USA:s vicepresident

näst högsta ämbetet i den federala statsmakten i USA

USA:s vicepresident formellt Vice President of the United States of America är det näst högsta ämbetet i den federala statsmakten i Amerikas förenta stater. Ämbetets förekomst fastslås i USA:s konstitution. Vicepresidenten väljs tillsammans med presidenten av ett elektorskollegium, som väljs av delstaternas röstberättigade invånare i ett allmänt val.

USA:s vicepresident
Vicepresidentens sigill
USA:s presidentkansli
ResidensNumber One Observatory Circle
SäteEisenhower Executive Office Building, Washington, D.C.
Utses avElektorskollegiet
UnderställdUSA:s president
Mandatperiod4 år
Förste innehavareJohn Adams
Inrättat4 mars 1789
(konstitutionen trädde i kraft)
30 april 1789
(första ämbetshavaren tillträdde)
Webbplatswhitehouse.gov/vicepresident
Vicepresidentens flagga.

Vicepresidentens politiska roll varierar i varje presidentadministration. Enligt konstitutionen är USA:s vicepresident även ex officio talman i USA:s senat (engelska: President of the United States Senate). Av USA:s 46 presidenter har 15 stycken även varit vicepresidenter. Från Lyndon B. Johnsons vicepresidentskap i John F. Kennedys administration och framåt har vicepresidenten av sedvana ingått i presidentens kabinett; innan dess var talmanskapet i senaten huvudsysslan. Vicepresidenten är också en lagstadgad medlem av USA:s nationella säkerhetsråd[1] och ingår i styrelsen för Smithsonian Institution.

Kamala Harris är USA:s 49:e och nuvarande vicepresident. Hon tillträde den 20 januari 2021. Hon är den första kvinnliga vicepresidenten, den första som har afrikanskt påbrå, och den första som har asiatiskt påbrå.

Ämbetsuppgifter

redigera

Vicepresidenten står först i successionsordningen för presidentämbetet och blir därför president ifall den sittande presidenten dör eller på annat sätt mister ämbetet i förtid, förutom om det 25:e tillägget till USA:s konstitution åberopas. Detta tillägg gör det möjligt för antingen presidenten själv, eller vicepresidenten och en majoritet av kabinetten att förklara presidenten fysiskt eller psykiskt inkapabel att utföra presidentämbetets uppgifter (t.ex. då presidenten undergår en medicinsk operation).

Att åberopa tillägget skulle leda till att vicepresidenten blir tillförordnad president (engelska: Acting President), antingen fram till presidenten är kapabel att utföra sina uppgifter, eller efter 20 dagar efter det att tillägget åberopats. Inom dessa 20 dagar måste kongressen ha bestämt om presidenten ses som permanent inkapabel att utföra sina uppgifter. Om kongressen bestämmer att detta inte är fallet (eller inte har kommit fram till någonting) återfår presidenten sina befogenheter, men om de skulle besluta att presidenten är permanent inkapabel att utföra sina uppgifter, blir vice presidenten permanent tillförordnad president (inte officiellt president) fram till att den aktuella president perioden tar slut, eller vicepresidenten (nu tillförordnad president) blir vald till president, då vicepresidenten blir den riktiga presidenten.

Rollen som senatens talman utövas normalt av den tillförordnade talmannen (President pro tempore of the United States Senate), utom vid lika röstetal då vicepresidenten har utslagsröst. Vicepresidenten är enligt lag ledamot i nationella säkerhetsrådet.[2] Vicepresidenten ingår även ex officio i styrelsen för Smithsonian Institution.[3] Av sedvänja brukar vicepresidenten vara medlem i presidentens kabinett.

Då vicepresidenten liksom presidenten själv är vald av elektorskollegiet kan presidenten inte entlediga vicepresidenten, utan vicepresidenten måste på eget bevåg ställa sin avskedsansökan till utrikesministern för att avgå före mandatperiodens utlöpande.[4] Samma förfarande gäller även för presidenten.[4]

Kvalifikationer

redigera

Vicepresidenten måste vara en infödd amerikansk medborgare, vara minst 35 år gammal och ha levt i USA under de senaste 14 åren. Vicepresidenten måste, enligt USA:s konstitution, uppfylla samma behörighetskrav som presidenten och kan heller inte innehaft presidentämbetet över två mandatperioder på fyra respektive minst två år (varje tidsperiod på minst två år räknas som en mandatperiod). En vicepresident kan dock ställa upp som presidentkandidat oavsett hur många mandatperioder denne har innehaft som vicepresident.

Historia

redigera

Under USA:s första år fanns en praxis (som dock inte var reglerad i konstitutionen) att den nyvalde presidenten utsåg sin besegrade motkandidat till vicepresident. Denna praxis bröts dock av Thomas Jefferson 1805 och har inte tillämpats sedan dess.

Även om vicepresidentämbetets roll och betydelse har varierat en del under historien så har det i stort sett alltid betraktats som ett marginellt uppdrag. John Adams, USA:s förste vicepresident, menade sarkastiskt att hans titel borde vara "hans överflödige excellens" (His Superfluous Excellency) och beskrev ämbetet som "det mest obetydliga ämbete som människan någonsin uppfunnit eller i sin fantasi tänkt ut" (the most insignificant office that ever the invention of man contrived or his imagination conceived). Det har dock förekommit att vicepresidenter har använt sitt ämbete för att driva egna politiska agendor; det mest kända exemplet är John C. Calhoun (vicepresident 1825–1832) som bland annat aktivt stödde slaveriet och så kallad nullifiering, som innebar att enskilda delstater skulle ges rätten att ogiltigförklara federala lagar som de ansåg strida mot konstitutionen.

Vicepresidentens historiskt viktigaste funktion har varit att efterträda den sittande presidenten om denne avlider, avgår eller av andra skäl inte kan fullborda sin innevarande mandatperiod och om den sittande presidenten skulle bli tillfälligt sjuk. Enligt den amerikanska konstitutionen ska vicepresidenten då tillträda som tillförordnad president (så kallad Acting president).

Den förste vicepresident att tillträda som tillförordnad president var John Tyler som 1841 efterträdde William Henry Harrison sedan denne hade avlidit en dryg månad efter att ha tillträtt. Vid tidpunkten var det dock inte helt självklart vad som skulle hända efter det eftersom den amerikanska konstitutionen inte fastslog huruvida den tillförordnade presidenten bara ska fungera som en interimspresident i väntan på att nyval kan hållas eller tillåtas fullborda mandatperioden. Tyler bad Högsta domstolen, Högsta kongressen och den sittande regeringen att bringa klarhet i frågan men då ingen av dessa kunde komma fram till något tydligt besked satt Tyler kvar och fullbordade Harrisons mandatperiod.

1967 blev det genom det 25:e tillägget reglerat i konstitutionen att vicepresidenten ska efterträda presidenten om detta skulle bli aktuellt.

Efter mordet på Abraham Lincoln 1865 blev Andrew Johnson den förste vicepresidenten att tillträda presidentämbetet på grund av ett mord på en sittande president. Theodore Roosevelt efterträdde William McKinley 1901 efter att även denne mördats. I presidentvalet 1904 blev han den förste tillförordnade presidenten att väljas för en egen mandatperiod.

Richard Nixon tjänstgjorde som tillförordnad president under tre längre perioder under sin tid som vicepresident under Dwight D. Eisenhower då denne var sjuk. Nixon valdes senare själv till president. Gerald Ford efterträdde 1974 samme Nixon efter dennes avgång i sviterna av Watergateaffären. Ford blev då den första vicepresident att efterträda en president som avgått.

Nio vicepresidenter har under USA:s historia tillträtt som tillförordnade presidenter på grund av att den sittande presidenten antingen har avlidit eller avgått. Av dessa har fyra stycken senare blivit valda till egna mandatperioder:

Fem av USA:s presidenter har även varit vicepresidenter under en annan president innan de själva vid det påföljande presidentvalet valts till ämbetet:

Ämbetsed

redigera
 
Vicepresidentens residens, Number One Observatory Circle.

Till skillnad från presidentämbetet saknas det i grundlagen en särskild ed för vicepresidenten att avläggas vid installationen. Alltsedan den förste vicepresidenten installerades 1789 har flera varianter använts. Sedan 1884 använts samma ed som vid tillsättandet av senatorer, ledamöter av representanthuset, ministrar och högre ämbetsmän, samt för civila och militära tjänstemän:[5]

I do solemnly swear (or affirm) that I will support and defend the Constitution of the United States against all enemies, foreign and domestic; that I will bear true faith and allegiance to the same; that I take this obligation freely, without any mental reservation or purpose of evasion; and that I will well and faithfully discharge the duties of the office on which I am about to enter: So help me God.

Residens

redigera

Vicepresidentens residens är beläget vid flottans observatorium i nordvästra Washington med adressen Number One Observatory Circle.

Lista över USA:s vicepresidenter

redigera
      Federalist       Demokrat-republikan       Demokrat       Whig       Republikan
NrVicepresidentHemdelstatTillträddeAvgickPartiPresident
1John Adams
(1735–1826)
Massachusetts30 april 17894 mars 1797 FederalisternaGeorge Washington
2Thomas Jefferson
(1743–1826)
Virginia4 mars 17974 mars 1801 Demokrat-republikanJohn Adams
3Aaron Burr
(1756–1836)
New York4 mars 18014 mars 1805 Demokrat-republikanThomas Jefferson
4George Clinton
(1739–1812)
New York4 mars 180520 april 1812 † Demokrat-republikanThomas Jefferson
James Madison
5Elbridge Gerry
(1744–1814)
Massachusetts4 mars 181323 november 1814 † Demokrat-republikanJames Madison
6Daniel D. Tompkins
(1774–1825)
New York4 mars 18174 mars 1825 Demokrat-republikanJames Monroe
7John C. Calhoun
(1782–1850)
South Carolina4 mars 182528 december 1832 Demokrat-republikan
Demokraterna
John Quincy Adams
Andrew Jackson
8Martin Van Buren
(1782–1862)
New York4 mars 18334 mars 1837 DemokraternaAndrew Jackson
9Richard Mentor Johnson
(1780–1850)
Kentucky4 mars 18374 mars 1841 DemokraternaMartin Van Buren
10John Tyler
(1790–1862)
Virginia4 mars 18414 april 1841 WhigWilliam Henry Harrison
11George M. Dallas
(1792–1864)
Pennsylvania4 mars 18454 mars 1849 DemokraternaJames K. Polk
12Millard Fillmore
(1800–1874)
New York5 mars 18499 juli 1850 WhigZachary Taylor
13William R. King
(1786–1853)
Alabama4 mars 185318 april 1853 † DemokraternaFranklin Pierce
14John C. Breckinridge
(1821–1875)
Kentucky4 mars 18574 mars 1861 DemokraternaJames Buchanan
15Hannibal Hamlin
(1809–1891)
Maine4 mars 18614 mars 1865 RepublikanernaAbraham Lincoln
16Andrew Johnson
(1808–1875)
Tennessee4 mars 186515 april 1865 DemokraternaAbraham Lincoln
17Schuyler Colfax
(1823–1885)
Indiana4 mars 18694 mars 1873 RepublikanernaUlysses S. Grant
18Henry Wilson
(1812–1875)
Massachusetts4 mars 187322 november 1875 † RepublikanernaUlysses S. Grant
19William A. Wheeler
(1819–1887)
New York4 mars 18774 mars 1881 RepublikanernaRutherford B. Hayes
20Chester A. Arthur
(1829–1886)
New York4 mars 188119 september 1881 RepublikanernaJames A. Garfield
21Thomas A. Hendricks
(1819–1885)
Indiana4 mars 188525 november 1885 DemokraternaGrover Cleveland
22Levi P. Morton
(1824–1920)
New York4 mars 18894 mars 1893 RepublikanernaBenjamin Harrison
23Adlai E. Stevenson
(1835–1914)
Illinois4 mars 18934 mars 1897 DemokraternaGrover Cleveland
24Garret Hobart
(1844–1899)
New Jersey4 mars 189721 november 1899 † RepublikanernaWilliam McKinley
25Theodore Roosevelt
(1858–1919)
New York4 mars 190114 september 1901 RepublikanernaWilliam McKinley
26Charles W. Fairbanks
(1852–1918)
Indiana4 mars 19054 mars 1909 RepublikanernaTheodore Roosevelt
27James S. Sherman
(1855–1912)
New York4 mars 190930 oktober 1912 † RepublikanernaWilliam Howard Taft
28Thomas R. Marshall
(1854–1925)
Indiana4 mars 19134 mars 1921 DemokraternaWoodrow Wilson
29Calvin Coolidge
(1872–1933)
Massachusetts4 mars 19212 augusti 1923 RepublikanernaWarren G. Harding
30Charles G. Dawes
(1865–1951)
Illinois4 mars 19254 mars 1929 RepublikanernaCalvin Coolidge
31Charles Curtis
(1860–1936)
Kansas4 mars 19294 mars 1933 RepublikanernaHerbert Hoover
32John Nance Garner
(1868–1967)
Texas4 mars 193320 januari 1941 DemokraternaFranklin D. Roosevelt
33Henry A. Wallace
(1888–1965)
Iowa20 januari 194120 januari 1945 DemokraternaFranklin D. Roosevelt
34Harry S. Truman
(1884–1972)
Missouri20 januari 194512 april 1945 DemokraternaFranklin D. Roosevelt
35Alben W. Barkley
(1877–1956)
Kentucky20 januari 194920 januari 1953 DemokraternaHarry S. Truman
36Richard Nixon
(1913–1994)
Kalifornien20 januari 195320 januari 1961 RepublikanernaDwight D. Eisenhower
37Lyndon B. Johnson
(1908–1973)
Texas20 januari 196122 november 1963 DemokraternaJohn F. Kennedy
38Hubert Humphrey
(1911–1978)
Minnesota20 januari 196520 januari 1969 DemokraternaLyndon B. Johnson
39Spiro Agnew
(1918–1996)
Maryland20 januari 196910 oktober 1973 RepublikanernaRichard Nixon
40Gerald Ford
(1913–2006)
Michigan6 december 19739 augusti 1974 RepublikanernaRichard Nixon
41Nelson Rockefeller
(1908–1979)
New York19 december 197420 januari 1977 RepublikanernaGerald Ford
42Walter Mondale
(1928–2021)
Minnesota20 januari 197720 januari 1981 DemokraternaJimmy Carter
43George H.W. Bush
(1924–2018)
Texas20 januari 198120 januari 1989 RepublikanernaRonald Reagan
44Dan Quayle
(född 1947)
Indiana20 januari 198920 januari 1993 RepublikanernaGeorge Bush d.ä.
45Al Gore
(född 1948)
Tennessee20 januari 199320 januari 2001 DemokraternaBill Clinton
46Dick Cheney
(född 1941)
Wyoming20 januari 200120 januari 2009 RepublikanernaGeorge Bush d.y.
47Joe Biden
(född 1942)
Delaware20 januari 200920 januari 2017 DemokraternaBarack Obama
48Mike Pence
(född 1959)
Indiana20 januari 201720 januari 2021 RepublikanernaDonald Trump
49Kamala Harris
(född 1964)
Kalifornien20 januari 2021nuvarande DemokraternaJoe Biden

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Vice President of the United States, 11 december 2010.
  1. ^ Inc, US Legal. ”Vice President – System” (på amerikansk engelska). system.uslegal.com. https://system.uslegal.com/executive-branch/vice-president/. Läst 5 maj 2021. 
  2. ^ 50 U.S.C. § 3021
  3. ^ 20 U.S.C. § 42
  4. ^ [a b] 3 U.S.C. § 20
  5. ^ Oath of Officewww.senate.gov USA:s senat

Externa länkar

redigera
Företrädare:
USA:s president
Successionsordningen för USA:s president
USA:s vicepresident
Efterträdare:
Talmannen i USA:s representanthus