USA:s flotta (engelska: United States Navy förkortas ofta US Navy eller USN) är en av sex vapengrenar i USA:s väpnade styrkor och sysslar med operationer till sjöss. Den amerikanska örlogsflottan består av 286 fartyg i aktiv tjänst och mer än 3 700 flygplan.[1] Den är sedan Sovjetunionens sönderfall världens mest kraftfulla marina stridskraft; den är så överlägsen i styrka att den har större tonnage än de nästkommande 13 i storlek tillsammans. Flottan har totalt en halv miljon män och kvinnor i aktiv tjänst eller som reservister.

Förenta Staternas flotta
Emblem of the United States Navy.svg
Flottans emblem
Datum13 oktober 1775–
LandAmerikas Förenta Stater
FörsvarsgrenÖrlogsflotta
Del avUSA:s försvarsdepartement
USA:s marindepartement
HögkvarterPentagon, Arlington, Virginia
MarschAnchors Aweigh
Befälhavare
Nuvarande befälhavareUSA:s marinminister
Nuvarande stabschefChief of Naval Operations
Tjänstetecken
Flottans flaggaFlag of the United States Navy (official specifications).svg
SköldemärkeRoundel of the USAF.svg

HistorikRedigera

USA:s flotta leder sitt ursprung till Continental Navy som upprättades under amerikanska frihetskriget och som upphörde strax efter krigets slut. Efter att amerikanska handelsfartyg förlorade både last och manskap till barbareskpirater i Medelhavet, så beslutade USA:s kongress 1794 att återupprätta en flotta med sex fregatter. Under amerikanska inbördeskriget blockerade flottan utbrytarkonfederationens hamnar och dess floder. Det mest kända sjöslaget under inbördeskriget var vid Hampton Roads mellan USS Monitor och CSS Virginia som var det första någonsin mellan två bepansrade fartyg.

Flottan hade en central roll i andra världskriget att besegra axelmakterna, i synnerhet mot det Japanska imperiet i Stilla havet. Efter andra världskriget var USA:s flotta otvivelaktigt den största och mäktigaste flottan i världen, upprätthållandes USA:s roll som supermakt under det kalla kriget mot Sovjetunionen.

OrganisationRedigera

Flottan är en av två försvarsgrenar inom USA:s marindepartement (Department of the Navy, DON), den andra är USA:s marinkår. Chef för marindepartementet är den civila marinministern (Secretary of the Navy, SECNAV) som är ansvarig inför försvarsministern att både flottan och marinkårens förband är utrustade, och utbildade för att kunna tilldelas militärbefälhavarna operativt.

Marinministern biträds i frågor som rör flottan av Chefen för flottan (Chief of Naval Operations, CNO) som är en fyrstjärnig amiral. CNO leder den militära högkvarterstaben OPNAV (formellt namn är Office of the Chief of Naval Operations, även informellt kallad för Navy Staff) samt representerar flottan som medlem i Joint Chiefs of Staff. Vare sig marinministern eller chefen för flottan har operativt befäl över flottans förband eller enheter, utan för endast administrativt befäl, dvs med undantag för pågående militära operationer, så har de beslutsrätt i allting som berör den interna organisationen.

Det är försvarsministern som bestämmer vilka förband eller enheter i hela försvarsdepartementet som skickas när, var och hur för att genomföra presidentens politiska direktiv. Den operativa kommandokedjan går från USA:s president via USA:s försvarsminister, och från försvarsministern ned till respektive militärbefälhavare (engelska: Combatant Commander) som leder försvarsgrensövergripande militärkommandon, geografiska eller funktionella, vars utformning fastställs av presidenten i Unified Command Plan, som uppdateras med några års mellanrum. USA:s försvarschef, som är ordförande för Joint Chiefs of Staff, biträder presidenten och försvarsministern med militärt yrkeskunnande i deras befälsfunktion, men saknar egen befälsrätt.

Operativa huvudförbandRedigera

Symbol Namn Förkortning Beskrivning Högkvarter Notering
  Fleet Cyber Command USFFC Står operativt under U.S. Cyber Command. Fort Meade, Maryland
  Fleet Forces Command
Naval Forces Northern Command
Naval Forces Strategic Command
USFF Tidigare känt som Atlantflottan fram till 2006.
Står operativt under U.S. Northern Command eller U.S. Strategic Command beroende på uppdrag.
Naval Support Activity Hampton Roads, Virginia
  Naval Forces Central Command NAVCENT Står operativt under U.S. Central Command. Naval Support Activity Bahrain, Bahrain
  Naval Forces Europe-Africa CNE-CNA Står operativt under U.S. Africa Command eller U.S. European Command berönde på uppdrag. Naval Support Activity Naples, Italien
  Naval Forces Southern Command USNAVSO Står operativt under U.S. Southern Command. Naval Station Mayport, Florida
  Naval Special Warfare Command NAVSPECWARCOM Står operativt under U.S. Special Operations Command. Naval Amphibious Base Coronado, Kalifornien
  Navy Reserve USNR Flottans reservförband Naval Support Activity Hampton Roads, Virginia
  Operational Test and Evaluation Force OPTEVFOR Testning och utvärdering av materiel Naval Station Norfolk, Virginia
  Pacific Fleet USPACFLT Står operativt under U.S. Indo-Pacific Command. Joint Base Pearl Harbor–Hickam, Hawaii

FlottorRedigera

 
Karta från 2009 över de numrerade flottorna

Flottorna är en administrativ organisation på geografisk basis inom de operativa huvudförbanden. Sjögående enheter under förflyttning, exempelvis från USA:s östkust till Mellanöstern hamnar normalt under befälet av det operativa förbandet till vilket den geografiska flottan är anknuten till under tiden inom respektive flottas området.

Större baserRedigera

 
Flottans baser i USA.

Landbaserade stödkommandonRedigera

Vapensköld Namn Förkortning Beskrivning Högkvarter Not
  Naval Air Systems Command NAVAIR Flottans flygmaterielkommando Naval Air Station Patuxent River, Maryland
  Naval Education and Training Command NETC Flottans utbildningskommando Naval Air Station Pensacola, Florida
  Naval Facilities Engineering Systems Command NAVFAC Flottan byggnadsingenjörskommando Washington Navy Yard, Washington, D.C.
  Naval History and Heritage Command NHHC Flottans historiska samlingar och museum Washington Navy Yard, Washington, D.C.
  Naval Information Warfare Systems Command NAVWARSYSCOM Flottans materielkommando för lednings-, informations- och underrättelsesystem San Diego, Kalifornien
Naval Legal Service Command NLSC Juridiska tjänster för flottister Washington Navy Yard, Washington, D.C.
  Naval Meteorology and Oceanography Command NAVMETOCCOM Flottans kommando för meteorologi och oceanografi Stennis Space Center, Mississippi
  Naval Sea Systems Command NAVSEA Flottans fartygsmaterielkommando Washington Navy Yard, Washington, D.C.
  Naval Supply Systems Command NAVSUP Kommando för logistik och upprätthållande av försörjningskedjan inom flottan och marinkåren Mechanicsburg, Pennsylvania
  Navy Installations Command NIC Flottans basförvaltningskommando Washington Navy Yard, Washington, D.C.
  Office of Naval Intelligence ONI Flottans underrättelsetjänst Suitland, Maryland
  United States Naval Academy USNA Marinens service academy Annapolis, Maryland

UtrustningRedigera

FartygRedigera

HangarfartygRedigera

Huvudartikel: USA:s hangarfartyg

I dagsläget (2011) förfogar flottan över elva hangarfartyg och har ytterligare ett under byggnad. Fartygen från CVN-68 till CVN-77 tillhör Nimitz-klass. USS Gerald R. Ford (CVN-78) är den första i en ny klass hangarfartyg vars tredje fartyg beräknas att bli operativt 2022. Hangarfartygen utgör hjärtat i de så kallade Battle groups som större delen av den amerikanska flottan grupperas kring.

AmfibiefartygRedigera

  • Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av Tarawa-klass (2 aktiva, 3 deaktiverade)
  • Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av Wasp-klass (8 aktiva)
  • Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av America-klass (1 under konstruktion, minst 3 planerade)
  • Amfibietransportfartyg av San Antonio-klass (4 aktiva, 2 under konstruktion, minst 4 fler planerade)
  • Amfibietransportfartyg av Austin-klass (4 aktiva)
  • Amfibielandstigningsfartyg av Whidbey Island-klass (8 aktiva)
  • Amfibielandstigningsfartyg av Harpers Ferry-klass (4 aktiva)

YtstridsfartygRedigera

 
USS Lassen (DDG 82), amerikansk jagare i Stilla Havet 2003.

U-båtarRedigera

Samtliga ubåtar i USA:s flotta drivs numera med kärnreaktorer.

FlygplanRedigera

Den amerikanska flottan har ett stort antal flygplan och helikoptrar som understödjer flottans operationer. Exempel på dessa är:

Aktiva luftfartyg
Tidigare aktiva luftfartyg
   
Till vänster: Officer i Service Dress Blue.
Till höger: Officer i Service Dress White.

PersonalRedigera

Den amerikanska flottan hade 18 december 2006 en militär personalstyrka på aktiv stat om 346 786 personer. Av dessa var 51 731 officerare och specialistofficerare, 290 638 underofficerare och sjömän samt 4 417 kadetter vid United States Naval Academy. Flottans reserv bestod av 130 740 officerare, underofficerare och sjömän. Antalet civilanställda var 175 503 personer.

Uniformer och gradbeteckningarRedigera

Kända sjöofficerareRedigera

YrkesmilitärerRedigera

PolitikerRedigera

 
President Nixon som marinintendent.

AstronauterRedigera

VetenskapsmänRedigera

Flottan i populärkulturRedigera

SpelfilmRedigera

TV-serierRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States Navy, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of equipment of the United States Navy, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Structure of the United States Navy, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ ”Status of the Navy” (på engelska). U.S. Navy. 1 juni 2012. Arkiverad från originalet den 21 december 2010. https://web.archive.org/web/20101221114823/http://www.navy.mil/navydata/navy_legacy_hr.asp?id=146. Läst 21 juni 2012. 
  2. ^ Vissa menar att USA:s kustbevakning är den 1:a flottan.

Externa länkarRedigera