Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-04

Användarruta för faddrar

Hej! Nu har en särskild användarruta skapats för faddrar – {{Användare fadder}} =

Den här användaren är fadder och hjälper gärna nya användare!

. Lägg gärna in den på din användarsida, om du vill visa att du gärna hjälper nya användare. Tycker du att rutan kan göras ännu snyggare, är du välkommen att putsa till den. Samtidigt har texten på Wikipedia:Faddrar snyggats till lite. Om du är ny som fadder, lägg in dig själv i listan på den sidan, så att behövande hittar fram till dig. Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.23 (CET)

Tack Adville (diskussion) 7 mars 2014 kl. 22.19 (CET)

 Gillar /Vostok (diskussion) 8 mars 2014 kl. 11.46 (CET)

Kul att fler tycker om det hela. Utseendet på användarrutan är nu lite förändrat, med fadder-ikonen som används på flera andra Wikipedia-versioner. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 22 mars 2014 kl. 01.09 (CET)

Regler för standardsortering

Det skulle vara väldigt bra om det fanns regler nedskrivna gällande standardsortering. Jag vet att det står lite grand här och här, men det är inte så mycket.
(Standardsortering har diskuterats tidigare bl.a. på följande ställen: jan 2013, sep 2012, juli 2012, dec 2011, feb 2011, dec 2010, juni 2010 och mars 2010.)
På engelska Wikipedia nämns en del om deras regler bl.a. här och här. Deras regler bygger bl.a. på Chicago manual of style och Names of persons: National usages for entry in catalogues.
Exempel på regler som vi borde skriva ned:

• Vilka tecken får finnas i standardsorteringen? Sedan ett år tillbaka fungerar det väl med t.ex. å, ä och ö? Ska de användas?
• Hur är det med andra bokstäver, såsom dessa: àáâãçèéêëìíîïñòóôõßšùúûüýÿžæø. Ska man skriva æ, ä eller ae t.ex? Ska man skriva ü eller y?
• Hur är det med t.ex. bindestreck, apostrof och punkt? På engelska Wikipedia får de förekomma i standardsortering, men på svenska Wikipedia ser man ibland att det förekommer bindestreck, ibland är det ersatt med mellanslag och ibland är det helt borttaget. Samma sak med apostrof, d.v.s. att det har hanterats olika i olika artiklar.
• Även t.ex. utropstecken, frågetecken, &-tecken och citationstecken skulle det behöva finnas klara regler kring.
• I vissa fall ska väl versaler i artikelnamnet ändras till gemener i standardsorteringen. Vilka är reglerna kring det?

Jag efterfrågar alltså främst grundläggande regler kring t.ex. tillåtna tecken och till vilka tecken vissa tecken ska bytas ut. (Frågan när versaler ska bytas till gemener kanske är mer komplicerad.)
Jag har hittat ett stort antal felaktiga standardsorteringar som jag överväger att justera, men då vill jag gärna vara säker på att jag gör rätt.
Svensson1 (disk) 19 februari 2014 kl. 23.12 (CET)

Kan du ge en länk där nuvarande sortering förklaras? Om å, à, ß och skiljetecken sorteras rätt kan och bör de givetvis användas vid (standard)sorteringen. Om den automatiska sorteringen blir eller kan bli fel bör vi hjälpa den på traven. Som utgångspunkt behöver vi alltså veta hur programvaran sorterar eller vilken standard den följer.

Om svensk sortering nu används, så antar jag MediaWiki använder operativsystemets sorteringsalgoritm, som borde vara rätt avancerad. Det är förstås möjligt att sorteringen är en halvmesyr, så att programvaran inte kan göra rätt utan hjälp annat än i de enklaste fallen. Och det finns ju olika standarder. Om sorteringen är avancerad men vi vill följa en annan standard än den MediaWiki nu använder bör vi fundera på om det är vettigare att ändra standardsortering för hundratusen artiklar eller att skriva ihop alternativa regler för programvaran.

Vissa tecken kan inte sorteras "rätt", då sorteringen beror på hur tecknet används (eller här alltid används annorlunda än i den normala sorteringsordningen). Då måste man i standardsorteringen använda ersättande tecken som sorteras rätt i det specifika fallet. Förhoppningsvis gäller detta endast speciella fall, såsom namn, nummer och skiljetecken.

Eftersom systemet ändrat finns det en massa artiklar med onödigt förenklade sorteringsdirektiv. Det är i allmänhet inget stort problem: om Andersén sorteras som Andersen betyder det bara att de inte grupperas skilt (påverkar accenten sorteringen också om förnamnet skiljer?) - medan förenklad stavning förut behövdes för att de inte skulle komma efter Anderson.

--LPfi (disk) 20 februari 2014 kl. 00.27 (CET)

Angående länkar där sorteringen förklaras: Det är 14 länkar i min text ovan. Om du för muspekaren över texten hittar du dem. Svensson1 (disk) 20 februari 2014 kl. 00.48 (CET)

Tekniken har ändrats för inte alltför länge sedan. Det gör att vissa diskussionsresultat kanske har blivit lite out-of-date. Det ska efter vad jag förstått inte längre vara något direkt problem med diakritiska tecken, men jag kan minnas fel. Sedan kan det ju variera med orginalspråk hur man ska hantera olika diakritiska tecken. Tex brottades jag med bokstaven õ i språket Võru för en massa år sedan och kom då fram till att det ska sorteras som ö, vilket det kanske inte ska göras om det kommer från andra språk. Ska det sorteras som o kanske vi helt kan strunta i standardsortering numer. -- Lavallen (mail) 20 februari 2014 kl. 05.52 (CET)

Vad gäller personer kan vi definitivt inte göra det. Där är frågan hur vi vill ha det. Så vitt jag förstår är det traditionell praxis i svenskan att Andersen och Andersén sorteras tillsammans. Finns det någon anledning att avvika från detta? Dansk-norskt "ø" (och troligen även "õ") bör sorteras tillsammans med "ö" et cetera. Tostarpadius (disk) 20 februari 2014 kl. 06.26 (CET)

Ja, men gör det någon teknisk skillnad att standardsortera "Andersén, Anders" eller "Andersen, Anders" idag? Efter vad jag förstått så går det idag att använda många diakritiska tecken och de hamnar där vi vill ha dem. õ hamnar kanske inte rätt, men é ska nog göra det. -- Lavallen (mail) 20 februari 2014 kl. 06.40 (CET)

Jag vet inte. Jag tolkar LPfi:s inlägg som att "Andersén" sorteras för sig om det skrivs så. Tostarpadius (disk) 20 februari 2014 kl. 06.42 (CET)

Som jag har förstått det så ska &-tecken skrivas ut och dessutom på originalspråk. T.ex. så sorteras Heckler & Koch som "Heckler und Koch" medan Höjer & Ljungqvist sorteras som "Höjer och Ljungqvist" (eller ska det vara "Höjer och Ljungkvist"?) /ℇsquilo 20 februari 2014 kl. 10.16 (CET)

Hade vi varit en telefonkatalog, så hade det nog varit Ljungkvist, men det är vi inte. -- Lavallen (mail) 20 februari 2014 kl. 15.21 (CET)

Jag har intresserat mig för efternamnsartiklar och har f.n. Johansson som ett pågående projekt. Som jag ser det, är det ofta likgiltigt hur man kodar specialtecken som & och ' eftersom de sorterade listor, där tecknen förekommer inte påverkas så mycket. Det hindrar inte att det är viktigt att ha entydiga regler också för sådana tecken. Det är viktigare att man inte gör grova fel. T.ex. skriver "Johansson" där det skall vara "Johansson, Per Axel" eller helt enkelt kopierar in personnamnet från någon annan man just skrivit om. Jag menar att någon procent av alla standardsoreteringar som man finner i ~"Kategori:Män" är felskrivna. Man kan se, t.ex. på början av namnet Larsson här, om man vill finna många felaktiga standardsorteringar samlade. Jag tänker inte rätta där på en stund.

En fråga som inte är självklar, är hur man sorterar följande förnamn: Lars Erik, Lars-Erik, Larserik, Lars Helge, Lars-Helge, Larshelge. För den som söker i en sådan lista, ville det vara naturligt att Lars Erik och Lars-Erik stod samman, eftersom man ofta inte kommer ihåg exakt hur namnen skall skrivas. Sammanskrivningarna Larseik och Larshelge skulle jag betrakta som skilda från namnet Lars och jag tror att det är vad Standardsorteringen ger, men jag tror inte att den klarar att sortera namnen med och utan bindestreck så som jag vill ha dem.

Ett område där jag skulle vilja se standardsortering är förgreningssidor för personnamn. Om man standarsorterar, skulle man kunna få alla förgreningssidor med samma efternamn att stå tillsammans i "Kategori:Förgreningssidor". Nu har en del sådana sidor standardsortering, men de flesta inte. Roufu (disk) 20 februari 2014 kl. 21.08 (CET)

Jag välkomnar verkligen denna diskussion! Även om det nu sägs att exempelvis "ü" kan skriva så i standardsortering (och alltså inte ersättas med "y") så behöver det bekräftas om dess sorteras likadant. I annat fall behöver alla artiklar med "ü" gås igenom och få en enhetlig standardsortering. Det kanske även kan vara intressant att beakta denna sida och vad den triggar på för sorteringar. /Hangsna (disk) 20 februari 2014 kl. 21.32 (CET)

Står det så är det direkt felaktigt! Tyskt "ü" skall på svenska sorteras tillsammans med "y". Tostarpadius (disk) 20 februari 2014 kl. 21.38 (CET)

Ja, men frågan är om det behövs göras ändringen mellan bokstäverna i {{STANDARDSORTERING:}} eller om programvaran (på senaste tiden) klarar av att sortera dessa tillsammans. Jag ber om ursäkt om jag var otydlig. /Hangsna (disk) 20 februari 2014 kl. 21.40 (CET)

Då förstår jag bättre, men jag tycker ändå det känns säkrast att följa vad som varit praxis. Det jag tänkte på var nämast de alltför många fall där sorteringen även på svenska hamnat under "u". Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 02.18 (CET)

När det gäller de felaktigheter, som Roufu talar om, härstammar de flesta från Wikipedias barndom. Jag var inte med då, men det verkar ha varit kutym att nöja sig med att ange efternamnet i standardsorteringen. Något större behov av nya regler ser jag inte, däremot är det viktigt att man uppmärksammar även sådana detaljer i samband med uppdateringar av artiklarna. Det gör jag själv regelmässigt. Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 06.36 (CET)

Nu är det någon som håller på och förstör mitt fina exempel på felsorteringar. Det Tostarpadius nämner, är en typ felaktigheter, men det finns många fler, t.ex. att skriva "Larsson i By, Carl". Är det riktiga "Larsson, Carl i By" eller bara "Larsson, Carl"? Jag har inte nog erfarenhet för att avgöra. En annan feltyp görs av den som arbetar med en grupp personer med samma kategoriesering och som kopierar in standardsorteringen med kategorierna. Roufu (disk) 21 februari 2014 kl. 10.09 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det finns ju andra problem med listningen när konsekvensen, ibland hos personerna själva inte varit konsekvent som Carl-Karl, Kristina-Christina, vilket namn som varit tilltalsnamn eller brukade smeknamnsformer som Christina - Tina, Sofia - Fia, Carolina - Lina, Gustaf - Gösta osv. hur gör man här? Samma sak med personer kända under både latinska och svenska namnformer. Listorna skulle behöva ta med detta om inte artikelnamnen gör det. --FBQ (disk) 21 februari 2014 kl. 10.13 (CET)

Det räcker oftast att vi är generösa med omdirigeringar. I en del fall förtjänar det även att nämnas i artiklarna. I förgreningarna hör det däremot normalt inte hemma. Det leder endast till förvirring. Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 22.09 (CET)

Det jag vill fortsätta med här är "Carl Larsson i By"-problemet. Jag tar "Anders Andersson" som exempel. Det har funnits 13 riksdagsmän med detta namn som skilts åt genom ett geografiskt tillägg "Anders Andersson i X". 8 av dessa standardsorteras som "Andersson, Anders", 5 som "Andersson, Anders i X". Som man kan se i "Kategori:Män" bildar de två separata grupper. Finns det riktlinjer för hur man skall göra? Om inte, skulle jag själv föredra att man standardsorterade dem som "Andersson, Anders", eftersom det är enklast. Man skulle då finna dem samlade i t.ex. "Kategori:Män" alfabetiskt ordnade efter orten X. Roufu (disk) 22 februari 2014 kl. 11.33 (CET)

Vi brukar numrera. Tostarpadius (disk) 22 februari 2014 kl. 11.54 (CET)

Jag har aldrig varit med om att någon Carl Larsson sorteras på tillnamn. Carl Filip Larsson skulle nog i många fall vara sorteringsgrundande till Larsson, Carl Filip, men inte By. Ett annat problem är att Carl Larsson fram till 1893 hade ett patronymikon, och då skulle han sorteras som just Carl Larsson. Tittade nu på Anders Andersson och upptäckte att flera patronymikon var sorterades som efternamn.--FBQ (disk) 23 februari 2014 kl. 08.33 (CET)

I sådana här fall med ovanliga namnformer bör man konsultera Libris. Biblioteken har katalogregler för allt detta och så länge personen har författat någon bok så behöver man inte uppfinna hjulet. I det aktuella fallet blir det: Larsson i By, Carl //Ha de Bulver (disk) 23 februari 2014 kl. 12.00 (CET)

Detta fungerar i Libris, där man bara har en eller i varje fall mycket få författare med namn av denna typ. Det går inte för standardsortering av riksdagsmän i svenskspråkiga Wikipedia, där det är 13 med namntypen "Anders Andersson i X" och dessutom en lång rad andra "Anders Andersson", som alla rimligtvis måste hållas samman. "Anders Andersson i X", "Anders Andersson i Y" och "Anders Andersson (vänsterpartist)" bör rimligtvis stå tillsammans och inte med Gunnar Andersson-Lindkvist och Adam Andersson emellan. Se vidare mitt inläg nedan. Roufu (disk) 23 februari 2014 kl. 13.09 (CET)

Carl Larsson i By, som var en idag relativt okänd författare, kan sorteras som en Larsson på tre olika sätt och med olika resultat: "Larsson i By, Carl", "Larsson, Carl i By", och "Larsson, Carl". Det första är så som jag fann honom. Då står han skild från andra Larssöner, något som jag menar är fel. De två andra sätten används om varandra av olika personer i Wikipedia. Här blir Carl Larssöner sorterade tillsammans men i två olika grupper. Själv föredrar jag det enklaste alternativet, alltså "Larsson, Carl". Att Carl Larsson i By var döpt Carl Filip, kan inte påverka sorteringen, så länge som Filip inte ingår i artikelnamnet.

FBQ visar till en ändring i svensk namnlag 1893, som jag inte känner till, och menar tydligen att man skall sortera "Carl Larsson" efter "Carl" före denna tidpunkt, eftersom Larsson då var ett patronymikon. Detta strider mot etablerad praxis bland historiker, som jag uppfattar det. Nils Månsson i Skumparp, som dog 1837, skulle då alltså sorteras som Nils och inte som Månsson som nu. Jag har i bokhyllan Ingvar Andersson: Sveriges historia, med tryckår 1953. I inledningen till registret skriver han (s. 490): "T. o. m. 1500-talet uppföras personer på förnamnet, med undantag för vissa adelsätter och tillnamn. På förnamnet uppföras även latinska namnformer." Den sista meningen avser tydligen latinska namnformer före 1600. Johannes Rudbeckius är sålunda uppförd under Rudbeckius vid sidan av sonen Olof Rudbeck. Det går säkert att finna nyare historiska översiktsverk med personregister efter samma eller liknande principer. Roufu (disk) 23 februari 2014 kl. 11.22 (CET)

Att sortera patronymikon på förnamn är den princip som tillämpats på wikipedia så länge jag varit här, och det är också det som står i Wikipedia:Personnamn. Det handlar ju egentligen inte om när de är födda utan om namnet är ett efternamn eller ett patronymikon - vissa sonnamn blev släktnamn på 1600-talet och de sorteras som släktnamn men patronymikon gör det inte. Man kan ju välja att strunta i det och sätta 1600 till en gräns i stället. Betyder det att vi skall ändra standardsorteringen av isländska patronymikon med? Med "På förnamnet uppföras även latinska namnformer" menas troligen latiniserade patronymikon och inte latiniserade släktnamn, alltså Andreas Olavi, Petrus Andreae, Olaus Petri (Anders Olofsson, Per Andersson, Olof Persson) osv.--FBQ (disk) 23 februari 2014 kl. 13.22 (CET)

Nu försökte jag se hur andra upplagsverk gjort, de verkar som NE och Svensk uppslagsbok sorterar på patronymikon för personer döda före 1600, Svenskt biografiskt lexikon verkar i stället ha en gräns runt 1700. Hursomhelt antar jag att skall vi ändra och skapa nya principer antar jag att vad som skall gälla här behöver förtydligas.--FBQ (disk) 23 februari 2014 kl. 14.15 (CET)

Nationalencyklopedin och Svensk uppslagsbok är de nyaste verken. Svenskt biografiskt lexikon började ges ut 1917 och bör rimligtivis använda de sorteringsprinciper som då var inne. Det finns alltså starka skäl att välja 1600 som gräns, något som behöver preciseras. Roufu (disk) 23 februari 2014 kl. 15.05 (CET)

Det rimliga vore att utgå från de olika enskilda kategorierna. Om man skall ha en kategori för böndernas riksdagsmän under 1700-talet är det förmodligen fortfarande meningsfullt att sortera på förnamn, har man en kategori för tyska borgare i Stockholm under 1500-talet kanske det går bra att sortera på efternamn.

Huvudregeln skulle då vara att sortera "korrekt", men att i kategorier där det ena eller andra systemet klart dominerar kan man istället välja att vara konsekvent.

andejons (disk) 23 februari 2014 kl. 20.58 (CET)

Jag tycker nog att det känns känns underligt. För att ta några exempel bland mina förfäder: Joen Nilsson död 1663, salpetersjudarinspektör och fogde över ett adelsgods. Han köper sig senare en skattegård och slår sig ned som bonde. Han antar i slutet av livet namnet Palm. Av hans söner blev Petter Joensson Palm officer och en annan Joen Joensson Palm bonde och länsman. Skall bröderna sorteras olika på grund av sina karriärer? Nu kan man ju se att de flesta grenar bland bönderna utom just länsmansgrenen slutar använda släktnamn ganska snart, men det börjar vid 1700-talets början bli vanligt - har ett annat exempel på två bröder som på 1720-talet tar sig namn Bosaeus efter gården de kommer ifrån. Den ene blir kaplan och stamfar för en prästsläkt, den andra länsman och stamfar för en bondesläkt - skall de också sorteras olika? En sonson till länsmannen blir bruksinspektor vid Högfors, Norbergs kommun - räcker det för att denna person skall sorteras annorlunda än sina släktingar?

Visst kan man sortera tyska borgare i Stockholm på 1500-talet efter efternamn och svenska efter patronymikon, men hur gör man då med svenskar som tar patronymikon. Och tyskar som bott i Sverige i tre generationer, skall de fortfarande räkas som tyska? Svenskättade som tar tyska namn, kanske efter en tysk svärfar, hur sorteras de?

Jag upplevde också apropå det som också står på Wikipedia:Personnamn att NE liksom wikipedia är inkonsekvent - Dante Aligheri och Leonardo da Vinci sorteras just på D och L, men Domenico Veneziano sorteras på V. Jag tycker vi bestämmer vilka regler som skall gälla.

Och om det nu är viktigt med exakt standardsortering är namn och smeknamn ett problem Lina Sandell sorteras som exempel på det jag skrev ovan på L fast hon egentligen är döpt till Carolina Wihelmina. Nu är nog Lina pommf, men betyder det generellt att namnet de är kända under och inte dopnamnen skall vara standardsorteringsgrund?--FBQ (diskussion) 27 februari 2014 kl. 09.09 (CET)

I kategorier visas de namn som används i artikeltitlarna. Jag tycker att namnen som visas är de som bör sorteras. Därför borde POMMF för artikelnamnet också gälla standardsorteringen. Som exempel skulle ordningen "...Carl, Lina, Caroline..." i en kategori vara mer förvånande och se konstigare ut än "...Lillemor, Lina, Lisa...". /EnDumEn ✍ 27 februari 2014 kl. 19.32 (CET)

Jag tror vi lyckades prata lite förbi varandra. Det jag menade var främst att man får sortera olika i olika kategorier, och att det inte är helt lämpat att bara titta på årtalet. Visst, det kanske betyder att två bröder under 1700-talet sorteras på olika sätt beroende på att de uppträder i helt olika sammanhang, men så länge de sorteras på samma sätt när de finns i samma kategori tror jag inte det är så allvarligt. Jag tror heller inte det är ett stort problem om man nu prompt skulle vilja ha olika sorteringssystem i "kategori:Tyska borgare i Stockholm under 1500-talet" och "kategori:Svenska borgare i Stockholm under 1500-talet" (vem som räknas som tysk repsektive svensk är irrelevant för frågan, poängen var att det inte behöver vara tidpunkten som är avgörande för hur man sorterar). Har man däremot "kategori:borgare i Stockholm under 1500-talet" så får man väl se på proportionerna i den, och avgöra om det skall sorteras på patronymikon, "efternamn" eller blandat.

andejons (diskussion) 27 februari 2014 kl. 19.48 (CET)

Så har hittills inte testat på så svåra manövrar som att skapa olika standardsorteringar i samma artikel. För min del är det egentligen ingen stor fråga, jag tror nog egentligen att standardsortering är och kommer att förbli ett ganska grovt sorteringsinstrument. Användare:Roufu hade ovan efterlyst bättre ordning, och det kräver relativt enkla och tydliga regler.

@EnDumEn - Visst, jag kan se poängen men det betyder då att då POMMF är en pseudonym skall pseudonymen vara standardsorteringsgrundande? Jag antar iofs att det också går att lösa med flera standardsorteringar.--FBQ (diskussion) 28 februari 2014 kl. 07.38 (CET)

Enligt min mening är det som standardsorteras artikelnamn och inte personnamn. Är artikelnamnet en pseudonym eller ett smeknamn, är det detta som standardsorteras, alltså "Johansson, Tatuerade" och "Bengtsson, Bildsköne", inte vad dessa personer egentligen hette. Roufu (diskussion) 28 februari 2014 kl. 08.40 (CET)

Ok, så har jag inte uppfattat det. Då borde det innebära att konstnären Nils Nilsson skall sorteras som Nilsson, Nils konstnär? Skall födsel och dödsår i artikelnamnet också ingå i standardsorteringen? Är standardsorteringen på C.-H. Hermansson felaktig - skall den vara Hermansson, C H och inte Hermansson, Carl Henrik? Jag upplever det som helt avvikande från traditionell standard, men visst, egentligen spelar det mindre roll. Det krävs nog att det står någonstans annars kommer garanterat de flesta wikipedianer att göra helt olika.--FBQ (diskussion) 5 mars 2014 kl. 00.55 (CET)

Nu tror jag att du har missuppfattat eller övertolkat det som Roufu skrev. Lill-Babs sorteras som "Lill-Babs" och inte som "Svensson, Barbro". Däremot så finns det inget som hindrar att omdirigeringssidan Barbro Svensson sorteras om "Svensson, Barbro" om man nu vill lägga till den i någon kategori. /ℇsquilo 5 mars 2014 kl. 09.39 (CET)

Ja, jag har säkert missförstått - vad är poängen med att standardsortera omdirigeringssidan Barbro Svensson? Den ligger ju inte i några kategorier där standardsorteringen spelar någon roll? Är det lämpligt att lägga till sådana. Är tanken att man även skall ha den omdirigerinssidan i Kategori:Svenska musiker under 1900-talet, födda Kategori:Födda 1938 Kategori:Kvinnor osv? Det betyder ju att vi kommer att få helt fel uppgifter om antalet personer i kategorierna. Jag har har ibland låtit kategorier ligga kvar på omdirigeringar, då artikelämnet saknat artikel och omdirigeringen gått till en övergripande artikel där kategorin egentligen inte passat, men om tanken är att börja kategorisera omdirigeringar på det här sättet uppfattar jag det som något helt nytt på wikipedia.--FBQ (diskussion) 5 mars 2014 kl. 14.20 (CET)

Om det finns två olika namn som det kan vara rimligt att tänka sig att någon letar efter i kategorier - som ovanstående exempel - så kan det vara en bra idé att kategorisera båda. Det gäller väl då i första hand mellanstora kategorier på ett par hundra artiklar, inte kategorier för kön eller födda.

andejons (diskussion) 5 mars 2014 kl. 18.27 (CET)

Att samma person skall dyka upp mer än en gång i samma kategori reagerar jag spontant emot, men det kan säkert finnas fall där det är lämpligt. Däremot finns det andra fall där det är alldeles utmärkt att kategorisera omdirigeringssidor, exempelvis där det är svårt att få ihop en hel artikel om en släkting till den biograferande, men vederbörande omnämns med substantiell information. Då kan födelse- och dödsår samt kön med fördel läggas in, eventuellt även en eller ett par andra. Det går för övrigt bara att ha en standardsortering. I anslutning till kategorin kan man dock lägga in en avvikelse från denna. Det är standard i släktkategorier, där endast förnamnet bör gälla, men kan även användas i andra sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2014 kl. 18.38 (CET)

(Angående exemplet C-H Hermansson) Jag vet inte hur traditionellt det är men att sortera som C-H är inte helt nytt för Wikipedia. Tryckta Nationalencyklopedin verkar sortera efter sina fetstilta ord (motsvarande våra artikeltitlar). Just för Hermansson Carl-Henrik blir det ingen skillnad eftersom det inte finns så många Hermansson. Men se efternamnet Berg där det finns personer kända med initialer eller andra namn som inte är dopnamn: Berg Friedrich von, Berg Fredrik (Fritz), Berg Gustaf Adolf, Berg Gottfrid, ..., Berg Lasse, Berg Carolina (Lina), Berg Lisa. /EnDumEn ✍ 5 mars 2014 kl. 19.25 (CET)

Uppslagsverk blir ju delvis en annan sak eftersom Hermansson, C (som i min utgåva av NE från 2000 är uppslagsord) är både artikelnamn och uppslagsord. Det finns egentligen ingen standardsortering. Deras sorteringsgrund är en kompromiss mellan POMMF och bruklig alfabetisk sortering av personnamn. Antagligen av samma skäl väljer NE att inte vara konsekventa utan att i första hand välja den sortering som ger bästa chansen för någon som söker att hitta rätt. Sedan är det möjligt att det är så vi också behöver göra. Dock har principen hittils varit att artikelnamn och standardsortering inte är identiska (skall det vara det kan vi skippa standardsorteringen helt). I och med att standardsorteringen finns behöver vi ju inte anpassa sorteringen efter POMMF på samma vis. Men det är möjligt att vi ändå skall göra det.--FBQ (diskussion) 6 mars 2014 kl. 21.47 (CET)

Standardsortering är absolut nödvändig för att man skall få sortering efter efternamn och inte efter förnamn! Att sortera "C.-H. Hermansson" efter folkbokföringsnamnet "Hermansson, Carl-Henrik" är enligt min mening direkt fel, även om många har gjort på det sättet, och konsekvenserna i de flesta fall är små. Det är inte helt ovanligt att folk har ett annat namn än det första som tilltalsnamn. Jöns Jacob Berzelius kallade sig själv Jacob Berzelius och har det som artikelnamn, och skulle naturligtvis sorteras som "Berzelius, Jacob" och inte som nu "Berzelius, Jöns Jacob" om det hade varit flera med samman efternamn. För vanligare efternamn ¨blir den sortens sortering helt oanvändbar. Den yttersta konsekvensen om man skulle följa FBQ, skulle vara att sortera efter "Poquelin, Jean-Baptiste" och "Demuynck, Daniel" och inte efter de namn dessa personer är kända under och som de idag faktiskt också är sorterade efter.

Även när man har överensstämmelse mellan artikelnamn och personnamn är det inte helt givet hur man skall sortera t.ex. Lars-Arvid, Lars Arvid, Lars-Helge och Lars Helge med samma efternamn, för att inte tala om artiklar om riksdagsmän av typen "Jonas Krökén i Kröken". Detta har jag försökt att ta upp tidigare, men inte fått något svar på. Roufu (diskussion) 7 mars 2014 kl. 00.24 (CET)

Jag ser ju egentligen inget problem i att sortera efter "Demuynck, Daniel". Den som vill hitta honom kan fortfarande söka på Clark Olofsson och det är fortfarande artikelnamnet. Rent biografiska verk brukar nästan alltid ha just det aktuella namnet som uppslag och pseudnymer och äldre namn enbart som hänvisningar till det riktiga namnet, oavsett vad som är mest känt. Men visst, egentligen är det ju inte viktigt vilken sorteringsgrund, man kan som sagt välja att sortera på förnamn i stället. Adam av Bremen, Leonardo da Vinci och Dante Allegieri sorteras som sagt redan på förnamn även om andra, som sagt lite godtyckligt inte gör det. Angående Jöns Jacob Berzelius är han troligen sorterad så för att det var så han vanligen omtalades under hela 1800-talet och större delen av 1900-talet och de för många äldre är POMMF, vilket visar att det inte är självklart var man väljer att söka honom. Min utgåva av NE har uppslagsordet Berzelius, troligen för att slippa ta ställning. Artikelnamnet har debatterats och orsaken till att det flyttades var just att han själv skrev sitt namn "Jacob" vilket i sådana fall borde vara ett argument att i första hand använda personens egna stavning och inte POMMF vid standardsortering. Sedan ger ju Jöns eller Jacob likaväl som CH eller Carl Henrik ganska liten skillnad i placering det kan avgöras var de hör hemma. Angående tilltalsnamn under 1800-talet kan jag nog säga att större delen av nuvarande artiklar skulle behöva översyn om det är noga att de sorteras på det. Många artiklar är baserade på Ugglan som inte anger tilltalsnamn. Svensk uppslagsbok brukar ange, men har ibland fel. Jag har i allmänhet lagt in uppgift om tilltalsnamn när jag gått ingenom artiklar, men oftast bara när jag upplevt det som någorlunda säker POMMF flyttat dem. I själva verket har de ofta själva skrivit sig på något ytterligare sätt eller med något smeknamn.

Det gör nog att jag tycker att det är viktigare att standardsorteringen är konsekvent och systematisk hellre än att motsvara POMMF.--FBQ (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.29 (CET)

Enskilda tecken

Jag skapade Kategori:Sidor med specialtecken som titel för att testa hur olika specialtecken sorteras. Många tecken hamnar under "rätt svensk bokstav" utan diakritiskt tecken, Ü hamnar under Y, Ø under Ö och Æ under Ä som är normalt i svenska. De tecknen kan man använda i standardsortering utan problem. Andra tecken som inte brukar användas i svenska hamnar (felaktigt?) under sina egna rubriker. Tecknet Ę är väldigt konstigt sorterat och hamnar varken under E eller Ę utan under rubriken Ä. 90.227.135.41 22 februari 2014 kl. 21.20 (CET)

Intressant! -- Lavallen (mail) 23 februari 2014 kl. 09.16 (CET)

Där saknas många tecken som inte har artiklar eller som inte använder mallarna. Den svenska sorteringen som används här finns beskriven i den här tabellen. Jag tror tecknen skrivna med blå text är de som har speciella svenska regler. Övriga tecken, även de som saknas i tabellen, sorteras enligt en defaultordning som finns här. /EnDumEn ✍ 23 februari 2014 kl. 11.09 (CET)

Vad jag undrar med exempelvis ũ vs y är om de bara sorteras tillsammans eller om de sorteras sätt, som om det var samma bokstav. Blir det i ordningen "Aüa", "Aya" Aüb", eller vad händer? Vad händer när exempelvis ÿ också kommer med där? /Hangsna (disk) 23 februari 2014 kl. 14.38 (CET)

Det sorteras aldrig exakt som om det vore samma tecken, men nära nog. Det finns viss skillnad på y och ü och det sannolika är att y sorteras före. På Wikisource ändrade vi den svenska versionen för ett tag sedan för att slå ihop V och W. Vallen, La sorteras där före Wallen, La, men Wallen sorteras ändå före Venderkvist. -- Lavallen (mail) 23 februari 2014 kl. 15.12 (CET)

På svenska slipper vi de värsta märkligheterna (såsom ungerskans "ccs", som sorteras som "cs"+"cs" - jfr samiskans čč). Enligt tabellen har vi ändå Þ, som verkar sorteras "nästan som" th och en olikhet på sjätte nivån, nämligen Å och Å (skillnaden beaktas sällan).

Jag antar att märkligheten "Ę" sorteras med Ä för att den är en variant av Ä, på samma sätt som "AE" (bara att A:et hamnat under, istället för att E:et blivit prickar ovanför).

Hur styr man vilken sortering man vill ha? Hur infördes alltså V/W-sammanslagningen på src (och hur ser man vad som gäller)?

--LPfi (diskussion) 24 februari 2014 kl. 14.14 (CET)

Jag trodde i min enfald att "V" och "W" inte skulle sorteras tillsammans i modern svenska. Tidigare har det ju varit allmän praxis, utom i psalmbokens författarregister. Tostarpadius (diskussion) 24 februari 2014 kl. 14.23 (CET)

@Tostarpadius: V och W ska inte sorteras tillsammans, men på Wikisource har vi egna regler, som inte är identiska med Wikipedias. -- Lavallen (mail) 24 februari 2014 kl. 20.28 (CET)

Kinesiska namn

Jag skriver själv huvudsakligen om Kina och då även bitvis om kinesiska personer. Själv har jag inte rutin att lägga till "STANDARDSORTERING" i mina artiklar, men andra brukar vara duktiga att göra det. Tack för det. Dock har jag konstaterat att jag tror att de som lägger till standardsoteringen inte vet att kinesisk namn skrivs med familjenamnet först. Se t ex Ying Ziying där det är Ying som är familjenamnet men är sorterad: STANDARDSORTERING:Ziying, Ying. Ett annat exempel är Qin Er Shi som är sorterad: STANDARDSORTERING:Er Shi, Qin. Qin Er Shi är inget namn utan betyder oförsiktigt översatt "Den andra Qin-kejsaren", och det är"Er" som betyder "Den andra". "Er" är siffran "2" på kinesiska. Jag gissar att det finns liknande fenomen för andra språk, så problemet är sannolikt mer utbrett än bara på de kinesiska namnen. --Bairuilong (disk) 23 februari 2014 kl. 18.57 (CET)

Som en som har Kina i familjen, kan jag bara hålla med om detta. Jag vet att det görs samma fel med vietnamesiska namn. Det behövs inte standardsortering för dessa. Roufu (disk) 23 februari 2014 kl. 21.19 (CET)

Har just rättat sorteringen för ett antal kineser. Detta kan man göra utan att kunna språket. Man finner namnet på kinesisk Wikipedia och kopierar in det i Google Translate som man låter "översätta" från kinesiska till kinesiska. Då får man bl.a. en utskrift av namnet i västerländsk skrift efter pinyin-systemet. Den första karaktären eller stavelsen är familjenamnet, som man skall sortera efter. Familjenamnet är (nästan) alltid enstavigt, medan personnamnet kan vara både en- och tvåstavigt. Roufu (disk) 23 februari 2014 kl. 22.49 (CET)

Jag är tveksam till ändringar som görs utan att kunna språket. Det fungerar tydligen i de flesta fall här, tack vare att släktnamnet kommer först och sorteringen därför går enligt namnet så som det skrivs ut - men artikelnamnet består ju också av latinska bokstäver. Varför behöver man gå ett extra varv via kinesiska och pinyin? För att förnamnet ibland kommer först i artikelnamnet? Då bör man alltså följa ordningen i pinyin, men stavningen i artikelnamnet. --LPfi (diskussion) 25 februari 2014 kl. 09.25 (CET)

Ja, just det. Jag har gått igenom namnen i "Kategori:Kineser efter yrke" och rättat sorteringen för ett 70-tal - har inte räknat noga. Där det finns pinyin angivet, är detta enkelt. Det är också enkelt för dem med tvåstaviga personnamn, eftersom alla vanliga rent kinesiska familjenamn är enstaviga. Där man behöver se på den kinesiska skriften eller på andra språkversioner, är där pinyin saknas i den svenska artikeln. - Allt detta gäller namn på kinesiskt språk. Namn av japanskt, uighuriskt och tibetanskt ursprung har jag inte rört.

Problemet med felaktig återgivning av kinesiska namn tas upp i en kort artikel i Svensk-kinesiska föreningens årsbok för 2013, som mycket försenad har distribuerats i dagarna. Där står bl.a. att hälften av Kinas invånare har något av de 20 vanligaste familjenamnen och nära 90 % något av de 100 vanligaste familjenamnen. Roufu (diskussion) 25 februari 2014 kl. 16.43 (CET)

Mhm. Fast som jag vill minnas påpekades även där har vi förstås problemet att vissa kineser i västerländska sammanhang redan har tagit för vana att vända på namnen, så att man får vara försiktig och inte tolka dem fel när det redan är anpassat för väserländsk namntradition. /Julle (diskussion) 3 mars 2014 kl. 16.36 (CET)

Jag gick igenom några tusen artiklar tidigare för att se till att alla biografiska artiklar har standardsortering vilket du nu har. Jag har då vid sortering av kinesiska namn där artikelnamnet är "Namn Annatnamn" sorterat det som "Namn, Annatnamn" för min tanke var då att kommatecknet ska samla ihop de med det första namnet. Ska det vara ett kommatecken där eller inte? Jag har sett bland annat Roufu sortera dessa rakt, alltså sortering=artikelnamn (i exemplet "Namn Annatnamn") utan komma. Är det så de bör sorteras? /Hangsna (diskussion) 9 mars 2014 kl. 18.14 (CET)

Jag kollade efternamnet Li, som är ett av de vanligaste, i "Kategori:Män". Det är tydligt att de med kommatecken bildar en grupp, de utan en annan. Skall man få dessa sorterade tillsammans, bör man välja det som är vanligast. Det är med kommatecken. Alltså skall kinesiska namn sorteras så om Hangsna har gjort. "Namn, Annatnamn". Det bör inte vara särskilt stort arbete att rätta på detta. Roufu (diskussion) 9 mars 2014 kl. 21.00 (CET)

Ett argument till för kommatecken: Bara med kommatecken efter efternamnet får man riktig sortering av namn i kinesisk ordning och västlig ordning, när efternamnet är det samma. Exempel: Wang är ett vanligt efternamn både i Norge och i Kina. "Einar Wang" och "Wang Hailin" skall ju sorteras med Einar först. Det får man om man skriver "Wang, Einar" (så som alla gör) och "Wang, Hailin" i standarsorteringen. Inte om man skriver "Wang Hailin", som är naturligt för den som är bekant med kinesiskt språk. Jag har försöt lägga in kommatecken på kinesiska och koreanska namn, men har säkert glömt det på många ställen.

Viktigare än att sortera samman norska och kinesiska namn är det att sortera samman kinesiska namn i kinesisk och västlig ordning, t.ex. "Wang Hailin" och "Bai Wang", där Wang i båda fallen är efternamnet. Roufu (diskussion) 10 mars 2014 kl. 15.47 (CET)

Koreanska namn

Koreaner har samma namnskick som kineser, med familjenamnet eller "efternamnet" först. De flesta vet att Kim Il-sungs ättlingar också heter Kim, som alltså är familjenamnet. Det är färre oklarheter än för kineser, eftersom nästan alla koreanska namn har tre stavelser, där de båda som utgör personnamnet förenas med bindestreck. Det är ändå en rad felaktiga standardsorteringar. Jag har idag gått igenom kategorierna "Sydkoreaner efter yrke" och "Nordkoreaner efter yrke" och rättat det jag funnit, som vanligt flest fel bland idrottare. Det är att hoppas att de som nu arbetar med "Projekt:Korea" klarar att hålla tungan rätt i mun. Roufu (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.58 (CET)

Avsaknad av dokumentation

Jag ser att det skett en hel del arbete och diskussion gällande standardsortering sedan jag inledde denna diskussion för drygt en månad sedan. Det har dock, så vitt jag kan se, inte skrivits ett ord till i de beskrivningar/regler gällande standardsortering som finns. Jag tänker på här och här. Det var ju ytterligare dokumentation jag efterlyste. Det skulle vara väldigt bra om några av er som är mer insatta i standardsortering skrev lite där. Kanske är ämnet så stort så att det borde finnas en egen artikel om standardsortering och inte bara ett litet avsnitt? Svensson1 (diskussion) 23 mars 2014 kl. 14.16 (CET)

Jag har också saknat ett sådant dokument och har ett utkast, som jag kommer att läggas ut efter bearbetning. Roufu (diskussion) 23 mars 2014 kl. 14.56 (CET)

Snart nya beta-funktioner

Snart kommer några nya betafunktioner att slås på. Här är listan:

• Interlanguage links
• Hovercards
• Compact Personal Bar
• Winter
• Flow
• Nearby pages

Själv är jag rätt spänd på Winter, som är ett antal förändringar i Vector-skinnet. Här kan man testa det redan nu.//Hannibal (diskussion) 19 mars 2014 kl. 22.03 (CET)

Tack för info. Flera är klart intressanta (Winter ser snygg ut och löser vissa problem, Compact Personal Bar likaså). Flow ser jag fram emot med viss bävan; när jag testade den ifjol tyckte jag den var mycket klumpig, men det kanske hänt något sedan dess.--Paracel63 (diskussion) 22 mars 2014 kl. 01.26 (CET)

Jag lyckas inte förstå vad länkarna mellan språken är. Tar de bort rödlänkarna är de en mycket dålig funktion: dessa är enligt min erfarenhet den bästa sporren att skriva nya artiklar. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2014 kl. 12.12 (CET)

Det står ju tydligt att de ser till att lista vad programvaran tror är relevanta språklänkar högst upp istället för att lista alla i bokstavsordning. Har alltså över huvud taget ingenting med rödlänkar att göra utan ändrar bara funktionaliteten något för interwikilänkarna till vänster. /Grillo (diskussion) 22 mars 2014 kl. 17.21 (CET)

Grillo har rätt! Tack! Jag förstår inte hur jag kunde läsa så galet. Tostarpadius (diskussion) 23 mars 2014 kl. 19.58 (CET)

Miniprojekt

Efter att ha kommit på Experthjälpen och Geografipriset tänkte jag att komma på något nytt, en mer vågat idé. Kan vi inte instifta miniprojekt på svenskspråkiga Wikipedia? Alltså en mindre långvarig, men mer kortvarig projekt, för att uttrycka det paradoxalt. Vi kan göra en brainstorming kring själva idén. Jag tycker inte att diskussionssidor i respektive artiklar lockar särskilt många intressenter. Därför vill jag, att utöva någonting utöver det vanliga, locka fler bidragsgivare inom ett mindre projekt. Vi kanske kan testa och se hur det går? Mig veterligen har vi aldrig gett miniprojekt en chans. --Vannucci (diskussion) 23 mars 2014 kl. 06.17 (CET)

Wikipedia:Projektkontoret? -- Lavallen (mail) 23 mars 2014 kl. 07.35 (CET)

Veckans tävling saknas nästa vecka

Idag är nuvarande veckans tävling (Faktakoll) inne på den sista tävlingsdagen, men nästa vecka saknas veckans tävling. Anordna gärna en (idéer)! Lixer (diskussion) 23 mars 2014 kl. 18.04 (CET)

Skapade tävlingen Nordamerikanska orter. För mer information, se under rubriken Veckans tävling vecka 13: Nordamerikanska orter. Lixer (diskussion) 23 mars 2014 kl. 21.15 (CET)

Ska man tvingas erkänna betald redigering?

På sidan m:Terms of use/Paid contributions amendment och dess diskussionssida har Wikimedia Foundations juridiska rådgivare (legal counsel) inbjudit till diskussion om ett förslag till tillägg (amendment) i allmänna villkoren (terms of use) för Wikimedia-projekten. Det går ut på att den, som tar emot ersättning för att bidra till projekten (paid contributions), ska tvingas offentliggöra att så är fallet. Detta är väl något som främst har diskuterats inom engelska Wikipedia. Jag vet inte om det har varit uppe här. --LA2 (disk) 20 februari 2014 kl. 02.49 (CET)

Tack för länk. Det låter, tyvärr, som ett mycket dålig förslag av flera skäl. Dels misstänkliggörs de användare som fått betalt för att många drar den snabba parallellen att man redigerar i en annan agenda än NPOV om man får betalt för sina redigreringar, men jag tror att det också kan bli många och långa diskussioner i enskilda fall om användarna i fråga som får betalt med något arvode. Jag anar stor misstänksamhet framöver och, som tidigare sagt, lär detta generera metadiskussioner om olika fall där wikipediagemenskapen är oeniga. Utöver att arbetsklimatet riskeras att raveras lär tillämpningen av Wikipedia:Intressekonflikter bli ytterst problematiskt. Olika alternativ finns, såsom att det enbart är tillåtet från etablerade användare eller de användare som Wikimedia Sverige betalar ut lön till. Å andra sidan kan det väcka oro hos en del wikipedianer att föreningen mer och mer "tar över wikin" vad beträffar utformandet av riktlinjer. Samtidigt är det ofta de med intressekonflikt som emellanåt har mest kunskaper och källor i ämnena man skriver om just tack vare sina intresseområden.Obelix (disk) 20 februari 2014 kl. 03.33 (CET)

Mängden "betalda redigeringar" ska ju varken öka eller minska. När t.ex. Användare:Schyffel uppdaterar information om Miljöpartiets politiker, så framgår det ju tydligt av användarsidan att det ingår i ett avlönat uppdrag för partiet. Det nya förslaget anger bara att man inte får smita undan att tillkännage sådana beroenden. Det har ju alltid ansetts som god ton att göra det, men med det nya tillägget skulle det bli obligatoriskt. Hur tvånget sedan ska upprätthållas, är väl osagt. --LA2 (disk) 20 februari 2014 kl. 04.15 (CET)

Man blir ju nyfiken på hur det här "tvingandet" ska gå till?

Det lägger dessutom stora hinder emot att söka kostnadsersättning hos wmse. -- Lavallen (mail) 20 februari 2014 kl. 06.03 (CET)

Jag tycker faktiskt att det är ett bra förslag. Oavsett om det går att få fast alla eller bara en del, så kommer det att ligga i seriösa företag eller andra betalande bidragsgivare att vara öppna med vad de gör - givetvis kan de misstänkliggöras för att ha en agenda då de skriver sina redigeringar men det kommer ju ändå att vara en västanfläkt mot hur misstänkliggjorda de blir då det visar sig att de i hemlighet redigerat artiklar. Och som sagt, för seriösare företag eller institutioner kommer bara risken att avslöjas att vara tillräcklig för att föredra att vara öppna. Att wikipedia får "tänder" att faktiskt agera när dolda betalda redigeringar förekommit är ett sätt att agera när sådant avslöjas kan i sig förhoppningsvis vara tillräckligt avskräckande för att få färre att göra det. --FBQ (disk) 20 februari 2014 kl. 08.39 (CET)

Tilläggas bör att jag inte läst igenom detaljerna särskilt nogrannt i det aktuella förslaget, så jag svarade mer utifrån den generella tanken än just förslaget såsom det utformats.--FBQ (disk) 20 februari 2014 kl. 08.45 (CET)

Som allmänt råd och "lös" rekommendation kan det nog vara OK se tex Användare:Bahnhof-info. Som tvingade regel ser jag det som ett katastrofalt förslag. I diskussionen på mailistan där förslaget läggs fram visar på exempel på att det kan leda till oönskad outing och mobbing, och att den största effekten troligen blir att jaga iväg goda bidragsgivare även bland dem som inte får explicit betalning. Speciellt för en mindre version som vår är det helt kontraproduktivt, vi klarar ju mer eller mindre följa varje bidragsgivare och ser relativt snabbt när det är frågan om intressekonflikt etc.Yger (disk) 20 februari 2014 kl. 10.31 (CET)

Håller med Yger. Adville (disk) 20 februari 2014 kl. 10.42 (CET)

Så gör även jag. Tostarpadius (disk) 20 februari 2014 kl. 11.14 (CET)

Jag håller på med en översättning av Paid contributions amendment (http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Terms+of+use%2FPaid+contributions+amendment&language=sv&action=page&filter=). Den som vill får gärna lägga till/ändra. 193.13.115.19 21 februari 2014 kl. 02.08 (CET)

Jag kan inte se att det finns något större intresse av detta. Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 02.16 (CET)

Jag instämmer med Yger, Tostarpadius m.fl. Vi behöver inte fler uttröttande metadiskussioner och misstänkliggöranden. Vi behöver fler bra redigeringar, från fler användare som känner sig väl bemötta.--Paracel63 (disk) 21 februari 2014 kl. 02.48 (CET)

Instämmer med Yger, Tostarpadius, Paracel63 m.fl. Jag ser det som mycket problematiskt att vem som helst skulle kunna anklagas/misstänkliggöras för att få betalt för sina redigeringar. Om någon nekar att de får betalt, hur avser Wikimedia egentligen att bevisa att den egentligen får (eller inte får) betalt? Att rekommendera att folk anmäler att de får betalt är bra, men jag vill inte se det som ett villkor. Även en person anmäler att den får betalt för att redigera, vad händer om den betalas av ett PR-företag som har anlitats av en advokatbyrå, annat PR-företag (eller till och med annan avdelning inom samma företag, bara för att kringgå regler/lagar såsom den här) eller liknande? Då står det "jag är anställd av PR-företag X, som har fått uppdrag av PR-företag Y" och gemenskapen blir inte klokare på vem uppdragsgivaren egentligen är. Det är ett korkat förslag med för många problem. Dieselmotorvagnar (till stationen) 21 februari 2014 kl. 04.02 (CET)

Tillägg: Kommer åsikterna som framförs här på SVWP att sammanfattas and presenteras någonstans, eller behöver var och en användare göra det själv, förmodligen på denna sida? Dieselmotorvagnar (till stationen) 21 februari 2014 kl. 04.16 (CET)

Mitt enkla bidrag till diskussionen: "Produkten" Wikikpedia är resultatet av det som skrivs och publiceras. Innehållet styrs av policy och riktlinjer. Texter och uppgifter som inte klarar kraven raderas eller ändras, oavsett vem som har skrivit det. Det är detta som ska värnas. Jag ser därför inte att just betalda "professionella" skribenter med nödvändighet skulle vara ett större problem för helhetsresultatet än obetalda men mer eller mindre starkt engagerade supportrar, "nördar" inom olika områden eller åsiktsmässigt drivna medarbetare som ser wp som ett fönster för opinionsbildning. Alla artiklar ska hållas efter och granskas, oavsett vem som har skrivit. Janders (disk) 21 februari 2014 kl. 08.23 (CET)

Diskussionen kring denna frågeställning verkar helt domineras av personer från enwp, och ett enstaka inlägg från någon av oss på diskussionssidan lär försvinna i mängden. Om vi vill markera är det starkaste vi kan göra att formulera en gemensam ståndpunkt från svwp och sedan publicera den på rätt ställe. Jag tror dessutom den skulle få större effekt om den publiceras om någon vecka då inledande blurr lugnat ner sig. Om flera tycker det vore värt göra detta borde vi sätta upp en ny underrubrik där formulera vår ståndpunkt på engelska och sedan följa upp denna skrivning med stöd/ej stöd röster.--Yger (disk) 21 februari 2014 kl. 08.07 (CET)

Ygers förslag är utmärkt! Om detta annars riskerar att bli bindande för oss måste vi reagera skarpt. Ännu ett fall i mängden där enwp inte är någon lämplig förebild för oss... Tostarpadius (disk) 21 februari 2014 kl. 08.29 (CET)

 Gillar--Paracel63 (disk) 21 februari 2014 kl. 18.56 (CET)

Instämmer. Roufu (disk) 23 februari 2014 kl. 11.28 (CET)

Jag förstår avsikten med att framföra en gemensam ståndpunkt från svwk för att den ska få mer effekt. Men jag vill ändå uppmuntra alla här att framföra era synpunkter direkt på meta. Om ni föredrar att diskutera här så kan ni såklart göra det också. Hur som helst så kommer inte era kommentarer att försvinna i mängden. :) YWelinder (WMF) (diskussion) 26 februari 2014 kl. 05.57 (CET)

Minst ett par av oss har bidragit till diskuterandet på Meta. Personligen tycker jag att det känns frustrerande att försöka få något vettigt gjort på en diskussionssida som vid flera tillfällen behövt arkiveras och trots detta väger över en miljon tecken. Jämförelsen med att försöka diskutera med tusen Speaker's Corner-politiker som var och en står på sin egen tvålkartong ("soap box") känns delvis berättigad.--Paracel63 (diskussion) 2 mars 2014 kl. 15.03 (CET)

Det är rätt få som undertecknat. Jag tror att det vore viktigt att få flera underskrifter, för att detta skall uppfattas som svenskspråkiga Wikipedias ståndpunkt. Också om WMF ger frihet för varje projekt att hantera brott mot det föreslagna tillägget på eget sätt är en tvingande formulering i användarvillkoren ingen liten sak. --LPfi (diskussion) 8 mars 2014 kl. 13.33 (CET)

det vore bra med fler men jag tycker annars detta ser helt OK ut. Jag ser denna inlaga som en del i åsikten att varje språkversion borde bestämma själv och inte att se som en antalsmässig motvikt mot de flerhundratal från enwp. --Yger (diskussion) 8 mars 2014 kl. 15.05 (CET)

Fortsatt allmän diskusssion och diskussion om formulering av text i ev inlaga

Inställer helt och hållet. Jag har skrivit ett utkast, lägg gärna till och diskutera. Jag tycker det är bäst om vi slår fast formuleringen och sedan öppnar för röstande under en viss period (förslagsvis en vecka, 3–9 mars kanske?). Dieselmotorvagnar (till stationen) 22 februari 2014 kl. 01.55 (CET)

mycket bra. Två reflektioner. Borde vi i inledningen skriva något som There is a general support from the svwp users for the suggestion that paid conributer declare openly their COI. And the discussion centered if this should be a binding, mandatory rule or not? Sedan tror jag också det är viktigt om vi vill få effekt att inlagan visar ett mycket brett stöd, och att detta inte bör fastna på ordval i texten nedan, dvs viktigt kritik mot formuleringar framförs innan omröstningen börjar.--Yger (disk) 22 februari 2014 kl. 07.58 (CET)

Ja absolut till båda punkter, har nu lagt till ditt textstycke. Även jag hoppas att vi inte bråkar om ordval (eller om vi gör det, så löser vi det snabbt), och jag ser inte ett problem med att en användare kommentarer sin röst (t.ex. Jag håller med allt förutom motiveringen X) eller något liknande. Dieselmotorvagnar (till stationen) 22 februari 2014 kl. 09.25 (CET)

Jag tror ni gör mer nytta genom att aktivt delta i diskussionen där, och bemöta respons ni får på inlägg och sånt, än att försöka kompromissa ihop en gemensam ståndpunkt här. ⬤Bοⅳⅰе 22 februari 2014 kl. 09.34 (CET)

Jag har redan gjort ett uppmärksammat inlägg på diskussionssidan, och på Wikimedia-i där min mina inlägg också återges i veckans Signpost. Men det var på mer allmän nivå. Diskussionssidan har nu flera hundra inlägg och domineras helt av amerikaner som är för förslaget. ett enstaka inlägg från en svwp användare drunknar där och uppmärksammas inte alls. Ett gemensamt uttalande från gemenskapen, rätt publicerat kommer dock helt säkert uppmärksammas, inte minst av ledmöterna i the Board, som är de som skall fatta et ev beslut. Dynamiken gör också att det alltid är mycket blurr i början av sådan här frågor som sedan försvinner/glöms bort (jfr tex debatten om PISA i Sverige). Medan ett inlägg efter en tid uppfattas mer genomtänkt, och då har större möjlighet bli läst.--Yger (disk) 22 februari 2014 kl. 10.34 (CET)

Bör det Yger skriver nedan "Dock är det alltid risk, som det också står nedan, att en sådan fyrkantig regel börjar användas som (demotiverande) anklagelse även då den inte är tillämplig." läggas till under Reasoning against? Som det står nu handar det om anklagelser i enlighet med reglerna mot användare det inte berör men det jag åsyftar är anklagelser som inte är i enlighet med reglerna då man kan ha missuppfattat dem (som jag gjorde nedan även om jag insåg att det inte borde gälla mig). - Averater (disk) 22 februari 2014 kl. 09.43 (CET)

Har någon annan förstått hur det blir för vanliga användare. Jag som lärare, måste jag deklarera det eftersom jag har speciell kunskap och eventuell vinkling i frågor som rör skola? Jag undrar också varför detta endast ska gälla om man får betalt, det bör ju vara lika "illa" om man gör detta på frivillig basis. Det är ju likadant med politisk och religös hemvist, ingen är ju neutral, måste inte egentligen då alla deklarera vad man står och vilka reletioner man har till olika organisationer. - Averater (disk) 22 februari 2014 kl. 08.06 (CET)

Bakgrunden handlar om PR firman som redigerade på enwp för att försköna artiklar mot betalning. Skrivningen är gjord så sådana användare kan slängas ut abrupt och utan snack. Dvs det är möjligheten stänga av vissa oönskade konton som står i centrum. På svwp kan kan vi fixa detta om det skulle vara aktuellt utan behov av avancerade lagparagrafer i en intern kort diskussion på KAW. På enwp verkar detta vara svårare och de har behov av kraftigare verktyg. Vi kan på svwp klara oss från denna regel, om det blev ett krav, genom att inte tillämpa det (alls eller fyrkantigt). Däremot är det en stor risk några ändå börjar hänvisa till regeln oreflekterat och fyrkantigt och då skrämma iväg nyttiga bidragsgivare. Du representerar inte målgruppen för förslaget och än mindre någon av de som är tänkta att omfattas i en praktiskt tillämpning. Dock är det alltid risk, som det också står nedan, att en sådan fyrkantig regel börjar användas som (demotiverande) anklagelse även då den inte är tillämplig.--Yger (disk) 22 februari 2014 kl. 08.22 (CET)

Tack för bakgrunden. Jag inser att skrivningen inte är riktad mot vanliga användare som mig men jag ser inte den principiella skillnaden. Förutom då just betalningen för att just redigera som jag inte förstår varför just det är så viktigt. Det är ju lika illa om någon får betalt för att skriva vinklat som om någon gör det på uppdrag men utan att få betalt som om någon gör det helt frivilligt. - Averater (disk) 22 februari 2014 kl. 08.58 (CET)

Med mina ögon ser förslaget nedan i stort bra ut, men jag har en liten synpunkt (kopplad till Averaters inlägg här ovan). För mig är det självklart att det är det publicerade resultatet som ska bedömas och klara vissa krav. Jag ser därför gärna att det betonas vi inte ser något skäl att särbehandla just dem som får ersättning. All risk för otillbörlig påverkan av innehållet (oavsett om det handlar om ekonomiska, politiska eller andra ideologiska intressen) ska betraktas på samma sätt. Och eftersom det är orimligt att kräva en "opartiskhetsgaranti" av alla bidragsgivare bör det inte heller ske i just detta, ett av många möjliga, problemfall. Janders (disk) 22 februari 2014 kl. 09.41 (CET)

Jag är också mycket skeptisk till att ha detta obligatoriskt, av alla de skäl som anges ovan. När det gäller texten nedan skulle man kunna lägga till att Svenska Wikipedia anser att det inte behövs, eftersom vi som en liten språkversion har en god överblick över användarna och tror att vi kan känna igen och reagera på dem som redigerar med en agenda (oavsett skäl). Sjö (disk) 22 februari 2014 kl. 11.09 (CET)

+1.--Yger (disk) 22 februari 2014 kl. 12.49 (CET)

Enligt principen att allt som kan missförstås, kommer att missförstås, vill jag ha ett förtydligande om vad röstningen nedan gäller. Är det våra kommentarer här på BB eller är det det föreslagna tillägget. (Jag vet det, men kanske inte den som inte läst igenom hela den växande tråden.) -- Lavallen (mail) 22 februari 2014 kl. 11.29 (CET)

Som jag uppfattar och avser det, så presenteras våra resonemang för och emot, och sedan 'röstar' vi för eller emot förslaget. Lite klumpigt ordval av mig då vi snarare undertecknar för/emot förslaget istället för att rent och rakt rösta för/emot det. Bör "Voting" bytas ut mot "Signatures"? Dieselmotorvagnar (till stationen) 22 februari 2014 kl. 13.06 (CET)

Jag har inte hunnit uppmärksamma den här diskussionen tidigare och har bara snabbt skummat igenom inläggen ovan så om jag säger något som redan är sagt eller är "goddag yxskaft" så ber jag på förhand om ursäkt. Kontentan av vad jag har sagt är dock att jag tycker att hela förslaget känns befängt. Detta främst av två skäl. Det första är bevisläget: så långe som vi tillåter oinloggade redigeringar och anonyma användarnamn så går det omöjligen att exakt veta vem en bidragsgivare till Wikipedia är, än mindre om vederbörande får betalt för att skriva här. För det andra: vad avser vi egentligen med "får betalt"? I fallet "reklambyrån X får Y tusen kronor för att skönmåla företaget Z" kan man kanske möjligen tycka att förslaget har fog för sig, men hur hanterar vi t ex en anställd på ett museum som får i uppdrag av sin chef att på betald arbetstid lägga in faktauppgifter om fornlämningar eller ladda upp bilder på gammal allmogekonst. Skall dessa oerhört olika typer av "betalda skribenter" hanteras på samma misstänkliggörande vis? Nej, detta är en dum idé. Som någon klokt sagt ovan: det intressanta är texterna som produceras, inte vem som har skrivit dem. /FredrikT (disk) 22 februari 2014 kl. 18.18 (CET)

Är det nödvändigt att genast betona att vi stöder något? Jag upplever att vi framförallt måste visa att vi är skeptiska mot förslaget. Om en positiv inledning behövs kanske man kunde byta "There is a general support ..." mot "There is already a recommendation on Swedish Wikipedia that paid contributers declare openly their conflict of interest. The discussion centered ..." --LPfi (diskussion) 24 februari 2014 kl. 14.35 (CET)

Mycket bra förslag! Artigheter behövs inte. Tostarpadius (diskussion) 24 februari 2014 kl. 14.54 (CET)

Också bra på det sättet att frågan är om vi borde ha någon åsikt om hur andra språkversioner vill göra (vilket man implicit kan tolka meningen innan ändring som). flinga 24 februari 2014 kl. 23.24 (CET)

Bör vi lägga till något om att det finns tveksamhet kring just hur lämpligt det är här, i vår språkversions storlek? Dvs som allmän regel.. Eller jag kanske har övertolkat diskussionen. Jag återkommer eventuellt med egen åsikt. flinga 24 februari 2014 kl. 23.30 (CET)

Jag tror att falska anklagelser och möjligheter att kringgå regelverket lika gärna skulle kunna gälla för regler som WP:Marionetter. Därför har jag lite svårt att förstå alla farhågorna om att be användare att öppet deklarera betald redigering.

Peter ^Isotalo 25 februari 2014 kl. 16.35 (CET)

Rekommendationen finns redan, särskilt för fall som kan anses kontroversiella. Detta handlar om betydligt skarpare skrivningar. I fall som dessa är det bättre att mota olle i grind än att ta problemen när de uppstår. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2014 kl. 06.21 (CET)

Skulle bara nämna att röstning påbörjats borta på Meta och att det snart är uppe i tusen röstande. 4:13:1 för införande av tillägget, senast jag kollade. Jag vet som sagt inte hur det här kommer att påverka vår svenska verksamhet (minimalt, är min egen förhoppning). Jag har också lagt in ett inlägg i diskussionen, där jag delar upp min kritik mot förslaget i sju delar. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2014 kl. 21.07 (CET)

… och några av de tydligaste argumenten har jag nu fört in i argumentlistan nedan. Putsa gärna på dem, om ni vill. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2014 kl. 21.27 (CET)

Tack för att du lade till dessa. Jag hade avsett att gjort det, har inte hunnit vara särskilt aktiv ett tag. OTOH = On the other hand, eller har jag fel? Om det inte kommer stort missnöje/klagomål föreslår jag att vi låter SVWP:s användare rösta/underteckna under en vecka (kl 00.00 3 mars–kl 23.59 9 mars) och sedan kopierar till Meta. Dieselmotorvagnar (till stationen) 28 februari 2014 kl. 08.29 (CET)

OTOH = on the other hand. Jag har nu skrivit ut det, så inte fler undrar. Jag har gett lite underhandsinformation till Laporte på WMF om vad som är på gång härifrån. Personligen tycker jag att vår reaktion och omröstning dröjt alldeles för länge, men om bara så många som möjligt av oss ger vår röst, kommer vår åsikt/våra åsikter att kunna spela roll.

Två ytterligare argument som väl borde läggas till:

• Professorer och andra med en tjänstebeskrivning där information till allmänheten ingår och utan stark förmansstyrning eller klar arbetstid kommer alltid då de redigerar om sitt kompetensområde att utföra arbete de har lön för och följaktligen måste redigeringarna uppfattas som betalda. Jag har för mig att forskare ofta undviker att redigera under eget namn på Wikipedia. Om en professor som skriver om sitt specialområde anger universitetet han arbetar vid kommer någon snabbt att kunna gissa och nämna namnet. En grupp som vi länge hoppats engagera på Wikipedia skulle alltså direkt kunna skrämmas bort av ändringen, medan jag har svårt att se varför vi inte skulle välkomna dessa bidrag.

• Det är hart när omöjligt att bevisa att någon redigerar i tjänsten. Också om man kan spåra IP-adressen till en viss organisation, t.ex. en PR-byrå, kan användaren hävda att han eller hon inte har arbetsuppgifter relaterade till redigeringarna. Så länge personen tillåts vara anonym kan ingen visa motsatsen.

Det senare argumentet finns med i en rätt dunkel form (hur långt kan WMF tänkas gå ...). Jag tycker man kan vara tydligare. Antingen är bestämmelsen helt tandlös (vilket i och för sig ifrågasatts här och på meta) eller också förväntas WMF anstränga sig för att bryta anonymiteten för personer som kan antas (eller bara anklagas?) bryta mot regeln. Anonymitetsskyddet föreslås inte brytas, men om det i praktiken hotas är det en mycket stor fråga.

--LPfi (diskussion) 28 februari 2014 kl. 11.09 (CET)

Har försökt att lägga till din första punkt, men engelskan är ett otympligt och taffligt språk. Dieselmotorvagnar (till stationen) 28 februari 2014 kl. 12.51 (CET)

Tack för argumenten. Jag har putsat lite på D:s tillägg samt lagt till det andra. Det där med engelska språket… Argumenteringen håller nu en tydlig en:Legalese stil, vilket kanske behövs för att gå hem hos WMF:s juridiska ombud.--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2014 kl. 19.02 (CET)

Jag har också lagt in några inlägg där borta och deras FAQ har nu byggts ut och förtydligats. Jag tycker det är tydligt att det är intentionen bakom redigeringarna som är avgörande. Om man har som syfte att göra reklam eller informera om sig själv och det är just det man specifikt får betalt för kontra om man endast skriver för att bygga encyklopedin. Och vilket det är kan ju endast den som skriver (och dess eventuelle uppdragsgivare) veta. - Averater (diskussion) 28 februari 2014 kl. 21.58 (CET)

Då jag upplever att formuleringen är ganska stabil (smärre språkjusteringar får förekomma, nya punkter bör läggas till vid eventuella röster) tycker jag att det är lämpligt att hålla en omröstning under en vecka. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 mars 2014 kl. 00.06 (CET)

Konkreta exempel på negativa reaktioner

Jag tycker att är bra att vara öppen med att vara betald och förstår inte hur det kan bli ett problem. Var och när har det förekommit misstänkliggörande, "outing", "mobbning", etc? Exempel behövs så att det inte bara framstår som spekulation.

Peter ^Isotalo 23 februari 2014 kl. 17.12 (CET)

Utan att peka ut enskilda användare här, så tror jag du kan dra dig till minnes en del tuffa diskussioner i svwp's historia där WP:IK använts som slagträ. -- Lavallen (mail) 24 februari 2014 kl. 20.32 (CET)

Nej, det gör jag inte, och jag är knappast ensam om det. Det går inte att ta ställning till argument som hänvisar till tidigare diskussioner utan att få möjligt att läsa de tidigare diskussionerna.

Peter ^Isotalo 25 februari 2014 kl. 13.17 (CET)

Den som stöder förslaget är fri att göra det. Det finns ingen anledning att riva upp gamla sår. Tostarpadius (diskussion) 25 februari 2014 kl. 13.20 (CET)

Vadå "gamla sår"? Tidigare diskussioner har ju redan tagits upp som ett centralt motargument. Om det är något som påverkar ett så här viktigt policybeslut måste andra kunna sätta sig in vad som gjorts och sagts. Annars är det ju bara diffus hörsägen.

Peter ^Isotalo 25 februari 2014 kl. 16.23 (CET)

Öppenhet är bra, men många som redigerar på SvWP har visat sig mer intresserad av frågor om intressekonflikt snarare än för resultatet av redigeringar. Outning och mobbning är klara risker, och något vi också sett mycket av (åtminstone den senare delen). Jag har mer och mer börjat glida åt uppfattningen: Ju mindre vi vet om varandra, desto bättre. Sedan förstår jag inte hur man ska kunna upprätthålla kontrollen på detta och jag förstår inte heller var gränsen går för betald redigering? Om jag redigerar på arbetstid och jag är anställd för information och annat, men i mitt uppdrag ingår inte att hålla Wikipedia uppdaterat. Jag upptäcker dock att en länk är felaktig hos mitt företag på Wikipedia. Jag ändrar den. Är det då en betald redigering? dnm ^{(d | b)} 25 februari 2014 kl. 17.04 (CET)

Det är inte fult att begära att man är öppen om man har redigering som arbetsuppgift (länkfixar är däremot inte intressant). Det är däremot fult att trakassera och vi har regler mot den typen av beteende.

Ge exempel, annars framstår det som ren ryktesspridning. Och att vi har så uselt arbetsklimat att vi låter trakasserier påverka policydiskussioner.

Peter ^Isotalo 26 februari 2014 kl. 00.23 (CET)

Jag vill inte peka ut någon eller kalla något för trakasserier eller mobbning, men Wikipediadiskussion:Intressekonflikter och sidans arkiv är en bra start för att hitta intensiva och uppslitande diskussioner. Det är helt klart för mig att WP:IK och liknande regler (som den föreslagna) kan leda till inlägg som är dåliga för Wikipedia som helhet. Sjö 26 februari 2014 kl. 07.17 (CET)

Peter: Jag kan tyvärr inte tillmötesgå dig mer konkret än så jag gjort ovan. I och med detta svar tassar jag verkligen på "OK-gränsen". Jag gör detta ställningstagande mot bakgrund av en överenskommelse jag vill hedra. Men som Sjö säger är Wikipediadiskussion:Intressekonflikter ett bra ställe att börja på att titta. Du skulle även kunna titta genom olika adminval där frågan lyfts flera gånger för något år sedan men även ett otal diskussionssidor för artiklar. Det finns övergott av exempel på hur WP:IK använts som slagträ inom gemenskapen mot användare inom denna gemenskap. Personligen tycker jag att frågan om WP:NPOV och WP:OVIKT är områden som borde utvecklas då dessa fungerar som ett fullgott skydd för uppslagsverket. Det intressanta är inte varför en redigering kommer, hur den kommer, vem som lägger den osv. Det intressanta är vad som konstituerar denna redigering. Det är den biten som är relevant för uppslagsverket och inte frågan om en möjlig intressekonflikt. Neutralitet och verifierbarhet är överordnat allt annat, enligt min mening. WP:IK är ingen garant för något alls i det avseendet, enligt min mening. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 26 februari 2014 kl. 13.31 (CET)

I korthet kan man säga att WP:IK pensionerats som riktlinje. Det är den praktiska konsekvensen av de senaste två-tre årens diskussioner. Jag är inte förtjust i detta, men accepterar att denna förskjutning inträffat.--ボスニア (diskussion) 26 februari 2014 kl. 20.14 (CET)

Pensionerad har den nog inte blivit … än. Jag ser fortfarande folk som blir påminda om att de skriver om för näraliggande ämnen. Men kanske har det minskat. Själv håller jag med dnm om att wi:ik inte garanterar någonting, att en artikels kvalitet inte direkt beror på dess författares ID-kort och att försök att hålla efter missbruk av WMF:s nya regelförslag inte kommer att bli praktiskt möjliga. Man behöver inte ens redigera inloggad. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 27 februari 2014 kl. 01.38 (CET)

Det är i regel nytillkomna användare som anmodas hålla sig till WP:IK, inte väletablerade dito, varför riktlinjen lätt kan uppfattas som dubbelmoralistisk från vår sida och därmed bekräfta utomståendes fördomar om oss som en sluten grupp med underförstådda regler. För att tala klarspråk är det idag helt accepterat att bedriva ganska högprofilerade kampanjer mot politiska kontrahenter där wikigemenskapen är mer eller mindre införstådd med vad som sker, så länge som det sker inom ramen för just vår åsiktstunnel i dagspolitiska frågor. Det är så det är och jag kan bara gilla läget efter att blivit vederbörligen uppläxad på denna punkt.

Sedan kan jag i och för sig hålla med om att det är innehållet som räknas, inte upphovsmannen, men det är inte svårt att hitta exempel på där vi slirar ganska rejält från den principen med. Men det här ju bara ett problem som uppstår om man är intresserad för den försvinnande lilla del av vår artikelflora som handlar om dagspolitik. Det finns så mycket annat att göra.--ボスニア (diskussion) 27 februari 2014 kl. 06.17 (CET)

Common submission from Swedish Language Wikipedia concerning the proposed Paid contributions amendment

In response to the Paid contributions amendment proposal to the Terms of use, (the proposal), discussion amongst users of Swedish Language Wikipedia occurred on Bybrunnen, primarily in Swedish. There is already a recommendation on Swedish Wikipedia that paid contributers declare openly their conflict of interest. The discussion centered on whether this should be a binding, mandatory rule or not. Multiple reasons were given for and against the proposal, and after these were listed users were encouraged to give their support either for or against the proposal during a voting period that continued from the 3rd to 9th of March 2014. During the period of voting eighteen votes were received against the proposal, with one neutral vote and no votes in favour of it. This participation level is similar to that experienced in deletion decisions and administrator elections. Both the reasoning and the votes are presented below, in English translation.

Reasoning

In favour of the proposal

• It was suggested that the possibility of getting caught breaking the rules proposed would make companies aware of the risks of not declaring paid contributions.

Against the proposal

• Concern was raised about the possibility of users being falsely accused, of the conflicts this would create and the feelings of those falsely accused. It was felt this would do more to worsen the climate on Wikipedia, and around Wikipedia in general, than benefit it.
• Concern was raised about to which length Wikimedia Foundation would go to investigate whether a user had made undeclared contributions, and to which length Wikipedia would protect users wrongly accused.
• Concern was raised about the wording whereby a contributor needs only to declare who he/she is in the employment of and of whom this company has been engaged. It was suggested that this alone would render the proposal ineffective as a company wishing to promote itself could employ a secondary company which then employs a PR company; this would result in a declaration similar to "I am John Smith, I work for John Smith PR, and we have been employed by Letter Box Company to conduct these edits."
• Concern was raised about the multiple grey zones around what constitutes a "paid edit", with governmental, educational, organisational, sectarian and other types of editors possibly being involved, with or without pay.
• Concern was raised about how WMF/Wikipedia could pursue any kind of suspicion of "paid edit" and make use of this amendment in an effective way. There is concern that this amendment would only turn out to be a cosmetic rule with minimal founding in actual practice.
• Concern was raised about the effectiveness of this amendment, as most articles are open to non-registered editors.
• Concern was raised about whether the mandatory marking of "paid edits" makes for discriminatory action against editors based upon their identity and not their edits.
• Concern was raised about whether the mandatory marking of "paid editors" – on the other hand – would lead to an unnecessary large acceptance of editors with a clear conflict of interest.
• Concern was raised about how Wikipedia's anonymity principle would be affected, and that requiring contributors to state their employer could scare away target groups Wikipedia has long tried to attract. This could include anyone who doesn't necessarily have fast working hours, but where giving information to the public is part of their work, for example a professor. In principle Wikipedia encourages these people to edit in their area of expertise.

Voting

Det gick att rösta till och med klockan 23.59 söndag den 9 mars 2014. Kommentera gärna din röst, antingen på svenska eller engelska.

For

• Requesting disclosure of paid editing seems very reasonable and comparable to other policies that prohibit deceptive behavior, for example sockpuppeteering. I have trouble seeing why my colleagues are so decidedly negative. An important part of the discusison relates to Swedish Wikipedia's lack of any effective way of curbing consistently abrasive behavior from otherwise productive users. Including administrators, I might add. Peter ^Isotalo 11 mars 2014 kl. 19.49 (CET) Rösten inte medräknad på grund av att röstningen avslutades den 9 mars 2014 kl. 23.59

I strongly agree with your entire complaint about "Swedish Wikipedia's lack of any effective way of curbing consistently abrasive behavior...", but I can't quite see it's relevance to this discussion. Did you mean to say that paid users would be more abrasive than others? --SergeWoodzing (diskussion) 12 mars 2014 kl. 09.53 (CET)

Bullying was a fairly important opposing argument in the discussion about the amendment (though not the only one). The amendment was simply described as a potential excuse, or even a bureaucratic tool, that could be used to harass others. That's what I was referring to.

Peter ^Isotalo 12 mars 2014 kl. 12.33 (CET)

• FBQ (diskussion) 12 mars 2014 kl. 15.13 (CET) I fail to se the problem with this proposal. It does not concern editing your cousin in laws article or even your own. I does not concern editing the article about the village where you live, och the company where you work. It only concerns being payed to write articles, and only about forcing the contributor to be open about it. There is no reason to force anyone to tell where they live, what party they vote for or who they are, the only thing one have to tell is where you work in case you get paid for editing wikipedia. Of cource there is some issues about where to draw the line, like being employed in promoting a company but not directly at editing wikipedia articles but in those cases i would say better safe than sorry. I don't se the problem with promotion firms - they state who they are, there is no need to tell who pays for there work - it will probably be pretty clear and if its not its probably because the managed to keep there articles balanced and there is no need to know who payed for it. I also fail to se the problem with museums mentioned above. They have every interest in being very clear about who they are and why they are editing. Sure, it might be a problem that it would be hard to find out when anyone breaks these policies, but i dont se how that could be worse than doing nothing.--FBQ (diskussion) 12 mars 2014 kl. 15.13 (CET) Rösten inte medräknad på grund av att röstningen avslutades den 9 mars 2014 kl. 23.59

Against

1. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 mars 2014 kl. 05.55 (CET) For my comment in English se under Comments. På svenska: Ett fullständigt abderitiskt förslag som jag är helt och hållet emot.
2. SergeWoodzing (diskussion) 3 mars 2014 kl. 06.41 (CET) People who are paid to contribute should behave even better than people who aren't paid, writing verifiable facts and providing reliable sources, otherwise whoever is paying is bound to be very dissatisfied when entries are removed. The anonymity factor is also important.
3. Yger (diskussion) 3 mars 2014 kl. 06.51 (CET) Creates new complication and chase potential new contributers away
4. Averater (diskussion) 3 mars 2014 kl. 09.35 (CET) As already stated in previous comments and also because, as is shown in the comments of those favoring the amendment, it will be used against others by users with a different point of view when proper arguments run out no matter if the others are paid or not.
5. Rex Sueciæ (disk) 3 mars 2014 kl. 09.41 (CET) As above.
6. Lavallen (mail) 3 mars 2014 kl. 10.09 (CET) Återkom när vi loggar in med bank-id
7. ℇsquilo 3 mars 2014 kl. 11.34 (CET) a half-baked idea that will spread mistrust and misunderstanding in the Wikipedia community.
8. Paracel63 (diskussion) 4 mars 2014 kl. 00.56 (CET) A misguided idea that will be impractical, unenforceable and counterproductive. Breaks some of Wikipedia's core principles.
9. Janders (diskussion) 4 mars 2014 kl. 09.21 (CET) Bad idea. We shall focus on the quality and the published results, and not on how the contributors are working! The proposal focuses on one of the least serious of the many possible problems where Wikipedians can act in their own interest.
10. Sjö (diskussion) 4 mars 2014 kl. 09.49 (CET) This will spread mistrust and misunderstanding in the community, further discouraging new editors from continuing. At the same time, it will offer almost no protection against paid editing, because of the possibility of anonymous editing and the general difficulty of provding evidence of paid editing. This seems to me to be a solution to a problem that exists mainly on the large language versions, such as the English Wikipedia. Smaller language versions, such as the Swedish one, can mostly recognise individual editors with an agenda and handle them accordingly. I also agree with Janders post above.
11. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2014 kl. 10.11 (CET) SAA.
12. Adville (diskussion) 4 mars 2014 kl. 11.12 (CET) - As Diselmotorvagn writes in the comment field below.
13. FredrikT (diskussion) 4 mars 2014 kl. 12.23 (CET) (I agree with all the comments above. This is a BAD idea!)
14. LPfi (diskussion) 4 mars 2014 kl. 12.44 (CET) The amendment would not solve any problem, especially as it is enforceable only when somebody already admits paid contributions. The problem it tries to target can be handled as any other COI edits. The amendment would be a severe threat to anonymous accounts, especially if WMF or the community tries to enforce it (which would require breaking anonymity), but also just by fear about such action and by antagonists having more incentive to break the anonymity. The worst effect will be on professors and the like, who would (with the current wording) no more be allowed to write about their speciality anonymously.
15. Lixer (diskussion) 5 mars 2014 kl. 17.23 (CET) Som ovan / As above
16. Tomas e (diskussion) 7 mars 2014 kl. 18.27 (CET) Exaggerated and impracticable, agrees with Paracel63, Sjö, LPfi and others.
17. rrohdin (diskussion) 8 mars 2014 kl. 16.18 (CET) Impracticable
18. Taxelson (diskussion) 8 mars 2014 kl. 23.53 (CET) As above

Neutral

• NH 3 mars 2014 kl. 17.07 (CET) Kan varken rösta för eller emot. Jag har alltid tyckt att man ska undvika att redigera i artiklar där intressekonflikt kan uppstå. Och där ska tröskeln för vad som räknas som intressekonflikt vara mycket låg. Detta är en minoritetsåsikt, men jag håller mig ändå med den. Om vi hade en sådan riktlinje och menade allvar med den skulle frågan om betalda redigeringar vara ett ickeproblem.

Comments

Längre kommentarer som stör röstningen kan presenteras i detta avsnitt.

---

I don't support the idea of people coming to Wikipedia having been paid simply to market their company, or dirty down another company. On the other hand, if a person has been paid to write a balanced and well written article about their company, their sports club, or anything else they're associated with – or even been paid by another company to do so – and does it, does succeed to create an article Wikipedia is happy to have, I see absolutely no reason to treat these users any differently to any other user. More troubling however, are the grey areas where employees of educational institutions, or archives, might be uploading images or working on articles 'on work time'; again, as long as these users contribute in the way neutral manner expected of all users, I see absolutely no reason, what so ever, to treat them any differently. To require these users to state details about their-self that they normally wouldn't is the same as to offend them, to spit in their faces and say 'we don't trust you, tell us what you're really up to'. No user should be treated this way, ever, let alone users who are giving us – the entire Wikimedia movement and every person who contributes to, and takes enjoyment of it – more than most other people ever will.

In no way does this proposal seem anything less than thoroughly thought through. At the same time it seems that doing the best for the Wikimedia Movement was not at the forefront of thought. The tools to attempt to dismiss any resistance have been cleverly hidden in the proposal. Unfortunately, the scant relic of anonymity which has been preserved in the proposal is nearly worthless. Requiring someone to state where they work, combined with the possibly small interest range they have (reflected in the small range of topics they edit in any serious matter), will easily lead work colleges, and imaginably even people further afield to the conclusion that Editor X is Person Y. With the threat of being 'outed' so easily, it would be entirely understandable if these persons refrained from editing Wikimedia projects in the future. This is an utterly disastrous outcome.

Alarmingly, the proposal's proposal page is heavily bias and lifts only the negatives that so called paid contributors bring without discussing the positives. Without discussing the how rich these people have made our media collection, Commons. Without discussing how much people like professors, who may or may not fall four of the proposal, have contributed, effectively 'in secret' to our articles. Indeed, the role these people have played for Wikimedia during its existence to date may never be known. Despite this, it seems certain people are ready to completely disregard these people and demand they state personal details they might not wish to share with the world. This is absurd; completely and utterly absurd.

Perhaps most alarming of all is the total lack of understanding around the proposal. Given the lack of information on the proposal, and that which exists being bias, it's not hard to understand why a lack of understanding has arisen. It seems unlikely that the proponents of the proposal have done any research to ascertain whether or not it will achieve what they're out after; and more alarmingly, what impact the proposal will have on all Wikimedia projects. With the prevailing lack of information, it is impossible to imagine how anybody can make an informed decision; let alone the Board of trustees.

It is disheartening to see that 'big wiki solutions', may be forced on all projects; regardless of size or even the problem existing. It is naive to believe 'paid editing' doesn't go on to some degree on most or all versions of Wikipedia; but it is handled in vastly different ways. The Swedish Language Wikipedia ranks in the top ten by number of articles, yet we keep on top of promotional edits through a team of dedicated and mostly unthanked users who, like hawks, patrol new edits and make sure that everything is as it should be. Other versions of Wikipedia, such as the German language version, require edits to be patrolled before they're accepted into the stable version of an article. That all projects could be forced to accept what largely feels like an English language solution to a problem they haven't got control over implies that they need new work methods, not the rest of us.

Indeed, it's hard to see how the proposal will even be effective. Certainly it may reduce, by an amount which given the lack of presented research is anybody's guess, promotional edits. The question, as alluded to in the previous sentence is, by how much? If it's a one percent reduction it certainly isn't worth alienating other user groups which could be affected by the proposal. If it's one hundred percent we still have to ask ourselves, is eliminating promotional editing really worth the damage it could do? Do we really want to scare aware people and institutions which could give every one of us immense resources? Anyone that thinks it's worth it seriously needs to think about why they're contributing to their respective Wikimedia project.

Given the general toothlessness of the proposal we seriously need to ask ourselves, why has it even got this far in this state? We risk scaring away potential contributors with rules that do little. On the proposal's page it's stated that a person need only their employer, affiliation and the client. If the employer is a PR-firm, the affiliation is employment only, and the client is another PR-firm, a letter box company, or a legal firm, what have we gained by disclosure? Nobody is any wiser as to who is actually paying for the edits, or what they're trying to achieve. Without this information how can anybody make a reasonable and sound judgement on whether the edit is worthfull or should be reverted immediately? Without the information it encourages people to jump to conclusions, you're being paid, you're now suspected of having an agenda to promote/discredit a company.

We must also ask ourselves, how will this proposal actually work? It relies on honesty, just as Wikimedia does currently. There are already laws in place in many jurisdictions which prevent activity of deceptive promotion; it is stupid to believe that a clause in the Terms of use requiring disclosure will lead to complete an utter honesty. What's left is what we have now. Accusations, write or wrong, of people having hidden agendas; with little we can do to prove or disprove them. What does Wikimedia Foundation intend to do to prevent people being wrongly accused (and defend them if they are)? Unfortunately, the general vagueness and lack of information around the proposal rears its ugly head again. It's quite simply not stated to which means Wikimedia Foundation will go to enforce this rule, and to defend those wrongly accused. I dread to think how much economic drain this would place on Wikimedia Foundation is they were to thoroughly investigate and defend all accused.

Quite simply the proposal as it stands now should never have gotten this far. There is a lack of information, and that which exists is skewed in favour of the proposal. Given that one of the pillars of Wikipedia, and all Wikimedia projects, is neutrality, this is alarming. The proposal in another form, with clearly defined rules and case examples, with information about its likely affects, and with assurances and extra information about the gigantic holes raised earlier, may get my support; as it stands I would be ashamed to support it. The people who currently support it need to take a long hard look at themselves and ask: 1) do I actually understand the implementations, or do I just like the sound of it? And 2) why am I supporting something that will drive away some of Wikimedia's most valuable contributors?

The proposal needs to be presented with more information, and with more refinement. Do it again, and do it right. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 mars 2014 kl. 05.55 (CET)

---

Fortsatt diskussion efter omröstning

Jag har flyttat över vårt inlägg till Meta. Samtidigt som jag gjorde detta justerade jag alla signaturer så att de pekar mot rätt sida här på SVWP, så att det blir lättare om någon vill ta kontakt med oss (jag antar de flesta av oss inte bevakar vår diskussionssida över på Meta). Hoppas att ingen tar illa upp med detta. Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 mars 2014 kl. 01.03 (CET)

Bra initiativ. Sjö (diskussion) 10 mars 2014 kl. 06.59 (CET)

 Gillar Jag diskuterade lite samt lade min röst på Meta redan före den här lokala omröstningen. Justeras dubbelrösten automatiskt, eller ska jag fixa det själv?--Paracel63 (diskussion) 10 mars 2014 kl. 14.38 (CET)

Jag tycker inte du skall ändra något. Denna omröstning avsåg svwp som en grupp inte en samling röster.--Yger (diskussion) 10 mars 2014 kl. 14.48 (CET)

Bra. Den vinkeln är också relevant. Även om Meta-rösterna just nu verkar ha endast 21 procent emot förslaget (vilket inte helt kan negligeras av WMF). Men vår samlade åsiktsyttring och de övriga kommentarer jag och andra dessutom flikat in understryker nog att det här till stor del handlar om kulturskillnader – mellan gemenskaper med olika förutsättningar, praxis och lokal kultur.--Paracel63 (diskussion) 10 mars 2014 kl. 15.11 (CET)

Vi har tackats av Sj (som är med i Board of trustees, inte SJ ;)) för vårt bidrag. Vet någon om något annat projekt håller på med ett gemensamt bidrag i samma mån? Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 mars 2014 kl. 22.01 (CET)

Snälla, sluta agera som om ni har mandat eller rätt att bokstavligen tala för hela svenska Wikipedia. Och kan ni lägga ner all hetsk polemik som osar anti-WMF, anti-amerikansk, anti-alltsominteärsvenskawikipedia? Det är onödigt aggressivt och otroligt inskränkt. Det går utmärkt att vara emot det här utan att blanda in ren och skär wiki-nationalism.

Peter ^Isotalo 11 mars 2014 kl. 22.45 (CET)

@Peter: Har du deltagit i debatten på Meta? WMF ville ha folks åsikter där, var först tveksamma till en formell omröstning men är nu tacksamma för våra röster och våra argument (om man läser de svar som vi fått där). Jag hoppas du själv bidrar, så att din åsikt också blir uppmärksammad. Mvh.--Paracel63 (diskussion) 12 mars 2014 kl. 15.42 (CET)

Lessen, nu ser jag att du bidragit till röstningen ovan, efter att vår planerade omröstningstid löpt ut. Flyttar du själv över din röst dit där den hör hemma?--Paracel63 (diskussion) 12 mars 2014 kl. 15.44 (CET)

Diskussionen på meta är nu avslutad och Geoff skriver på sidan att diskussionen kommer granskas av the Board, eventuell med stöd av stabspersoner, då denna diskussion verkar var den volyminiöst största som förekommet, 5000 inlägg och 300000 tecken. Jag upplever vårt inlägg blev bra och uppmärksammat. Min uppfattning har hela tiden varit att detta är en fråga för the Board och inte direkt den juridiska enheten på WMF (som mer agerat som verktyg). Och att SJ kommentrade vårt inlägg, att jag vet Phoebe känner vår ståndpunkt och att den också kom fram på the Signpost gör att jag är betryggad the Board känner till denna vår ståndpunkt (och ev enstaka motröst påverkar inte bilden av var konensus ligger). Själv vill jag tacka Dieselmotorvagnar och Paracel63 som såg till den blev av.--Yger (diskussion) 25 mars 2014 kl. 15.24 (CET)

Wikidata

Bör det finnas något projekt eller liknande, eller finns det någon, som arbetar med att lägga dit Wikidatalänkar på nya artiklar, kategorier och mallar som skapas. Det är nu över ett år sedan Wikidata skapades, ändå slarvas det en hel del med att språklänka via Wikidata (även bland användare som varit med länge). Jag tror det slarvas mer på kategorier och mallar, eller i alla fall att det tar längre tid tills de åtgärdas eller att de oftare glöms, än artiklar. Det värsta är att om det glöms bort riskerar det att bli dubbletter för samma ämne på Wikidata.

Jag har försökt kolla nya sidor regelbundet minst en gång i veckan det sista året, men det mycket höga tempot gör att det blir svårt att hänga med i längden. J 1982 (diskussion) 23 mars 2014 kl. 22.45 (CET)

Ett sätt att puffa för wikidata kanske kan vara en Veckans tävling? --Stighammar (diskussion) 25 mars 2014 kl. 09.08 (CET)

Jag gör dessa inlägg på wikidata för samtliga nya artiklar av ej etablerade användare samt för nya alster från några etablerade användare som jag noterat inte lägger in sådan länkar. Det är nära 100% av ej etablerade som missar detta.--Yger (diskussion) 25 mars 2014 kl. 10.16 (CET)

Det är synd, jag har också tänkt att det numera är liksom mindre uppenbart hur man gör det. Innan syntes det i koden och då kunde man kanske lättare ta efter. Jag vet inte hur man på ett bra sätt skulle göra det tydligare. flinga 25 mars 2014 kl. 15.16 (CET)

Kanske lägga till en mening i förklaringen över redigeringsrutan som kommer upp när man skapar nya sidor typ: "Glöm inte kontrollera om sidan skall läggas till i wikidata" (nya diskussioner skall ju inte läggas till) Adville (diskussion) 25 mars 2014 kl. 15.37 (CET)

Jag tror det behövs en bättre förklaring till hur man använder Wikidata i intro kursen. För jag vet inte riktigt vad Wikidata är, fast det som står verkar intressant och jag vill gärna lära mig vad det är och hur. --Eriass2 (diskussion) 25 mars 2014 kl. 16.56 (CET)

Jag använder regelbundet detta verktyg för att hitta saknade interwikilänkar inom vissa kategorier, främst personkategorier. Det är ett mycket bra verktyg, även om Google börjar protestera om robotar om man googlar för mycket med de förinställda inställningarna. /jssfrk (d|b) 26 mars 2014 kl. 10.25 (CET)

Felanvändning av mallar

Jag har skapat Kategori:Okänd parameter i Webbref för de fall där {{Webbref}} används med parametrar som mallen inte känns vid. Det här kan vara värt att testa, och eventuellt sprida till andra mallar om det funkar bra. -- Lavallen (mail) 24 mars 2014 kl. 18.21 (CET)

Snyggt, verkar funka på en jag kollade iaf. - Averater (diskussion) 24 mars 2014 kl. 18.38 (CET)

Aha! Det förklarar saken, nu syns fel jag inte sett förut. Bra! --Xauxa (diskussion) 25 mars 2014 kl. 16.40 (CET)

 Gillar Det ser ut att fungera mycket bra med denna felupptäckande funktion. Om man anger en icke namngiven parameter, det kan till exempel uppstå om man glömmer bort likhetstecknet mellan parameternamn och parametervärde, så upptäcks det också, men man får leta lite efter var felet är eftersom det bara står Ogiltig parameter 1 och det är inte säkert att det är den första parametern som är fel, det är den första namnlösa som är fel. Här är ett par exempel på det som jag fick leta en stund innan jag hittade var felet var nånstans (Exempel 1, Exempel 2).

Det är en välfylld kategori, ungefär 3 100 artiklar, och jag roade mig med att göra lite statistik på vilka "felstavade" parametrar som finns just nu. I tabellen nedan listas de 86 varianter av okända parametrar med minst 10 förekomster. Total sett finns det över 400 olika varianter: (Data är från 2014-03-25 16:00 och det kommer hela tiden till nya okända parametrar samtidigt som andra rättas).

Parametern hämtdatum verkar vara en källa till speciellt många varianter, se den högra tabellen nedan.

Okänd parameter Antal förekomster Exempel på sida som har denna parameter medförfattare &&&&&&&&&&&01821.&&&&&01 821 107 Camilla (just den har blivit rättad...) deadurl &&&&&&&&&&&&0362.&&&&&0362 …Baby One More Time (sång) accessyear &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 A Little More Personal (Raw) sista &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312 116000 date &&&&&&&&&&&&0262.&&&&&0262 2011 publisher &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207 2011 accessdate &&&&&&&&&&&&0195.&&&&&0195 2011 work &&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180 2011 första &&&&&&&&&&&&0161.&&&&&0161 14. Panzer-Division Utgivare &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 102 Petty France trans_title &&&&&&&&&&&&0122.&&&&&0122 Aphrodite Språk &&&&&&&&&&&&0119.&&&&&0119 Abbeville County hämtår &&&&&&&&&&&&0117.&&&&&0117 3C 48 utigvare &&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111 Amherst, Massachusetts läst &&&&&&&&&&&&0105.&&&&&0105 Adam Tensta last &&&&&&&&&&&&0103.&&&&&0103 2011 author &&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085 2011 first &&&&&&&&&&&&&079.&&&&&079 2011 isbn &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 Barrett M82 website &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 17 december hämtdate &&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053 Homosexualitet id &&&&&&&&&&&&&047.&&&&&047 1692 archiveurl &&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 2025 pubdatum &&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 Agon Mehmeti tidning &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 Alan Clark (politiker) artist &&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033 Human (musikalbum av Brandy) chart &&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033 Human (musikalbum av Brandy) hämtad &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032 Bengali newspaper &&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 Effektstyrning ldate &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 Smeet Kieli &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 Användare typ &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 De klassiska trädgårdarna i Suzhou arbete &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 A Boy and His Blob archivedate &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 2025 Hämtdatum &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 2001 YH140 language &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 Amerikanska Jungfruöarna libris &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 Brottsprevention tidskrift &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 5025 P-L issn &&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023 Aaliyah namn &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 Arkitekturskolans byggnad redaktör &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 Allens lag postscript &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 1692 volume &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 Charles Spurgeon arkiv_url &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 Eliteserien i bandy 2010/2011 at &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 Ayurveda besökt &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 Carin Gerhardsen class &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 7 Things plats &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 Down House pure_url &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 7 Things Tekijä &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 Användare:Christoffre/sandlåda upplaga &&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019 Brottsprevention arkivdato &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 Eliteserien i bandy 2010/2011 forfatter &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 Eliteserien i bandy 2010/2011 forfatter_url &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 Eliteserien i bandy 2010/2011 medforfattere &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 Eliteserien i bandy 2010/2011 nummer &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 Anoura fistulata sider &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 Eliteserien i bandy 2010/2011 sitat &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 Eliteserien i bandy 2010/2011 volym &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 11 Camelopardalis authorlink &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 Användare besøksår &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 N.E.R.D besøkt_dag_måned &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 N.E.R.D besøkt_måned_dag &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 N.E.R.D etternavn &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 N.E.R.D fornavn &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 N.E.R.D måned &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 N.E.R.D utgivelsesdato &&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 Eliteserien i bandy 2010/2011 Förnamn &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 Comfort Hotel Eskilstuna issue &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 Charles Spurgeon Julkaisu &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 Användare:Ion-5/Översättning1 quote &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 Aflatoxin utgiver &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 Eliteserien i bandy 2010/2011 year &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 Cape Range nationalpark author-link &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 1692 firsty &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 A Nu Day Efternamn &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 Comfort Hotel Eskilstuna Selite &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 Användare:Ion-5/Översättning1 separator &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 Jennifer Lopez Ajankohta &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 Användare:Ion-5/Översättning1 arkiveringsdatum &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 Anette Olzon hämdatum &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2002 UX25 location &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2025 besöksdatum &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 Saint-Barthélemy Författare &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 2013 åtkomstdatum &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 Anafylaxi död länk &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 Användare:Innocent bot/Webcitation

Varianter av parametern hämtdatum Antal förekomster hämtår &&&&&&&&&&&&0117.&&&&&0117 hämtdate &&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053 hämtad &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032 Hämtdatum &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 hämdatum &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 hämtdaum &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 hämtningsdatum &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 hämtddatum &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 hämtdataum &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 hämtat &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 hämtdatume &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 hämtadtum &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 hätdatum &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 hömtdatum &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 häntdatum &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 hätmdatum &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 hamtdatum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 h'mtdatum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämdataum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämntningsdatum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämntår &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtadatum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 Hämtat &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtdarum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtdatdum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtdatu &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 HämtdatuM &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtdatumaccessdate &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtdautm &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtnigsdatum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtningsdatum. &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 hämtsår &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 häämtdatum &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01

--Larske (diskussion) 25 mars 2014 kl. 18.20 (CET)

Jag funderar på om man i mallen ska "tillåta" felaktiga tomma parametrar. Parameter "1" är just oftast tom, pga ett dubbeltryck på '|'. -- Lavallen (mail) 26 mars 2014 kl. 11.09 (CET)

Att {{webbref}} inte har parametern "medförfattare" är nog ett förbiseende eller en bugg. Det ska den ha. /ℇsquilo 26 mars 2014 kl. 16.15 (CET)

Fast ved närmare eftertanke så kanske vi borde gå ifrån den parametern till förmån för "förnamn2", "efternamn3" osv. Det blir rysligt många artiklar att fixa bara... /ℇsquilo 26 mars 2014 kl. 16.17 (CET)

Medförfattare verkar ha diskuterats tidigare. --Larske (diskussion) 26 mars 2014 kl. 16.52 (CET)

Ja men titta! Det är ju till och med jag som har förklarat varför. Fan vad minnet är kort ibland. /ℇsquilo 26 mars 2014 kl. 16.54 (CET)

Auktoritetsdata på svenskspråkiga Wikipedia?

Hej,

På Wikipedia har vi löst det här med att det finns flera Erik Eriksson med förgreningssidor och parenteser, så att alla personer, städer, företag, musikgrupper, böcker, etc, etc, får sin egen artikel. Ibland är det inte helt tydligt hur man ska göra, men det är än så länge det bästa systemet vi har.

Bland arkiv, på museer och i bibliotek, samt på flera andra ställen, har man samma bekymmer. Där har man olika lösningar. En av de största lösningarna heter VIAF, och är en jättedatabas med personer. Varje person får ett unikt, statiskt nummer som sedan kan användas för att kommunicera med andra databaser, eller för att dra ut information ur dem till många olika typer av projekt. Det här kallas auktoritetsdata.

För ett tag sedan införde tyskspråkiga Wikipedia auktoritetsdata, se till exempel längst ner i artikeln om Goethe. Mallen där heter Normdaten, och i den finns fyra sådana auktoritetsdatabaser samt en variabel för olika typer av data (person, verk, företag, etc). Därefter har engelskspråkiga Wikipedia genomfört ett projekt där de infört auktoritetsdata i 250 000 artiklar] med hjälp av en bot.

Min fråga är ifall vi borde införa sådana här auktoritetsdata på svenskspråkiga Wikipedia. Några första tankar om det:

• tanken är att auktoritetsdata ska läggas in på Wikidata så småningom, men än så länge är det en bra bit bort, och det skulle hjälpa en hel del ifall vi hade börjat redan
• ingen skulle behöva göra massor av programmering, men däremot skulle det krävas handpåläggning för att se till att det blir rätt person. Jag kan inte riktigt bedöma hur stor den insatsen skulle bli, men kanske Lokal Profil och Lsj kan.
• vi kan delvis använda oss av samma arbete som gjordes på engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipedia. Det som saknas där är många svenska personer (dock inte författare, eftersom de finns i Libris som ingår i VIAF), men det finns gott om andra svenskar som inte finns med.
• så småningom går det att lägga till fler auktoritetsdatabaser för saker som inte täcks med dagens databaser.
• när jag pratar med arkiv, bibliotek och museer, och framför allt deras teknikfolk, så upplever jag allt oftare att de betraktar Wikipedia och dess systerprojekt som en central del av nätets infrastruktur, och att det skulle behöva bli enklare att knyta Wikipedias artiklar till deras databaser. Det här skulle kunna göra det mer attraktivt för dem att bidra till artiklarna, vilket skulle göra Wikipedia bättre.
• en nackdel med att införa auktoritetsdata är att det tar tid. Jag har inget färdigt svar på hur stor vinsten skulle bli jämfört med tidsåtgången. Men jag ville ändå ge folk tillfälle att fundera över saken och tycka till. En liten grej, avslutningsvis, av de stora Wikipedia-versionerna är det i stort sett bara svenskspråkiga Wikipedia som saknar artikel om VIAF och auktoritetsdata.

Med vänliga hälsningar//Hannibal (diskussion) 24 mars 2014 kl. 18.50 (CET)

Att Wikidata är en bra bit bort, vet jag inte om jag tycker det stämmer. VIAF finns där redan i över 400 000 objekt. Svenska ämnen saknar det dock ofta. -- Lavallen (mail) 24 mars 2014 kl. 18.58 (CET)

Vad bra. Mina källor verkar vara lite utdaterade. Men hur påverkar det jag skrev ovan?//Hannibal (diskussion) 24 mars 2014 kl. 19.18 (CET)

Jag vet inte. Det bästa vore om vi lyckades få användarna att jobba direkt i Wikidata, men det känns som det ligger väldigt väldigt långt bort. Jag känner bara till två användare på svwp som använder Wikidata till något annat än interwiki. Den ene (moi) jobbar nu med att koppla samman Wikidata med riksdagen.se's databas över riksdagsmän mfl, vilket nog faller under den här typen av jobb. Det klarar jag själv så här långt, men behöver hjälp längre fram för att bestämma vad jag ska göra med alla som jag inte lyckas koppla ihop med artiklar.

En trevlig funktion vore om vi kunde få verktyg som listar de artiklar som är kopplade till WD-objekt som saknar den här typen av properties. -- Lavallen (mail) 24 mars 2014 kl. 19.32 (CET)

Inom ämnesområdet svensk geografi har vi haft en parallell för att möjliggöra automatisk uppdatering från svenska institutioners databaser in i Wikipedia artiklar och då via Wikidata. När väl man investerar i att bygga en sådan brygga upplever jag det suboptimalt att inte samtidigt gå via Wikidata och då säkra en global uppdatering. Inom vårt initiativ har vi drivits mycket av att vi vet vilka uppdateringsbryggor som skulle ge oss värde (typ uppdatering av antalet invånare per tätort från Scb). Sedan har vi lärt oss det tar mycket längre tid än vi trott och det krävs en bra gruppering Wikipedianer som delar visionen och tar hand om olika mindre aspekter av detta. Så utifrån detta blir mitt svar. Ja detta är en bra och kanske nödvändig sak vi skall sträva emot, men bara för de individer som svenska institutioner har data om. Data bör primärlagras i wikidata och det är inte ens säkert de behöver visas upp i svwp artiklarna. Men vi kan nog bara starta upp när det finns en informell eller formell grupp bland oss som delar en vision runt detta och där i denna det också bör vara klart vilka uppdateringsbryggor vi ser möjliga realisera när dessa identiteter är på plats. I praktiken tror jag dock det är något att dra i om något år. Jag tror vi bör lära oss kring geografiinitititivet först (mål 2015-2016) och också hur ENWP och DEWP hanterar detta, och de bryggor de bygger upp mot institutioner i Tyskland och engelsktalande länder.--Yger (diskussion) 24 mars 2014 kl. 19.45 (CET)

Informationslagring på Wikidata ser jag enbart positivt på. Det jag är tveksam till är vissa föreslagna metoder att lägga in den här, men det klarnar nog så småningom. Under alla omständigheter är det givetvis där posterna bör skapas. Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2014 kl. 06.00 (CET)

Vissa funktioner för att hämta data på Wikidata kommer att förbättras under april. -- Lavallen (mail) 25 mars 2014 kl. 06.33 (CET)

Jag ser positivt på detta. Det låter intressant. Går det att fixa med bot för många artiklar, och kunniga personer har tid till det, ser jag inget hinder i att börja tidigt. Därefter så kanske man kan gå varligare framåt... om inte en intressegrupp bildas som Yger skrev. Om man sedan kan få bättre kontakt med olika institut och lyckas föra in deras data lättare i wikidata utifrån VIAF och så så är det bara positivt. Blir det lättare så vinner vi mycket. (Förstår också Tostarpadius tvekan/fundering över hur det kommer in i artiklar, men det är ett senare problem eftersom datan först kommer till wikidata. Det måste vi diskutera noga när det väl skall ske) Adville (diskussion) 25 mars 2014 kl. 15.34 (CET)

I forskarvärlden är det ResearcherID (RID) och Orcid som gäller. Om forskaren har bett sitt universitetsbibliotek om en sådan identitet kan man unikt söka efter personen i fråga på t.ex. http://apps.webofknowledge.com/ och i många andra bibliografiska databaser. Orcid och ResearcherID finns angivet endast för några tiotal personer på Wikidata, och även om Engelskspråkiga Wikipedias auktoritetsmall ger möjlighet att visa RID och Orcid så tror jag inte att utnyttjas i mycket få artiklar. Hur kommer det sig?

Oavsett om personen har en författar-ID av något slag eller inte så ser jag behov av länkar fram och tillbaka mellan Wikipedia och olika publika persondatabaser och kanske även till publika sidor i sociala nätverk. När man klickar på en persons ISNI-kod på engelskpråkiga Wikipedia, så får man upp en sida som ibland visar en länk tillbaka till Wikipediasidan. Se t.ex. John Edwards (under notes). Skulle även vilja se en länk till personerns sida på researchgate.org (socialt nätverk för forskare), linkedin.com (socialt nätverk som visar CV:ns), scholar.google.com och webofknowledge.com (bibliografiska databaser över forskningspublikationer), och även till kända avlidna personers sidor i öppna släktforskningsdatabaser som Rodovid.org och WikiTree.com. Hur vanligt är det att Wikipedias biografiska artiklar innehåller denna typ av länkar? Brukar de raderas? Wikipedia bör inte förvandlas till en länksamling, så den ultimata lösningen vore ett externt system som länkar samman alla andra system, men vad gör vi i väntan på ett sådant? Skulle man kunna skapa en mall för biografiska artiklar, som kan länka till personens publika sidor i några av dessa system, och/eller skapa Wikidata-properties som länkar till lämpliga system?

I vissa forskningsdatabaser kan man klicka på källhävisningen och importera den till sin EndNote-katalog eller liknande (en personlig databas för referenshantering, som idag är allt vanligare i forskarvärden). Det skulla vara trevligt om det en dag i framtiden även funkar att exportera Endnote-hänvisningar (t.ex. på Bibtex-format inklusive ev. ResearcherID) från Wikipediaartiklar. Mange01 (diskussion) 27 mars 2014 kl. 14.52 (CET)

Det är lite småknepigt. Försöker nu "dela upp" Wikidataobjektet för landskapet och ön Öland. Avser denna VIAF-post landskapet eller ön? -- Lavallen (mail) 27 mars 2014 kl. 15.01 (CET)

Enligt den här länken högt upp på sidan ([1]) handlar det om ön. Åtminstone tycker Tyska nationalbiblioteket det.--Paracel63 (diskussion) 27 mars 2014 kl. 23.00 (CET)

Engelskspråkiga artiklar

Det finns som sagt alltid referens till bl.a. engelskspråkiga artiklar under "In other languages" i den vänstra artikel spalten. Kanske är många läsare vana vid att använda sig av detta, kanske inte. I vissa fall tycker jag att det finns anledning att göra den engelskspråkiga versionen mer uppmärksammad genom att inkludera dess referens under "Externa länkar". Jag tycker det är motiverat i tre fall:

1. Den svenskspråkiga artikeln är mycket kort och ofullständig jämfört med den engelskspråkiga.

2. Den svenskspråkiga artikeln är till mångt och mycket en översättning av delar av den engelskspråkiga artikeln.

3. Artikeln behandlar ett vetenskapligt eller internationellt ämne där originalinformationen kommer från många internationella bidragsgivare till bl.a. den engelskspråkiga versionen, varför den ofta är fullständigare och mer up to date.

Vad tycker ni? Bengt Nyman (diskussion) 22 mars 2014 kl. 10.40 (CET)

Ett mycket dåligt förslag enligt min mening! I så fall är det andra nordiska språk som skall lyftas fram. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2014 kl. 11.39 (CET)

Tanken är inte att lyfta fram ett visst språk. Tanken är att tillhandahålla bästa möjliga information. Bengt Nyman (diskussion) 22 mars 2014 kl. 11.53 (CET)k

Enligt min erfarenhet finns det en stor övertro på att engelska wikipedia är den bästa. Det varierar från fall till fall. Interwikin räcker. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2014 kl. 12.12 (CET)

Instämmer. När det gäller vetenskap och internationella frågor så är emellertid i 9 fall av 10 den engelskspråkiga versionen mer komplett och aktuell. Bengt Nyman (diskussion) 22 mars 2014 kl. 12.27 (CET)

Då bör strävan vara att förbättra den svenska versionen, inte att lägga in ytterligare länkar till andra språk. Observationen kanske stämmer idag, men om en vecka eller ett år har tyskspråkiga uppdaterats. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2014 kl. 15.03 (CET)

För ditt fall nummer 2 så tror jag att mallen {{enwp}} skulle gå att använda för att uppnå det du vill. Med koden {{enwp|artikel=Peter Higgs}} under kapitlet Referenser skulle det i artikeln om Peter Higgs kunna se ut så här:

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Peter Higgs..

Observera dock att man nog ska ange exakt vilken version det är som har legat till grund för den svenska artikeln och länka till den versionen. Därmed missar man de ändringar som görs senare i den engelskspråkiga artikeln. --Larske (diskussion) 22 mars 2014 kl. 12.03 (CET)

Föreslaget tillkännagivande av översättning borde väl i så fall göras av en av översättarna som vet att så är fallet.

Min tanke är att länka till en mer komplett och up to date artikel och då vill man naturligtvis inte missa några uppdateringar. Bengt Nyman (diskussion) 22 mars 2014 kl. 12.23 (CET)

Men detta är ju Wikipedia på svenska, för svenska läsare. Om någon vill läsa på ett annat språk så får de läsa på det språket. Att hänvisa svenska läsare till engelska i tro att det är "något bättre" är inte rimligt när det är en läsare som valt att läsa på svenska. Den engelska artikeln skulle kunna vara helt perfekt men för någon som läser svenska så kanske den inte förstår ett dugg. Kort sagt, de nuvarande sätt vi har att ta oss mellan språkversioner räcker gott. /Hangsna (diskussion) 22 mars 2014 kl. 12.30 (CET)

Jag håller med om din observation, men inte om ditt förslag till lösning. För att lösa detta "att få bästa möjliga info" har vi strategin att mer utnyttja wikidata. OM vi kunde lägga in även formler tex så kunde den svenska artikeln hämta dessa från wikidata, och då vara säkrare på helt korrekt formel --Yger (diskussion) 22 mars 2014 kl. 12.59 (CET)

(Redigeringskonflikt) Instämmer med Hangsna ovan, interwiki räcker! Att länka till en annan språkversion (exempelvis engelskspråkiga) via mallen {{Enwp}} är helt OK enligt min mening, men annars motsätter jag mig detta bestämt då detta är svenskspråkiga Wikipedia (och man kan inte förutsätta att läsaren språket, inte ens engelska). Lixer (diskussion) 22 mars 2014 kl. 13.02 (CET)

Denna användning av Wikidata är jag tveksam till, men det kanske beror på att jag inte är tillräckligt insatt. Likriktning mellan språkversioner ser jag generellt som en försämring. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2014 kl. 15.03 (CET)

Wikidata handlar om att ha samma data (samma födelsedag/ort, utmärkelser, antal invånare mm med källor). Det handlar inte om att brödtext och mallar ska vara formatterade på samma sätt, eller ens ha samma urval av innehåll. -- Lavallen (mail) 22 mars 2014 kl. 18.48 (CET)

Jag inser att Bengt Nyman har mycket goda avsikter här, särskild med ... 'finns alltid "In other languages" i den vänstra artikelspalten... många läsare kanske vana vid att använda sig av detta, kanske inte... Tanken är att tillhandahålla bästa möjliga information. Huruvida det är lämpligt och möjligt att hitta ett sätt att göra det på, som överensstämmer med regler och den allmänna meningen på svWP, det kan jag inte yttra mig om. --SergeWoodzing (diskussion) 22 mars 2014 kl. 17.24 (CET)

För att lyfta fram en bra/rekommenderad/utmärkt artikel på en annan språkversion så finns mallarna {{Link FA}}, {{Link FL}} och {{Link GA}}. /ℇsquilo 22 mars 2014 kl. 21.25 (CET)

Att generell särbehandla enwp-artiklar ser jag ingen vits med. Att lägga in den som extern länk i artikeln tycker jag är onödig särbehandling. Det jag kan tänka mig är den kommande Beta-funktionen som lär ge möjlighet att rensa i de långa interwiki-listorna; då blir enwp-länken lättare att hitta. --Paracel63 (diskussion) 23 mars 2014 kl. 01.46 (CET)

Det låter som en urusel funktion. Den globala interwikin är ju vårt adelsmärke. Tostarpadius (diskussion) 23 mars 2014 kl. 19.54 (CET)

En omotiverad eller felaktig särbehandling vill nog inte någon av oss se. En orsak till att eventuellt särbehandla vetenskapliga enwp-artiklar är att engelska är Sveriges vanligast förekommande andra språk och att samma förhållande råder i många andra länder vilket gör engelskan till ett dominerande vetenskapsspråk och omfattande kunskapskälla. Jag kan förstå intresse för att lyfta fram vårt eget svenska språk när det gäller Sverige och svenskcentrerade ämnen. Samtidigt kan man inte vänta sig att alla vetenskapliga svwp artiklar skall eller kan lyftas till en internationell standard. Jag tror att det vore mer framkomligt om svenska vetenskapliga artiklar utmärkte sig för utomordentligt pedagogiska inledningar, sammanfattningar, förklaringar och grundläggande redovisning, för att sedan knyta ann till en internationellt syntetiserad och mer dynamisk detaljrikedom ofta redovisad i enwp. Bengt Nyman (diskussion) 23 mars 2014 kl. 16.38 (CET)

Vi erbjuder en likvärdig version, inte en B-upplaga av den engelskspråkiga! Detta är en dödfödd tanke som bidrar till att sänka vår ambitionsnivå. Tostarpadius (diskussion) 23 mars 2014 kl. 16.53 (CET)

Bengt, ett problem med ditt förslag är det här med att markera engelska Wikipedia som något "externt". Det är den inte. Den lyder under i princip samma policys och riktlinjer som svenska Wikipedia, och innehållet i båda ska hålla sig till samma globala perspektiv. Det råkar bara vara på ett annat språk.

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 00.51 (CET)

Har jag drömt att det finns eller funnits någon stjärnmarkering i språklistan för utmärkta artiklar på andra språk? Inbyggd i programvaran eller via nån mall som måste läggas in i artikeln för hand? Det kan ju vara en puffning för bra artiklar på andra språk. Annars torde den som kan fler språk än svenska av sig självt inse att man kan söka information på wikipedior på andra språk. De wikipedior som då kommer ifråga är wikipedior på de språk man behärskar - oftast ganska få. Huruvida artiklarna på de språken är fylligare eller magrare än på svwp hittar läsaren snabbt. Jag ser inte behovet. --Stighammar (diskussion) 25 mars 2014 kl. 10.21 (CET)

Enwp-mall

Jag har ibland lagt in {{enwp}}-mallen i början av avsnitt om avsnittet innehåller material som översatts från en fördjupningsartikel på enwp, och motsvarande fördjupningsartikel saknas på svwp. Se t.ex. Wikipedia#Kvalitet. På så sätt hittar intresserade läsare till fördjupande enwp-artiklar som saknar svensk artikel.Mange01 (diskussion) 23 mars 2014 kl. 21.10 (CET)

Mange01, har du något exempel (i artikelnamnrymden) på hur det kan se ut? /Hangsna (diskussion) 23 mars 2014 kl. 21.24 (CET)

(Avindenterar) Se detta exempel. (Jag hade lagt in det början av flera avsnitt i den artikeln, men övriga har flyttats ned till avsnittet Wikipedia#Översättningar.) Nu har jag skapat en {{enwp|...|avsnitt=Ja}}-variant av mallen som är avsedd att placeras i början eller slutet av ett avsnitt istället för att avse hela artikeln. Den ger upphov till följande text:

Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Mange01 (diskussion) 23 mars 2014 kl. 21.33 (CET)

Utmärkt. Bengt Nyman (diskussion) 23 mars 2014 kl. 22.41 (CET)

Notera att den här typen av mallar är problematiska eftersom de ger intrycket av att svenska Wikipedia använder engelska Wikipedia för att styrka innehållet på samma sätt som en trovärdig källa. Att lägga in de i artiklar är rätt godtyckligt och drar i onödan uppmärksamhet från de egentliga källhänvisningarna. I grund och botten är det överflödig metainformation som riktar sig till redigerande användare, inte läsare.

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 00.56 (CET)

Jag håller med Peter här. Vad är det egetligen som vi vill berätta med den mallen? Om det framstår som att engelskspråkiga WP är källa för en artikel här, så är informationenn förvirrande. Så länge som vi följer gängse rutiner och praxis vad gäller källangivelser, så gör det - om man ser det ur ett källperspektiv - detsamma att ENWP också har en artikel om samma ämne och att våra författare i någon okänd omfattning har valt att ta stöd i den. Då räcker interwiki gott. Janders (diskussion) 24 mars 2014 kl. 08.55 (CET)

När det är översättningar så vore det ett upphovsrättsbrott att inte hänvisa till orginalet. -- Lavallen (mail) 24 mars 2014 kl. 09.03 (CET)

Jag har uppfattat det som att en finns en viktig skillnad mellan {{xxwp}} och interwiki där den första är enkelriktad medan den senare i princip är dubbelriktad. Förutom översättning så kan en artikel på ett annan språkversion ligga till grund vad gäller pedagogiskt upplägg, val av illustrationer osv. En användning av {{xxwp}} får dock inte ersätta kravet på källor. Det kanske skulle räcka om {{xxwp}}-informationen syntes i redigeringsläge (när det gäller enskilda avsnitt) eller på diskussionssidan när det gäller artikeln i sin helhet. Esquilo har ju här ovanför pekat på andra alternativ att lyfta fram speciellt bra artiklar på andra språk som jag tror uppfyller det behov som Bengt Nyman pekar på. --Larske (diskussion) 24 mars 2014 kl. 09.23 (CET)

Lavallen, den tolkingen har jag bara stött på här på svenska Wikipedia. Och inte ens alla här håller med den. Jag har ingen aning vem som kom på idén, men det kommer varken från jurister eller Wikimedia. Kan du härleda den till något annat än lekmannatolkningar av upphovsrättslagstiftning?

Larske, jag är definitivt för att xxwp-mallar är något som visas enbart för redigerande användare eller på diskussionssidan. Hellre det senare. Det tillför ju ingen information om ämnet, bara om hur Wikipedia funkar.

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 10.17 (CET)

@Peter Isotalo: Det blir ett sjuhelvetes liv här om någon publicerar en bild från Commons i en tidning, eller om någon klippklistrar in text i en riksdagsmotion från en artikel utan att ange källa, och det oavsett om det är klarlagt om det finns någon verkshöjd i bidraget eller inte. Men när vi själva snor material från Engelska Wikipedia så är det uppenbarligen fritt fram eller? Ska vi hyckla, så kan vi väl åtminstone vara konsekventa!!! -- Lavallen (mail) 24 mars 2014 kl. 10.28 (CET)

Engelska Wikipedia anser att det enda som krävs är en länk till ursprungsartikeln i redigeringskommentaren [2] och att lägga in en sån här mall på diskussionssidan. Och de är knappast de som tummar på upphovsrättsfrågor.

Så återigen, vad är källan till den här ovanligt strikta tolkningen? Vilka juridiska uttalanden bygger den på? Varför förtjänar den att vara vare sig policy eller riktlinje?

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 10.45 (CET)

Någon form av hänvisning behövs, hur spelar mig ingen roll, även om jag föredrar om användarnamnen och bidragen fanns i historiken. En not på diskussionssidan vet jag inte om jag tycker det låter som en bra ide. Den kan lätt försvinna vid en sidflytt eller arkivering. -- Lavallen (mail) 24 mars 2014 kl. 10.49 (CET)

Det jag nämnt ovan är "någon form av hänvisning". En standardmall på diskussionssidan försvinner inte lättare än om den är i artikelrymden. Och även om den försvinner så hänvisningen precis lika synlig som alla andra bidrag: i historiken. Alltså inga upphovsrättsbrott, men vi slipper problem med att belasta artiklar med metadata om projektet som inte tillför läsare någon kunskap om artikelämnet.

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 11.07 (CET)

Jag tycker inte permalänken som fås med mallen belastar artikeln med metadata utan tvärtom tillför läsaren information så att denne kan få en uppfattning om hur ursprungsartikeln såg ut. På samma sätt som en länkad källhänvisning tillför mer för läsaren än en med bara texten. Ren service alltså, som gör sig bra i artikeln, eftersom den inte diskuterar artikelinnehållet.--LittleGun (diskussion) 24 mars 2014 kl. 13.27 (CET)

Om den inte diskuterar artikelinnehållet är det ren användarmetadata för interntbruk. Den bygger dessutom helt och hållet på en godtycklig misstänksamhet mot överföring av information från andra språkversioner än den svenska. Ingen kräver liknande mallning av innehåll som flyttas från en artikel till en annan inom svenska Wikipedia. Trots att informationsvärdet är likvärdigt.

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 14.18 (CET)

Jag visste inte att den byggde på "godtycklig misstänksamhet mot överföring av information från andra språkversioner än den svenska". Jag ser det som ren service och det har inget med misstänksamhet att göra. Jag skulle gärna se, och har saknat, motsvarande för flytt inom svenska Wikipedia. Jag har några gånger brutit ut stora avsnitt till egna artiklar och då saknat att inte tydligare och permanentare kunnat ange ursprunget. Bland annat Celesta mekanikens historia, som löste sig eftersom den var en dela av en tävling. OT: På engelskspråkiga blev en sådan utbrytning raderad med hänvisningen "clear copyright infringement": en:User talk:LittleGun#Speedy deletion nomination of Fusible plastic beads. Jag var mycket tydlig i redigeringskommentarerna på både ursprungsartikeln och den nystartade att det var en utbrytning.--LittleGun (diskussion) 24 mars 2014 kl. 14.40 (CET)

Servicen består alltså i både att göra det lättillgänligare att hitta upphovsmännen, vilket också är av respekt för dessa, och ge läsaren möjlighet att se vilken text den svenska baserar sig på.--LittleGun (diskussion) 24 mars 2014 kl. 14.45 (CET)

Jag är förvånad att du vill ha så mycket ren artikelbyggarinfo i själva artikelrymden, men jag köper argumentationen. Jag tar tillbaka det där om misstänksamhet. Däremot tycker jag inte det är önskvärt med den typen av information eftersom det skulle rikta sig mot en ofantligt liten andel av läsarna. Det är väldigt få som öht skulle förstå vad den betyder. Jag ser potentialen för förvirring och distraktion större än informationsvärdet.

Apropå din flytt av info på en.wiki[3] så motredigerades den eftersom det ansågs onödigt att dela upp en artikel på bara drygt 14 kB. Varför utbrytarartikeln helt raderades är däremot ett mysterium. Verkar som ett onödigt missförstånd från den admin som hanterade det.

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 15.37 (CET)

Japp, jag tror återställningen i ursprungsartikeln gjordes oberoende av raderingen av den nya artikeln.--LittleGun (diskussion) 25 mars 2014 kl. 07.51 (CET)

Det låter som om frågan är olöst. Den kan emellertid delas upp i två delar:

1. Hur pekar vi läsaren i rätt riktning om och när det finns ytterligare och väsentlig information om ämnet på enwp?

2. Hur gör vi detta på ett sätt som är juridiskt och wp-administrativt korrekt?

Att lösa fråga 2 på ett sådant sätt att vi tappar bort läsarens behov av att lätt hitta ytterligare och väsentlig information är i min mening inte tillfredsställande.

Bengt Nyman (diskussion) 24 mars 2014 kl. 11.48 (CET)

Interwikilänkarna finns som sagt till vänster, men enligt min erfarenhet är det inte alls alltid de engelska artiklarna som är mest utförliga. Du nämner "vetenskapligt eller internationellt ämne", men hur har du tänkt dig med andra ämnen där andra språks artiklar är mer utförliga och bättre? Varför ska just vetenskapliga och internationella ämnen favoriseras med någon typ av extra märkning? Beträffande xxwp-mallen med hänvisning till permanentlänk visar varifrån översättningen är gjord, trycker man sedan på "artikel" i vänsterhörnet, så kommer man till den aktuella versionen. Räcker inte det som hänvisning och möjlighet till fördjupning? I stället för att favorisera ett språkområde borde vi i stället uppmuntra till att läsa på andra språk. Även en "maskinöversatt" sida, som man får via moderna webbläsare samtidigt med originaltexten, kan vara till nytta. --Xauxa (diskussion) 24 mars 2014 kl. 12.08 (CET)

Redan löst, EMRÅ:

1. Med interwikilänkarna till vänster.
2. Med interwikilänkarna till vänster.

Allmänt så ser jag ingen anledning att framhäva något språks version i våra artiklar.--LittleGun (diskussion) 24 mars 2014 kl. 13.19 (CET)

Avsikten är som sagt inte att framhäva något specifikt språk. Avsikten är att länka till eventuellt källspråk och ytterligare och utförligare information, oavsett språk. Detta uppnås inte av de generella interwikilänkarna till vänster, åtminstone inte utan ytterligare anvisning. Bengt Nyman (diskussion) 24 mars 2014 kl. 13.28 (CET)

Vad menar du med "eventuellt källspråk"? Antingen är väl en version av ett annat språk källa eller också inte? Är den källa finns "{{Artikelursprung}} som man får men inte måste använda.--LittleGun (diskussion) 24 mars 2014 kl. 13.34 (CET)

Förlåt en möjligen naiv fråga... Men är det vanligt och önskvärt att vi överhuvud taget översätter artiklar? För mig är det naturligt att vi skriver texterna på samma sätt i alla sammanhang. D v s - var och en som skriver en artikel utformar den med stöd av tillgängliga källor som författaren själv har kännedom om och har gjort en sedvanlig källkritisk gransning av. Visst kan vi inspireras av andra språkversioner och kanske även hitta kälor genom dem. Men om vi skriver vår egen text krockar vi inte med några upphovsrättsregler, samtidigt som artikeln anpassas till den praxis som tillämpas här. Janders (diskussion) 24 mars 2014 kl. 14.27 (CET)

I vissa fall, särskilt när det gäller kortare artiklar, kan översättning vara en bra början. Ibland har jag exempelvis lagt ingressen på ett annat språk till grund för en biografi. På det sättet kan man tillfälligt åtgärda en rödlänk. Då finns interwikin tillgänglig som resurs för våra läsare. Men projekt som syftar till att överföra stora textmassor från den engelskspråkiga versionen till den svenskspråkiga är jag ytterst tveksam till. Det är dessutom vanligt med ganska allvarliga feltolkningar i sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 24 mars 2014 kl. 14.35 (CET)

Och ja, det är vanligt och enligt mig önskvärt. Så länge källan anges är det inget upphovsrättsbrott och minst måste man då skriva artikelursprunget i redigeringskommentaren.--LittleGun (diskussion) 24 mars 2014 kl. 14.46 (CET)

Upphovsrättsproblemet bygger helt och hållet på juridisk spekulation. Om man verkligen tror att det är ett problem bör man fråga expertjuristerna på Wikimedia Foundation eller eventuellt någon av stödföreningarna. Det är det de är till för.

Vad gäller översättningar så tycker jag man bör hålla sig till att översätta kvalitetsgranskat, källbelagt innehåll. Att skippa källorna gör det per definition till ett problem med WP:V. Andra språkversioner har annars samma ambitioner att skriva neutralt och trovärdigt, och de har likartade system för kvalitetsgranskning som sv.wiki. Om någon språkversion verkligen är inkompatibel med svenska Wikipedia borde det gå att förklara på vilket sätt det faktiskt är så. Vad menas egentligen med "den praxis som tillämpas här" och "feltolkningar"? Vari ligger skillnaderna som gör översättningar till ett problem?

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 15.00 (CET)

Jag har vid flera tillfällen stött på översättningar där det står raka motsatsen till vad det oftast engelska originalet säger. Vi svenskar har en tendens att överskatta vår förmåga att förstå språket för de stammande gjort. Tostarpadius (diskussion) 24 mars 2014 kl. 15.15 (CET)

@Peter Isotalo: Med "den praxis som tillämpas här" syftade jag på det som är uttryckt i relevanskriterier, ämnesguider och stilguide. Det som sägs där innebär ofta att en översättning av en text på ett ursprungsspråk ändå måste skrivas och disponeras om. Och då är det inte en översättning längre, utan en ny text på samma ämne men i en annan utformning. Det tycker jag är en bra ordning, eftersom det tvingar skribenten att själv kvalitetssäkra texten. Janders (diskussion) 24 mars 2014 kl. 16.11 (CET)

Jag har varit aktiv på både engelska och svenska Wikipedia i över nio år och översatt både egna och andras artiklar i bägge riktningar. Det finns vissa skillnader i disposition och liknande, men det rör sig om formalia och utformning, inte innehåll. För välutvecklade, källbelagda och rimligt kvalitetsgranskade artiklar har jag ingen erfarenhet av konflikter mellan policy och riktlinjer på svenska respektive engelska Wikipedia. Har du några konkreta exempel som du ser som anledning att undvika översättningar av artiklar av hög kvalitet?

Peter ^Isotalo 24 mars 2014 kl. 16.50 (CET)

Det tyngsta skälet emot är enligt min mening att svenskspråkiga Wikipedia inte är en översättning av engelskspråkiga. Likriktning är av ondo. Tostarpadius (diskussion) 24 mars 2014 kl. 23.04 (CET)

Argumentet "Likriktning är av ondo" kan inte annat än ses som högst personlig åsikt, jag kan kan inte finna något stöd för det i några befintliga riktlinjer eller policys. --Ainali (diskussion) 24 mars 2014 kl. 23.37 (CET)

I så fall kan vi ju lika gärna sätta en robot på att översätta den engelskspråkiga versionen i stället för att vi själva skall kämpa för att göra den svenskspråkiga bättre. Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2014 kl. 06.06 (CET)

Robotar kan inte översätta. Google translate är ett gott bevis på den saken. -- Lavallen (mail) 25 mars 2014 kl. 06.21 (CET)

Förslaget var inte allvarligt menat! Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2014 kl. 06.26 (CET)

Tänk om det gick att skriva på valfritt språk, och när man tryckte spara översattes det till alla andra språk. Varje användare skulle i så fall ha global nytta, och vi undviker dubbelarbeten. Omöjligt med dagens teknik, men om det gick att göra, vore det dåligt? --Ainali (diskussion) 25 mars 2014 kl. 07.09 (CET)

Drömläge för alla som nu skulle redigera om Krim. Vi skulle inte här klara att hålla tillbaka 10000 ruwp-användare som ändrar till "Ryssland" eller "Republiken Krim" överallt. -- Lavallen (mail) 25 mars 2014 kl. 07.36 (CET)

Det är ju det här med ändamål och medel och resans mål och vägen dit. För projektets vision vore det bra, men för min del i vad jag anser är projketets själ och hjärta dåligt. Jag lär mig och inspireras av att skriva på Wikipedia och att hämta info från andra språk. Med en sån robot skulle jag ta det nöjet från andra och andra skulle ta det från mig. Om du kunde bygga en robot som byggde 1000 st partyrobotar skulle du hellre parta med dom eller åka till Wikimania i London och parta med 1000 Wikipedianer?--LittleGun (diskussion) 25 mars 2014 kl. 07.37 (CET)

Det Ainali hoppas på ser jag som ett skräckscenario. Själv skriver jag ofta artiklar om samma personer på svenska och danska Wikipedia, men jag använder danskspråkiga källor på dawp och svenskspråkiga här. Endast i undantagsfall översätter jag. Mitt ideal är att interwikin hänvisar till 200 eller fler mycket olika artiklar. Kvaliteten skall vi inte tumma på, men för mig hör det till visionen att språkversionerna skiljer sig från varandra. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2014 kl. 10.41 (CET)

Det här är ett sidospår, och jag tror helt enkelt att kategoriseringen och synen på världen skiljer sig såpass åt inom olika språk/länder att även om varje språkversion skrev en objektiv version utifrån den för dem tillgängliga (vetenskapliga) informationen, så bleve artiklarna ofta mer eller mindre olika i sitt innehåll. Den fullständigt kompletta Wikipedian skulle förstås redovisa alla dessa nyanser utifrån NPOV, ett mål vi förstås kan sträva efter i långa loppet men som i praktiken är oerhört långt borta (och det hade robotöversättningarna förstås inte inkluderat). Med det sagt så tänker jag att vare sig vi gillar det eller ej så är projektets mål att tillgängliggöra kunskap, och om de hypotetiska robotarna kunde hjälpa till med det, absolut. Jag ser inte något ändamål i att artiklar skiljer sig åt mellan olika språk. (Och är partyrobotarna specialutvecklade för att parta och bra på det, så skulle jag kanske stanna här och parta med dem, hellre än att behöva åka till London :^)). flinga 26 mars 2014 kl. 13.00 (CET)

@Lavallen: Om roboten funkar är det tiotusen ryssar mot resten av världen som ändrar, inte tiotusen mot svenskspråkiga wikipediagemenskapen.

@Tostarpadius: Det hör inte till visionen att språkversionerna skiljer sig från varandra. Det finns ingen möjlighet att tolka den så: All världens samlade kunskap till alla etc. Riktlinjen globalt perspektiv talar däremot för likriktning. Dessutom ska det tydligen vara förvånande hur lite de skiljer sig när det kommer till väl genomarbetade artiklar.

Sen kan man ogilla likriktning, som du, eller ogilla att bli klar, som jag. Båda dessa strider mot visionen (utom möjligen att inte vilja bli klar, faktiskt, eftersom den avslutas "Det är det vi gör", och då är "att vi gör" en del av visionen). Oavsett det är jag trygg i att visionen aldrig kommer uppfyllas och du kan vara trygg i att alla artiklar på alla språkversioner aldrig kommer att bli identiska.--LittleGun (diskussion) 26 mars 2014 kl. 17.28 (CET)

Jag har motsatt intryck: att verkligt genomarbetade artiklar ofta skiljer sig åt. Däremot finns det gott om översättningar från engelskan på de flesta språk, något som jag beklagar. Jag anser dock att det faktum att projektet inte handlar om att skapa identiska versioner, där allt nytt införs på ursprungsspråket och sedan förs vidare, i sig talar mot likriktning. Även om sakinnehållet är i stort sett detsamma kan formuleringarna skilja sig åt väsentligt. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2014 kl. 17.37 (CET)

(indrag) Vill man inte översätta själv står det en fritt att slippa. Men det är ärligt talat inte särskilt kollegialt eller konstruktivt att sitta och ojja sig över att andra gör det. Vi har haft de här diskussionerna så många gånger nu. Det finns fortfarande ingen konkret, åtgärdbar kritik rörande artikelfrågor. Ingenting handlar egentligen om artikelförbättring utan att ojja sig över hur andra arbetar. Allt är fortfarande diffusa misstankar och oro över problem som aldrig dykt upp. Så hur många utvalda artiklar har den här typen av kritik skapat? Noll. Och hur många riktigt bra artiklar har samtidigt översatts?

Sen är det faktiskt aldrig en fråga om att man måste välja mellan att skriva själv eller översätta. Det går alldeles utmärkt att göra både och, för båda är faktiskt kreativa processer. Det är två olika sätt att arbeta, men de utesluter på intet sätt varandra.

Peter ^Isotalo 25 mars 2014 kl. 09.58 (CET)

Så sant, Peter. Så sant. Översätt hur mycket du vill, om det passar dig och så länge som resultatet blir bra. Jag förbehåller mig dock rätten att - utan att vilja kritisera ditt (det vet jag för lite om) eller någon annans sätt att arbeta - ha en principell inställning: Resultatet av en kreativ process blir ofta (men inte alltid) bättre om man utgår från den egna kunskapen och förståelsen för sakfrågorna, källorna och det speciella sammanhanget, istället för från hur andra har valt att formulera och bygga upp en text under andra förutsättningar än de som gäller för den plats där den publiceras. Det är något så enkelt som en process av målgruppsanpassning. Den behövs ofta, men visst kan det bli bra ändå. Så fortsätt gärna att översätta... Och med det har jag nått änden av detta stiskspår i diskussionen. Janders (diskussion) 25 mars 2014 kl. 11.05 (CET)

I fallet Wikipedia så publiceras det på samma plats. (Internet eller en serverpark i USA beroende på hur man ser det) Och med globalt perspektiv i åtanke så ska väl målgruppen vara densamma för enwiki och svwiki (med möjligtvis ett undantag gällande språkkunskaper)? Att en artikel till exempel har USA-pov är obra oavsett om den ligger på enwiki eller på svwiki. ⬤Bοⅰⅵе 25 mars 2014 kl. 13.15 (CET)

Min käpphäst är att jag i stort sett aldrig skriver om något jag har kunskap om. Jag skriver ner inhämtad information jag på Wikipedia. När jag någon gång skriver om något jag tror mig kunna slår det källmaterial jag skaffar mig alltid mig på fingrarna...--LittleGun (diskussion) 25 mars 2014 kl. 13.09 (CET)

Som LittleGun. Jag skriver bäst när jag skriver om saker jag inte har en aning om. Först då behöver och måste jag förlita mig helt på källor och således blir det garanterat verifierbart och källbelagt. Då slipper man även de problem som kan uppstå vid översättning. /Hangsna (diskussion) 25 mars 2014 kl. 13.32 (CET)

Ja det finns många olika sätt att arbeta. Det är bra, och bidrar säkert till god kvalitet i varje enskilt fall. @Bοivie: Rent fysiskt (eller elektroniskt) är det kanske samma plats. Men här syftar jag naturligtvis på kontexten/språkversionen. Om vi inte ser det som noterbart att det finns (och bör finnas) både rent språkliga och språkkulturella uttryck som skiljer sig mellan olika språkversioner, så finns det inte heller någon anledning att sätta en språkversionsrelaterad prägel på frågor som handlar om relevanssyn, innehåll och annan kvalitet. Det globala perspektivet gäller vilken information (t ex med hänsyn till POV) som förmedlas, men är knappast relevant för hur (språk- och dispositionsmässigt) den presenteras. I så fall vorde det kanske bäst om USA satta standarden direkt. Janders (diskussion) 25 mars 2014 kl. 13.44 (CET)

"Språkkulturella uttryck", Janders? Det låter ju som en helt vanlig översättningsfråga. Sånt bedöms ju från fall till fall, precis som vi gör med artiklar på svenska. Alltså om språket håller eller inte. Och dispositionskommentaren förstår jag inte alls. Det finns ingen USA-standard för disposition på Wikipedia och den skiljer sig inte från svenska Wikipedia i högre grad än enskilda svenska artiklar skiljer sig från varandra.

Jag skulel fortfarande vilja se exempel på konkreta fall där översättningar orsakat konkreta problem.

Peter ^Isotalo 25 mars 2014 kl. 14.18 (CET)

Sånt här (the gap has closed since 1990) dyker upp då och då vid översättningar. Det är verkligen inte bra när det ser ut sådär i vårt uppslagsverk. Problemet ligger dock kanske i att den som översätter överskattar sin egen förmåga att översätta, eller att man stressar igenom en översättning, något jag tror är en större risk vid just översättning än när man skriver "en egen" artikel. /Hangsna (diskussion) 25 mars 2014 kl. 14.28 (CET)

@Peter: Då definierar vi väl begreppet "översättning" på olika sätt. Jag har uttryckt en principiell syn, som naturligtvis grundas på en massa andra faktorer än en jämförande analys av WP-texter. Så jag ser ingen anledning att leta reda på exempel. Det du och många andra gör fungerar säkert utmärkt i många fall, när ni hanterar översättningsproblematiken på ett bra sätt. Janders (diskussion) 25 mars 2014 kl. 14.34 (CET)

För att sätta Hangsnas exempel på ett smärre översättningsfel i flicka i sitt sammanhang så kan jag exemplifiera med rättningar som förekom i de senaste fem nominerade artiklar som antagits som utmärkta.[4][5][6][7][8] Alltså tiden mellan nominering och de blev utvalda. Två är översatta, tre är "original".

Språkfel och formaliafel förekommer överallt. Alla användare gör fel emellanåt. Det finns en enorm tidsbesparing i att översätta en befintlig bra artikel i jämförelse med att skriva en från scratch. Att sätta upp principiella invändningar enbart för att översättningar behöver språkkorrektur är att skjuta mygg med kanon.

Peter ^Isotalo 25 mars 2014 kl. 18.51 (CET)

Ja, kanske. Men det känns allvarligare när man översätter helt fel. Så att det (som i mitt exempel) står att något helt har försvunnit när detta inte alls är sant. Jag tror att fel som dessa mycket oftare kommer upp vid just översättningar och det krävs stor noggrannhet vid översättning. Det ska inte vara "bara ett snabbt och enkelt sätt att få till en artikel", då kommer enligt min mening ofta slutresultatet att bli lidande. /Hangsna (diskussion) 25 mars 2014 kl. 19.44 (CET)

Det är inte kollegialt och konstruktivt att ersätta välskrivna svenska artiklar med översättningar av motsvarande engelska. Vill man läsa dem kan man gå dit. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2014 kl. 10.43 (CET)

Hangsna, dåliga översättningar vill ingen ha. Jag hoppas verkligen att ingen hafsar sig igenom artiklar. Men även om man är väldigt noggrann och metodisk så är tidsbesparingen enorm i jämförelse med att göra hela jobbet från grunden. Där, om något, är det väldigt önskvärt att man hjälper till att korra översättningar.

Tostapadius, om någon ersätter bra artiklar på svenska Wikipedia med översättningar bara för att är jag fullt beredd att hjälpa till att stävja det. Om något är det ett rejält slöseri på tid. Är det några särskilda fall du har i åtanke?

Peter ^Isotalo 26 mars 2014 kl. 10.55 (CET)

Just nu har jag inget aktuellt exempel, men jag har stött på det mer än en gång. Att komplettera med uppgifter från enwp är givetvis legitimt. Det jag syftar på är när man börjar om från början. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2014 kl. 11.04 (CET)

Jag tycker att förhållningssättet är problematiskt - jag kan ta ett exempel - artikeln Tidmätningens historia som översattes från engelska och omedelbart blev utvald. Jag konstaterade då jag tittade på den att den påstod att de gamla egyptierna byggt timglas. När jag gick in och korrigerade upptäckte jag visserligen hur det låg till - engelskspråkiga wikipedias artikel hade varit korrekt, men någon hade gått in och lagt in uppgifter med hänvisning [9] (där det faktiskt åtminstone inte nu står någonting om att egyptierna byggt timglas, i länken nedanför sägs mycket riktigt att timglaset finns dokumenterat första gången på 1300-talet) - uppgifter som faktiskt motsades av texten längre ned i artikeln. Att det missats visar att man inte granskat artikeln innan den gjordes utvald utan att man förutsatte att engelskspråkiga wikipedia hade en utmärkt artikel och det vara bara att översätta den så har man en utmärkt artikel även på svenska. Jag skulle önska att översättningarna gjordes med lite mer försiktighet.--FBQ (diskussion) 27 mars 2014 kl. 09.49 (CET)

Jag har länge undvikit ämnet för att jag upplevde att det tolkades som jag ville få stopp på översättandet sist jag kommenterade det hela. Det är inte min avsikt. Men kanske är det bra att fokusera på ämnen där svenskspråkiga källor är svåra att hitta, men jag har inte något emot om även annat översätts. Men det bör absolut granskas innan man förutsätter att en utvald artikel på engelskspråkiga wikipedia betyder innehållet är faktagranskat och att man inte behöver göra någon egen granskning.--FBQ (diskussion) 27 mars 2014 kl. 10.06 (CET)

(indrag) Det var väldigt en väldigt grundligt koll av dig, FBQ. Bra gjort! Jag har rättat det även i den engelska artikeln. Men där kan man nog säga att det snarare borde vara granskarna som borde vara nogrannare. En översättare kan knappast klandras för att utgå från att utvalda artiklar faktiskt blivit granskade. Vi smäller upp ju våra regelbundet på framsidan utan att skämmas.

Engelska Wikipedias granskningar är uppenbarligen inte perfekta (även om den här granskades för nästan 6 år sen), men i jämförelse med WP:AN är de otroligt detaljerade och noggranna. Vi skulle verkligen behöva förbättra den delen av svenska Wikipedia en hel del. Just nu är WP:Artikelnomineringar väldigt dött.

Peter ^Isotalo 29 mars 2014 kl. 19.05 (CET)

Förgreningar

Skulle det inte vare bättre om all förgreningar blev lite mer standardiserade? I bland står det "X kan avse" på andra ställen kan det stå: "X kan syfta på" eller "X har flera betydelser" och ibland står det ingenting alls.

Vore det inte mycket bättre om vi här på Den svensk(språkig)a Wikipedia:n kunde skapa en "guideline" som en:WP:MOSDAB? Josve05a (diskussion) 26 mars 2014 kl. 20.05 (CET)

”har flera betydelser” fungerar ju bra för en grensida som aardvark, men inte för t.ex. ett egennamn som Aavik, så några olika formuleringar behövs i alla händelser. Men visst kunde de säkert standardiseras. Rotsee (diskussion) 26 mars 2014 kl. 20.59 (CET)

(Redigeringskonflikt) Så länge det inte uppstår några problem ser jag inget behov av standardisering. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2014 kl. 21.02 (CET)

Jag är däremot helt för en standardisering! Jag föreslår X kan syfta på (inklusive ett kolon), vilket är det jag brukar standardisera till när jag snubblar över en förgreningssida. Lixer (diskussion) 26 mars 2014 kl. 21.07 (CET)

Det är den variant jag föredrar och själv använder som motsvarighet till "may refer to". Om vi nu skall standardisera stöder jag förslaget. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2014 kl. 21.14 (CET)

Kort är bra "x kan avse:", men frasen inte det viktigaset. Inga [[Artikelnamn|Uttryck]], bara begreppet som det ska till wikilänkat förutom om rött då ett begrepp kan wikilänkas i texten. Maundwiki (diskussion) 27 mars 2014 kl. 00.30 (CET)

Sen vet jag inte om vi har några speciella regler i dagsläget om t.ex. max en blålänk per rad, att inte ha med punkt etc. andra regler som enwp använder sig av. Josve05a (diskussion) 26 mars 2014 kl. 21.34 (CET)

Jag har påbörjat en liten "guidline", hjälp gärna till att fyll på med saker! Josve05a (diskussion) 27 mars 2014 kl. 00.55 (CET)

Standarder är jättebra - så länge de då varar. *flin* Ett par år efter att man lyckats genomföra standarden över större delen av wikin inser gemenskapen att ett annat format är mycket bättre, Fler än en mänska har slutat wika eftersom det fina system som han eller hon med möda genomfört över hela wikin "förstörts" av nya unga krafter med nya fina idéer.

Det är därför mallar är överlägsna! Vill man ändra på hur något standardiserat ser ut så ska man inte behöva traggla sig igenom 23 000 artiklar. /ℇsquilo 27 mars 2014 kl. 08.37 (CET)

Eftersom det de facto finns några olika sätt att utforma förgreningssidor vore det mycket bra om vi kan definiera vad vi faktiskt är eniga om. Sen bör man antingen bara stryka de stycken där man inte kan enas eller redogöra för de olika varianterna. Ditt upplägg Josve ser ut som ett försök att skapa en detaljerad regel som man sen ska försöka få alla att följa. Det är jag inte mycket för. Framför allt måste vi tillåta praxis att förändras. Bättre är förmodligen att bearbeta Wikipedia:Särskiljning, eller kanske göra om omdirigeringen Wikipedia:Förgreningssidor till en sida som beskriver den praxis vi faktiskt har. Jag betraktar t.ex. en blå länk per betydelse som en hyfsat accepterad praxis men jag har haft fel förr, osv. --Stighammar (diskussion) 27 mars 2014 kl. 01.22 (CET)

Försöker kommentera på Maundwiki här ovanför men blir alldeles konfys av den där {{Användare:Josve05a/od}}. Det är väl nån ny standard som di unge har hittat på, att man kan göra så. Vi borde ha en sida med standarder för Bybrunnen diskussioner, som förbjuder sånt ^^

Nä. Men nå. Själv tycker jag illa om "kan avse" och gillar "kan syfta på", som känns som enkel och idiomatisk svenska. Inga länkar som visar en annan text än den sida som pekas på, bara en blå länk per uppslagsord osv. är god praxis enligt mig som det vore bra att teckna ner. Bägge sakerna var en gång i strid med den då gällande praxisen, dokumenterad eller ej, och mötte hårt motstånd av de som "bestämt hur det skulle vara". Vi ska se om jag lyckas hitta nåt exempel på denna gamla standard som en gång murades i sten och som jag finner förskräcklig. Don't hold your breath, jag vet absolut inte var jag ska leta. Antar att det inte finns nåt sätt för nån programmeringskunnig att leta rätt på förgreningssidor som skapades för jättelänge sen, eller som inte redigerats sen ett visst årtal? --Stighammar (diskussion) 27 mars 2014 kl. 01.38 (CET)

Det finns olika sorters förgreningssidor, däribland de som innehåller mallen "Efternamn". Själv skriver jag sådana delvis mycket långa sidor efter ett standardiserat format, som jag menar stämmer med innehållet, men inte innehåller formuleringar av typen "X kan syfta på" eller liknande. Johansson är ett relativt färskt exempel. Jag menar att underförgreningar som ligger på sådana sidor - av typen "Förnamn Efternamn" - gärna kan standardiseras, men har inte kommit dit ännu. Det är vidare plats för utbyggning av efternamnssidor med andra listor än de rent alfabetiska, som jag lägger ut. Här är det alldeles för tidigt att standardisera.

Det finns spridda försök att förbättra efternamnssidor, bl.a. med att dölja vissa typer av artikelnamn bakom något typografiskt elegantare, men detta har begränsats till enstaka insatser. Själv gör jag inte sådana "förbättringar" idag. De är för tidkrävande och gör det svårare att uppdatera listorna med nytillkomna namn. Roufu (diskussion) 27 mars 2014 kl. 12.42 (CET)

@Stighammar Här är några exempel på "gamla" förgreningssidor som du ville studera:

De 20 äldsta sidorna som idag är kategoriserade som förgreningssidor, från början var de kanske inte det
Abba (olika betydelser) Axel Nilsson Abraham Eriksson Leijonhufvud Absalon Acer Adalvard Allsvenskan Analog AF Borg (olika betydelser) Beslut Cirkus (olika betydelser) C5 Cobra Claes Fleming Claes Rålamb Data Domän Dalhem Ester

Säg till om sju år var för gammalt så kan jag ge andra exempel från åren 2008–2014, det finns många att välja på...

Senaste redigering	Antal förgreningssidor
2005	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
2007	&&&&&&&&&&&&0179.&&&&&0179
2008	&&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529
2009	&&&&&&&&&&&01180.&&&&&01 180
2010	&&&&&&&&&&&&0900.&&&&&0900
2011	&&&&&&&&&&&&0863.&&&&&0863
2012	&&&&&&&&&&&01234.&&&&&01 234
2013	&&&&&&&&&&019132.&&&&&019 132
2014	&&&&&&&&&&&03145.&&&&&03 145

--Larske (diskussion) 27 mars 2014 kl. 18.20 (CET)

Tack vare Larskes eminenta insats kan jag här servera ett par exempel på hur det såg ut, innan man riktigt förstått att utforma förgreningssidan med tanken att dess funktion är att slussa läsaren vidare till rätt artikel. Om mina formuleringar låter hånfulla är det inte meningen! Man kämpar sig fram och förbättrar allteftersom man ser mönstren för hur det kan bli bättre.

Sidversioner av ett par olika typer. Jag sorterar dem efter hur jag tror att normen för förgreningssidor stegvis utvecklats - jag kan mycket väl ha fel i detaljer där. Att försöka gå på datum på enskilda redigeringar leder fel, så fort svänger inte skutan.

* ABBA. Numrering istället för punktlistor. Flera ord länkade. Ibland finns inget ord som leder till någon artikel, vare sig skriven eller oskriven, om betydelsen ifråga. Vill vi veta mer om betydelse 4 eller 5 fastnar vi här.

* Axel Nilsson. Numrering. Rabbla så mycket info som möjligt om personen först, wikilänka allt, länk till själva artikeln sist som en upprepning. Det har funnits väsenstligt mycket längre meningar om personerna än så här på förgreningssidorna, med alla ord länkade som öht kan länkas, men exempel på det har jag tyvärr inte.

* Cirkus. Huvudordet i fetstil, länk till de artiklar man är ute efter sist och ganska frikostigt med wikilänkar.

* Dalhem. Länka allt.

* Cobra. Länka alla ord. Själva ordet man ska klicka på sist - oftast, ibland saknas sådan länk. Flera ord länkas till annat ord än vad som syns i klartext, för att riktigt öka förvirringen.

* Vifsta. Ser ganska prydligt ut, men vilken av länkarna ska man klicka på för att komma till den där artikeln om tätorten?

* Landvetter. Någon har kommit på att man kan göra fetstil på länken till det ord som leder till artiklar om olika betydelser av Landvetter, till skillnad från alla andra blålänkade ord.

* AF. Länkar till själva artiklarna först eller sist, lite huller om buller. Resultatet av ett övergångskede, när folk inte var överens? Eller tvärtom innan man beslutade sig för att lägga länkar till artiklar om olika varianter av huvudordet sist?

Till sist ett sidutseende som mig veterligt aldrig varit norm men som nog tolererades ett tag.

* Beslut, en sida som är allt ifrån beslutsam, förklarar alldeles för mycket och egentligen inte leder någonstans.

Jag vet åtminstone ett tillfälle när det blev direkt konflikt kring utformande av förgreningsidor. "Vi har ju kommit överens om hur det ska se ut, det diskuterade vi oss fram till för två år sen - kom inte nu och förstör!" Om övriga övergångar mellan former skett smärtfritt eller om de diskussionerna bara skedde utan att jag såg dem vet jag inte. Kanske kan det hjälpa oss att definiera hur vår nuvarande norm ser ut - och få oss att se att huvuddragen är vi faktiskt överens om, vi bara diffar lite i detaljerna - att studera dessa gamla sidversioner. --Stighammar (diskussion) 27 mars 2014 kl. 22.23 (CET)

Stighammars exempel visar att grensidornas utformning förbättrats. Kan kommentera med att jag ibland skriver annat än enbart listor i vissa sammanhang. Dels kan jag tycka att det i många fall är informativt att lägga in ett avsnitt om ordets grundbetydelse om det förklararar de olika användningsområdena. Det har hänt att jag lagt in rena ordförklaringar som inte länkat någonstans i punktlistorna. Det har då handlat om begrepp som haft uppslag i Svensk uppslagsbok eller NE och som jag därför ansett som mer än nog viktiga att finnas med men vilka varit mycket korta och just rena ordförklaringar. Det är kanske inte helt lyckat men har inte kommit på något bättre sätt att hjälpa den som vill hitta rätt. Även om jag tycker det är lämpligt att länken till artikeln ligger först (det är numera standard fast det finns fortfarande ganska många gamla sidor där då inte är fallet) så brukar jag göra undantag då artikelämnet som sådant inte har ett uppslag utan länken går till en annan sida som behandlar ämnet. I övrigt tycker jag exemplen visar på hur förvirrande det blir med mängder av länkar som inte går direkt till de eftersökta orden på grensidorna. --FBQ (diskussion) 28 mars 2014 kl. 11.56 (CET)

(avindenterar) Kanske en idé att nu när detta visat sig vara ett kärt ämne, flytta diskussionen till mall-sidan Malldiskussion:Förgrening? --Xauxa (diskussion) 28 mars 2014 kl. 16.50 (CET)

De flesta grensidor är tillräckligt bra för att kunna fundera ut hur att wikilänka. Har tittat på tusentals det sista året. Det finns två och en halv anledning att komma till en grensida, författare och redaktörer som följer upp när " > Inställningar > Finesser > Utseende > Förgreningskoll - markerar länkar till förgreningssidor" gör att begreppet lyser rött. I detta fall är det en hjälpsida. Två är läsare som inte letar i wikipeda med någon av Alta Vistas efterföljare utan går till wikipedias sökruta och hamnar på en förgreningssida eller om sökmotor leder till en förgreningssida. Den halva är för wikilänkar som länkar till förgreningssidor innan det fetstilade artikelnamnet och efter "se även rubriken" (undantag källor, noter etc). Jag har bara sett ett ämnesområde som byggt sin delmängd i artikelrymden med förgreningssidor som halv artiklar. Maundwiki (diskussion) 29 mars 2014 kl. 01.10 (CET)

Blockeringar

Wikipediadiskussion:Blockeringar verkar inte jättemånga hålla koll på för mina frågor där har varit utan svar ett tag. - Averater (diskussion) 28 mars 2014 kl. 20.14 (CET)

Är jag Falu-baserad?

I artikeln om Jet Li står det att "Jet Li är sedan slutet av 1990-talet gift med den Shanghai-födda, Hongkong-baserade skådespelerskan Nina Li Chi". Det fick mig att fundera. Att ett företag som har sitt huvudkontor i eller är registrerat i Hongkong benämns som "Hongkong-baserat" är jag van vid. Men en person? För min egen del skulle jag inte säga att jag är "Falu-baserad" utan att jag "bor i Falun". Kanske är det annorlunda för människor som flyger och far på uppdrag runt jorden och bara ibland kommer tillbaks till sitt hem? Är det jag som är gammeldags och inte hänger med i språkets utveckling? Eller? Hyperboré (diskussion) 18 mars 2014 kl. 12.19 (CET)

Jag tror att man får prata om personer med kringflackande leverne för att begreppet ska ha relevans. Men lite känns det som en anglicism. Tomas e (diskussion) 18 mars 2014 kl. 12.29 (CET)

I och med att det är en skådespelerska är det relevant med tanke på filmindustrin i Hongkong. Det är närmast att likna vid en europeisk skådis som är baserad i USA på grund av sin Hollywood-karriär. Sedan är Hongkong speciellt i och med att det är delvis självständigt från Kina. Smetanahue (diskussion) 18 mars 2014 kl. 13.04 (CET)

Så det man menar är att hon är huvudsakligen verksam i Hongkong? flinga 18 mars 2014 kl. 14.06 (CET)

Ja, det borde tolkas så. Förmodligen är meningen direktöversatt, på engelska säger man att en skådespelare som har sin bas i London är en "London-based actor". (Kanske främst används för skådespelare som är på turnéer med en viss pjäs, eller gör ett gästinhopp i en annan stad under en viss tid) Icea (diskussion) 30 mars 2014 kl. 22.21 (CEST)

Bra, dåligt eller länkspam?

Är detta (se även globala bidrag) bra, dåligt eller att betrakta som länkspam? /Hangsna (diskussion) 30 mars 2014 kl. 22.43 (CEST)

Cross-wiki länkspam. Numera global blockerad. -- Tegel _(disk) 31 mars 2014 kl. 00.24 (CEST)

Mynewsdesk som källa

Har det diskuterats hur lämpligt Mynewsdesk är som källa?

I den egna beskrivningen står det Många av världens bästa varumärken använder Mynewsdesks nyhetsrum och PR-plattform för att berätta sina historier och mot den bakgrunden känns det inte det minsta "tyngre" än motsvarande företags egna marknadsföring. Till råga på köpet invaggar det kanske de läsare som inte vet vad Mynewsdesk är i en falsk känsla av att det skulle röra sig om "riktig journalistik".

- Tournesol (diskussion) 28 mars 2014 kl. 13.44 (CET)

Mynewsdesk är bara en plattform, inte en källa i sig. Informationen som ligger där i form av pressmeddelanden och liknande kommer från enskilda företag eller organisationer och bör därför behandlas med sedvanlig försiktighet. /Ariam (diskussion) 28 mars 2014 kl. 15.09 (CET)

Mynewsdesk är förstås ofta vinklad information. Möjligtvis kan den användas för att källbelägga att X har sagt eller tyckt någonting, men annat bör man vara mycket försiktig med. /Julle (diskussion) 1 april 2014 kl. 14.05 (CEST)

Omskrivningar av artiklar

Jag skulle vilja skriva om artikeln Vlora och jag undrar om det finns någon regel som förhindrar mig mot detta? Kan nämna att den nyskrivna artikeln är kvalitetsmässigt bättre. --Vannucci (diskussion) 28 mars 2014 kl. 23.26 (CET)

Skriv på diskussionssidan varför du gör de olika förändringarna, om det är kontroversiella... annars är det inga problem. MVH Adville (diskussion) 28 mars 2014 kl. 23.37 (CET)

Det är relativt vanligt att helt skriva om artiklar. Om man tar med det som finns av värde i den gamla artikeln och resultatet blir bra är det sällan kontroversiellt. Om man skriver en ny version utan att beakta det gamla innehållet är det däremot lätt hänt att någon blir upprörd. I det här fallet är artikeln så ofullständig att ingen borde protestera mot att man skriver om den, samtidigt som det gamla innehållet borde gå att ta med utan problem. Jag antar då att den nya artikeln är fylligare och att det inte finns POV-konflikter kring orten. --LPfi (diskussion) 29 mars 2014 kl. 16.45 (CET)

Artiklar utan källor ska man aldrig behöva be om lov för att ändra i. Se bara till att du har belägg för det nya materialet.

Peter ^Isotalo 31 mars 2014 kl. 20.18 (CEST)

Changes to the default site typography coming soon

This week, the typography on Wikimedia sites will be updated for all readers and editors who use the default "Vector" skin. This change will involve new serif fonts for some headings, small tweaks to body content fonts, text size, text color, and spacing between elements. The schedule is:

• April 1st: non-Wikipedia projects will see this change live
• April 3rd: Wikipedias will see this change live

This change is very similar to the "Typography Update" Beta Feature that has been available on Wikimedia projects since November 2013. After several rounds of testing and with feedback from the community, this Beta Feature will be disabled and successful aspects enabled in the default site appearance. Users who are logged in may still choose to use another skin, or alter their personal CSS, if they prefer a different appearance. Local common CSS styles will also apply as normal, for issues with local styles and scripts that impact all users.

For more information:

• Summary of changes and FAQ
• Discussion page for feedback or questions
• Post on blog.wikimedia.org

-- Steven Walling (Product Manager) on behalf of the Wikimedia Foundation's User Experience Design team MediaWiki message delivery (diskussion) 1 april 2014 kl. 01.04 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Stighammar.)

Please add a timestamp to your spam, so or bots can send it to our archives in right time! -- Lavallen (mail) 1 april 2014 kl. 13.34 (CEST)

Bästa bidragen i februari

Samiska skriftspråket och Skara Brae blev februaris bästa nyskrivning respektive utökning.

Artiklarna Samiska skriftspråket och Skara Brae (den senare är nu även Rekommenderad artikel) har utsetts till februari månads bästa nyskrivna respektive utbyggda artikel. Nu tävlar 157 nya och 71 utökade artiklar i omröstningen om bästa bidrag från i mars. Den här gången var hela 25 "nyskrivare" och 22 "utökare" inblandade i tävlingen. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga aprilhälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 april 2014 kl. 12.41 (CEST)

Kvalitetsmätningen – april

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Infoga och Ouppdat har gått upp, resten är som tidigare eller gått ner.--Yger (diskussion) 1 april 2014 kl. 14.11 (CEST)

(Källor har gått upp). Josve05a (diskussion) 1 april 2014 kl. 14.16 (CEST)

Jag har valt Städa månadens kvalitetsprojekt april 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (Faktakoll) var att vi fick ned antalet artiklar med 13 stycken. Tack till alla som hjälpte till med det! Lixer (diskussion) 1 april 2014 kl. 14.21 (CEST)

Wikinews hänvisar nyhetsskribenter till Wikipedia

Sist när jag såg någon som ville skriva på Wikipedia om en aktuell nyhet tänkte jag hänvisa denne till Wikinews, men upptäckte då att Svenska Wikinews är stängt (fast fortfarande redigerbart). På framsidan hänvisar man hugade nyhetsskribenter till Wikipedia, se [10]. Jag tyckte det var onödigt att på detta sätt locka hit människor som vill skriva just om nyheter. Resultatet är så ofta dåligt anpassat till Wikipedia och det tar ofta tid och kraft att förmedla vad det är som inte passar här. Jag tog bort stycket, som blev återställt. Den som vill yttra sig i saken bör, om den vill att det ska ha någon genomslagskraft, yttra sig på diskussionssidan till Wikinews huvudsida - vad vi skriver här på Wikipedias bybrunn lär väl varken göra till eller från) --Stighammar (diskussion) 27 mars 2014 kl. 21.11 (CET)

Jag ändrade texten på wikinews, tycks vara acceptabelt. BP OMowe (diskussion) 1 april 2014 kl. 20.29 (CEST)

Elevprojekt HTS

Under ett antal veckor framöver kommer elever från Hässleholms Tekniska Skola att genomföra ett avslutande projekt i kursen Samhällskunskap 3. Eleverna har arbetat med globaliseringsfrågor och har som uppgift att i sin egen Sandlåda skriva en artikel om ett visst land och lyfta fram hur landet påverkats av de senaste decenniernas globalisering. Eleverna ska även i denna artikel göra egna reflektioner och källkritiska resonemang för att visa på sin förmåga till detta. Eleverna kommer sedan att i samråd med mig som lärare lyfta in det i deras artiklar som kan bidra till att fördjupa och utveckla den publicerade artikeln om det specifika landet. Det kommer främst att gälla landets ekonomiska utveckling under de senaste två decennierna. Jag har diskuterat detta upplägg med dcastor. Erik Abrahamsson (diskussion) 30 mars 2014 kl. 21.44 (CEST)

Spännande och lycka till! Jag vet inte hur poppis det är att använda sandlådor till skolarbeten, men det kommer visa sig. Jag hoppas, och räknar med, att Dcastor varit noga med att den text som placeras i artiklarna måste var "encyklopedisk".--LittleGun (diskussion) 31 mars 2014 kl. 00.34 (CEST)

Det här upplägget är en kompromiss mellan å ena sidan examinerande lärares behov av att se inte bara faktaåtergivning utan också egen reflektion och å andra det encyklopediska formatets krav på att egen reflektion inte skall finnas i artiklarna. Genom att först bearbeta ämnet på egen sandlåda och sedan lyfta in det som kan klassas som encyklopediskt i själva artiklarna så möts två mål, och förhoppningsvis kan de två arenorna därmed båda vinna på upplägget. /Dcastor (diskussion) 31 mars 2014 kl. 11.34 (CEST)

Hur kommer själva överföring gå till? Vem står för den redigeringen, och finns det tankar på hur vi granskare skall hantera dessa, eller gör vi bara "som vanligt". --Yger (diskussion) 31 mars 2014 kl. 12.22 (CEST)

Som vanligt, såklart?--LittleGun (diskussion) 31 mars 2014 kl. 13.56 (CEST)

Tycker att det är ett utmärkt sätt att använda sandlådan på. Det har skett fler agånger med nya användare som vill skapa artilar och bett om hjälp. Här kan då läraren i lugn och ro ta del av alstrets framväxt i sandlådan och kommentera på dess diskussionssida tills det är så bra att eleven lyfter ut det i artikelnamnrymden... och då är det ingen skillnad mot om en anonym person som är mellan 10-100 skriver en artikel. Adville (diskussion) 31 mars 2014 kl. 17.13 (CEST)

Jag är inte säker på att det är så utmärkt, Wikipedia är ju inget webbhotell oavsett hur behjärtansvärt ändamålet är. Även om jag själv inte har något problem med att göra undantag för skoluppsatser och hoppas att gemenskapen kan göra det.

I det här fallet är det tvunget att inte använda artikelnamnrymden på Wikipedia direkt, eftersom det uttalat ska skrivas egna analyser. Men normalt tycker jag det är bättre att skriva litet i taget i namnrymden direkt för nybörjare. Skriver de under lång tid i sandlådan har de gjort ett jättejobb som med stor risk är långt ifrån wikipediansk. Den riskerar då att raderas, trots att den kanske godkänts av någon som tyckte sig ha koll på wikikulturen eller åtminstone menar sig vara vuxen.[11]

Så mitt tips till läraren, och något jag tycker vore utmärkt, är att låta eleverna skriva korta källbelagda artiklar som källbeläggs och succesivt kan utökas med hjälp av gemenskapen. En övning i källkritik och att skriva kort. Det är, EMRÅ, svårt och viktigt att kunna författa texter utan superlativ. Men det kanske kan bli nästa steg?--LittleGun (diskussion) 31 mars 2014 kl. 18.18 (CEST)

Att merga två artiklar som utvecklats oberoende av varandra är bland de svåraste man kan ge sig i kast med på Wikipedia (jag har provat med slå ihop önskemål). Det är stor risk för dubbelrad info, inkonsistent inledning och struktur, samt för inhomogent format. Och att som patrullerare/fixare reda upp misslyckade sammanslagningar är också en mycket stor utmaning som ofta kräver man återgår till ursprungsversionerna och gör om mergen från scratch. Och medan jag gör 15-30 minuters fixningar flying kan dessa ofta bli 1-2 timmars jobb som då måste göras i separata tidspass. Andra liknande skoluppgifter har gjort så att eleven lagt faktadelen i artikelrymden och sedan kompletterat med reflektioner/slutsatser och längre bakgrundsanalyser utanför (wikipedia)--Yger (diskussion) 31 mars 2014 kl. 18.50 (CEST)

Utmärkt redogörelse, användare:LittleGun, som gör att jag kanske inte tycke det är så bra längre. Läraren kanske skall fundera ett varv till på det. Adville (diskussion) 31 mars 2014 kl. 18.57 (CEST)

Jag tycker det är jättekul att någon vågar. Själv tycker jag det är för svårt eftersom den egna analysen inte hör hemma på Wikipedia men är central för att kunna betygsätta. För att minska risken att eleverna arbete inte kan användas så kan de ju försöka skriva om områden där artiklar saknas så att det inte behövs slå ihop någonting.

Oavsett resultat så ser jag spänt fram emot någon form av utvärdering från läraren (Erik Abrahamsson) och/eller eleverna. Lycka till! - Averater (diskussion) 31 mars 2014 kl. 19.00 (CEST)

Jag tycker att LittleGun har en viss poäng med webbhotell-analogin. Även om användarsidan och undersidor brukar ges rätt stora friheter så är det oftast i syftet att göra uppslagsverket bättre. Att uttryckligen skriva texter som inte avses syfta till att göra uppslagsverket bättre har inte varit vår praxis (hittills). Sådant skulle däremot möjligtvis kunna fungera på Wikiversity. I SFI-projektet Wikimedia Sverige gjorde tidigare var denna typ av reflektion helt separerad från uppslagsverket (men en mycket relevant del av undervisningen!). Inte så krångligt var det heller, där gick det väldigt naturligt att se att Wikipedia var ett ställe man bidrog till, medan grunden för bedömandet i läroprocessen skedde någon annanstans. --Ainali (diskussion) 31 mars 2014 kl. 21.46 (CEST)

Jag tycker också att initiativet är bra och att upplägget är helt okej, även om allt material som läggs upp på användarnas respektive sandlådor inte blir uppslagsverksmaterial. Så länge det inte rör sig om rent reklam finns det ingen anledning att agera mot användare som redigerar inom sin egen användarnamnrymd. Jag har genom åren sett ganska så obegripliga projekt som användare sysslat med, men tycker vi använder vår energi bäst genom att låta sådant bero. Här handlar det ju som sagt ändå om att Wikipedia i längden förbättras rent materiellt i någon mån och i längden då allt fler använder och accepterar ett användande av Wikipedia i olika sammanhang. Obelix (diskussion) 1 april 2014 kl. 02.11 (CEST)

(Avidenterar): Jag förstår att några tänker sig att eleverna ska skriva någon slags sammanhängande text där de blandar faktatext och kommentarer/reflektioner, men det är inte avsikten. Eleverna ska tänka på tre olika texttyper. Den första är texter som är encyklopediska och ska kunna användas i befintliga artiklar. Dessa ska vara relativt korta och koncisa. Den andra är en mer utförlig och förklarande text och den tredje delen är elevernas egna reflektioner, analyser, källkritiskt resonemang. T.ex. eleven skriver om hur ekonomin utvecklats de senaste två decennierna i ett visst land (Estland) och visar med statistik hur handelsmönster förändrats. Det är denna del som sedan kan tas in i artikeln om Estland. Eleven kan sedan utveckla detta lite mer i en del som inte ska tas med i artikeln, eftersom jag misstänker att det skulle bli för mycket att ta in i artikeln om Estland. Till sist kan eleven göra egna kommentarer och analyser av detta statistiska faktum, t.ex. att eleven resonerar om Estland troligtvis medvetet försöker styra bort sin handel från Ryssland och mot EU. Dessa egna reflektioner är ju så klar heller inget som ska användas i artikeln, men de är viktigt för eleven att kunna visa på dessa resonemang. Tanken är sedan att komplettera den befintliga artikeln med de delar av den encyklopediska texten som är relevanta. Tror ni det kan vara ett fungerande upplägg? Erik Abrahamsson (diskussion) 1 april 2014 kl. 16.25 (CEST)

Men även den tredje delen, med "elevernas egna reflektioner, analyser, källkritiskt resonemang" skulle väl postas på Wikipedia, om än i elvernas sandlåda? Det är det som inte är så självklart. Alla på Wikipedia ser naturligtvis fram mot alla encyklopediska bidrag till befintliga artiklar och nya artiklar oavsett om de görs i sandlådan först eller ej.

Personligen tycker jag att en stor del av vitsen med Wikipedia är att redigera direkt i artiklarna och förhoppningsvis få respons från andra användare som putsar och pular med syntax, formatering, kategorisering och annan "wikifiering", och kanske lägger in någon rad. I respektive användares sandlåda redigerar wikipedianer med stor försiktighet så där kommer inte responsen vara lika direkt.

Men testa gärna, och kontakta gärna Wikimedia och då förslagsvis Sara Mörtsell (WMSE), som jobbar Wikipedia i utbildning. Återigen lycka till och var djärv!--LittleGun (diskussion) 1 april 2014 kl. 21.58 (CEST)

Jag ser inte de relaterade användarsidorna som särskilt problematiska, om också jag förstår att andra kan göra det. De kanske skulle passa bättre på Wikiversity, men att de passar inom något Wikimedia-projekt tycker jag klart visar att det inte är missbruk av serverresurser. Det är inte otänkbart att i något skede flytta över (importera) sidorna till Wikiversity, men jag ser det som något rent tekniskt, som inte skall låtas komplicera projektet.

Det Yger tar upp är mycket mer problematiskt. Själva införlivandet av den encyklopediska delen är krävande. Om jag själv ställdes inför uppgiften skulle jag utan tvekan skriva i en kopia av målartikeln för att lättare kunna se hur den nya texten passar, och använda diffar för att hålla reda på vad jag själv skrivit och för att kunna passa in texten i en eventuellt ändrad version av målartikeln. Detta är avancerad användning av Wikipedias verktyg och inget jag skulle förutsätta av skolelever (eller studenter om kursen inte uttryckligen handlar om tekniken).

Jag tror att "lyfta in" bör uppfattas som att man med den egna artikeln som källa utvidgar artikeln om landet till att omfatta också den här problematiken, dock så att källhänvisningarna går till ursprungskällorna (som då måste kontrolleras, så att de stöder också den nya texten). Det går alltså antagligen inte att lyfta in några färdiga avsnitt, kanske inte ens enskilda formuleringar.

--LPfi (diskussion) 2 april 2014 kl. 12.19 (CEST)

'ae' blir 'ä'

Hej!

Det finns ett stort fel i Wikis sökfunktion - 'ae' omvandlas automatisk 'ä', och det går inte att göra korrekta sökningar. Till exempel ord som Systema naturä, striä (ni ser, det blir fel här också).

Vad är detta, som pågår?

Stringence (diskussion) 30 mars 2014 kl. 23.58 (CEST)

Du skriver sökfunktion men hjälper det som står på Wikipedia:WF#a_e_o_e? /Hangsna (diskussion) 31 mars 2014 kl. 00.12 (CEST)

När man klickar i sökfältet dyker det upp en liten tangentbordssymbol nedanför fältet. Klicka på den så kan du ändra inställningarna för indata. /ℇsquilo 31 mars 2014 kl. 08.24 (CEST)

Och detsamma fungerar även i redigeringsläget, byt till "använd standardtangentbord" (ctrl+m). Kan vara besvärande om man inte vet om att det är på (vilket inte brukar vara så tydligt). flinga 31 mars 2014 kl. 12.41 (CEST)

Ctrl+M verkar vara webbläsarspecifikt, fungerar för mig i Chrome men händer inget i Firefox. /Hangsna (diskussion) 31 mars 2014 kl. 19.41 (CEST)

Hm. Jag använde visserligen för ovanlighetens skull Chrome förut, men det fungerar för mig i Iceweasel (som i stort sett är Firefox). Det står också i själva menyn, åtminstone för mig? flinga 31 mars 2014 kl. 21.02 (CEST)

@Flinga: Det kan även bero på att jag använder Ubuntu. /Hangsna (diskussion) 31 mars 2014 kl. 21.42 (CEST)

Ja, jag vet inte.. jag använder själv Debian (GNU/Linux.. ;)), men det är inte omöjligt att det är något i Ubuntu och din fönsterhanterare/skribordsmiljö eller liknande. För min del för jag upp en tangentbordsikon när jag klickar i redigeringsrutan, längst ner till höger. Klickar jag på pilen (vid ikonen) får jag upp en meny där bland annat detta kortkommando listas. Kanske har jag någon finess påslagen eller liknande, som jag inte vet om. flinga 2 april 2014 kl. 12.38 (CEST)

Hurra! Jag hittade symbolen i sökfältet som Esquilo pratade om. Nu är återställd, även i redigeringsläge. --Stighammar (diskussion) 31 mars 2014 kl. 21.09 (CEST)

Årets nyuppladdade bild 2013 är utsedd

Den här bilden röstades fram till årets nyuppladdade bild 2013.

Omröstningen för årets nyuppladdade bild är avslutad, och 2013 års vinnare är klar. Det diskuteras på diskussionssidan huruvida bilden ska få en plats under "Utvald bild" på huvudsidan, och det är ett förslag som jag instämmer i. Lixer (diskussion) 1 april 2014 kl. 14.58 (CEST)

Det vore även kul om någon som är duktig på formgivning ville hjälpa till och utforma ett pris som kan delas ut till vinnaren. Saken diskuterades på diskussionssidan förra året men arbetet avstannade. Stort grattis till årets vinnare Averater! /Ariam (diskussion) 1 april 2014 kl. 19.59 (CEST)

Rätt bild vann! Instämmer också i att den gör sig bra som Utvald bild.--Paracel63 (diskussion) 2 april 2014 kl. 01.37 (CEST)

Wikipedia:Artikelnomineringar behöver folk

WP:AN är i behov av fler som granskar och bedömer artiklar. Det finns nomineringar som legat i en månad eller mer utan att få tillräckligt med röster för en bedömning. Kom gärna förbi och ta en titt.

Peter ^Isotalo 2 april 2014 kl. 11.14 (CEST)

Tack för påminnelsen. Samma granskningsbehov gäller wp:AG. Där ligger just nu åtta artiklar. Endast en har sett någon diskussion senaste månaden. Välkommen även dit. :-)--Paracel63 (diskussion) 2 april 2014 kl. 15.48 (CEST)

Nu är en av de åtta granskningsartiklarna flyttade till wp:AN. Välkommen dit för votering etc. --Paracel63 (diskussion) 3 april 2014 kl. 22.21 (CEST)

Veckans tävling - Wish upon a star …

Idag startar veckans tävling Wikipedia:Veckans tävling/Önskelistor 14. Tanken är att förbättra SvWp genom att tillverka artiklar som är efterfrågade. Uppvärmning den senaste veckan har Lixer stått för, eftersom hans tävling Nordamerikanska orter har utgått ifrån önskelistan för Nordamerikanska orter.

Nu breddar vi önskandet. Önskelistor 14 som passande nog körs i nådens år 2014, omfattar ALLA SvWps önskelistor. Oavsett fallenhet och intresse kan du hitta en önskelista att jobba med, som passar dig. Varmt välkommen med bidrag, stort som små är alla önskvärda, denna vecka! Belöning? Sedvanliga priser, några överraskningar, men framför allt – ett allt bättre Wikipedia. Deryni (diskussion) 31 mars 2014 kl. 11.01 (CEST)

Veckans tävling har utvecklat sig tämligen dramatiskt. Förutom ett gott antal välskrivna artiklar är det väldigt jämnt om förstaplatsen. När finalhelgen börjat ligger tre, eller fyra, deltagare väl till för att föra hem slutsegern. Deryni (diskussion) 5 april 2014 kl. 16.18 (CEST)

Grafisk profil

Har Wikipedia ändrat sin grafiska profil? Rubrikerna är hos mig numera med serifer och storleken på teckensnitten har ändrats (blivit större) i min bevakningslista samma gäller i artiklarna vad gäller brödtexten. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 april 2014 kl. 22.56 (CEST)

Se Wikipedia:Wikipediafrågor#Typsnitt på skärmen. /Annika (diskussion) 3 april 2014 kl. 22.59 (CEST)

Ok, då vet jag att det inte är något fel. Rubrikerna kan jag leva med men att brödtexten blivit större har kraftigt försämrat min läsförmåga. Jag tycker denna typ av förändringar ska höra samman med läsbarhet, har det gjort det? Det känns inte som att jag är väldigt unik vad gäller läsförmågan på datorskärmar. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 april 2014 kl. 23.23 (CEST)

Spara en egen sida med samma innehåll som Användare:Annika64/common.css och uppdatera webbläsarens cache så återgår utseendet till det gamla. Det fungerar i varje fall för mig. /Annika (diskussion) 3 april 2014 kl. 23.27 (CEST)

Funkar bra Annika64 men storleken på bildtexten är fortfarande inte likadan som innan./Saftgurka (diskussion) 4 april 2014 kl. 00.18 (CEST)

Det fungerar bra för mig med också. Supertack Annika! :) dnm ^{(d | b)} 4 april 2014 kl. 00.22 (CEST)

Tack Annika! Rubrikerna var okej, men resten var en katastrof enligt min mening. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 april 2014 kl. 00.33 (CEST)

Resultatet skiftar nog beroende på vad man har för operativsystem och webbläsare. Den som är tekniskt kunnig och har förslag till förbättringar kan framföra dessa till användaren Cathfolant på Mediawiki. [12] /Annika (diskussion) 4 april 2014 kl. 08.22 (CEST)

Hm, på min dator blev det bättre med den ändringen men det är inte samma som förut. /Hangsna (diskussion) 4 april 2014 kl. 08.29 (CEST)

Varför ändra (förstora) typsnitt? Det ledde exempelvis till att bildtexterna blir längre och förut enradiga texter blir tvåradiga med ett ord eller årtal på nya raden - extremt fult. Hur det ser ut i min dator spelar ingen roll, jag tänker på våra läsare som har fått ett sämre utseende och varken kan eller vill trixa med sin dator för att få det gamla utseendet tillbaka. På de:wp finns ingen ändring (än). --Holger.Ellgaard (diskussion) 4 april 2014 kl. 11.05 (CEST)

Holger: Anledningen till denna grafiska förändring är förmodligen för att underlätta wikipediandet via mobilen och läsplattan. DIEXEL (diskussion) 4 april 2014 kl. 11.58 (CEST)

Om man typsätter på den nivån i en wiki så utgår man redan från början från hur texten ser ut på ens egen dator. Jag får alltid olika radlängder på dator, surfplatta och mobiltelefon. /ℇsquilo 4 april 2014 kl. 12.36 (CEST)

Instämmer. Layouten i en Wikipedia-artikel kan aldrig detaljstyras, eftersom olika läsare har olika mjuk- och hårdvara. Man får vara glad så länge andra ser ungefär samma sak som en själv och inte klagar för mycket. :-)--Paracel63 (diskussion) 4 april 2014 kl. 14.52 (CEST)

Jag använder oftast en Mac (med standardwebbläsaren, förinställda teckensnitt etc),, och jag måste säga att för mig ser det bättre ut nu än tidigare, och jag upplever åtminstone artikeltexten som mer lättläst. Jag provade "typography refresh" när det kom som betafunktion och det var inget vidare, men nu verkar man ha fått till det. Men det skiljer sig mellan operativsystem, webbläsare etc, så det är möjligt att det försämrats för de flesta användare :-( /NH 4 april 2014 kl. 11.51 (CEST)

Förändringen diskuteras livligt på en:Wikipedia:Village_pump_(technical)#Font_size_and_style /Annika (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.25 (CEST)

Förändringar är besvärliga och inte bra per definition. Själv gillar jag inte att olika typsnitt i rubrik och brödtext. Dessutom seriff i rubriken men utan i brödtexten. Men det är en smaksak och oftast brukar jag vänja mig vid och till och med uppskatta utseendeförändringar. Jag är i varje fall glad att det inte ser ut såhär:[13].--LittleGun (diskussion) 5 april 2014 kl. 09.28 (CEST)

Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken är utökad

Hej,

Nu har jag varit djärv och utökat Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken rejält. Där finns numera inte enbart varningstexter om intressekonflikter och neutralitet (som visserligen är bra, men kanske inte det enda vi bör ta upp), utan också råd om vilken information som bör finnas i artiklar om företag etc. Råden baserar sig bland annat på de frågor jag brukar få från företag, samt engelskspråkiga Wikipedias råd. Ni får gärna tycka till på diskussionssidan eller ändra direkt på sidan.

Med vänliga hälsningar//Hannibal (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.03 (CEST)

Mycket, mycket bra, tack Hannibal. Vi har ju fått återkoppling på sistone att vi har för mycket praxis och för lite nedskrivna råd och riktlinjer. Tänk om vi hade lika bra meta sidor som denna för olika användargrupper och olika aspekter på redigerandet, hur mycket lättare för nya och oss själva när vi mer erfarna och nya vill hålla efter nya artiklar och nya redigeringar.--Yger (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.13 (CEST)

Bra initiativ. Jag har ändrat en del i avsnittet om rättning av felaktigheter, och förtydligade att det inte är ok att städa bort kritik. Lsj (diskussion) 4 april 2014 kl. 16.33 (CEST)

Tack, Yger och Lsj. Jag håller med om att vi skulle behöva putsa på de flesta sidor i Wikipedia-namnrymden, men det tar sån tid att göra det :-) Jag får se om jag hinner fler några fler. En sak som jag funderade på, och gärna hör era åsikter om: i CIPR:s guide (länk nederst) avråder de nästan helt från att redigera. Jag tycker själv att det är en hållning som man kanske måste hålla på engelskspråkiga Wikipedia, men som vi inte riktigt håller här. Håller ni med?//Hannibal (diskussion) 4 april 2014 kl. 22.36 (CEST)

Man skulle kunna tycka att det inte var riktigt lämpligt att WMSE-anställda skriver om Wikipedias riktlinjer när riktlinjerna så tydligt har anknytning till projekt som WMSE arbetar med (i det här fallet Svenska Publishingpriset). Å andra sidan har ju Hannibal en gedigen bakgrund som Wikipedian också. Knivigt; många hade nog låtit bli. (Jag använder uttrycket riktlinje lite slappt här – sidan är inte en formell riktlinje.) /NH 5 april 2014 kl. 10.30 (CEST)

Några detaljer: Hannibal är inte anställd av WMSE. I år arbetar inte WMSE med Svenska Publishingpriset. Sedan undrar jag om riktlinjerna blev ändrade eller mest förtydligade? --Ainali (diskussion) 5 april 2014 kl. 11.11 (CEST)

Jovisst är han det, och jovisst gör WMSE det: Hannibal skriver själv på sin användarsida att han "ibland är visstidsanställd" av WMSE. Anställningsformen eller -graden är kanske inte det intressanta. Vad gäller WMSE och Publishingpriset se Hannibals inlägg nedan och Publishingprisets hemsida. /NH 5 april 2014 kl. 17.01 (CEST)

För att förtydliga just den grejen har jag skrivit om på min användarsida (det var en gammal grej som jag hade glömt att ändra). Jag är inte anställd av Wikimedia Sverige. Det jag gör med Svenska Publishingpriset är som en av Wikimedia Sveriges volontärer. I stort sett kan vem som helst som har en bra idé och är villig att göra lite jobb (och får Wikimedia Sveriges godkännande) få göra likadant. Det finns alltså inget kontrakt mellan Svenska Publishingpriset och Wikimedia Sverige utan ett muntligt avtal mellan mig och Populär kommunikation som driver Svenska Publishingpriset - och ett lika muntligt avtal mellan mig och Wikimedia Sverige om eventuella initiativ jag tar (till exempel Digikult). På samma sätt föreställer jag mig att det ibland fungerat på Boivies fotosafaris. Jag hoppas att det här klargör saken, för annars svarar jag gärna på fler frågor, och då kanske vi ska ta det på min diskussionssida så att inte Bybrunnen översvämmas :-) //Hannibal (diskussion) 5 april 2014 kl. 17.22 (CEST)

För den som är nyfiken på vilka som är anställda på WMSE är denna sida den mest uppdaterade. Det finns säkert fler användarsidor för tidigare anställda som inte har uppdaterats efter anställningens upphörande. Digikult och Publishingpriset är inte jämförbara. Digikult finns med i WMSEs budget och planering (och kalender) och flera samtal har förts mellan WMSE och Hannibal om genomförandet. Men för Publishingpriset finns inget liknande i år. Det är alltså ett initiativ av en duktig, ambitiös och välmenande medlem som har volontärarbetat, men den juridiska personen WMSE har inte ingått i något partnerskap med Populär kommunikation/Publishingpriset vare sig direkt eller indirekt. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 5 april 2014 kl. 18.31 (CEST)

Och framförallt: Blev Wikipedia bättre? Se Wikipedia:Var djärv. Så jag tycker det är jätteenkelt: Jag hoppas att ingen låter bli att förbättra Wikipedia, det är alltid lämpligt oavsett av vem.--LittleGun (diskussion) 5 april 2014 kl. 11.56 (CEST)

 Gillar Det är inte vem som skriver utan vad som skrivs som är det viktigaste. Utan vår femte grundpelare skulle Wikipedia vara ett litet, traditionellt uppslagsverk. Vi är inte enwp. Se även våra åsikter och röster i diskussionen om tillägget i WMF:s regelverk. Så tack, Hannibal!--Paracel63 (diskussion) 5 april 2014 kl. 12.51 (CEST) (som om två timmar ska utbilda ett stort antal korsordsmakare i Wikipedia och Commons)

Jag förstår NHs poäng. Det finns samma sorts jäv där som när folk skriver om sina egna företag (fast i det här fallet skulle motsvarigheten kanske snarast vara om en anställd vid ett företag skriver om en utmärkelse inom den branschen eller om en lag som företaget lyder under). Jag var också kluven. Jag drog på det ganska länge. Jag tänkte en hel del på om jag skulle vilja att en expert på ett företag skulle bidra till en artikel, med de risker det skulle innebära. Sen såg jag att ingen annan skrev om texten och tänkte att min expertis inom området "företag och Wikipedia" kanske skulle räcka för att knuffa mig över till "gör det"-sidan. Jag försökte därför följa råden i den text jag skrev: jag påkallade uppmärksamhet här och bad folk komma med kommentarer. Det betyder inte att det inte var en halvgrå sak att göra. Men jag tror att texten blev bättre, och jag bjuder in alla som vill att göra den ännu bättre. Inklusive att ta bort allt och börja om. Jag tvekade själv inför att ta med min presentation (länk längst ner). Hittills har ingen tagit bort den. Jag funderade också på ifall jag skulle lägga till ett blogginlägg jag skrev på Wikimedia Sveriges blogg om ämnet. Jag funderade på om jag skulle leta på andra som skrivit om ämnet. Men nu låter jag andra ändra i den, av de skäl som NH tog upp.

Sen har vi frågan om Wikipedia och Wikimedia. Ainali har nog missat att Wikimedia Sverige är med som en partner i Svenska Publishingpriset även i år. D.v.s. jag kommer sitta i juryn för de Wikipedia-artiklar som kommer in och kommer troligen prata på den gala som äger rum vid utdelningen av priset. Förra året gjorde Axel Pettersson (WMSE) det senare eftersom jag var sjuk. Men jag har varit ytterst noga med att 1) aldrig ta betalt för att skriva på Wikipedia (och i övrigt bara ta betalt för min tid plus utgifter), 2) alltid kolla med andra wikipedianer om jag är det minsta osäker på om det jag gör är etiskt, 3) förklara för utomstående vad jag och Wikipedia går med på och inte går med på, 4) vara öppen inför gemenskapen om vad jag håller på med - i den mån jag har fått tillåtelse till det. I fallet med det här året har jag inte hunnit skriva på Bybrunnen om det, bland annat eftersom jag inte hunnit lägga ner någon tid på själva tävlingen. Deadline för tävlingen är den 8 maj. "Anställda hos Wikimedia Sverige och deras anhöriga får inte delta i tävlingen." Allt det här betyder inte att jag alltid gör rätt. Bland annat beror det på att folk har olika toleransnivåer för jäv. Jag är inklusionist i den bemärkelsen, men jag accepterar att andra är exklusionister och tycker att exklusionisterna har stora poänger. Eftersom den här frågan nu kommit upp svarar jag gärna på frågor om vad jag gjort och hur jag ser på saken.//Hannibal (diskussion) 5 april 2014 kl. 14.29 (CEST)

VisualEditor updates

Please help translate this message.

We recommend that community champions translate the newsletter and post it to local Village Pumps or relevant noticeboards.

• The Wikimedia Foundation's engineering department holds monthly office hours to discuss VisualEditor. Please join Product Manager James Forrester to discuss the products and upcoming plans in April.

Saturday 2014-04-19, at 20:00 UTC.

The discussion will be on IRC (w:Internet Relay Chat) at irc://irc.freenode.net/wikimedia-office. For more information on office hours, including how to attend, please see m:IRC office hours. Logs will be posted at Meta afterwards.

If office hours are heavily attended, it can be difficult to get to all questions, but if you want to ask a question and cannot attend or do not speak English, then please let us know your question on mediawiki.org by the day before, and someone will add it to possible discussion topics.

• VisualEditor has changed a lot recently, and you didn't notice it? You can be alerted to major updates on your own talk page, thanks to the newsletter! Less "technical" than the regular status updates delivered at mediawiki.org, it's a good way to keep up to date with changes. Sign up now to make sure you get the next issue.
• Did you know? There are just 2 URLs to check if you want to learn how your language is doing with regards to translations for VisualEditor's interface or help pages. Is it in the green (good!) area, or in the red (baaad!) one? Find out now, then click on your language code to update the translations!

Interface

Help pages

--Elitre (WMF) (talk) 7 april 2014 kl. 18.41 (CEST)

Översättning av Västerbottens museum och Guitars - the Museum

Hej gott folk,

Den här veckan är det Museernas vårmöte i Umeå och vi planerar att sätta upp våra första QRpedia-skyltar på Västerbottens museum och Guitars - the Museum på torsdag.

Då vore det kul om vi kunde imponera på allt museifolk med artiklar om de här museerna på så många språk som möjligt. Jag tänkte därför höra om någon av er språkkunniga kan tänka sig att hjälpa till? En liten stubbe på ett par rader med grundläggande information räcker och vore väldigt värdefullt!

Mvh,

John Andersson (WMSE) (diskussion) 7 april 2014 kl. 21.30 (CEST)

Källor i stora mängder!

I veckans tävling så gäller det att hitta många källor för att kunna källbelägga och verifiera så mycket av våra artiklar som möjligt.

Det finns fina priser (i form av vanliga rosetter') att vinnas. Gå me' vett ja'!
Josve05a (diskussion) 7 april 2014 kl. 22.04 (CEST)

Tidsaspekter i Kategorier

Efter att ha kommit över 90 kb i diskussioner om en kategori skall skrivas eller inte skulle jag vilja ha mer input från andra. I artikeln Nordisk Ungdom (2000-talet) finns det källor som visar att organisationen har kallats för nynazistisk några gånger sedan förra valet. Dock har den den senaste tiden (några månader) inte kallats för nynazistisk utan högerextrem i svensk press (men 28 februari 2014 i utländsk press, The Daily beast). Några användare, däribland jag, hävdar att det är så kort tid sedan den kallades för nynazistisk att den bör ha kategorin om nynazism för att förenkla för folk som letar efter den, medan andra hävdar att den "inte kallas det längre" och därför inte skall ha kategorin (och även har hänvisat till Vänsterpartiet som inte har kategorin kommunistisk fast de har kallat sig det. (Än en gång är det tidsaspekten som motiverar avsaknaden av V:s kategori, fast det nämns i första stycket. Kan fler användare göra sin röst hörd på Diskussion:Nordisk Ungdom (2000-talet) så att vi når ett resultat snart? MVH Adville (diskussion) 28 mars 2014 kl. 20.50 (CET)

Utan att ta ställning i sakfrågan som jag är helt oinsatt i, borde det kunna jämföras med att en t.ex. statsminister förlorar ett val och blir därmed av med posten. Tar man då bort kategorin? Nej. Om det en gång varit så, ska artikeln ha kategorin. I annat fall kan det bara finnas en artikel i sådana kategorier. Kategorierna anger inte dagsläget.Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.12 (CET)

Jämförelsen med Vänsterpartiet haltar eftersom de bytte namn och därmed markerade avståndstagande från kommunismen. Men inte mig emot att de kategoriseras i kommunism-kategorier.Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.13 (CET)

Jämförelsen med Vänsterpartiet haltar eftersom de bevisligen varit kommunister (de har använt det som självbeteckningen under över ett halvsekel) medan det inte ens verkar finnas någon analys som visar att denna grupp någonsin stått för en nazistisk ideologi. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.35 (CET)

@Klementin:Kanske haltar jämförelsen men visst jobbar vi med "aktiva kategorier" här också. Exempelvis Kategori:Tätorter i Sverige och Kategori:Tidigare tätorter i Sverige. /Hangsna (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.44 (CET)

Ja, men det hör till undantagen! I normalfallet omfattar våra kategorier både tidigare och nuvarande representanter. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.53 (CET)

I så fall borde kategorin här heta något i stil med "nuvarande nynazistiska-någonting". Jag vet inte om det är lämpligt eller tillämpbart, men ett ämnesområde där det ibland uppkommer hätska diskussioner om benämningar är psykiatri. På engelska Wikipedia har de löst detta genom att skapa mallen ICD-10 category som finns i en:Category:Mental and behavioural disorders och dess underkategorier, som innebär att alla kategorier förtydligar att det är ICD-10:s benämningar och klassifikation som kategorierna handlar om (inte sanningen). Det är väl då viktigare vad som står i ingressen och mallen, angående det aktuella fallet.Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 21.56 (CET)

Oj vad rörigt inlägget blev :) jag menar om man ska attribuera kategorin nynazism på något sätt. Mig veterligt har det väl aldrig varit någon som själv kallat sig det?Klementin (diskussion) 28 mars 2014 kl. 22.14 (CET)

En reflektion: till skillnad mot statsministern så är det kanske i det här fallet omvärlden som så att säga ändras (man kan hävda att det är det också för statsministern, men ni förstår kanske) - beskrivningen skiftar. (Jag vet inte om nynazism förekommer som självbeteckning?) flinga 29 mars 2014 kl. 00.10 (CET)

Har Nordisk Ungdom (2000-talet) de facto varit nynazistisk eller är det ett epitet som de har fått klistrat på sig av sina meningsmotståndare? /ℇsquilo 31 mars 2014 kl. 08.27 (CEST)

Helt klart det senare! Vissa anser uppenbarligen att det räcker för kategorisering, därför att det finns risk att läsare söker efter dem den vägen. Tostarpadius (diskussion) 31 mars 2014 kl. 08.44 (CEST)

Jag kan se att det är problematiskt med begreppet nynazism eftersom det inte är tydligt definierat. Inga som inte avsiktligt har valt att ställa sig helt utanför samhället väljer att kallar sig nazister på grund av den historiska belastningen av begreppet. Samtidigt är betydligt mer bekymrad över artikeln etnopluralism som är det begrepp som nu används som Nordisk Ungdom. Det borde ju tydligare framgå att ingen ras eller etnisk grupp är mer värdefull än någon annan, men att de måste leva åtskilda för att undvika påstått negativa konsekvenser av genetisk och kulturell sammanblandning är detsamma som att man förordar etnisk rensning. Hur man har tänkt sig att eliminera grupper som är blandras och inte passar i någon region har man ju inte förklarat, antagligen skiljer det sig föga från hur traditionella nazister har sett på problemet. Man har ju inte heller funderat på vilka områden som skall ges till "andra raser" att leva i så och intresset för att hitta sådana om man mot förmodan skulle komma till makten skulle nog vara ytterst små i praktiken skiljer man sig nog föga från traditionella nazister här heller, som kunde tänka sig att ge Madagaskar till judarna innan man konstaterade att de praktiska problemen var väl oöverstigliga och bestämde sig för att det var bättre att hitta en slutgiltig lösning på problemet i stället.--FBQ (diskussion) 31 mars 2014 kl. 09.55 (CEST)

ja det är märkligt om inte detta kommenterats av någon som kan användas som källa. Vad ämnar de i så fall göra om de kan med länder som Sverige som redan har en stor mängd invånare med blandade etniciteter - och hur definieras svensk i sammanhanget? Mycket viktigare frågor enligt min mening än en kategori. Men för framtiden vidhåller jag nog emellertid också behovet av att definiera nynazistkategorin bättre.Klementin (diskussion) 31 mars 2014 kl. 15.49 (CEST)

Detta har kommenterats av Expo där de bland annat skriver om skillnaderna mellan de olika kategorierna (etnopluralister, nazister m.fl.) att "nyanserna är ofta vaga". De tar också upp skillnader i att organisationer själva kallar sig etnopluralister men ändå ibland är för att rensa Sverige från andra "raser". Artikeln om etnopluralism lämnar definitivt en del att önska. - Averater (diskussion) 31 mars 2014 kl. 16.21 (CEST)

De är avsiktligt vaga, men de talar inom om en svensk etnicitet utan om en skandinavisk, vilken de definierat med orden Vem som är skandinav har inte med medborgarskap att göra utan det handlar istället om en identitet sprungen ur ett gemensamt förflutet. Hur stor andel av ens förflutna som måste vara "skandinaviskt" för att man skall anses tillhöra dess folk klargör man inte, föga förvånande. Antagligen tillräckligt stor för att inte riskera hysa lojalitet med något annan "ras". Etnopluralism är etnisk rensning, det ingår ju i själva begreppet, hur skall man annars kunna se till att olika folk lever åtskiljda. Det är ju heller knappast så att man kommer att ge bort Öland till romer och Tjust till syrianer eller kurder. För att just inte tala om de som då har blandat påbrå. Möjligen har man då tänkt sig ghetton eller andra läger för sådana som ingen annan stat vill ta emot. Men det ju knappast oavsiktligt de är vaga kring hur de har tänkt sig det hela när de väl fått makten. --FBQ (diskussion) 31 mars 2014 kl. 17.35 (CEST)

Givetvis kan vi spekulera, som FBQ tillåter sig att göra, men vi kan inte skriva våra artiklar eller bygga upp våra kategorier utifrån egen forskning av det slaget. Tostarpadius (diskussion) 31 mars 2014 kl. 17.53 (CEST)

Nej, mina formuleringar är givetvis ingenting för artiklarna. Det är bara det att när jag läser etnopluralism där man tydligt slår fast att ideologin går ut på att hindra "raser" att blandas genom att skilja dem åt, även om man formulerat som ett bejakande av kultur, så behöver man ju inte fundera så långt för att förstå vad det innebär i praktiken, om avsikten är att skapa ett etniskt homogent land. Vad gäller Nordisk ungdoms hemsida, så tycker jag att de i övrigt lånat så mycket annat, korporativistiska inslag och kritik mot storföretagen, man talar om direktdemokrati men vill samtidigt förbjuda partiväsen - tanken är att ett enat Skandinaviskt folk skall dela politisk vision och göra partier överflödiga. Man talar samtidigt om att demokrati förutsätter lydnad inför auktoritet. Allt det visar på tydliga influenser från fascismen, om inte direkt från nazism. Att det verkar kunna missas gör att det känns angeläget att påpeka. Det finns artiklar där det är större problem om uppgifterna är lite vilseledande än i andra.--FBQ (diskussion) 31 mars 2014 kl. 18.12 (CEST)

Självklart har du rätt, FBQ att det måste förtydligas i Etnopluralismartikeln. Ännu viktigare blir det om man betänker att ett parti i riksdagen sägs "ge uttryck för den etnopluralistiska hållningen" i en SOU s163 (står inte i artikeln, men jag läste det när jag läste denna tråd och kom ihåg källan jag lade in för några dagar sedan att den nämnde det). Då gäller det att det är tydligt i artikeln vad det är för något. Adville (diskussion) 31 mars 2014 kl. 18.28 (CEST)

Jag kom från grundfrågan. Det om de för fyra år sedan kallades för nazister, duger det som källa för att de är det idag? Nu är inte det här mitt område, men fyra år låter inte i mina ögon som en särskilt gammal källa. Att det finns en källa som kallar dem "högerextremister" i stället är ju ingen motsägelse, högerextremist används som en vidare beteckning på en mängd grupperingar varibland nazister brukar inberäknas (även om nazismen kanske snarare skulle ses som en centerextremism, men det är ju bara att krångla till saker). Men om man nu tänker sig att partiet ändrat sig och inte längre är nazister då bör det ju finnas källor på att man på något sätt ändrat sin politik under dessa fyra åren eller tagit avstånd för tidigare ställningstagande. Om inte borde inte en fyra år gammal beskrivning vara föråldrad. Men det är ju sagt möjligt att de egentligen inte var nazister för fyra år sedan heller utan bara något ganska närliggande.--FBQ (diskussion) 1 april 2014 kl. 09.26 (CEST)

Det finns som sagt ingen ordentlig källa på att de någonsin varit nazister. Tostarpadius (diskussion) 11 april 2014 kl. 11.31 (CEST)

Ska vi avveckla kvalitetsmärkningen?

Jag följer upp Hangsnas fråga här ovanför med lite egna tankar. Jag har ingen bestämd åsikt i sakfrågan, och vet allt runt detta lätt väcker känslor, och har här ingen avsikt att riva upp fler, men ändå. Syftet? Jag har faktiskt uppfattat det oklart varför vi gör dessa markeringar och vad vi vill uppnå med dem och har själv sett tre olika, delvis motsägelsfulla

• För att ha ett antal modellartiklar som kan fungera som riktmärken för de som vill skriva bra artiklar i olika ämnen. Jämfört med idag skulle det bli betydligt färre artiklar, då bara någon per ämne behövs. Och medan fullständigt korrekt formalia skulle krävas anser jag de också skulle vara föredömlig när det gäller innehållet, ämnets underämnen, dvs större fokus på substans än idag. Vilka aspekter bör beskrivas i en artikel om en ort tex, Substansaspekten tycker jag vi "slarvar" idag på WP:AN. Jag tycker sedan det för dessa skulle räcka med en grad, dvs guldstjärna (=dagens utmärkt). Och då det bara borde vara frågan om 2-3 nya om året kunde vi ta dem på Bybrunnen
• För att ge erkänsla till ambitiösa skribenter som skriver bra artiklar. Det är så jag ser det är idag, men detta ger också stort godtycke vilka kriterier etc som skall gälla. Och själv har jag inget emot att ge de flesta bra författare en stjärna, men tycker det kunde jämföras med den gröna stjärnan och bara en nivå. Idag tycker jag det är för stark fokus på formalia och till del volym på bekostnad på sakinnehållets kvalité (och täckning av ämnet)
• För att ge uttryck för artikelns värde. Jag har själv laborerat med denna aspekt. tex att utmärkt=Någon skulle vara villig betala 20 kr för alstret, Bra god nog att stå på en infoskylt, Grön bra men sämre än vad vi förväntar oss på en infoskylt. I denna aspekt är fortfarande källor viktiga men inte lika petnoga som i de tidigare scenariorna. Och tex Elektricitet i Hakarps socken får svårt, då det nog inte är många som är villiga betala för et så smalt ämne, medan det säkert finns flera som skulle vilja betala för den goda texten i Bureätten

Som sagt har jag inga konkreta förslag till ändringar, men tycker det kan vara värt reflektera över syfte och om vi har olika syner på detta som medför extra tunga diskussioner. (själv har jag slutat då jag inte vill missunna någon seriös att få en guldstjärna enligt syfte 2 ovan.)--Yger (diskussion) 13 april 2014 kl. 15.51 (CEST)

Eventuell diskussion bör fortsätta på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar. Det är en stor fråga, men det är inte en generell principdiskussion. Det handlar om en tydligt avgränsad del av projektet med egna riktlinjer, praxis och struktur.

Peter ^Isotalo 13 april 2014 kl. 17.07 (CEST)

Jag tänker inte ge mig in i någon längre diskussion om detta så jag nöjer mig med en kort kommentar här. I meningen "Idag tycker jag det är för stark fokus på formalia och till del volym på bekostnad på sakinnehållets kvalité (och täckning av ämnet)" ovan så sätter Yger perfekt fingret på det som gjort att jag för länge sedan har tappat intresset för detta med kvalitetsmärkningen. /FredrikT (diskussion) 13 april 2014 kl. 18.38 (CEST)

Som kommentar till Peter Isotalo: Om detta verkligen skall avskaffas är det en principiell diskussion som berör fler än de närmast sörjande. Med tanke på hur ofta det flaggas för artikelnomineringar här på grund av bristande intresse är vi alla påverkade. Jag vill egentligen inte hindra någon att ägna sig åt detta projekt, men det är ett faktum att vi alla ibland förväntas vara intresserade och det är och förblir en illusion. Min grundinställning är dock: Låt det självdö om det inte engagerar fler. Samtidigt är det olyckligt om en alltför liten krets fortsätter att utdela den främsta kvalitetsstämpel vi har. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2014 kl. 18.47 (CEST)

Jag har inte föreslagit avskaffande.

Peter ^Isotalo 13 april 2014 kl. 19.15 (CEST)

Nej, men Du har hävdat att frågan inte hör hemma här. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2014 kl. 19.32 (CEST)

Vi har ju sett en del pinsamma ansökningar om kvalitetsstämpling från artikelförfattare som inte ens har kollat stavningen i den artikel de påbörjade 2-3 dagar tidigare...källor och stabilitet ska vi inte ens nämna. Det är väl en variant av användartypen som redan första dagen frågar hur man blir administratör... Personligen bryr jag mig inte om kvalitetsstämplarna, då kraven ofta har höjts sedan de fick stämpeln. Kvaliteten, eller snarare bristen på densamma, framgår oftast av artikeln i sig. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 14 april 2014 kl. 00.10 (CEST)

Nej, men så är det ju också något som i grund och botten är till för läsarna. Det är ju en förtroendefråga mer än det är en källa för enskilda användare att vara stolta över sitt arbete här.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 15.39 (CEST)

Kvalitetsmärkningen är paj

Jag höll på att förbereda svart hål för avnominering. Rent talspråk, en handfull källor, ännu färre noter, långa raddor matematiska formler, oöversatta bilder. Men ingen nomineringsdiskussion; här är sista spåret jag kunde hitta av den faktiska nomineringen.[14] Den uppfyllde alltså inte ens kraven 2006, men uppgraderas ändå.

Jag har länge tyckt att artikelgranskningen är i stort behov av att reformeras, men jag trodde inte det var så här illa ställt. Om det rört sig om artiklar som Anthonyrullen eller elektricitet i Hakarps socken (båda väldigt smala ämnen med kanske 100 besök/månad) hade jag kunnat förstå om en "felmärkning" fick förbi obemärkt. Men här pratar vi om ett centralt begrepp inom astrofysik med flera tusen besökare varje månad. Den har officiellt markerats som del av vår artikelelit i över åtta år utan att någonsin uppfyllt ens formalian för det.

Det här är ett praktfiasko. Jag tycker det är illa nog att vi majoritetsröstar om kvalitet utan krav på motivering, men så ser man det här. Vi har också fortfarande artiklar Lewis och Clarks expedition och Judy Garland som stjärnmärkta trots att de inte skulle överleva en vecka som nynomineringar. Jag har helt ärligt svårt att i alltför ofula ord formulera hur oseriöst allt det här framstår.

Peter ^Isotalo 11 april 2014 kl. 20.38 (CEST)

Om det fanns något konkret förslag i ditt inlägg så gick det mig förbi. Men om du anser att encyklopediska artiklar om fysikaliska eller andra naturvetenskapliga ämnen inte ska få innehålla matematiska formler håller jag inte med dig. Tomas e (diskussion) 12 april 2014 kl. 14.14 (CEST)

Jag brukar vara känslig för en alltför låg stilnivå i våra artiklar. Tyvärr är det en vanlig företeelse. Jag gick därför till denna sida i tron att jag skulle hitta ännu ett exempel. Vad Peter Isotalo menar med "rent talspråk" går mig dock alldeles förbi. Tostarpadius (diskussion) 12 april 2014 kl. 22.07 (CEST)

Tomas, matematiken är rent fackspråk. Vi har t.o.m. mallar för sånt. Det är väldigt svårt eller obegripligt för de flesta läsare och det finns inget som helst försök att förklara varför formlerna egentligen behöver broderas ut. Det går att skriva svårbegripligt om nästan vad som helst, men det är inte en ursäkt att göra det. Att fysik är komplicerat ursäktar inte godtyckliga utläggningar av rent nörderi.

Tostarpadius, exempel:

• Artikeln är till stor del uppbyggd som en dialog: "Att ramla in" följt av "föreställ dig en astronaut", "Svarta hål i verkligheten" (en obegriplig rubrik i sig) består av underrubriker som i praktiken består av en fråga-svar struktur. Och frågorna är i sig rätt absurda: "Finns svarta hål?", "Har vi hittat dom?" Oaktat om det är sakligt eller inte är språket som taget ur ett skolarbete.
• "Kan enklast beskrivas som 'döda' stjärnor". Stjärnor "lever" inte, de kan inte dö och astrofysik kan inte beskrivas med biologiska analogier. Återigen skolarbetesnivå.
• "Modellen kan vara periodisk..." - Vilken modell och vadå periodisk? Samma stycke innehåller en utveckling om "korrelation [...] mellan tillväxten hos det svarta hålet i galaxkärnan och storleken hos den sfäriska komponenten i galaxens form". Korrelation åt vilket håll? Och sen kommer "[n]ågon fysikalisk bakgrund till det empiriska sambandet har ännu inte uppdagats." Otroligt kryptiskt.

Jag har rent okunnigt amatörintresse om fysik, men jag blir rätt paff av följande påståenden. "De flesta teoretiker tolkar den matematiska singulariteten som en indikation på att den nuvarande teorin inte är komplett eller helt korrekt..." Som jag förstått det är generell relativitet inte förmögen att förklara singulariteter och att det är på kvantnivå som man anser att det behöver förklaras. Det kanske har något att göra med den Mitchell som nämns i stycket innan och som ska ha skrivit något 1793 (eller 1973), men vem vet? Det finns ju inga källhänvisningar till något av det.

Ni verkar ta otroligt lättsamt på jätteuppenbara problem. Tycker ni på fullt allvar att det här är en bra artikel, vare sig som ett generellt omdöme eller enligt de formella kriterierna för "bra artiklar"?

Peter ^Isotalo 13 april 2014 kl. 01.18 (CEST)

Bryr sig våra läsare om kvalitetsmärkningen över huvud taget? Ska vi avveckla det istället? Om en artikel är "bra" så är den "bra" oavsett märkning, det kommer väl läsaren att se själv. Så länge vi inte "gör färdigt" artiklar så kanske vi ska skippa att märka dem. Speciellt som det här och där "gnälls" på att aktiviteten vid artikelnomineringar och sådant arbete är för låg så kanske det är lika bra att sluta märka upp artiklar? /Hangsna (diskussion) 13 april 2014 kl. 09.25 (CEST)

Några kommentarer: en artikel om ett fysikaliskt fenomen bör kunna innehålla ett visst mått av matematik. Vi skriver inte (bara) för högstadielever. Matematiken i just den artikeln består av två enkla uttryck av en sort som en högstadieelev i princip borde kunna förstå, och ett enda mer komplicerat uttryck, under en rubrik "Astrofysikens matematik för superkompakta objekt" - man bör inte bli jätteförvånad om det är ett stycke som det kanske kräver djupare kunskaper för att kunna läsa. Om artikeln har något problem med matematiken är det inte att den finns där överhuvudtaget, utan att den är dåligt presenterad och dåligt vald. Enwps artikel är märkt som "good", och innehåller en ungefär motsvarande mängd matte, men med ett vettigare urval.

Sedan är det faktiskt fullt normalt att tala om stjärnor med biologiska analogier, korrelation är per definition oriktad (antaganden om motsatsen är vanligt, men också ett av de enklaste sätten att ljuga med statistik), och Mitchell var faktiskt verksam på 1700-talet (det stycket skulle jag nog kunna källbelägga utifrån en essä av Hans-Uno Bengtsson, men inte förrän om någon vecka).

Men jag tycker faktiskt heller inte att det här är en artikel på "bra" eller ens "rekommenderad" nivå. Om inte annat så är språket, som Peter säger, överlag erbarmligt.

andejons (diskussion) 13 april 2014 kl. 15.12 (CEST)

Jag upplever att de artiklar som blir utmärkta idag faktiskt håller en hög nivå. Det händer att artiklar i perioder av låg aktivitet får fyra röster utan några kommentarer, men efter att ha legat ett tag brukar det komma igång diskussioner om de flesta artiklar. Jag tycker att det är värt att ha kvar märkningen, dels eftersom det är den enda kvalitetsstämpel vi har, och faktiskt är något (ganska, åtminstone, när jag pratar med folk) många använder när de bedömer en sidas kvalitet, dels eftersom det är ett sätt att uppmuntra kompetenta författare att skriva utförliga, formaliamässiga och kvalitativa artiklar, fler argument kan säkert tas upp.

Däremot, som Peter Isotalo konstaterar, är många av de utmärkta artiklar som ligger kvar sedan många år tillbaka långt ifrån de krav vi har idag. Det är tyvärr alldeles för få som går igenom de artiklar vi redan har. Jag började en gång, men kom av mig. En välfungerande process bör ju ompröva ungefär lika många artiklar som nyprövas, om inte fler, i takt med att kvalitetskraven höjs. Tanzania (diskussion) 13 april 2014 kl. 19.07 (CEST)

Jag är inte för avskaffande och har aldrig föreslagit det, men jag tycker en rejäl reform av nomineringsprocessen behövs. Det har jag tagit upp på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar. Majoritetsomröstningar är sedan länge det uppenbara problemet. Det ställer inga krav på ordentliga bedömningar och det har ofta inget med de överenskomna kriterierna att göra. Förhållanden mellan användare, personliga agendor, rena missuppfattningar av kriterierna, slarv och prestige kan utan problem avgöra skillnaden mellan "utmärkt" och "bra". Och det som anses som problem i en artikel kan passera helt obemärkt i en annan.

Peter ^Isotalo 13 april 2014 kl. 19.38 (CEST)

@Peter Isotalo: Varför flyttade och stängde du den andra diskussionen men inte denna? Den här tråden ser mindre ut som en allmän principdiskussion än vad den andra tråden gjorde. -- Lavallen (mail) 13 april 2014 kl. 20.04 (CEST)

Jag flyttade den för att den rörde ett konkret förslag om kvalitetsbedömning. Jag hade inte för avsikt att stänga den bara att markera vad som var flyttat. Återställ gärna om du inte håller med.

Peter ^Isotalo 13 april 2014 kl. 23.21 (CEST)

Nu får Du skärpa Dig! Jag markerade tydligt att samtalet hör hemma här och ändå flyttar Du det dit. Diskussionen där har jag inget dom helst intresse av att delta i. 13 april 2014 kl. 23.51 (CEST)

Ursäkta språkbruket, men så flagrant bristande hänsyn till argumentationen gör mig upprörd. Det fanns ingen konsensus för åtgärden. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2014 kl. 00.01 (CEST)

"Återställ gärna" var min formulering. Men vill du göra något annat än att bara filosofera i största allmänhet så gör du bättre att diskutera frågan där användare faktiskt engagerar sig i frågan. Det är också ett problem att Bybrunnen-diskussioner ständigt harvas och sen bara försvinner i arkiven här utan att någon "på plats" får reda på det.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 05.58 (CEST)

Min möjlighet att återställa har varit begränsad, för att inte säga obefintlig, då jag redigerar via mobiltelefon för tillfället. Tack dock för Din förklaring. Min erfarenhet av samtal här är betydligt mera positiv. Här finns det fler som ser och involveras. Det är en fråga av övergripande slag - i motsats till denna tråd, som Lavallen helt riktigt påpekar. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2014 kl. 06.31 (CEST)

BB verkar aldrig leda till något konkret, men ändå kommer något ljushuvud förr eller senare och hänvisar till diskussioner hit när ändringar policy eller riktlinjer är på tapeten. De som själva arbetar med konkreta frågor kan lätt missa att frågorna tas upp här, och får svårare att komma med insatta synpunkter och ge förslag på implementering. Du vet, de som inte främst klagar på att de inte kan återställa ändringar 24 timmar för att de kollar Wikipedia på mobilen.

Peter ^Isotalo 14 april 2014 kl. 08.48 (CEST)

Min erfarenhet är närmast den motsatta: det är när saker tas upp här som något händer. I övrigt avskyr jag diskussioner och ägnar mig helst konkret åt artiklar. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 12.29 (CEST)

Flicknamn?

Jag noterade i artikeln Baru att infoboxen innehöll parametern "födelsenamn", och att rubriken födelsenamn omdirigerar till flicknamn. Borde inte födelsenamnet för både män och kvinnor hänvisas till något annat än förgreningssidan "flicknamn"? -abbedabb^disk 14 april 2014 kl. 14.57 (CEST)

Jo. Kategorin för födelsenamn är också intressant. Nirmos (diskussion) 14 april 2014 kl. 15.06 (CEST)

Tack för anmärkningen, abbedabb. Nu har jag tagit bort den konstiga länkningen av "Födelsenamn".--Paracel63 (diskussion) 15 april 2014 kl. 01.27 (CEST)

Nästa veckas tävling - Ingresser

På en idé väckt av Lajm blir det vecka 17 dags att ta ett nappatag med uppslagsartiklarnas ingresser. Med mer än 1,6 miljoner artiklar i vår svenskspråkiga Wikipedia är det väl verkligen dags!?

Eftersom det här är frågan om en nyskapad tävling vore jag tacksam för granskande och kritiska ögon på tävlingsupplägget, Ingresser 2014. Deryni (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.51 (CEST)

Intressant! :-)--Paracel63 (diskussion) 15 april 2014 kl. 01.30 (CEST)

Tabell eller brödtext

Jag skulle gärna ha lite åsikter om detta Wikipediadiskussion:Projekt_djur#Br.C3.B6dtext_eller_tabeller.3F. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 12.56 (CEST)

Rödlänkade personer i listor

Wikipedia har kriterier för vilka personer som kan ha egna artiklar, och för många användare är det angeläget att dessa kriterier följs. När man i en text nämner en person som saknar egen artikel, har man valet om man vill länka till en oskriven artikel eller inte. Båda valen kan vara motiverade och skall inte diskuteras här. Problemet uppstår när rödlänkade personer läggs in där sammanhang saknas, till exempel i listor av typen "Personer med efternamnet X" med som mest uppgifter om tid för födelse- och död samt yrke. De som förs in på detta sätt kan vara relevanta för Wikipedia, men många läggs in av fåfänga. De kommer då med i Wikipedia med minsta möjliga ansträngning. Ambitioner att skriva artikeln som det länkas till verkar ofta saknas.

Jag skulle önska att de som nu lägger in sådana rödlänkar också skrev stubbar om dem de lägger in. Det viktiga är att det då ges en källreferens, som nu saknas. I annat fall är det befogat att stryka sådana uppföringar. Med tanke på dem som lägger in rödlänkar med goda avsikter skulle en mildare reaktion vara att flytta rödlänkarna till en egen sektion på diskussionssidan till listan. Det blir då lätta att finna för den som vill arbeta vidare med dem.

Som exempel på listor med rödlänkade personer, kan jag nämna Skytte (namn) med 5 rödlänkade namn som helt saknar beskrivning, men som gärna kan vara relevanta, och Frisk (efternamn) med rödlankade "Johan Frisk (utbildare)" och olänkade(!) "Joakim Frisk (1993) innebandyspelare". Roufu (diskussion) 14 april 2014 kl. 22.40 (CEST)

Jag kollade själv de 5 rödlänkade personerna med efternamnet Skytte med Google och birthday.se. 3 av dem är nu levande, födda mellan 1979 och 1993, medan 2, Nils och Jösse Skytte, är historiska personer som ännu inte fått någon Wikipedia-artikel. Roufu (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.44 (CEST)

Jag har lagt lagt in alla namn från NE som saknats när jag gått över grensidor. Som jag upplevt att det mest uppfattats negativt när jag skapat stubbar utifrån artiklarna har jag avvaktat med att skapa några artiklar om dessa tills vidare, och jag tycker jag att de bör finnas där som de troligen oftare är de som eftersöks än många av de namn som har artiklar. men om någon vill hjälpa till med artikelskapandet är de välkomna. Inga sådana namn finns varken på efternamnet Skytte eller Frisk. --FBQ (diskussion) 14 april 2014 kl. 23.58 (CEST)

Som jag ser det, är det en fördel att kunna skilja mellan relevanta uppföringar, som de som kommer från Nationalencyklopedin, och sådana som gränsar till klotter, som jag refererade till. Jag googlade och skrev just två stubbar på Bolin och fann att dessa personer stod i NE, som jag själv inte har. Det var emellertid ingenting jag visste på förhand. Det kunde lika gärna ha varit Svensk uppslagsbok eller Vem är det som var källan. Roufu (diskussion) 15 april 2014 kl. 00.41 (CEST)

Jag har nog lagt in andra namn också, i Nilsson lade jag in namnen från just SBL, jag kommer nog att skriva de som saknas så småningom om inget händer, men det betyder troligen om minst 3-4 år. Jag vet inte om jag lagt in några namn som jag skapat på en höft på grensidorna, jo förresten, Olle "Mapa" Sjögren slängde jag nog in. Men med tanke på att näst högsta divisionen anses relevant borde ju en Tre Kronorspelare vara bortanför diskussion, men vill man radera namnet från grensidan tills det finns en artikel, visst.

Man skulle givetvis kunna lägga in källor i grensidorna, men risken är att de blir plottriga. Jag tror det är bättre att man gör en googling om man misstänker att ett namn inte är relevant. Om de finns i NE dyker de upp där, samma sak om de finns i SBL eller liknande (möjligen inte om de finns i Svensk uppslagsbok, om inte de hör hemma i andra upplagan och haft tur vid textscanningen). Oavsett borde en googling ge en vink om relevansen. Om man ändå är tveksam kan man skriva på diskussionssidan innan man raderar namnen.--FBQ (diskussion) 15 april 2014 kl. 09.38 (CEST)

Jag har svårt att se att förekomsten av en och annan rödlänk som aldrig kommer att bli en artikel är något större problem. Det är i så fall mycket värre att röda namn avlänkas "i förtid" och att önskvärd wikilänkning mellan artiklar då faller bort när någon väl skapar en artikel om berörd person. /FredrikT (diskussion) 15 april 2014 kl. 10.30 (CEST)

Jag håller med FredrikT. Visst finns det skräckexempel, men i många fall handlar det om personer som är biograferade på andra språkversioner. Stubbar för sakens skull är ofta kontraproduktivt. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 11.26 (CEST)

Lägger man in en rödlänkad person i listan kan man väl se till att sätta en källa på den så att någon annan kan skriva om man inte hinner själv? Då löser det sig. Adville (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.06 (CEST)

Nej, källor i listor av detta slag är ett oskick. I så fall bör de noteras på diskussionssidan. Tostarpadius (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.15 (CEST)

Instämmer. Källor på förgreningssidor blir märkligt. Sedan är det väl lika litet säkert att alla kan avgöra om en rödlänk är befogad när den ligger i en artikel som i en lista? /FredrikT (diskussion) 15 april 2014 kl. 16.17 (CEST)

En person som nämns i en artikel är väl i de flesta fall åtminstone på gränsen att vara relevant. De som införs som rödlänkar kan som enda merit vara att de är klasskamrater eller make till den som lade in dem. Därför är jag benägen att radera "Kalle Svensson, gitarrist" eller "Per Olofsson, utbildare" – utan googling. Å andra sidan lägger jag ibland in personer som uppenbart saknas i listan. Jag upplever det som förargligt om en modern fotbollsspelare som Søren Larsen dyker upp som enda resultat när länken syftade på Søren Larsen (kirurg). Man bör väl undvika att stryka rödlänkar då det finns något som tyder på relevans, men å andra sidan får man räkna med att relevanta rödlänkar stryk ibland, för att redaktören ifråga inte såg det. --LPfi (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.30 (CEST)

Källor på en förgreningssida är kanske inte helt konventionellt formaliamässigt, men om det hjälper i arbetet med encyklopedin tycker jag snarare man bör vara pragmatisk; är de till nytta får de gärna ligga där. Men visst, det fungerar väl på diskussionssidan där (föhoppningsvis tittar den som håller på med sidan där), eller som en dold kommentar (<!-- dold kommentar -->) om man verkligen vill undvika det. flinga 16 april 2014 kl. 13.34 (CEST)

Dold kommentar låter väl som en bra idé! Där kan man ju t ex hänvisa till artiklar på andra språkversioner. /FredrikT (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.11 (CEST)

Bara det inte går till överdrift så gärna för mig om någon har nytta av det! Mycket text av det slaget försvårar dock redigering genom att bli ett störningsmoment. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.32 (CEST)

Dolda kommentarer löser mitt problem. Jag fyller gärna på i efternamnslistor med nya namn från "Kategori:Män" respektive "Kvinnor". En dold kommentar med källan - gärna förkortad - på legitima rödlänkar gör att jag inte behöver tänka på varför personen saknas i "Män" eller "Kvinnor". Hädanefter kommer jag att skriva dolda kommentarer, där jag kan. Roufu (diskussion) 16 april 2014 kl. 23.03 (CEST)

Wikipedia:Att skriva om litteratur är utökad

För några veckor sedan gjorde jag en uppfräschning (som jag tyckte) av ämnesguiden för att att skriva om näringsliv, företag och varumärken. Nu har jag gjort en likadan omskrivning av ämnesguiden om att skriva om litteratur. Tyck gärna till, korrekturläs och fortsätt arbetet.//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 13.28 (CEST)