Befälstecken är ett tecken på en flaggduk som förs på örlogsfartyg eller båt i marinen för att ange tjänsteställningen på officer ur marinen som utövar befälet ombord eller som är embarkerad. Ett hissat befälstecken anger att fartyget är rustat.

Förande av befälstecken redigera

Det förs aldrig fler än ett befälstecken på ett fartyg vid samma tillfälle. Då högre chef än fartygschefen, exempelvis en sjöstyrkechef, embarkerar skiftas befälstecken. Överbefälhavaren och Marininspektören har också befälstecken. Fartyg för befälstecken på stång i masttoppen medan det förs på vimpelstake i båt. Finns flera master utnyttjas den högsta, den så kallade stortoppen. Befälstecknet skall blåsa klart dygnet runt, såväl till sjöss som när fartyget är förtöjt eller till ankars.

Danmark redigera

Estland redigera

Finland redigera

Frankrike redigera

I Frankrike går stjärnornas antal i amiralsflaggorna tillbaka på amiralernas gradbeteckningar, med två stjärnor för en flottiljamiral och så vidare.

Israel redigera

Lettland redigera

Litauen redigera

Norge redigera

Nederländerna redigera

Polen redigera

Portugal redigera

Ryssland redigera

Marinen
Kustbevakningen

Källa:[1]

Storbritannien redigera

I Storbritanniens flotta förde amiraler efter 1864 sin flagga i stortoppen, viceamiraler samma flagga i förtoppen och konteramiraler samma flagga i mesantoppen. När segelfartygen försvann, och därmed masterna, sattes i stället en röd kula i viceamiralsflaggan och två röda kulor i konteramiralsflaggan.[2] Ju fler kulor, desto lägre rang var alltså den brittiska logiken. Portugal för samma system, men i de flesta andra länder gäller att ju fler stjärnor eller kulor, desto högre rang.

Sverige redigera

För befälsperson med högre tjänsteställning (äldste chef eller lägst kommendör/överste) förs dessutom befälsljus från solens nedgång till dess uppgång på fartyg som är förtöjt eller till ankars.

Flagga redigera

Amiralsflagga utgör befälstecken för flaggman. Den har samma utseende som en örlogsflagga med stjärnor i övre inre fältet, vilka anger tjänstegraden.

Örlogsstandert redigera

Tvåtungad flaggduk i gult och blått som har proportionerna 10:16 mellan höjd och längd.

Örlogsvimpel redigera

Trekantig flaggduk i gult och blått där längden är avsevärt större än basen.

Örlogsvimpel fördes ursprungligen av alla fartyg under officers befäl, vilken inte hade rätt till högre befälstecken.

Örlogsgaljadet redigera

Trekantig flaggduk i gult och blått som har proportionerna 1:2 mellan höjd och längd.

Örlogsgaljadet fördes ursprungligen av fartyg under underofficers befäl.

Ukraina redigera

USA redigera

Försvarsledningen
Marinen
Kustbevakningen
National Oceanic and Atmospheric Administration

Särskilda tecken redigera

Särskilda tecken används för att visa att högre befattningshavare, som inte är taktiska eller operativa chefer, befinner sig ombord.

Sverige redigera

Särskilda tecken finns för bland andra Konungen, Riksföreståndare eller annan medlem av det Kungliga huset, chefen för försvarsdepartementet, förbandschef (olika tecken för avdelnings-, flottilj- och divisionschef) och äldste chef. Med undantag för Konungens tecken förs särskilda tecken under rå om styrbord.

Kungliga tecken redigera

Konungens tecken, som består av kunglig flagga med stora riksvapnet och kunglig vimpel över, förs på samma sätt som om det vore ett befälstecken.

Förbandschefstecken redigera

Se även redigera

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Tryckta källor redigera

  • Tjänstereglemente för marinen (TjR M) 1986
  • Lärobok i sjömanskap, producerad av Försvarsmakten i samarbete med Mediablocket AB, Tabergs tryckeri AB, 2007

Nätkällor redigera