Öppna huvudmenyn

Haparanda kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige
(Omdirigerad från Haparanda kommunvapen)

Haparanda kommun eller Haparanda stad är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Haparanda.

Haparanda kommun
Haparanda stad
Kommun
Stadshotellet och kommunhuset i Haparanda.
Haparanda vapen.svg
Vapensköld för Haparanda kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domkrets Haparanda domkrets[1]
Läge 65°50′0″N 24°8′0″Ö / 65.83333°N 24.13333°Ö / 65.83333; 24.13333
Centralort Haparanda
Areal 959,85 km² (2015-01-01)[2]
123:e största (av 290)
 - land 921,27 km²
 - vatten 38,58 km²
Folkmängd 9 748 (2018-06-30)[3]
222:a största (av 290)
Befolkningstäthet 10,58 invånare/km²[3][2]
230:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Peter Waara (S)
GeoNames 605857
Kommunkod 2583[4]
Tätortsgrad (%) 78 (2015)[6]
Antal anställda 1 025 ()[5]
Haparanda Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.haparanda.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Haparanda kommun ligger vid gränsen till Finland och tätorten Haparanda ligger där Torne älv mynnar ut i norra Bottenviken. Den 31 december 2015 var 35,51 % av kommunens befolkning, 3 491 personer, födda i Finland.[7]

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Se även: Karl Johans stad

Kommunens område motsvarar socknarna: Karl Gustav och Nedertorneå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området låg även Haparanda stad, bildad 1842 som 1863 bildade en stadskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]

1969 uppgick Nedertorneå landskommun och Karl Gustavs landskommun i Haparanda stad. Haparanda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Haparanda stad.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[10]

Kommunen benämns i olika sammanhang Haparanda stad (se Lista över kommuner i Sverige som använder begreppet stad).

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg mellan två uppväxande gröna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgränsstolpe av guld med ett blått klot, belagt med tre kronor av guld och krönt med ett kors av guld, lagd över ett svävande, genomgående, nedtill rakt avskuret blått treberg.[11]

Vapnet återfinns i ett kungligt brev från 1828. Haparanda hade grundats efter det att Sverige avträtt Finland och riksgränsen dragits i Torne älv. Bilden syftar naturligtvis på läget intill gränsen. Vapnet fastställdes inte av Kunglig Majestät, men registrerades för den nya kommunen i Patent- och registreringsverket 1977.

NamnetRedigera

Haparanda kommer av de finska orden haapa (”asp”) och ranta (”strand”).

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Haparanda kommun 1970–2015[12]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 893
1975
  
9 053
1980
  
9 672
1985
  
9 943
1990
  
10 517
1995
  
10 856
2000
  
10 412
2005
  
10 184
2010
  
10 059
2015
  
9 831
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 940, eller 50,53 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 776 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 190, eller 50,22 %.

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2015 var folkmängden i Haparanda kommun 9 831 personer. Av dessa var 3 972 personer (40,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 13 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 18 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[7]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling Haparanda församling.[13]

 
Distrikt (socknar) inom Haparanda kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[14]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Haparanda kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Haparanda &&&&&&&&&&&06679.&&&&&06 679
2 Seskarö &&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0411
3 Nikkala &&&&&&&&&&&&0417.&&&&&0417
4 Karungi &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

Centralorten är i fet stil.

PolitikRedigera

Socialdemokraterna har ett starkt stöd i kommunen och har varit det största partiet i samtliga kommunval från 1970 och framåt. Egen majoritet hade partiet under åren 1988-1998 samt 2006 till 2014. Det näst största partiet har varit Centerpartiet i samtliga val förutom tre: 1998, 2002 och 2006, då Moderaterna var det näst största partiet.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Bengt Westman (S) ? 31 december 2002[15]
  Sven-Erik Bucht (S) 2003 2010
  Gunnel Simu (S) 2010 31 december 2014
  Peter Waara (S) 1 januari 2015-

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Peter Waara
Vice ordförande
S
Jan-Ola Eriksson

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 1 tillhör vänsterpartiet, 3 tillhör centerpartiet och 2 tillhör moderaterna.[16]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Ulf Olofsson
Förste vice ordförande
C
Bertil Segerlund
Andre vice ordförande
V
Monica Perdahl-Täikkö
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Ulf Eliasson
V
Monica Grönberg
Barn- och ungdomsnämnden
S
Bengt Westman
S
Nina Pörhölä
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Kurt Rosendahl
S
Ann-Christin Ollinen
Valnämnden
S
Inga-Lisa Johannessen
S
Ann-Christin Ollinen

Mandatfördelning i Haparanda kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAPKSDNFKVNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704172945
4172945
4186,3
38
197341821025
41821025
4189,0
347
197641741024
41741024
4184,9
347
1979218158214
2185824
4184,0
3110
1982319114715
319475
4181,9
329
198531914716
319476
4178,1
329
1988221237114
2212374
4173,6
3011
1991222127115
222275
4168,8
2912
199422535114
225354
4170,2
2318
199841722415
4172245
3560,39
2114
200231626116
316266
3557,77
2312
20062221514
22254
3559,53
1916
2010321416
32146
3561,04
1619
20142171915
21795
3560,62
1817
201811016724
106724
3163,32
1317
  • I valet 2018 blev SD:s mandat obesatt
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Seskarö 48,83 % 33,72 %
C Karungi 26,83 % 21,51 %
NS Haparanda Norra 21,99 % 19,51 %
M Grankullen 17,38 % 11,25 %
KD Karungi 8,74 % 5,72 %
V Seskarö 6,35 % 3,62 %
SD Haparanda Södra 5,20 % 3,52 %
MP Haparanda Södra 1,14 % 0,68 %
L Karungi 0,81 % 0,25 %
FI Haparanda Norra 0,27 % 0,19 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

SpråkRedigera

BakgrundenRedigera

Bygden i kommunen har traditionellt varit finsk- och meänkielispråkig, men under 1900-talet vann svenskan stadigt terräng på landsbygden och den är nu det klart dominerande språket i de yngre generationerna.

I centralorten däremot var förhållandena annorlunda och utvecklingen har där gått i närmast omvänd riktning. Den nygrundade staden Haparanda lockade till sig människor från många olika delar av Sverige och hade därför redan på 1800-talet en svenskspråkig majoritet, varför staden i språkvetenskapliga verk till och med betecknades som en svensk språkö. Haparanda var länge den enda orten i Tornedalen där andelen enspråkigt svenska översteg andelen enspråkigt finska. Dock lärde sig många av de inflyttade svenskarna också att tala finska som andraspråk; funktionell tvåspråkighet var en nödvändighet med tanke på stadens läge.

Dagens situationRedigera

I dag har finskan, på grund av stor inflyttning av framför allt sverigefinnar under senare delen av 1900-talet, fått en mycket stark ställning i Haparanda tätort och i Marielund, som i praktiken utgör en förort till Haparanda.

Haparanda kommun omfattas av minoritetsspråkslagstiftningen, som bland annat ger medborgare rätt att vända sig till kommunen på minoritetsspråken finska och meänkieli.


NäringslivRedigera

Gränshandeln har alltid varit viktig för Haparanda. 2006 öppnades världens nordligaste Ikea-varuhus i Haparanda.

SevärdheterRedigera

  • Hermansons Handelsgård från 1832, som är en av norra Sveriges bäst bevarade handelsgårdar.
  • Kukkolaforsen, som är den viktigaste av natursevärdheterna i Haparanda och Torneå kommuner, ligger i Kukkola, 15 kilometer norr om Haparanda och Torneå. Forsen är 3 500 meter lång och har en fallhöjd på cirka 14 meter.

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ läs online,
  6. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  7. ^ [a b c] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 (XLS-fil) Läst 1 februari 2016
  8. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  13. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2010[död länk]
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Sveriges Radio, 31 oktober 2002: Kommunalrådet Bengt Westman avgår Läst 17 december 2015
  16. ^ Haparanda.se: Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare 2015-2018 Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 17 december 2015

Externa länkarRedigera