth Observatory. 11 augusti 2021. https://earthobservatory.nasa.gov/images/148674/sizing-up-how-agriculture-connects-to-deforestation. Läst 12 maj 2023. 
  22. ^ Högskolan i Gävle (12 augusti 2020). ”Dofter avslöjar vilken skog som är viktigast att bevara”. Forskning.se. https://www.forskning.se/2020/08/10/dofter-avslojar-vilken-skog-som-ar-viktigast-att-bevara/#. Läst 12 maj 2023. 
  23. ^ ”Nyckelbiotoper”. Skogsstyrelsen.se. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/. Läst 12 maj 2023. 

Externa länkar redigera