Kategorisering är ju föremål för många långa diskussioner här, senast i förra veckan. Många användare uttrycker olika åsikter om hur vi bör kategorisera, och vad som borde ändras i vår kategorisstruktur. Men någonting jag saknar i diskussionerna här är konkreta fakta om hur kategoristrukturen faktiskt ser ut. Därför håller jag på att utveckla botkod till Lsjbot som går igenom en kategoristruktur och tar fram diverse statistik, och dessutom söker efter vissa typer av strukturer i kategoriträdet. Det jag skrev under rubriken Wikipedia:Bybrunnen#Konkretisering ovan var ett första utfall från den koden.
Här kommer nästa exempelsamling. Ett kärt diskussionsämne är ju hur vettigt det är med uppdelning i mycket smala kategorier med få medlemmar. Lsjbot har därför sökt upp exempel på sådana finstrimlade kategorigrupper. Jag provkörde koden på Kategori:Sport, och därunder hittades följande exempel på kategorier vars underkategorier innehåller i genomsnitt mindre än tre artiklar var:
Min förhoppning är att dessa konkreta exempel ska kunna bilda underlag för en fruktbar debatt kring frågan om vi vill ha den här typen av finindelade kategorigrupper, och i så fall i vilka sammanhang.
Det som gör diskussionen komplicerad är att man givetvis kan hävda att det finns mängder av afrikanska fotbollsspelare, vilket gör att många av dessa kategorier har en stor potential. Jag anser dock att det i allmänhet är bättre att vänta med uppdelningen tills antalet har vuxit än att sätta igång innan behovet finns. Tostarpadius (disk) 8 september 2012 kl. 13.47 (CEST)[svara]
Kategorier som har potential att växa bör vi låta vara. Att anlägga en god infrastruktur är såväl effektivt som tidssparande. Att i efterhand gå igenom och kategorisera tar oerhört mycket längre tid än om kategoriseringen görs direkt. dnm(d | b)8 september 2012 kl. 16.05 (CEST)[svara]
Jag kan hålla med om att de oftast om de väl har skapats bör få finnas kvar, särskilt om de har interwiki. Däremot kan det vara klokt att prioritera annat än att dela kategorier som ännu inte är oöverskådliga och som förmodligen inte blir det på länge. Tostarpadius (disk) 8 september 2012 kl. 18.10 (CEST)[svara]
Så varför håller du på och tar bort kategorier som kategori:Personer i Sverige under 1400-talet? Det fanns något dussin artiklar i den, och det finns fler artiklar som skulle kunna placeras i den i överkategorin? Men ta för all del bort kategorier med bara en eller två medlemmar. De hjälper knappast läsaren, och då är extraarbetet för skribenterna inte hela världen.
När det är så många diskussioner kring kategoriseringar så borde de som engagerar sig skapa en projektsida med tillhörande diskussionssida. Kategorierna är en av de viktigaste delarna för wikipedias framtida underhåll och förtjänar en egen sida. Att skapa och radera kategoriträd görs lättast i projektform. Den som vill skapa, radera eller omkategorisera en mängd kategorier/artiklar gör det lättast med robot (förslagsvis programmet AWB som är lättanvänt och ändamålsenligt). Nasko (disk) 8 september 2012 kl. 20.44 (CEST)[svara]
Jag är inte skeptisk till dem generellt, men medeltida personer i Sverige behöver inte delas upp. Detta sker nu i rask takt, trots att konsensus för detta saknas. Jag hoppas på fler röster på sidan som nämns ovan. Tostarpadius (disk) 11 september 2012 kl. 16.41 (CEST)[svara]
Kategorin hade över 200 medlemmar, och var därför svår att överblicka. Det är dessutom svårt att förstå varför en person från 1100-talet skall ligga sida vid sida med en från sent 1400-tal. I övrigt motsvarar dessa flera parallella kategorier och är hyfsat välfyllda. Det är inte den typen av småkategori som nämns ovan.
Jag kan inte förstå på vilket sätt det någonsin skulle vara en fördel att en kategori skulle vara svår att överblicka. Att man kan vara tvungen för att man inte vill skapa kategorier som överlappar alltför mycket är begripligt, men att medvetet göra dem svårhanterliga kan jag inte se någon som helst poäng i.
De har ett delvis annat syfte (statistik snarare än att hitta artiklar), men det är inte poängen. Om det skulle funnits någon form av uppdelning som var rimlig och i sig okontroversiell (d.v.s. det går inte att hävda att det är fel att säga att Birger jarl var verksam under 1200-talet), så skulle jag inte acceptera att den gjordes bara för att man vill ha så stora kategorier som möjligt. Man måste inte, men man bör överväga att dela upp kategorier med över 200 artiklar. I det här fallet tycks det inte finnas något som gör uppdelningen olämplig: den är i linje med vad som redan finns, det är oftast tämligen givet var de olika artiklarna skall hänföras, och de nya kategorierna är både stora nog för att stå på egna ben och små nog för att inte vara överfulla från början. De enda argumenten mot dem tycks vara "jag förstår inte vad de skall vara bra för" samt "personen som skapat dem har skapat för många andra kategorier".
Min viktigaste invändning är att medeltiden blir någorlunda jämnstor med århundradena under nyare tiden, men det argumentet godtas uppenbarligen inte. På dawp resonerar man så. Tostarpadius (disk) 15 september 2012 kl. 22.24 (CEST)[svara]
Men det är ett nonsensargument! Det finns ju inget som helst värde i att ha kategorier som är ungefär jämstora, om inte storleken från början är välanpassad. Eller vill du dela upp kategori:män i fyra för att de skall bli jämstora med kategori:kvinnor, eller slå samman kategorierna för balter för att de skall bli likvärdiga med de för finländare och polacker?
Jag noterade kategorierna av typen "Personer i Böhmen under 1800-talet". Hur skall dessa användas? En person som var född i Böhmen, men uteslutande verksam i landets dåvarande huvudstad, Wien, skall h/n kategoriseras som "Person i Böhmen"? /Annika (disk) 12 september 2012 kl. 22.56 (CEST)[svara]
När jag arbetade med de svenska kategorierna nu så tolkade jag det som "Personer i Böhmens 1800-talshistoria". Alltså: endast personer som varit verksamma i landet under perioden, eller på andra sätt starkt kopplade (typ drottningar som jag var osäker på om de någonsin besökte landet) till det. (Skåningar under medeltiden överfördes till danska kategorier.) Någon som flyttade från Böhmen i 5-årsåldern och sedan aldrig hade något att göra med landet skulle jag alltså inte lägga i kategorin. Om personen däremot kämpade för böhmisk självständighet i Wien så kanske.
Böhmen tillhörde Österrike, där Wien var (och är) huvudstad. Många personer från Böhmen var också verksamma i Wien, avsevärt fler än norrmän i Stockholm under denna tid. Men det var inte det som frågan handlade om. /Annika (disk) 13 september 2012 kl. 10.11 (CEST)[svara]
I det fallet skulle jag nog inte använda kategorin för Böhmen. Jag håller också med Annika om att statsrätten inte har mycket med saken att göra. Ett mer renodlat exempel är kanske Fredrika Bremer, som jag inte anser bör kategoriseras som "Personer i Finland under 1800-talet".
Kan ju tilläggas att den engelskspråkiga artikeln har fel - Prag har aldrig varit huvudstad för Böhmen, på medeltiden och långt fram i tiden fanns inga huvudstäder. Staden var residensstad för de Böhmiska kungarna och en tid för de Tysk-romerska kejsarna. Som engelska artikeln för övrigt klargör hadet till skillnad från Norge (eller för den delen Ungern) Böhmen inget eget parlament och egen regering, utan företräddes som en del av Cisleithanien vid parlamentet i Wien. Landet var från 1806 inkorporerat i Österrike och inte i någon union. När Prag senare blir centrum för nationella strävanden är det Tjeckiska sådana, inte Böhmiska. 1857 var halva befolkningen tyskar, till stor del Sudettyskar, men andelen minskar sedan stadigt, 1880 var 13,5 tyskar, 1921 4,5 %.--FBQ (disk) 13 september 2012 kl. 19.57 (CEST)[svara]
Skolforum är en mässa för pedagoger och andra som arbetar med utbildning i Stockholm den 29 - 31 oktober och Mötesplats skola är motsvarigheten i Göteborg 29 & 30 oktober. Vi har fått två erbjudanden att delta på Skolforum och en att delta på Mötesplats skola utan kostnad. Det vore roligt att ta dessa tillfällen i akt att nå ut med information om Wikipedia i utbildning och frågor om kritiskt tänkande, källkritik och NPOV under dessa dagar. Gå gärna in och bidra med idéer på projekt:Skolforum och på projekt:Mötesplats skola 2012. Det behövs frivilliga både i Göteborg & Stockholm under dessa dagar. Hör gärna av er om ni har möjlighet, även om det bara är några timmar under någon dag så vore det väldigt bra. Eihpossophie (disk) 12 september 2012 kl. 12.09 (CEST)[svara]
När vi ändå pratar om att prata om Wikipediaredigera
Jag gör en egen underrubrik så att diskussionen ovan kan fortsätta i fred, men relaterat: på litteraturfestvialen Kontrast i Uppsala 5–7 oktober (årets Swecon, ett arrangemang inriktat på sf- och fantasylitteratur, kommer Wikimedia Sverige att vara på plats under lördagen och söndagen för att upplysa om hur Wikipedia och andra Wikimediaprojekt fungerar, fotografera, kanske göra några intervjuer och så vidare. Om någon vill vara med och upplysa människor om varför de borde lägga sin fritid på vårt lilla nöje och/eller samla in material till Commons får man gärna gör det. Ni kan läsa mer på se:chapter:Projekt:Swecon 2012. /Julle (disk) 12 september 2012 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Nytryck av broschyren "Välkommen till Wikipedia"redigera
På Wikimedias kansli finns den lilla broschyren "Välkommen till Wikipedia". En enkel sammanfattning av vad Wikipedia är och hur det fungerar. Vi kommer nu att göra ett nytryck av broschyren eftersom den tagit slut. Är det någon som har bra statistik som kan bidra med några uppdateringar? (senaste uppgifter november 2011) Dessutom kanske någon vill korrekturläsa och komma med förslag på justeringar?
Broschyren finns även på många andra språk och därför gör vi inga stora förändringar i denna uppdatering. Här en länk till projektsidan. Om du vill beställa ett antal exemplar kan du göra det, säg till om du ska på en mässa, konferens eller hålla en kurs. Där passar den bra att dela ut till de som blir intresserade. --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 17 september 2012 kl. 10.30 (CEST)[svara]
Wikipediapubliceringsuppgift börjar idag kl 13.15redigera
Jag vill förvarna om att från i eftermiddag och fram till slutet av oktober kommer ett gäng Wikipedianybörjare att försöka utöka artiklar inom områdena Öppen källkod, Smartphones, IT-rätt, IT-etik och IT-säkerhet. De går en kurs för mig och har fått ett antal Wikipediapubliceringsuppgifter. Jag hoppas ni behandlar dem lika strängt/snällt som andra nybörjare, men blir naturligtvis glad om de får endel återkoppling på det de skriver. Fjolårets kull fick snabbt och bra återkoppling - stort tack för det! Studenterna skapar användarkonton som börjar på Ö2 (förkortning för Öppen källkod 2012). Resultatet av Wikipediapubliceringsuppgifterna kommer successivt att presenteras på "projektsidan" Användare:Mange01/Kurs öppen källkod. Se även förra årets resultat. Många av deras ändringar dyker automatiskt upp som relaterade ändringar. Mange01 (disk) 18 september 2012 kl. 10.52 (CEST)[svara]
Ganska ofta är det så att personer stavar sitt namn på ett sätt men det namn som står i folkbokföringen stavas på ett helt annat sätt. T.ex Wernbloom - Vernblom. Bör man skriva detta i den biografiska artikeln? Kanske som en fotnot, typ "I folkbokföringen stavas namnet Abcde, men stavningen Adcbbe är den som vanligen används" eller så? / Elinnea (disk) 10 september 2012 kl. 13.24 (CEST)[svara]
Fram till 2006 var Wernblom och Vernblom samma stavning och i åtminstone uppgifter som rör tiden fram till 2006 kanske standardsorteringen bör vara på enkel-v medan skrivningen kan vara vilken som utan förklaring. Edaen (disk) 10 september 2012 kl. 13.34 (CEST)[svara]
Hur det kan var samma stavning fram till 2006? Förstår inte - förklara gärna. Dock är det kanske så att för kända personer (och det är väl sådana det skrivs artiklar om) så används den stavning under vilken de är kända. Huruvida en hänvisning till "folkbokföringskorrekt" stavning ska ingå i artikeln är en smaksak. I bland kanske det kan behövas en förklaring som i fallet Anna-Greta Leijon där familjemedlemmar använder olika stavningar av sina efternamn. Det kan förvirra annars. --Andhanq (disk) 10 september 2012 kl. 14.29 (CEST)[svara]
W betraktades inte som en egen bokstav, utan som en variant av V fram till 2006. Namn på W sorteras som V i tex telefonkatalogen. Men det fenomenten finns även för andra namn. Carlson, Karlsson, etc, sorteras också tillsammans, men jag vet inte om vi har för vana att standardsortera dem så här. -- Lavallen10 september 2012 kl. 14.33 (CEST)[svara]
Det var väl bara ur sorteringshänseende som W och V jämställdes? Det var inte så det gick an att skriva vilket som. Hette man William så gjorde man det, och inte Villiam, även om de sorterades på samma sätt. /Dcastor (disk) 10 september 2012 kl. 15.19 (CEST)[svara]
Aha. Men det var väl inte bara sortering av V/W som frågan handlade om, utan snarare om fall där en person inte är nöjd med den stavning av namnnet som står i officiella papper utan uppträder under en variant. Pseudonymer/artistnamn är en annan sak, här avses mindre skillnader som Leijon/Lejon/Leion eller att man ändrar antalet "s" i sitt "son"-namn. Vad finns för praxis för det? --Andhanq (disk) 10 september 2012 kl. 16.52 (CEST)[svara]
Menar ni att v och w i svenskan var att betrakta som allografer? Så det var helt okej att ha "Wiklund" i passet eller körkortet även om det stod "Viklund" i folkbokföringen? /Dcastor (disk) 10 september 2012 kl. 17.30 (CEST)[svara]
Jag tror det. Ett äldre exempel på när både v och w används samtidigt är från den här kartan där det står "Weta Ka" inom "Veta socken". Eller <Vesterlösa> och <Westerlösa> på utsnittet av samma karta.[1]Edaen (disk) 10 september 2012 kl. 17.37 (CEST)[svara]
På Wikipedia tror vi inte – vi tar reda på fakta. :-) Mitt förslag är att vi förbättrar allograf, som just nu är en stubb utan källhänvisningar. Det finns fler klurigheter att fundera på, som om nederländska ij (= digraf) och y är allografer till varandra. Eller om franska oe och œ är det. I sammanhanget kan noteras att man i franskan ofta inte sätter ut accenter etc på versaler samt att é i finska/finlandssvenska tills rätt nyligen tycks ha skrivits e (åtminstone i namn – 50-talets svenskdödare Voitto Hellsten/Voitto Hellstén stavas olika på olika håll). Jag är dock förvånad över påståendet att v och w skulle varit allografer, åtminstone under 1900-talet.--Paracel63 (disk) 10 september 2012 kl. 18.14 (CEST)[svara]
Källa på att bokstaven <w> infördes med 13:e upplagan av SAOL: Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.[2]. Edaen (disk) 10 september 2012 kl. 18.32 (CEST)[svara]
Nja, det var en referens till att bokstäverna enligt SAOL hädanefter borde vara bokstäver med egen sortering, inte att de dittills varit allografer. Jag har inte sett tecken på att SAOL eller andra liknande referensverk från 1900-talet tillåtit V-stavning i ord som WC, walesare och wienerbröd. Lessen att det inte besvarar Elinneas ursprungsfråga.--Paracel63 (disk) 10 september 2012 kl. 23.44 (CEST)[svara]
Både vinerbröd och visky finns med i 8:de upplagan av SAOL. Det enda ord på "w" jag hittar är weddingtripp. I vissa fall ingår "w" i förkortningar som för watt eller används som länsbokstav för Kopparberg m.m. Nu nämnda ord är inlånade och frågan här liknar mer den om man skall behålla accenterna på franska ord och även andra främmande tecken används ibland i svenskan som t.ex i Hæggström och visar inte att <w> och <v> inte är allografer i svenskan. Edaen (disk) 11 september 2012 kl. 04.39 (CEST)[svara]
Oavsett hur och när v och w sorteras tilsammans eller inte, hur ska vi hantera olika stavningsvarianter av namn, vilket väl var Elinneas ursprungliga fråga? --MagnusA10 september 2012 kl. 19.21 (CEST)[svara]
Ja precis, min fråga gällde alltså inte sortering, utan bara om vi i de biografiska artiklarna bör eller inte bör ha med nån kommentar kring att den alternativa stavning som vanligtvis används inte är densamma som den som personen folkbokförts under. Här har jag gjort en fotnot av det, är det ok att göra så, eller bör det göras på nåt annat sätt? / Elinnea (disk) 10 september 2012 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Det finns också folk som blivit inskrivna med en annan stavning än deras föräldrar själv avsett för att prästen hade bestämda uppfattningar om hur namnet borde skrivas. Min mor är ett sådant exempel: hennes föräldrar ville att hon skulle heta Christina med ch och så har också hon själv och alla som känner henne skrivit hennes namn hela livet, men i folkbokföringen står det Kristina med k för att prästen föredrog den stavningen.
Talar vi sedan om användandet av databaser som Sveriges befolkning, Sveriges dödbok och liknande så är min erfarenhet att de är proppfulla med rena slag- och skrivfel (uppgifterna är vad jag förstått inknackade av frivilliga släktforskare, ofta kanske från dåliga mikrofilmer o dyl av originalkällor) så där skulle jag definitivt ge företräde till hur personen själv skrivit sitt namn. /FredrikT (disk) 10 september 2012 kl. 22.05 (CEST)[svara]
Det är mycket vanligt att folks egna stavning av släktnamnet skiljer sig från den i folkbokföringen. Länge var också totalt omöjligt att få denna ändrad. En del gick till pastorsexpeditionerna och uppvisade papper på att både far, farfar och farfars far hade stavat namnet på ett visst sätt. De fick till svar att de fick stava namnet som de själv önskade, men alla ändringar i folkbokföringen vägrades. Det var först någon gång på 1980-talet som detta blev möjligt, men detta likställs med andra namnbyten, vilket innebär att man måste göra ansökan hos PRV och betala samma avgift som för andra namnbyten. /Annika (disk) 10 september 2012 kl. 22.17 (CEST)[svara]
När skattemyndigheten tog över folkbokföringen så blev en släkting uppmanad av körkortsregistret att byta ut sitt körkort. Namnet stämde inte längre, då det blivit fel vid överföringen. Hon valde hellre att "byta" tillbaka, hellre än skaffa nytt körkort. Det rörde sig om ett h som lagts till. Och körkortsbytet behövdes inte längre. -- Lavallen11 september 2012 kl. 10.35 (CEST)[svara]
Jag var nog oerhört otydlig, för det känns hela tiden som om diskussionen hamnar någon helt annanstans än det jag frågade om. Jag frågade inte om vi skulle låta den stavning som står i folkbokföringen ha nåt slags företräde, eller vilka olika orsaker (skrivfel, envisa präster, pastorsexpeditionskrångel) det kan finnas som gör att det finns olika stavningar, utan det enda jag undrade var om vi ska notera detta i de biografiska artiklarna eller ej, och hur vi i så fall bör göra det. / Elinnea (disk) 10 september 2012 kl. 23.17 (CEST)[svara]
Jag tror jag uppfattade frågan som just det du beskriver, även om det sedan kom att handla om sortering av V och W. Min åsikt är att personen bör stå under den stavning den själv använder. Hänvisning till annan stavning kan vara ointressant om det bara rör sig ett eller två "s" i ett son-namn, Gustaf/Gustav, eller liknande petitesser. Om personer som är nära släkt (syskon, far/son, mor/dotter/, maka/make) använder olika stavningsvarianter som i fallet Anna-Greta Leijon bör det kanske nämnas. Annars kan man tror det blivit felskrivet. --Andhanq (disk) 10 september 2012 kl. 23.32 (CEST)[svara]
Idag är det 81 år sedan Mukdenincidenten och som många säkert noterat är spänningarna mellan Japan och Kina på högsta nivå, inte bara på grund av den territoriella konflikten över Senkaku-öarna, utan också för att Kina står inför ett skickelsedigert maktskifte någon gång under följande månad - ett maktskifte som inte är på förhand givet, vilket Bo Xilai och hans fru Gu Kailais dramatiska öde vittnar om.
Det är därför viktigt att vi inte låter det amerikanska presidentvalet ta upp all vår uppmärksamhet, utan att fler användare börjar intressera sig för och bevaka våra artiklar om kinesisk politik. Det handlar inte bara om att hålla rent från vinklade redigeringar och klotter, utan också om att slå vakt om vårt anseende som en pålitlig encyklopedi. Varje gång något händer i Kina skjuter besöksstatistiken i höjden ett par dagar och inte sällan återfinns våra ordval dagspressen och ute på bloggar. Så jag hoppas att fler användare tar notis om att Kina med stor sannolikhet kommer att få stort utrymme i nyhetsflödet och ägnar en tanke åt vad de kan bidra med för att förbättra vår Kina-täckning.--Bothnia (disk) 18 september 2012 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Kul blandning av historia och nutid. Blir alltid så när det är massa krig och pangpang runtom i världen, och Wikipedia kan skriva artiklar som är dagsaktuella för att de handlar om krig, och samtidigt historia för det handlar om bakgrunden också. J 1982 (disk) 19 september 2012 kl. 22.59 (CEST)[svara]
Kanske hade varit en idé att ta upp den till sffr lokalt istället för att snabbradera enbart baserat på att den raderats från enwp och någon kommer hit och säger åt oss att också radera den? /Grillo (disk) 17 september 2012 kl. 17.21 (CEST)[svara]
Den skapades den 16 september i år (igår). Att ta upp en artikel som både är så tunn och så ny riskerar att mötas med sura miner om att den borde snabbraderats direkt. Källorna talar inte till dess fördel och även en annan admin hade märkt upp den för snabbradering. Edaen (disk) 17 september 2012 kl. 17.30 (CEST)[svara]
I så fall kan det finnas skäl att skriva en kommentar om varför artikeln raderades här under rubriken som skapats. Att artikeln bara försvinner känns märkligt. För övrigt ger jag inte mycket för SFFR:en. Visst var det kanske ett uppenbart fall, men jag ger inte mycket för att folk mest gnäller över att processen får gå. Om man ogillar att artikeln tas upp där så mycket, så kan man bita ihop och ignorera diskussionen. Man måste inte lägga sig i allt, om man tycker att det är ett sådant slöseri med tid. /Grillo (disk) 18 september 2012 kl. 12.32 (CEST)[svara]
Har en skiss på en wikibok om "penningreform". ( Användare:Mats33/Böcker/Penningreform ). Men jag vill ha bort de där rutorna som finns på många sidor. Ett exempel: Till höger i artikeln "inflation" finns rutan "Nationalekonomi". Sånt behövs ej i boken. --Mats33 (disk) 20 september 2012 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Om du har Acrobat [4] och då menar jag alltså huvudprogrammet och inte Acrobat Reader, så kan du redigera fritt i en pdf efter att du tagit hem den. Det finns säkert andra programvarulösningar som också kan göra det.
Ytterligare ett alternativ är att kopiera artikelns wikitext till en arbetssida, ta bort mallarna där och sedan göra en bok av den sidan. /NH21 september 2012 kl. 16.34 (CEST)[svara]
Good evening, Sorry to post in English, I don't speak swedish. As a Wikimedia development community member, I'm currently taking care of a configuration bug opened for this wiki.
It seems a little strange a proposal received only 3 support on a wiki as active as sv. Could you promote this discussion the usual sv. way to get a proper local consensus or otherwise indicate us you're not interested by this config change? --Dereckson (disk) 7 september 2012 kl. 21.21 (CEST)[svara]
Jag har roat mig med att söka på diverse ord som dök upp i min lilla hjärna, och då med den avancerade sökfunktionen så att jag fick resultat både från artikelnamnrymden och från portalnamnrymden, eller bara den senare. Det ger mig inte större lust att genomföra förslaget. Ett av flera problem är att portalerna ofta är uppbyggda av undersidor/mallar, och de sökträffar man får är till stor del på sådana undersidor vilket kanske inte är så bra: söker man t.ex. på "valv" – det finns en utmärkt portal om arkitektur – får man sidan Portal:Arkitektur/Kategorier som träff (kolla!). Vad tillför det? Förslaget verkar inte särskilt genomtänkt. /NH8 september 2012 kl. 00.32 (CEST)[svara]
Jo, men i toppen på just sidan du nämner ligger en länk till huvudportalen (vilken som sagt är bra) och det ger alltså en användare möjligheten att hitta dem. Alternativet är ju att de inte hittas alls vid en default-sökning, och artiklarna leder dig inte tillbaka till portalerna alls. Om portalerna inte är bra och vi vill hålla användare borta från dem är det bäst att låta det vara som det är nu. Portalerna ÄR knepiga att hitta. Om vi vill att portalerna ska ha trafik är det bäst att ändra. Jag föredrar personligen trafik till portalerna. // Romulus74 (disk) 8 september 2012 kl. 00.50 (CEST)[svara]
I artikeln arkitektur ligger Mall:Arkitektur, med en tydlig hänvisning till arkitekturportalen, i de flesta artiklar om fåglar finns en hänvisning till fågelportalen, osv. Påståendet att artiklarna inte "leder tillbaka" till portalerna är alltså felaktigt. /NH8 september 2012 kl. 10.22 (CEST)[svara]
Fixat för en stor del av fågelartiklarna, skulle jag tro nu. Det kan finnas fall som faller utanför, men jag tror ni ser vad ska kompletteras då. -- Lavallen8 september 2012 kl. 12.18 (CEST)[svara]
En annan praktisk fråga. Skriver man idag ett sökord som redan har en artikel ("fåglar") i den vanliga sökrutan kommer man automatiskt till den artikeln (några andra resultat visas inte). Om man genomförde förslaget, skulle man då fortfarande komma till artikelnFåglar eller snarare till portalenFåglar? /NH9 september 2012 kl. 21.18 (CEST)[svara]
(In English): Today, when you type a word into the search field ("fåglar"=birds) and there already is an article with that name, the article is shown (and no search results). If the proposed configuration change is committed, will one still get the Wikipedia article fåglar or rather Portal:Fåglar? /NH9 september 2012 kl. 23.01 (CEST)[svara]
I'm afraid that it doesn't seem like we're going to reach a consensus about the subject this time around either. For some reason the topic doesn't seem to concern many users. It should be safe for Dereckson to close the ticket, and we'll return if discussions about it arises at a later date. // Romulus74 (disk) 22 september 2012 kl. 20.32 (CEST)[svara]
Jag har gått igenom SCB:s historiska statistik och kan därför peka ut flera fel som finns här på Wikipedia. De kommunalförordningarna som började gälla den 1 januari 1863 dröjde först till 1874 innan de började gälla i landskapet Lappland. Detta finns belagt i SCB:s rösträtt till kommunalvalen 1872, då Lapplandssocknarna inte räknas som kommuner; Årsberättelserna från Västerbottens län 1866-1870 samt 1871-1875 samt också i årsredovisningarna för för kommunernas fattigvård och ekonomi från 1874. Håller nu på med att rätta till dessa fel på de berörda artiklarna. Kaiser Torikka (disk) 21 september 2012 kl. 11.12 (CEST)[svara]
Om svensk lag på detta sätt inte skulle ha gällt i någon viss del av riket under drygt 10 års tid bör detta finnas dokumenterat. Detta skulle vara så udda att det krävs en ordentlig källhänvisning varje enskilt fall och i själva artikeln 1862 års kommunalförordningar . Hittar du det så är du välkommen att föra in den informationen. --Andhanq (disk) 21 september 2012 kl. 11.54 (CEST)[svara]
Jag har nu läst igenom artiklarna om Kommuner i Nordisk familjboks från 1880-talet och Svensk uppslagbok. Ingen där nämner om ett sådant undantag (artiklarna är i övrigt mycket utförliga). Inte heller i de utförligare statistiska årsböckerna från 1870 och 1880 nämns något om detta, eller i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Jag tror faktisk det är lämpligt återställa ändringarna tills det kan fastslås om verkligen alla dessa baskällor har fel.Yger (disk) 21 september 2012 kl. 12.40 (CEST)[svara]
Det skulle också vara bra om du kunde peka ut mer precist var i din källa 1874 omnämns, jag tycker snarast källan förstärker att ingen radikalt skedde då.Yger (disk) 21 september 2012 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Nu har jag hittat dessa tre lite motsridiga källor [6], [7], [8] som verkar förstärka att det före 1874 fanns sockenstämmor men inte kommunalfullmäktigestämmor, men att dessa ändå ansågs som landskommuner. Att märka är att Dorotea fick rätt utse kyrkoherde först 1874, före dessa var det konsistoriet som utsåg. Yger (disk) 21 september 2012 kl. 14.00 (CEST)[svara]
På sidan 20 i Femårberättelsen från Västerbottens län 1866-1870 [10] står det följande:
"Kongl. Förordningen den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse
på landet tillämpas ännu ej inom lappmarksfögderiét*[se min anm], der Kongl.
Förordningarna den 29 Augusti 1843 om socknestämmor och om
socknenämnder å landet fortfarande lända till efterrättelse."
Lappmarksfögderiet var alla delar av Lappland minus Malå socken, som fortfarande judiciellt låg under Arvidsjaur.
På sidan 28 i Femårsberättelsen från Västerbottens län 1871-1875 [11] står det följande:
"I länets öfriga socknar handläggas kommunens angelägenheter
i kommunalstämma och kyrkostämma. På sätt härofvan blifvit
anfördt, hafva från och med år 1874 kommunalförfattningarna
tillämpats äfven i lappmarkssocknarna, hvarest Nådiga förordningarna
om sockenstämma och kyrkoråd till den tiden varit gällande"
På sidan 3 i SCBs berättelse om den kommunala rösträtten 1871 [12] står det följande, när SCB går igenom kommunerna:
"De serskilda förhållanden, som, i afseende å mantalsskrifning,
bevillningstaxering och ordnandet af de kommunala
angelägenheterna, förefinnas inom Jemtlands lans lappförsamlingar
samt Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarksförsamlingar,
hafva gjort det nödvändigt att helt och hållet
utelemna redogörelse för dem, och har derför ej heller
folkmängden i dessa församlingar inberäknats nti motsvarande
läns folkmängd."
Från Kommunernas fattigvård och finanser från 1874 [13] saknar Lapplandskommunerna mantalsskriven folkmängd och taxeringsvärde, och så står det följande på sidan 234, fotnot 2:
"Inga uppgifter hafva kunnat meddelas för lappmarkskommunerna 1 kol 2-5,
enär nådiga förordningen om införande av bevillningstaxeringen i Vesterbottens
och Norrbottens läns lappmarker trädt i kraft först den 1 januari 1874."
Hmmm, när jag läser den här sammanfattninge, får jag intrycket att det alltså fanns lagar som gjorde att Lappland borde ha genomför det här samtidigt med resten av Sverige, men att man av ngn anledning inte efterlevde den fullt ut förrän senare? Funkade då som nu mao. -- Lavallen21 september 2012 kl. 14.58 (CEST)[svara]
Reformerna var väldigt sega i Norrbottens och Västerbottens län. Se bara på krånglet med Arjeplog och Arvidsjaur som tog 40 år och lösa efter att de hade bytt län. Även fast de bytt län 1837 låg de under Västerbottens norra domsaga fram till 1876. Detta komplicerades ytterligare när Malå kapell bytte länstillhörighet 1869 och delade Arvidsjaurs tingslag på två län även fast det judiciellt fortfarande låg i sin helhet i Västerbottens län. Kaiser Torikka (disk) 21 september 2012 kl. 15.08 (CEST)[svara]
Mycket imponerande och värdefulla källor du hittat, med info som alltså inte verkar skrivits om i standardverken. Jag har5 träffat på liknande senfärdighet i några enstaka områden söderut, men inte för ett större område. Jag tycker detta är värt skriva ner som ett eget (under)avsnitt i artikeln 1862 års kommunalförordningar med alla användande av alla din källor, och sedan kanske hänvisa till detta i motsvarande landskommun/sockenartiklarna.Yger (disk) 21 september 2012 kl. 15.12 (CEST)[svara]
Kan lägga till SCB:s berättelse från Andrakammarvalet 1872 [14] där de på sidan 10 skriver:
"Egendomligt är förhållandet med de nordligaste länen.
Deras Lappmarks-befolkning deltager, såsom bekant är, icke
i riksdagsmannavalen till Andra Kammaren, men inräknas
icke desto mindre i den folkmängdssiffra, som — t. ex. genom
en domsagas tudelning (såsom vid nuvarande valperiods början
egde rum med Norrbottens södra domsaga) — bestämmer antalet
af länets folkombud. Detta förlänar naturligtvis i sjelfva
verket åt den öfriga befolkningen ett ojemförligen större inflytande."
Vill tillägga att Kommunernas fattigvård 1874-1917 är en ovärderlig källa. Att kunna hitta kompletta listor över kommuner bara 11 år efter kommunreformen är verkligen fantastiskt. Tycker att ditt förslag låter bra, Yger. Kaiser Torikka (disk) 21 september 2012 kl. 15.35 (CEST)[svara]
Länsstyrelsens femårsberättelser som länkas till borde ju duga - jag upptäckte just att alla femårsberättelser från 1813 och framåt finns uppladdade av SCB - fantastiskt!--FBQ (disk) 22 september 2012 kl. 00.04 (CEST)[svara]
Hej! Vet inte om det här är rätt ställe att fråga på, men ändå.
Jag tänker ta mig ut nu under helgen för att fotografera lite till Wiki Loves Monuments, och gick in på hemsidan för att se vad som behöver och ska fotograferas. När jag gjorde det för ett tag sedan var det fullt med "ballonger" på kartan runt om i Jönköpings kommun. Kvar idag finns inte en enda, trots att det såklart finns saker som faller under tävlingen som ligger i Jönköpings kommun. Är det något fel i kartan eller använder jag den på fel sätt? Tanzania (disk) 22 september 2012 kl. 10.00 (CEST)[svara]
Nu diskuterar Wikimedia nästa års strategi och verksamhetsplanredigera
Idag träffas vi i Stockholm för att diskutera Wikimedias strategi och verksamhet för kommande året. För en månad sedan diskuterade vi strategin och identifierade de viktigaste områdena att satsa på. Denna gång ska vi bli mer konkreta i vilken typ av aktiviteter, projekt eller satsningar som vi kan göra 2013 och framöver. Har du några tankar och idéer får du gärna dela med dig av dem. Läs mer om strategimötena här och bidra gärna med förslag på aktiviter här. (För att redigera och signera idéförslag måste du logga in) --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 22 september 2012 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Tillgång till Svenska Kyrkans databaser om folkbokföringredigera
Hej hej. Idag träffade jag Jonas som är chef på Svenska Kyrkans enhet för statistik och analys. Han gillar verkligen allt arbete Wikipedianerna gör. Han sa att de sitter på enorma databaser om vart folk bor, vilka församlingar de bor i, åldrar, folkförflyttningar men även uppgifter om landområden, byggnader, kyrkor och liknande. Innan 2000 var ju Svenska Kyrkan ansvarig för folkbokföringen, och mycket av kunskaperna finns fortfarande på deras huvudkontor. Min fråga är helt enkelt om någon är intresserad av att ta upp den kontakten och ta del av vad de kan erbjuda. I vissa avseenden är deras data mer exakt än vad SCB har om befolkningen, eftersom den kommer från varje lokal församling direkt. Förslag på projekt som kan vara intressanta? --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 20 september 2012 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Det låter ju oerhört bra! Har de planer på att publicera dessa databaser på något sätt, på cd eller online eller så först? Annars kan vi väl inte tillgodogöra oss materialet? En Sveriges befolkning som sträcker sig längre tillbaks än 1880 och en dödbok som sträcker sig längre tillbaka än till 1901 vore oerhört bra om det skulle gå att få tillgång till. / Elinnea (disk) 20 september 2012 kl. 17.55 (CEST)[svara]
Jag kan fråga om databasen finns publicerad någonstans. Om den inte gör det kanske det går att bygga ett API som hämtar uppgifter automagiskt. Vad gäller publikationer så skriver de ju väldigt mycket. De ville att jag skulle ta med "Svensk Kyrkohistoria" i femtielva band, men det rymdes inte på pakethållaren. --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 20 september 2012 kl. 17.58 (CEST)[svara]
Gills "ett API som hämtar uppgifter automagiskt" som att uppgifterna är verifierbara? Blir inte det nånslags originalforskning? Vi kan väl inte ha med uppgifter som läsaren inte själv kan kolla upp och källor som bara vi kan komma åt genom nånslags automatisk interndealgrej, måste de inte vara publicerade? Eller? / Elinnea (disk) 20 september 2012 kl. 18.07 (CEST)[svara]
API't kan hjälpa till att peka ut rätt rader i en databas. Detaljer ur folkbokföringen har väl aldrig getts ut på bok vad jag känner till, men datan har varit tillgänglig för den som ansträngt sig att gå till rätt ställe. De har ju varit en del av en offentlig handling. -- Lavallen20 september 2012 kl. 18.15 (CEST)[svara]
Som svar på Elinneas fråga ovan om det går att få tillgång till äldre uppgifter den här vägen vill jag inflika att de gamla kyrkoböckerna i större delen av landet hade inlämnats till landsarkiven redan före relationsförändringen år 2000 och att det inte ens då fanns tillgång till uppgifterna på pastorsexpeditionerna. Så det saken nu kan gälla är i huvudsak aktuell information. Tostarpadius (disk) 22 september 2012 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Ja, men de nyare böckerna fanns kvar längre än så. Inlämnadet har tagit lång tid och omfattar det mesta av arkiven från tiden före 2000 (alltså även kyrkorådsprotokoll och dylikt). Men det hade påbörjats redan när landsarkiven upprättades. Tostarpadius (disk) 24 september 2012 kl. 03.07 (CEST)[svara]
Alla artiklar om personer bör ha {{STANDARDSORTERING:}}
Enbart ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ får användas. Bokstaven I med konstigt tecken över blir I (samma princip för E osv). Ü blir Y.
Om personen heter "Förnamn Efternamn" så ska den sorteras "Efternamn, Förnamn"
Om personen heter "Förnamn af Adelsnamn" så ska den sorteras "Adelsnamn, Förnamn af" (om det önskas sorteras annorlunda i kategorier för själva adelsätten så får Kategorinamn|sortering användas istället)
Om personen heter "Förnamn av Geografisk_region" så ska den sorteras "Förnamn av Geografisk_region"
Om personen är islänning och heter "Förnamn Förnamnson/dotter" ska den sorteras "Förnamn Förnamnson/dotter"
Så de ska alltså behandlas som isländska namn? Kan man i de fallen anta att artikelnamnet är skrivet rätt så att standardsortering = artikelnamn? /Hangsna (disk) 21 september 2012 kl. 22.35 (CEST)[svara]
Nej, det kan man tyvärr inte. Ibland är personerna mer kända här under omvänd ordning och har då (enligt WP:POMMF) döpts enligt personnamn familjenamn. Man får kolla om det står i början på artikeln (inom parentes). Exempel: Shigeru_Miyamoto. Ibland gör det inte det, och då får man kolla upp det på nåt annat sätt (Tomohiro Nishikado[15]). Moberg (disk) 21 september 2012 kl. 22.40 (CEST)[svara]
Hur hanteras dubbla efternamn, som i Gabriel García Márquez? Lämpligen som Garcia Marquez, Gabriel när det gäller spanska namn. Danskar med mellannamn kan ställa till med huvudbry: Vi har Rasmussen, Lars Lökke, men Hjort Frederiksen, Claus som befintliga standardsorteringar. Logiken i detta undflyr mig. Lsj (disk) 21 september 2012 kl. 23.06 (CEST)[svara]
Vilka regler gäller för transkribering till det begränsade alfabet som används för standardsortering? Att ü blir y och att ß blir ss har jag förstått, men finns det fler och är de dokumenterade någonstans? /ℇsquilo21 september 2012 kl. 23.43 (CEST)[svara]
Rimligtvis ska Ø sorteras som Ö. Men Æ borde bli Ä bara i nordiska namn - när æ förekommer i t.ex romanska språk så borde den snarare bli ae. Lsj (disk) 21 september 2012 kl. 23.51 (CEST)[svara]
Dessutom skall Johan Olofsson sorteras på J om det är ett patronymikon även i andra länder en Island. Är det däremot ett släktnamn skall Olofsson sorteras på O. Generellt sätt har personer före 1893 som haft -son-namn enbart haft patronymikon, men det finns flera släkter med sonnamn som går tillbaka ända till 1600-talet som Arfwedson och Claëson. Förhoppingsvis framgår det av artiklarna vad det handlar om, om man är osäker och det finns en standardsortering är det enligt min mening bättre att låta den ligga. Personligen tycker jag nog att arabiska namn som Abu al-Abbas Abd Allah al-Mamun ibn ar-Rashid är knepiga, men har hittils gjort som andra uppslagverk.--FBQ (disk) 21 september 2012 kl. 23.55 (CEST)[svara]
(red.konflikt) När æ förekommer i rikssvenska och finlandssvenska namn, som som t.ex. Uno Cygnæus, bör nog bli ae. För denna typ av namn brukar alternativa stavningar, som i detta fall Cygnaeus, vara vanligt förekommande. Ett annat problem är tyska personnamn som innehåller ö. Många av dessa personers namn stavas i vissa källor med oe och vad som är ”rätt” är knappast möjligt att svara på. Hur skall dessa sorteras?/Annika (disk) 22 september 2012 kl. 00.03 (CEST)[svara]
Zacharias Hæggström var ju faktiskt född Häggström, om det nu är ett argument. Ett annat problem blir ju medeltida personer. Skall de enbart sorteras på patronymikon, eller skall de sorteras på tillnamn om de använt sådana, eller kanske om de senare blev släktnamn, men inte? Om de skall sorteras på tillnamn skall rena vapenbeskrivande namn som "ginbalk till vänster" eller "tillbakaseende ulv" också vara sorteringsgrundande?--FBQ (disk) 22 september 2012 kl. 00.41 (CEST)[svara]
NE:s pappersupplaga sorterar allt dylikt som ae, t.ex. SAE; Saeb; Sæby; Sædén, Erik; Sæmundr Sigfússon, Saenredam, Pieter; Sæverud, Harald, SAF och hadza; Haeberlein, Roland; Haeckel, Ernst; haeduer; Haeffner, Johann Christian Friedrich; Hægebostad; Hæggström; Haeju; Hækkerup, Per; Haemanthus…/Annika (disk) 22 september 2012 kl. 00.57 (CEST)[svara]
Medeltida personer som använt ett äkta släktnamn brukar vad jag vet sorteras på detta. Personliga tillnamn sorteras inte på. Alltså: "Bonde, Tord" men "Ragvald Knaphövde". Vad gäller danska namn så tror jag att det bör vara "Lökke Rasmussen, Lars" (han skall inte kallas bara "Rasmussen" i löpande text) men jag är inte säker.
@Andejons Jo, ungefär så brukar NE, Svensk Uppslagsbok göra. Men man är inte helt konsekvent, och vissa som inte använt släktnamnet under släktnamns artiklarna. Exempel är ju Tord Bonde, vars son kallade sig Rörik Tordsson, vars son Tord Röriksson, var son kallade sig Knut Bonde, vilken i sin tur var far till konung Karl Knutsson. Det är svårt att vara konsekvent.--FBQ (disk) 22 september 2012 kl. 10.07 (CEST)[svara]
När det gäller danska namn skriver Catharina Grünbaum i sin bok Språkbladet att om efternamnet är ett -sen-namn använder man både mellan- och efternamn i löpande text, men om det är tvärtom använder man bara efternamnet. Om det finns ett bindestreck räknas alltihop som efternamn. Telefonkatalogen sorterar på efternamnet. Så långt Grünbaum.
NE verkar huvudsakligen sortera på de namn Grünbaum rekommenderar i löpande text, men det finns undantag åt båda hållen, såsom Andersen, Poul Nyboe och Andersen Nexø, Martin. Dawp verkar sortera på efternamnet, men jag har inte hittat någon dokumentation.
En grupp namn som inte nämnts ovan är brittisk adel. Oavsett om man tycker att artiklarna ska heta "Förnamn Efternamn Adelsnamn" eller "Förnamn Efternamn, X:te titel Adelsnamn" bör de nog sorteras "Adelsnamn, Förnamn Efternamn", åtminstone när det gäller äldre adel som fick titeln före eller under sin offentliga karriär. //Essin (disk) 22 september 2012 kl. 13.01 (CEST)[svara]
Får man fråga vilken som är poängen med att över huvud taget använda mallen {{STANDARDSORTERING:}} i artiklar om personer som ändå skall sorteras på sitt förnamn? /22 september 2012 kl. 15.57 (CEST)
Poängen är att den som går in efteråt och redigerar inte skall förvillas av att standardsortering saknas och därför lägga in en felaktig. Dessutom underlättar det för botarna vid listning. Tostarpadius (disk) 22 september 2012 kl. 16.06 (CEST)[svara]
Jag tror jag förstår, de jag har identifierat som patronymikon har jag skrivit det i redigeringskommentaren så kanske någon reagerar om de ser det och tror det är fel. En fundering jag stött på är Amina Kabafa’anu. ENWP sorterar som "Kabafaanu, Amina" alltså utan tecknet '. Hittar det dock inte dokumenterat nånstans att det ska plockas bort. Var det bara en slump eller ska det bort? Vissa tecken som inte är bokstäver tillåts ju, exempelvis tecknet: - i dubbelnamn. /Hangsna (disk) 22 september 2012 kl. 21.53 (CEST)[svara]
Under dagen har jag dessutom upptäckt att syntaxfel 37 (Artikelnamn med specialtecken och ingen STANDARDSORTERING) listar artiklar som (i alla fall vad jag ser) inte har något annat specialtecken än just ' så då kanske det stämmer att det inte ska vara med i standardsorteringen. /Hangsna (disk) 23 september 2012 kl. 21.56 (CEST)[svara]
Jag planerar att sätta Lsjbot på att skapa artiklar om svampar. Beståndet av svampartiklar på svwp idag är något magert, och skulle med enkla medel kunna utökas radikalt. Jag hittar inget naturligt diskussionsforum för ett sådant projekt, och har därför skapat ett eget: Användardiskussion:Lsjbot/Projekt svampar. Svampintresserade är välkomna dit för fortsatta samtal i ämnet. Lsj (disk) 23 september 2012 kl. 23.27 (CEST)[svara]
Önskemål om fotograferade/intervjuade personer på Bokmässan i Göteborg 27-29 septemberredigera
Som ett "Gemenskapens projekt" finansierar Wikimedia Sverige ett videointervjuprojekt på Bokmässan med användning av föreningens teknikpool (videokamera, riktmikrofon, stort videostativ m.m.). Detta blir litet av ett experiment, eftersom vi kommer att arbeta i en mycket rörig miljö. Det blir också tillfälle att ta stillbilder. Vi tar gärna emot förslag på "favoritintervjuoffer" som är viktiga illustrationsmässigt i artikelsammanhang. Sedan gör vi vad vi kan för att åtminstone få tag på några av dem. Skriv till exempel här: Användardiskussion:Boberger/Arbetsbänk_05. På Bok- och Biblioteksmässans webbplats finns uppgifter om vilka personer som framträder där. Boberger (disk) 25 september 2012 kl. 13.30 (CEST)[svara]
Tittar man på Wikipedias förstasida så är den äldsta aktuella artikeln Curiosity, som landade 5 aug. Näst äldsta är om Eid Al-Fitr 19 aug. Tredje nyaste 11 september (som i år igen handlade om tornen och inte Anna Lindh eller Chiles militärkupp). Det verkar inte vara så stor ruljans på de artiklarna. Jag är inte så insatt i hur och vilka som ändrar, men idag hade till exempel Tintin varit väldigt aktuell. Jag tror att Wikipedia skulle tjäna på att ändra de lite snabbare. Adville (disk) 25 september 2012 kl. 16.50 (CEST)[svara]
Ett kvalitetsprojekt jag har funderat på vore att börja se över alla artiklar som varit utvalda men som har förlorat sin status, och försöka höja kvaliteten i dessa så att de på nytt kan anses uppfylla kriterierna för utvalda artiklar. En åtgärd som skulle underlätta för den/dem som ville påbörja ett sådant projekt vore om den här listan kunde göras så komplett som möjligt. Jag lägger denna blänkare här i förhoppning om att någon eller några skulle tycka att detta vore en rolig utmaning. MVH//Idunius25 september 2012 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Lista över artiklar som inte redigerats på ett tag?redigera
Minns att jag, för nån månad sen såg en lista över artiklar som inte varit uppdaterade sedan 2007 typ. Eftersöker denna lista nu, kan någon ge mig länken? Hustop (disk) 26 september 2012 kl. 18.28 (CEST)[svara]
Den 7-11 augusti 2013 hålls den årliga Wikimania-konferensen i Hongkong. Det kan vara ett tillfälle att knyta kontakter med Kina och Asien i allmänhet, och det knappa året fram till dess lämpar sig för att utveckla sidor av svenska Wikipedia som har med Kina och Asien att göra. Här är några punkter och angreppsvinklar:
Kinesiska Wikipedia är sedan i våras den 11:e största, med svenska som 12:a.
Sven Hedin utforskade delar av Centralasien och Kina. Var han alltför nazistvänlig och hur hanterar vi det idag? Vilken vikt bör man lägga vid en forskares politiska sympatier? Se där en frågeställning, som lämpar sig att diskutera i Kina och Hongkong, detta "ett land, två politiska system".
Volvo-Geely är en nutida koppling mellan Sverige och Kina. En annan är kanske ABB:s inblandning i Tre raviners damm? Vad betyder fordon och vattenkraft för ett lands utveckling?
Taiwan, som har ett starkt Wikimedia-chapter, och är (?) en stor långivare till svenska staten.
Vietnam, som många svenskar tog särskild ställning för under Vietnamkriget och efteråt (pappersbruket Bai Bang). Hur har det gått med svenskt bistånd till Ostasien? Kan Sida vara en samarbetspartner?
Indonesien, som har ett starkt Wikimedia-chapter.
Korea, där det välmående Sydkorea nyligen gjorde sig påminnt genom Gangnam Style-videon. Men hur går det för Nordkorea?
Hej! Nu är vi farligt nära halvmiljonstrecket. Det lär nås nu under bokmässan (om inte redan i natt). Några av er/oss är på bokmässan och gör diverse saker (foto, video, annat). Vi har ingen monter i år. Finns något att skriva ut som man skulle kunna dela ut? Om det mot förmodan finns någon som skulle vilja ha info om Wikipedia/Wikimedia på papper och inte redan vet allt. Stort tack för tips till en tillfälligt hjärndöd wikipedian. :-)--Paracel63 (disk) 26 september 2012 kl. 23.48 (CEST)[svara]
Har vi nån 500 000 - glob som vi kan lägga upp? Kommer 500 000-strecket uppmärksammas på något sätt? Pukor, trumpeter, fyrverkerier, ballonger, tårta, nånslags firande? Vad har andra språkversioner gjort när de fyllt 500 000? Har något skickats ut i media? Har vi någon 500 000-glob på svenska att lägga upp på huvudsidan ens?/ Elinnea (disk) 27 september 2012 kl. 11.11 (CEST)[svara]
Jag har gjort en logga nu, men har fastnat på uppladdningssidan eftersom Wikipedias logotyp är upphovsrättsskyddad. Det finns inget alternativ för att ladda upp varianter av Wikipedias logotyp. -- [ jiˈesˌdeːo ]27 september 2012 kl. 14.14 (CEST)[svara]
Inte för att vara tråkig i all 500 000-eufori, men måste vi verkligen byta logo bara för att vi uppnår en för utomstående rätt irrelevant milstolpe? Vad säger 500 000 artiklar egentligen om oss? Kan vi bevisa att vi är heltäckande inom ett visst ämne? Det vore i så fall mer imponerande. Erfarenhet av gamla milstolpar visar att media och folk i allmänhet inte bryr sig om den här typen av milstolpar. Att byta logo känns mest självförhärligande och fånigt. Dessutom är 500k-loggan riktigt ful och påminner om vad man kunde åstadkomma med Wordart som rubrik till halvsunkiga högstadiearbeten i mitten av 90-talet. /Grillo (disk) 27 september 2012 kl. 15.21 (CEST)[svara]
Jag förväntar mig inte heller att någon i media ska bry sig om vårt 500.000-jubileum, men vi kan väl få lov att fira för vår egen skull? Är det självförhärligande att fira sin egen 50-årsdag? Tack förresten för din oerhört trevliga och konstruktiva synpunkt om loggan. -- [ jiˈesˌdeːo ]27 september 2012 kl. 15.28 (CEST)[svara]
Jag tycker det kunde vara trevligt att uppmärksamma det i logon. Även om inte media har så stort intresse för det så har Wikipedia många läsare som kanske inte hänger med i metadiskussioner och nyheter och som på så sätt görs uppmärksamma på det. Entheta (disk) 27 september 2012 kl. 16.01 (CEST)[svara]
Jag tycker absolut att vi bör uppmärksamma denna milstolpe med tillfälligt logotyp-byte, hur skall annars "vanligt" folk få reda på det? --Rasmus2827 september 2012 kl. 16.53 (CEST)[svara]
Grillo: "Självförhärligande"? Varför ska vi inte göra reklam för oss på olika sätt? För att alla redan vet allt om Wikipedia och redan är aktiva skribenter? Antalet artiklar är bara ett mått på "framgång" men ett väldigt lättfattligt och synligt sådant. Andra vill synas (Google firar med tårta idag). Kvalitetskriterier är mer värdefulla men svårare att räkna ut. Jag förstår inte uttrycket "en för utomstående rätt irrelevant milstolpe". Även NE skryter med antalet artiklar. I mitt tycke är det här ett utmärkt tillfälle att meddela media att vi nått en kvantitetsmässig milstolpe, samtidigt som vi informerar dem om hur många "NE-volymer" vi nu är uppe i, hur många av våra artiklar som är kvalitetsmärkta, hur många redigeringar vi gjort sedan starten, prata om vad vi vill utveckla vidare och prata om våra olika projekt (fotoprojekt, videoprojekt, regionala projekt, institutionssamarbeten…). Varför skulle vi inte göra det? Jag väntar även med spänning på den snygga logga Grillo kommer att tillverka (till vår 600 000-milstolpe?). ;-)--Paracel63 (disk) 27 september 2012 kl. 17.41 (CEST)[svara]
Ska vi betrakta detta som att konsensus är uppnått, eller? Vi måste väl se till att få upp den så fort som möjligt i sådant falll innan det blir inaktuellt. --Rasmus2827 september 2012 kl. 17.53 (CEST)[svara]
Framgår det på något sätt för läsarna varför det i så fall idag står 500.000 framför globen? Mer än längre till höger där det står antal artiklar alltså. Vi vill ju inte skapa förvirring. (Bara för att klargöra, jag tycker gott att vi kan köra med den utbytta ett tag) /Hangsna (disk) 27 september 2012 kl. 18.15 (CEST)[svara]
Jag har ingen direkt åsikt i frågan men om den ska användas tycker jag vi ska skriva "500 000" istället för "500.000" eftersom man normalt inte använder punkt för att markera tusental i svenskan. /Natox27 september 2012 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Snyggt! Jag kan leva med den där "osvenska" punkten, bara den kommer upp någorlunda snabbt. När det här är överståendet, kanske vi kan ligga lite före och producera globerna lite i förväg… Jag är inte lika bra designer som jiˈesˌdeːo, men jag ska hjälpa till med vad jag kan.--Paracel63 (disk) 27 september 2012 kl. 20.05 (CEST)[svara]
Om vi skall gå till bugzilla med en begäran om detta måste vi ju veta vilken vi skall ändra till, skall jag uppfatta det som att gemenskapen vill ha den senaste varianten? --Rasmus2827 september 2012 kl. 21.24 (CEST)[svara]
(Kapar tråden) När det ändå är på gång med ändringar så skulle jag vilja att den som det sen ändras tillbaka till görs lite bättre. Exempelvis den på ENWP är mycket skarpare än den vi har är. /Hangsna (disk) 27 september 2012 kl. 21.55 (CEST)[svara]
Jag vill bara uttrycka att jag tycker det är kul att vi kan uppmärksamma våra läsare och redigerare på den milstolpe vi nu uppnått tillsammans. Upp med en logotyp om detta! :) Vänligen, dnm(d | b)28 september 2012 kl. 00.01 (CEST)[svara]
Jag ser att det är konsensus men tycker det är synd att det blir en sån logga. Jag tycker det har varit skönt att slippa dessa specialloggor tidigare och jag hoppas att det här är ett undantagsfall.--LittleGun (disk) 28 september 2012 kl. 08.53 (CEST)[svara]
Jag tycker loggan var fin, och det är väl naturligt att vi uppmärksammar sådant här, lite extra "festligheter" vid nådda milstolpar för projektet skadar inte. Ser fram emot när vi också kan fira en större kvalitetsmässig sådan, t.ex 1000 utvalda artiklar. Höstblomma (disk) 29 september 2012 kl. 09.35 (CEST)[svara]
Med tanke på att nästan alla konton som registreras, är sådana som aldrig redigerar, är aktiva på helt andra projekt, eller skapas för att klottra/spama/trolla, så ser jag inte ngn poäng med att uppmärksamma sådana "milstolpar". -- Lavallen30 september 2012 kl. 17.14 (CEST)[svara]
Bugzilla:40582 ger lite tips på hur vi i framtiden skulle kunna ändra logotype själva, utan att gå till bugzilla varje gång. (Det tar tid varje gång.)
1. Vi kan aktivera filuppladdning igen, men begränsa det till ngn begränsad användargrupp, som får ladda upp vid särskilda tillfällen när vi är överens. (Som nu tex.) Man kan lägga detta tex i administratörers eller byråkraters användarrättigheter.
Har vi behov av lokal filuppladdning för andra ändamål? Att införa den för att kunna byta bild med några års mellanrum känns litet överdrivet. Jag tolkar tidigare diskussioner kring tomtemössa på jordgloben och liknande som att vi vill vara mycket restriktiva med detta.
För någon tid sedan (ett år?) diskuterades i anledning av URAA huruvida vi vill kunna använda europeiska bilder som är fria på den här sidan om pölen, men inte i USA. Juridiskt är det möjligt i de fall användningen skulle falla under fair use (inte ovanligt) och det är inte självklart att filer skall betraktas som icke-fria på svenskspråkiga Wikipedia för att de är ofria i USA (medan bilder som är ofria i Mexiko betraktas som fria här). Problemet är att Commons inte tillåter bilderna och lokal uppladdning skulle tvinga oss att hålla reda på vilka bilder som kan accepteras.
Med anledning av den pågående diskussionen om Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Brottslighet i media skulle jag vilja lyfta frågan om vad relevanskontrollmallen egentligen är till för. Tostarpadius skrev "Har ingen ifrågasatt relevanskontrollmallen på nära två månader ser jag det som naturligt att radera om den inte är uppenbart felaktig (men då borde faktiskt någon ha reagerat tidigare)" och "Om relevansen ifrågasätts måste det i fall som inte är helt uppenbara ges tid åt andra användare att påvisa relevansen. När så ej skett kan den i regel saklöst raderas". Det uppfattar jag som en mycket olycklig tolkning av mallen. Är den inte till för att be någon att kontrollera relevansen och att den som gör så helst skall vara någorlunda insatt i ämnet? Det kan ju vara jag som har fel. Men då vore det bra att veta det, så att jag kan sluta använda den aktuella mallen.
Du har helt rätt i att den kan användas för att utröna om relevans föreligger, precis som SFFR-processen kan tas till utan att den som anmäler förespråkar raderingar. I båda fallen framgår detta av motiveringen. Är denna formulerad som en fråga blir hanteringen en annan än om den innehåller påståenden. Jag tar själv till mallen när jag är tveksam och osäker på vad som bör göras. I de flesta fall kommenteras ärendena på diskussionssidan. Det är endast undantagsvis så inte är fallet. Tostarpadius (disk) 30 september 2012 kl. 23.52 (CEST)[svara]
Dina tumregler som att om mallen ligger en längre tid, om artikeln inte är kommenterad på diskussionssida eller om mallens motivering innehåller ett frågetecken eller ej skall den raderas är något som jag inte kan hitta någon diskussion om någonstans. --NERIUM (disk) 30 september 2012 kl. 23.58 (CEST)[svara]
Nej, allt kan inte diskuteras i det oändliga. Ibland måste det hända något också. Tyvärr ser vi alltför ofta fenomenet "mycket snack men litet verkstad" här. Principsamtal är viktiga, men allt bör inte regleras i detalj. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 00.05 (CEST)[svara]
I det kan jag bara instämma, men ibland måste det ändå fattas beslut. Åtgärdsmallar bör inte ligga hur länge som helst. Just relevanskontrollen är många engagerade i. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 00.15 (CEST)[svara]
Du menar väl att du inte instämmer med mig? Om du läser det jag skrivit ovan så kritiserar jag dig för att du inte sätter dig in i artikeln utan har tumregler som ersättning för att du har bråttom. --NERIUM (disk) 1 oktober 2012 kl. 00.19 (CEST)[svara]
Nej, jag håller med om att det inte är någon brådska utan vi har all tid i världen. Det är min principiella inställning. I konkreta fall går det dock inte alltid att handla utifrån den. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 00.22 (CEST)[svara]
Lite lustig debattstil du har när du alltid instämmer i första meningen för att sedan tycka tvärt om. Men nu är det utrett i alla fall. Även om du tycker att det är bråttom på wp så måste du ändå sätta dig in i de artiklar du tänker radera. Artiklarna, de som skapat artiklarna och de som mallat måste få en chans att bli korrigerade istället för raderade. Vilka artiklar som skall finnas på wp skall inte slumpen avgöra genom hurvida det finns frågetecken i mallen, diskussion på diskussionssidan eller om det av en slump inte finns någon som sett att artikeln blivit mallad på ett tag. --NERIUM (disk) 1 oktober 2012 kl. 00.33 (CEST)[svara]
Vi har all tid i världen, men likafullt kan jag inte vänta hur länge som helst med att svara här på Bybrunnen. Skulle vi inte haft arkivering efter fjorton dagar hade sidan snabbt svämmat över. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 06.27 (CEST)[svara]
Att vi har all tid i världen betyder inte att enskilda ärenden ska kunna bli liggande i evigheter. Om projektet inte rör sig framåt så spelar det ingen roll om vi har all tid i världen eller inte. /ℇsquilo1 oktober 2012 kl. 07.04 (CEST)[svara]
Jag kan bli lite less på att "vi har all tid i världen"-attityden används för att låta sånt som behöver åtgärdas ligga oåtgärdat i evigheter. Nej, vi har inte bråttom, men det betyder ju inte att vi bör sitta still och inte göra nåt, det leder ju ingenvart. Relevanskontrollen finns för att ge folk lite tid att visa relevansen, genom att leta upp mer material, källor etc som kan visa att artikeln är relevant. Man kan använda diskussionssidan för att argumentera varför en artikel har relevans eller ej. Man får ofta mycket god tid på sig, ofta flera månader. Om inget tillkommer och det råder konsensus mellan de som diskuterat på diskussionssidan att artikeln bör raderas, bör den raderas och om det råder konsensus att den bör behållas bör den behållas. I fall där oenighet eller tveksamhet råder kan artikeln tas till sffr. Vi har visserligen all tid i världen, men jag tycker att det är oerhört tråkigt att många åtgärdsmallar blir liggande i månader och år. Jag skulle vilja ha en snabbare process, inte att man behöver hetsa, men att ärendena inte bara blir liggande bortglömda i flera år. Jag tycker inte riktigt att man kan kalla det att "ha bråttom" om man tycker att en märkt artikel helst bör åtgärdas samma år som den märktes upp. Ofta ser man att många artiklar tyvärr inte åtgärdas förrän bilan tas fram, då det finns ett reellt raderingshot, först då blir det fart på de som tycker att en artikel bör behållas. Hade jag t.ex haft tid och ork tidigare uppmärksamma "Angelo äger" och fixat till den så som den ser ut nu, så skulle den nog inte behövt hamna på sffr öht. Jag (eller nån annan) borde ju ha gjort det för flera månader sen. Det är vad relevanskontrollen är till för. / Elinnea (disk) 1 oktober 2012 kl. 07.33 (CEST)[svara]
Bristande relevans är ju lättare att åtgärda än de flesta andra brister. Kanske borde vi radera uppenbart bristfälliga artiklar i större utsträckning. I fall med direkt felaktiga uppgifter som inte rättas bör vi definitivt göra det. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 07.53 (CEST)[svara]
Wikipedia rör sig knappast framåt om man raderar bra artiklar bara för att de har haft en mall ett tag. Det är innehållet och inte tidsaspekten som gör wikipedia bra. Naturligtvis skall man åtgärda artiklar så de blir bra. --NERIUM (disk) 1 oktober 2012 kl. 09.06 (CEST)[svara]
Att mallen legat länge visar att man knappast får hjälp att bedöma relevansen, inte att artikeln inte är relevant. Det förra betyder att man kan fatta beslut också i de fall man är såpass osäker att man gärna skulle ha hjälp, men inte att det självklart lutar mot radering. Författaren har ingen skyldighet att bevaka artikeln och om det inte finns diskussion tyder det på att ingen som känner sig kapabel att ta ställning sett artikeln. Radera om du klarar av att ta ställning, men annars måste du lämna den eller uppmärksamma andra. --LPfi (disk) 1 oktober 2012 kl. 11.39 (CEST)[svara]
Sedär. Ytterligare ett wp-verktyg man borde hålla sig ajour med. Tack, Elinnea, för att du uppmärksammade problematiken runt Angelo äger. Då jag kan franska och inte använder enwp som en oomtvistlig måttstock på relevans, var det hyfsat lätt att hitta i mitt tycke relevanta fakta/referenser till artikeln.--Paracel63 (disk) 1 oktober 2012 kl. 17.37 (CEST)[svara]
Gör redigeringsfönstret (lite) mindre plottrigtredigera
antalet accesser mot sv:wp ökade från september 2011 med 22% till 118 (15% via mobiler), all time high. Det är i slutändan läsarna bedömning som är måttet på om vi gör ett bra jobb, och just nu ser det mycket bra ut (men som Elinnea skriver, vi får av detta inte drabbas av hybris och förslappas i kvalitetsförbättringsarbetet).Yger (disk) 1 oktober 2012 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Kan de "robotkörningar" som gjorts (där man låter en robot hämta sidor direkt från Wikipedia istället för att göra sökningar i en databasdump) ha påverkat märkbart? /NH1 oktober 2012 kl. 11.39 (CEST)[svara]
Jag funderade på samma sak. Lsjbot ensam gjorde nog ett par miljoner accesser under september, när jag pysslade med kategoristatistik och annan massgenomgång direkt på wikin. Lsj (disk) 1 oktober 2012 kl. 13.46 (CEST)[svara]
Nog skulle det gå att porta botmjukvara till Android, om man ville. Men jag vet inte om någon faktiskt gjort det. Lsjbot kör fortfarande på PC. Lsj (disk) 1 oktober 2012 kl. 19.37 (CEST)[svara]
Fel, Uddevalla behandlar tätorten Uddevalla och skall därmed länkas till en:Uddevalla, Uddevalla kommun är den admionistrativa enheten som inte bara omfattar tätorten Uddevalla utan även andra områden och skall länkas till en:Uddevalla Municipality, Uddevalla stad var den administrativa enheten platsen ingick i före 1970 och behandlar därmed platsens administrativa historik. Uddevalla stad skall f.n. inte länkas någonstans då den (så vitt jag kan se) saknar motsvarighter på andra språk. --Rasmus2823 september 2012 kl. 22.08 (CEST)[svara]
Exakt. Det är den standard vi byggt upp. Svenska kommuner är vanligen så mycket större än bara den ort de namngivits efter. Därför ska ort och kommun alltid ha separerade artiklar. På en hel del andra språk har nu svenska kommuner och orter på samma sätt fått separerade artiklar. På senare tid har det även tillkommit artiklar om de tidigare kommuner som benämndes stad. Det är bra därför att det råder rätt mycket missförstånd och okunskap om detta. Detta har dock ännu inte spritts till andra språkversioner. --Andhanq (disk) 23 september 2012 kl. 22.56 (CEST)[svara]
Möjligen beroende på att man i många länder fortfarande har ytmässigt väldigt små kommuner, omfattande i många fall bara en ort eller del därav. Att skriva separerade artiklar om till exempel Frankrikes36 569 kommuner (varav ett antal obebodda) och sedan motsvarande om orterna skulle kanske inte vara särskilt meningsfullt, förutom det enorma jobbet. Men när det gäller övriga Norden, som har en struktur liknande Sveriges så är det genomfört vad gäller Danmarks kommuner och Norges kommuner. I Finland pågår omfattande sammanläggningar så det torde vara dags för ett likande upplägg för Finlands kommuner. --Andhanq (disk) 24 september 2012 kl. 09.44 (CEST)[svara]
En angränsande fråga - Kampen (kommun), liksom många av många liknande artiklar som skapats om utländska kommunder handlar om just kommunderna. Jag hade för avsikt att infoga lite om stadens historia i artikeln, men passar det egentligen? Interwikilänkarna verkar annars gå till just staden Kampen.--FBQ (disk) 25 september 2012 kl. 19.32 (CEST)[svara]
Det är nog svårt att få till en bra interwiki-struktur när förvirringen om kommun/stad/tätort finns. Titta istället på hur andra artiklar om holländska kommuner/städer ser ut här på svenska wikin istället. -- Lavallen25 september 2012 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Nederländerna har ju, precis som Sverige (fast ända sedan 1848) en enhetlig kommuntyp. Lagen erkänner inga "städer" i kommunal mening. Dock ligger ort och kommun oftast i samma artikel. Ett långsiktigt projekt vore kanske att separera dem även i där. --Andhanq (disk) 1 oktober 2012 kl. 23.34 (CEST)[svara]
16 oktober firar vi Ada Lovelacedagen med en gemensam skrivstuga. På plats i Stockholm för dom som kan och vill och på nätet för dom som inte kan eller vill ta sig till Stockholm. På den här sidan går det bra att lista artiklar som behöver skapas, utökas, städas eller allmänt ägnas lite omsorg åt. Temat för dagen är kvinnor inom naturvetenskap, teknologi, ingenjörskap och matematik. Tips om bra resurser, listor att utgå från, bra kategorier och annat nyttigt mottages tacksamt där. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 25 september 2012 kl. 23.59 (CEST)[svara]
Någon wikipedian i Malmö som vill anordna eller delta om jag arrangerar det samma här nere? Jag tror att jag kan hitta några geek girls som gärna skulle träffas fysiskt på samma sätt som i Stockholm men i Malmö. Få en genomgång och så börja testa att redigera och skriva. / Nina ninaboel (diskussion) 2 oktober 2012 kl. 22.15 (CEST)1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Om man vill ha en definition av allmänna begrepp inom logiken, så finns det en tämligen stor mängd uppslagsverk att välja mellan. Vad beträffar mer specifika sökord som de här nämnda Tautologi (logik), Teorem eller liknande blir ofta formuleringarna där, av utrymmesskäl, så allmänt hållna att informationsinnehållet ibland närmar sig noll. Undertecknad, som i Wikipedia har bidragit till de allra flesta artiklarna inom området logik har här velat motverka denna tendens och medvetet markerat en stil, som är av det mer precisa slaget.
Tyvärr är logik ett ämne, som kräver skärpa, stringens och känsla för distinktioner. Det är detta som är dess kvintessens och vill man göra avkall på exaktheten så blir resultatet ingenting annat än snömos. Det är dessutom tidsbesparande och effektivt att direkt få en klar och skarp definition av det begrepp man söker. Det är uppbyggligt och skönt att slippa läsa igenom en hel artikel för att någonstans kanske hitta dess kärna.
Marfuas beklagar sig över att hans omarbetningar har stött på patrull. Man kan förstå att han tycker att det är trist, men för att kunna hoppa in och propsa på radikala omskrivningar av de förefintliga artiklarna på detta område, så krävs det något mer än att man har skummat igenom en ABC-bok i ämnet.
Det olustiga med den pockande Marfuas' är trots allt inte hans uppenbart begränsade kunskaper på området, vilka kan avhjälpas, utan hans återkommande hot om redigeringskrig, om han inte får som han vill. Marfuas förespråkar en modell där man i ingressen plagierar allmänna uppslagsverk. Han vill klistra in dessas schablonmässiga och oftast stereotypa beskrivningar, inkluderande det sedvanliga latintugget. Därvidlag kan Marfuas räkna med mothugg.
Det här meningsutbytet fick mig att titta lite närmare på en några begrepp som har med logik och matematisk bevisföring att göra. En sak som behöver översyn är begreppet sats som utan att det klargörs någonstans används med olika men ändå närliggande betydelser inom logik och matematisk bevisföring. Då områdena är så närliggande och betydelserna olika bör detta klargöras bättre. Mick3 (disk) 2 oktober 2012 kl. 18.33 (CEST)[svara]
Sats i betydelsen "språklig sats, som uttrycker ett påstående" förklaras i artikeln Sats (logik).
Sats i bemärkelsen "härledd sats", det vill säga sådan sats, som inte är ett teorem berörs i artikeln Härledning. En sammanfattande artikel i ämnet saknas dock.
När du nu har upptäckt att en översyn behövs, så föreslår undertecknad att du skriver en riktigt klargörande artikel i ämnet.
Utan att ha dykt djupare ner i de olika versionerna av de båda artiklarna kan jag i vart fall konstatera att Marfuas sätt att formulera artikelingressena är det som stämmer bäst överens med svwp:s generella stilråd för hur sådana ingresser bör utformas. /FredrikT (disk) 2 oktober 2012 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Det var så den beskrevs i ngn av dessa spridda diskar. Stilmallar har en tendens att likna varandra och göra så det ser mer eller mindre lika ut på flera ställen. -- Lavallen2 oktober 2012 kl. 21.10 (CEST)[svara]
PS Vidare kan jag konstatera att Catullias bruk att som här anklaga andra användare för "ignorans" och "obefintlig kunskap" knappast är förenlig med Wikipedias krav på etikett i umgänget med sina medanvändare. Catullia kan säkert vara ytterst kunnig på logikens område, men det ger inte rätt att uppträda mästrande mot andra användare. /FredrikT (disk) 2 oktober 2012 kl. 18.39 (CEST)[svara]
Under den senaste veckan har den slumrande artikeln Tautologi (logik), av någon outgrundlig anledning, kommit att diskuteras animerat. Sidan har rönt ett intresse, som få eller ingen någonsin kunnat förvänta sig eller ens drömma om. Formell logik är ju ingenting som gemene man hyser någon större vurm för och inte en själ är förvånad över det.
Allt gott och väl, men plötsligt och i ett drag har artikelns hela diskussionssida försvunnit. Någon har känt sig manad att brådstörtat arkivera den. Endast rudiment återstår. När man tittar närmare på saken finner man att samma person helt nyligen och på liknande sätt förpassat motsvarande sida för artikeln Fermi-Dirac-statistik till glömskan. Åtgärderna motiveras med uttryck som: "Arkiverar osaklig diskussion. Ett alternativ är att radera.", "Arkiverar - men skulle även kunna radera osakliga personangrepp.", och liknande.
Vid något tillfälle tycks arkivarien möjligen ha drabbats av eftertankens kranka blekhet och lägger tillbaka ett utvalt inlägg. Han skriver: "Återinför sakligt diskussionsinlägg från arkivet.". Det kan man tycka är snällt.
Det är ju faktiskt helt suveränt att denna encyklopedi har en medarbetare, som har järnkoll på såväl formella logiska system som på kvantmekaniska diton och som dessutom är begåvad med en absolut blick för vad som är sakligt och vad som inte är det.
Granskar man uppstädaren ytterligare något, kan man få en viss aning om att ännu en diskussionssida kan ligga riktigt risigt till.
"Ett alternativ är att radera". Det är inte utan att man får en känsla av att någon bara sitter och väntar på bifall.
Instämmer i att detta ser märkligt ut. Har aldrig varit med om att man arkiverar inlägg som är mindre än en vecka gamla och i en diskussion som alltjämt pågår. Bör i mitt tycke återställas. /FredrikT (disk) 4 oktober 2012 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Själv får jag en känsla av dubbla konton. Fast nu var det kanske inte det saken gällde, utan diskussionssidor. Just dessa var onekligen ganska fulla av ordväxlingar med nedsättande ordval. Måhända är det inte standardförfarande att arkivera så fort, men diskussioner som mer handlar om person än sak kan nog lika gärna vila i arkivet. Instämmer dock i att radering inte skulle vara bra, då dessa diskussioner var upptakten till en blockering. //Romulus74 (disk) 4 oktober 2012 kl. 20.26 (CEST)[svara]
Jag plockade tillbaka årets diskussioner från det länkade arkivet. Också om en diskussion inte är uppbygglig så bör den finnas kvar tills saken är uppklarad (eller börjat samla damm). Vi brukar vara mycket restriktiva med att arkivera diskussionssidor för artiklar (se riktlinjen för motiveringar). Jag ser inte heller att en infekterad diskussion mår bättre av att den göms undan innan de inblandade grävt ner stridsyxan. Om grova personangrepp ingår är det bättre att ta bort eller stryka dem eller inläggen ifråga, enligt vår riktlinje för diskussionssidor. --LPfi (disk) 5 oktober 2012 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Skall alla kurser som finns på gymnasiet ha en egen artikel? Jag tycker att det verkr lite överdrivet eftersom de förändras hela tiden. Nu har vi en ny lärplan, förra planens artiklar blir då gamla. Sedan kan man då även fundera på om varje kurs på finska gymnasier med skall ha artiklar osv för att få det globalt.
Jag blev lite undrande över det när jag undersökte en artikel med plagiat från skolverket -Samhällskunskap 2. Adville (disk) 4 oktober 2012 kl. 12.44 (CEST)[svara]
Relevans finns väl för ämnet "Samhällskunskap". Ämnet och utbildning inom detta har funnits långt före nuvarande gymnasieplan m m. En allmän artikel om utbildningsämnet i skolan och som allmänkunskap torde ha hög relevans. Det innebär inte att man måste skriva om alla läroplaner som finns ett visst år, eller på en viss skola. Tyvärr är nuvarande artikel alltför begränsad och skulle kunna arbetas om, av någon med intresse för saken. Gärna då med internationellt perspektiv. Xauxa (disk) 4 oktober 2012 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Vi har hittills haft inställningen att inte heller alla kuser som ges på universitetsnivå är relevanta. De övergripande ämnena med etablerade namn bör dock vara det. Tostarpadius (disk) 5 oktober 2012 kl. 06.50 (CEST)[svara]
Universitetskurser ligger nog ännu risigare till, eftersom det kan finnas flera kurser, med olika namn och olika profil inom exakt samma ämne på ett och samma universitet. Gymnasiekurserna är åtminstone gemensamma för alla skolor som följer läroplanen.
Jag har själv varit ende eleven på kurser, där jag ändå har läst tillsammans med andra. Skillnaden har i praktiken bara varit namnet på kursen, och att jag läst en fristående kurs och de andra inom ett program. På pappret hade jag en filfacksinriktining på min kurs, medan mina läs-kollegor hade en teknisk inriktning. JAg borde kanske ha haft en annan examination, men det blev inte så... -- Lavallen5 oktober 2012 kl. 12.22 (CEST)[svara]
Suck, pinsamt dåligt! När man klickar "Help translate" kommer man till en sida där man kan anmäla sig som frivillig, inte till någon sida där man kan FIXA DE UPPENBARA FELEN som texten ovan är kryddad med:
"Wikimediastiftelsens Rapport" ska inte ha stort R på svenska. Smidigare språk är att vända på följden: "Månadsrapport från Wikimedia Foundation".
"Engineering report" heter inte "ingenjörsrapport" på svenska, utan "teknikrapport". Bättre är: "Månadsrapport från teknikavdelningen" eller "teknisk rapport".
Sammansättningen ska ha ett bindestreck: "Wikimedia Loves Monuments-appen".
Man bör undvika dubbla "om": Begäran om kommentarer rörande ...
"Arabiska" och "afrikanska" ska ha litet a när de står inne i en mening.
OK, I may consider renaming the "Help translate" link, which was indeed intended to mean "help with future translations". You can improve the existing translations by clicking "Edit" as usual, which leads one to this translation interface (click the "↓" links on the left hand side to change a section). Thanks! Regards, Tbayer (WMF) (disk) 5 oktober 2012 kl. 02.13 (CEST)[svara]
Det här är svenska Bybrunnen, så jag svarar på svenska. Jag provade översättningsgränssnittet, men gav upp. Det här spelet har bara förlorare. Om någon utomstående ska läsa den här svenska varianten av de månatliga rapporterna, så kommer wikipedianerna (ännu mer än idag) att framstå som en bunt pellejönsar. Det vore nog bättre att slopa den svenska översättningen om man inte har goda verktyg och en stadigvarande, duglig (förmodligen betald) översättare. --LA2 (disk) 5 oktober 2012 kl. 04.03 (CEST)[svara]
Hi LA2,
that's OK; for now I think I can still follow what you write in Swedish, but correct me if I misunderstood something. And apologies for replying (again) in English, but I think it is excusable given the topic.
The Foundation's developers are working on a project to improve the user interface for translations, see mw:Translation UX.
The "Wikimedia Highlights" are not meant to be an official, legal document. They aim to provide an opportunity for Wikimedians who can't read English to stay up to date on some of the most important recent events in the global Wikimedia movement. We have found that volunteer translators from the community are often able to avoid certain errors that commercial translators make, because they are more familiar with the subject matter. Of course I can't comment on the quality of this particular translation into Swedish, you would need to discuss that with the Wikipedians who provided it (Warrakkk, Ainali and Ludde23). But I'll note that "Highlights" was already translated as "Höjdpunkter" in the July and June issue.
Thanks again for your comments and your work to improve this translation.
Vad gäller själva översättningsverktyget måste jag säga att jag tycker att det oerhört lättarbetat. Kanske lite för lättarbetat då det verkar ha gått lite fort här. Kanske skulle man se till att det inte sprids förrän allt har markerats som korrekturläst (det finns en sådan funktion). Ainali (disk) 5 oktober 2012 kl. 07.51 (CEST)[svara]
Esquilo gjorde ett fantastiskt arbete vid riksmötets öppnande den 18 september och fångade många av våra riksdagsledamöter på bild. Många artiklar har nu försetts med dessa nytagna bilder, vilket var oerhört välbehövligt eftersom 72 % av artiklarna om riksdagsledamöter saknade bilder 28 augusti 2012. Dock är det så att många av personerna på bilderna fortfarande inte har identifierats (alla är inte riksdagsledamöter, det kan även vara andra partifunktionärer, anhöriga och diplomater) och det behövs fler skarpa ögon. Dina? Titta gärna igenom den den här listan och jämför mot riksdagens bilder på ledamöter och statssekreterare. Är det någon du känner igen? Följ gärna diskussionen på Wikipediadiskussion:Projekt fotografera riksdagsledamöter/Identifiering. / Elinnea (disk) 8 oktober 2012 kl. 08.38 (CEST)[svara]
Vitt på neonturkos kan var lite jobbigt för ögat. Kanske skulle man kunna välja lite lugnare färger och använda svart som textfärg så mycket som möjligt? / Elinnea (disk) 4 oktober 2012 kl. 09.47 (CEST)[svara]
Det står att önskvärt är att ingressen är en sammanfattning. Så är det på en:wp. Jag uppfattar att på sv:wp är det mer en begreppsförklaring och som sedan nämner det viktigaste om ämnet (dvs nära sammanfattning men ändå inte riktigt).Yger (disk) 4 oktober 2012 kl. 09.50 (CEST)[svara]
Jimmy Wales-citatet förtjänar en bättre översättning, tycker jag – särskilt som det inte bara används i broschyren utan lite här och där på och i Wikipedia/-media. Jag antar att det ursprungliga citatet är "Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge". För mitt lilla språköra går något förlorat när "every single person on the planet" (innebörd: "verkligen varenda") översätts till "varje människa på den här planeten".
Ett första förslag som kanske inte heller är bra: "Tänk dig en värld där varenda människa har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap."
Hmm, just det, "människa" och "mänskligheten" staplade ovanpå varandra. Tål att funderas på, verkar det. Jag tog mest upp det för att citatet används på så många håll – även om den inte kommer med i broschyren vore en bättre översättning en bra sak. /NH4 oktober 2012 kl. 10.29 (CEST)[svara]
Mina fem öre:
"Tänk dig en värld där varenda en på jorden får fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap" eller "Tänk dig en värld där alla på vår planet får fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap". Det är ju en översättning av ett citat, så planeten och att den fria kunskapen "is given" tycker jag borde nämnas.--LittleGun (disk) 4 oktober 2012 kl. 10.50 (CEST)[svara]
Sen är det väl vanligt att citat som en gång översatts språkligt felaktigt ändå sätter sig och blir ettablerat. Tex "Ont krut förgås inte så lätt" som snarare borde varit "Ogräs förgås inte så lätt".--LittleGun (disk) 4 oktober 2012 kl. 10.54 (CEST)[svara]
Det vore väl bra att hitta en översättning som både är korrekt i någon mening och klingar bra på svenska. Det innebär inte att den måste vara ord för ord. Det är väl tveksamt om bästa översättningen generellt av "on the planet" är "på [den här] planeten". På svenska säger man nog snarare "på jorden". Men ju mer jag funderar på det här desto mer inser jag att jag inte är någon vidare översättare :-/ /NH4 oktober 2012 kl. 11.06 (CEST)[svara]
Jag tycker man tappar lite om det bara står "vår ... kunskap". Därför ett försök att hitta "andemeningen" i texten: "Tänk dig en värld, där var och en av oss har fri tillgång till all kunskap i världen." –Xauxa (disk) 4 oktober 2012 kl. 12.35 (CEST)[svara]
Andejons översättning pekar emå i rätt riktning. Dock - vem syftar citatet på med ordet "vår"? "Har tillgång" känns bättre än "får tillgång". Men - och det är en annan fråga - jag har alltid tyckt att detta citat är lite motsägelsefullt, om man läser Vad Wikipedia inte är: Wikipedia är inte någon urskillningslös sammanställning av all världens kunskap. Janders (disk) 4 oktober 2012 kl. 12.40 (CEST)[svara]
Ja, citatet får kanske inte helt rätt fokus här eftersom att det är hela Wikimedias vision och inte bara Wikipediaprojektets. Men å andra sidan är det något av de mest kraftfulla och sammanfattande om vad rörelsen står för. Det här är ingen fjuttig förströelse, det är ett allvarligt försök att göra världen till en bättre plats. Att vi råkar ha kul när vi gör det är en bonus :) Ainali (disk) 5 oktober 2012 kl. 07.57 (CEST)[svara]
Meningen som pryder broschyren är inte Wikimediastiftelsens vision, utan ett (översatt) citat av Jimmy Wales. "Visionen" är annorlunda formulerad – se de sidor du själv länkar till. Formuleringen av visionen kanske också skulle behöva en bättre översättning. /NH5 oktober 2012 kl. 08.17 (CEST)[svara]
@Janders Wikipedia är inte någon urskillningslös sammanställning av all världens kunskap. är Användare:Habjs redigering och passar sig knappast till en broschyr. --NERIUM (disk) 8 oktober 2012 kl. 08.43 (CEST)[svara]
Jag är ledsen, men det påpekandet begrep jag inte. Enligt enl WP:inte är WP inte en samling av all världens vetande. Men ovanstående förslag utgår från en vision aom inneböär att vi alla får fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap? De båda ambitionerna krockar med varandra. Janders (disk) 9 oktober 2012 kl. 16.27 (CEST)[svara]
Jag vet inte om jag är den enda, men personligen är jag ganska less på detta fokus på "wikipedias grundare". Vad är det för idoldyrkan vi pysslar med egentligen eller är det någon egoboost Wales känner att han behöver? Jag började inte skriva på Wikipedia på uppmaning av herr Wales. Jag började skriva här av nyfikenhet och andras erfarenheter. Jag tycker att vi på affischer, i foldrar och liknande ska lyfta fram enskilda svenskspråkiga wikipedianers erfarenheter och syn på varför Wikipedia är viktigt, roligt och lärorikt! Sedan kan man väl ha den där som någon form av standardaffisch eller liknande om man vill, men det känns väldigt mycket som en framarbetad floskel för marknadsförning och inget som är sprunget ur själens djup. Vänligen, dnm(d | b)4 oktober 2012 kl. 15.01 (CEST)[svara]
Om det finns vältaliga svenskspråkiga Wikipedianer som vill ställa upp som affischnamn blir jag mycket glad! Kontakta mig här så sätter vi ihop något, för jag tror också att det lokala kan vara väldigt lyckat. Ainali (disk) 5 oktober 2012 kl. 08.16 (CEST)[svara]
Min huvudsida på svenska Wikipedia har idag fått ett mycket märkligt utseende. Högermarginalen har hamnat på vänster sida istället. Är det fler som också har samma problem? --Allexim (disk) 5 oktober 2012 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Hej! Jag kan medge att jag stundom sedan några månader tillbaks har haft tekniska utseendeavvikelser med huvudsidan genom att navigerings- och verktygslådeflikarna hamnar längst ner på sidan (är så just nu). Alla andra sidor jag besöker på SvWP fungerar normalt. På min inloggning bytte jag inte till det nya utseendet på SvWP när förnyelsen ägde rum år 2010, vet inte om det beror på det men något är det ju. /Mvh Vostok (disk) 5 oktober 2012 kl. 22.56 (CEST)[svara]
Nu är min huvudsida normal igen, utan att jag har gjort något överhuvudtaget. Är det någon som har återställt något eller ändrat något? Historiken visar att inga ändringar har gjorts sedan den 11 september 2012, så det hela ter sig mycket märkligt för mig! Lavallen uppmärksammade fenomenet den 21 juni 2012 och även en del andra efter det. Har detta även inträffat någon gång före det datumet? Mvh --Allexim (disk) 6 oktober 2012 kl. 08.32 (CEST)[svara]
För mig, aldrig före det vad jag kan minnas. Efter det har det kommit och gått men senaste månaden har det inte synts till för mig. (Rubriken "märkligheter" tycks tyvärr vara en helt klockren beskrivning.) /Hangsna (disk) 6 oktober 2012 kl. 09.18 (CEST)[svara]
Går inte in på huvudsidan dagligen, men jag kan inte minnas att jag sett att det varit ok ngn längre period sedan mitt första inlägg.
Mitt förslag till åtgärd är felsökning. Ta bort en sektion åt gången under några dagar. När det slutar strula, vet vi var felet ligger.
Om det innebär att vi inte får reda på vilken dag det är, vad som är en utmärkt artikel eller vad som är aktuellt, så spelar det mindre roll! Vi kan inte ha en huvudsida som ser lika illa ut, som om den vore vandaliserad! Hålla på och göra "nulledits" i mallarna, för att det ska funka i två timmar igen, är ingen hållbar lösning! -- Lavallen6 oktober 2012 kl. 10.04 (CEST)[svara]
Jag brukar heller inte besöka huvudsidan, men jag har stött på fenomenet i artikelrymden en gång. Då var det en interwikilänk till en språkversion med höger-till-vänster skrift som ställde till det. Kontrolltecknen för att byta skrivriktning blev inte rätt. /ℇsquilo6 oktober 2012 kl. 10.56 (CEST)[svara]
Denna sedan den 21 juni 2012 periodvis uppdykande felaktighet med svenska Wikipedias ansikte utåt; Huvudsidan borde åtgärdas. Instämmer därför med Lavallen! Mvh --Allexim (disk) 6 oktober 2012 kl. 11.12 (CEST)[svara]
Jag har stött på problemet i artikelrymden, i flera artiklar. Sen är det okey igen, utan att någon gjort något, vad jag förstår. Xauxa (disk) 9 oktober 2012 kl. 18.14 (CEST)[svara]
Hej på er alla!
Som en del i Wikipedia i utbildning tänkte jag att det kanske skulle vara smidigt att ha en portal med detta namn där det finns info om de olika skolor som deltar och vilka artiklar som det skrivs på i nuläget samt vilka artiklar som har varit en del av utbildningsprogram osv. Från denna portal länkas även vidare till varje skolas enskilda projekt. Hur känns detta som struktur för Wikipedia i utbildning eller finns det andra strukturer som är smidigare/bättre? Sophie Österberg (WMSE) (disk) 3 oktober 2012 kl. 11.40 (CEST)[svara]
Angående "vilka artiklar som det skrivs på i […] av utbildningsprogram osv." skulle man kunna använda något i stil med {{Refererad}}. En mall som, via diskussionssidan, delar upp i kategorier efter färdiga eller pågående artiklar. T.ex. {{wpiu|pågående=ja}} eller {{wpiu|pågående=nej}}. Även dolda kategorier i artiklarna skulle kanske kunna fungera. Eller, som du skriver(?), helt enkelt bara ha en lista/tabell på vilka artiklar som varit en del i projektet. Namnrymden portal är avsedd till introduktionssidor för övergripande ämnen, använd namnrymden wikipedia för projekt som de här (t.ex Wikipedia:Wikipedia i utbildning). Se upp med förväxling till WP:SKOLA. – GeMet [diskussion] 3 oktober 2012 kl. 16.21 (CEST)[svara]
Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan elevengagemang och motivation, och att det man arbetar med är, och upplevs vara "på riktigt". När jag har arbetat med Wp-projekt med elever/studenter har jag aldrig gjort det med "elevkonton" eller på annat sätt utmärkt deras arbete. Jag har alltid diskuterat det utförligt med studenterna, och de är emot att man gör så. De vill för det första stå på egna ben, inte särbehandlas på något sätt. De vill se själva hur Wp fungerar, och hur deras arbete bemöts på samma basis som alla andra. De känner också en stolthet i att vilja göra ett så bra jobb att ingen kanske märker att de är "elever". Den aspekten säger de själva är jätteviktig! Jag har alltid varit tydlig med dem att de måste vara beredda att skådas under samma lupp, och bemötas med samma krav, som alla andra som redigerar. Och det är precis det de vill. Jag tror inte att framtida elever kommer att resonera annorlunda, och tvivlar därför på at de skulle uppleva det som positivt att "hängas ut" i en portal. Vad är vinsten med det? Idunius3 oktober 2012 kl. 18.33 (CEST)[svara]
Tack GeMet för tips. @Idunius, andra pedagoger har använt elevkonton och detta har jag ingen vetskap om skulle ha minskat motivationen men det är absolut en risk att så är fallet. Det finns viss enkelhet om vi ska bedriva fadderverksamhet direkt riktad till utbildningsprogrammet och dess elever tänker jag mig. Dessutom förenklar det ju för WMSE om vi ska se att utbildningsprogrammet har tillfört skribenter, vilket blir svårare att visa på annars. Det är ju trots allt så att vi redovisar siffror till WMF och jag ser framför mig att det är enklare att visa vad ett utbildningsprogram bidragit med om det klart syns vilka som engagerats via detta program. Jag säger inte att det är den absolut bästa lösningen och detta är självklart något att vidare fundera på, dessutom är jag för oerfaren på Wikipedia för att veta om det på annat lika smidigt sätt går att se vad en skola eller ett visst antal elever bidrar med. 81.233.103.678 oktober 2012 kl. 09.44 (CEST)[svara]
Är det redovisningsstatistik som behövs? För WMF:s räkning? Isf brde ju en samarbetspartner inom utbildningsprojektet kunna få dela med sig av de uppgifterna direkt till Wikipedia i Utbildningen, om man av pedagogiska skäl inte vill ingå i en portal eller liknande. MVH//Idunius10 oktober 2012 kl. 05.54 (CEST)[svara]
Hur kan man dra ut statistik från en grupp av användare?redigera
Hur gör man för att få ut statistik från en grupp av användare? Ponera att flera användare ligger i en kategori för en grafisk region, som t.ex Kategori:Användare Umeå. Det skulle också kunna vara alla deltagare från en universitetskurs i datavetenskap, eller en studiecirkel om alla kyrkor i ett visst län. Finns det ett enkelt sätt att från en sådan kategori, eller grupp, dra ut antalet artiklar som uppdaterats, antalet artiklar som fått ny bild, mängden källor som lagts till, eller liknande? För kursledaren finns det ett behov av att hitta relevanta kvantitativa mått från elevernas, studenternas eller deltagarnas aktivitet. Har någon förslag på en smart lösning? --Jakob Hammarbäck (WMSE) (disk) 10 oktober 2012 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Vill bara påminna om att den sista deltävlingen i tävlingskavalkaden Svenska orter pågår denna vecka. Endast en person deltar hitills så det vore roligt om fler ville ansluta sig! Denna veckas tema är Västerås. Rasmus2810 oktober 2012 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Skapa och förbättra gärna artiklar om troliga pristagare, då många nog kommer söka information om dem här på Wikipedia efter tillkännagivandena. / Elinnea (disk) 8 oktober 2012 kl. 09.53 (CEST)[svara]
Jag har lagt in en källmall i artikeln då den saknar källor. När man översätter en artikel bör man ta med källorna också, och i bästa av världar ange att det är en översättning (även om jag inte tycker det är nödvändigt). dnm(d | b)9 oktober 2012 kl. 18.00 (CEST)[svara]
Att ange att det är en översättning, och varifrån, ser jag som nödvändigt av två skäl:
Det uppmärksammar läsaren på att den som lade in texten på svwp förmodligen inte har kollat originalkällorna själv.
Att inte ange det vore brott mot licensvillkoren cc-by-sa för originaltexten.
Om man översätter en hel artikel från en källa och sedan aldrig rör artikeln nämnvärt så fungerar det bra. Men efterhand utvecklas ju artiklarna (förhoppningsvis) och ibland skrivs de redan från början från flera källor, och då blir det rörigt. Jag ser det som en klart bättre och långsiktigt mer hållbar lösning att skriva direkt vid källorna vilka man inte har läst och att berätta var texten kommer ifrån som redigeringskommentar. Njaelkies Lea (d) 9 oktober 2012 kl. 19.20 (CEST)[svara]
Om vi skulle konvertera artikeln till svenska förhållanden så håller den inte måttet avseende verifierbarhet. Innebär det ni säger att ryska källor (på ryska alltså) skulle vara ok? Ymer (disk) 9 oktober 2012 kl. 21.04 (CEST)[svara]
Källor på ryska är lika OK som källor på engelska, spanska, franska, tyska eller andra språk. Artiklar ska i största möjligaste mån inte "konverteras" på annat sätt än att det är översättning och att sammanhangen stämmer överens med källorna.
@Lsj, naturligtvis har du rätt i det, men tanken faller ändå eftersom det inte framgår vad som är översatt. När väl artikeln växer och skrivs om bit för bit så försvinner originalet, men kanske källorna ligger kvar. dnm(d | b)9 oktober 2012 kl. 21.07 (CEST)[svara]
Haha, min franska, italienska, kinesiska med mera är också rostig. ;P Det är klart det är problematiskt när man inte kan kontrollera källorna mer än genom google translate (som översätter... ja, vi vet ju alla hur det brukar vara). Dock måste vi kunna erkänna källor på språk vi inte kan, om det inte är något väldigt anmärkningsvärt som kan ifrågasättas och därmed inte på ett rimligt sätt kan kontrolleras. Jag har inte läst artikel, men upplever du att det är så i det här fallet? Vänligen, dnm(d | b)9 oktober 2012 kl. 21.16 (CEST)[svara]
Språkens mångfald är viktigt, inte engelska eller svenska wikin enbart, jag anser att alla språk ska vara godkända som källor. Jag har sett källor som varit länkar via google translate, det tycker jag ser kladdigt ut och bör undvikas, även om det ofta är så många blir tvugna att läsa källan för att ta del av den. Men då det nästan alltid finns någon som kan språket, och då ett litet land som Sverige inte kan skriva om allt som händer i världen på svenska, så tycker jag att det bör finnas fler språk i våra referenser. För den som bara kan svenska och ryska, eller svenska och franska, är nog våra engelska referenser minst lika krångliga, men självklart är det bra om det går att referera samma uppgifter på fler språk, kanske kan det bidra till global synvinkel i vissa fall. C.Nilsson (disk) 9 oktober 2012 kl. 23.39 (CEST)[svara]
Självklart måste källor på alla språk godkännas. Något annat är otänkbart med tanke på det globala perspektivet. Det vore ren skandal om vi skulle inskränka oss till de(t) främmande språk de flesta svenskspråkiga kan. Vad gäller angivande av källa driver jag bestämt linjen att det är vad som faktiskt används vid artikelskapandet som bör anges i första hand. Allt annat är bedrägeri. Jag har blivit mycket besviken mer än en gång när jag upptäckt att en till synes väl källbelagd biografi är en ren översättning från enwp utan att detta på något sätt markeras i texten. Tostarpadius (disk) 10 oktober 2012 kl. 05.08 (CEST)[svara]
Då börjar vi närma oss en slags konklution (?); enbart wikipedia som referens vid bidrag eller ny artikel - utan angivande av källor - är inte ok, eftersom materialet inte kan verifieras. En översatt artikel från ex. ryska wikipedia är ok, förutsatt att källorna följer med och uppfyller kraven på verifierbarhet. Frågor, dock; hur ska själva översättningen kunna granskas? resp. om inte källan översätts, den i sin tur kunna verifieras? tar inte lika lätt på själva språkdelen som vissa av er andra. Ymer (disk) 10 oktober 2012 kl. 10.25 (CEST)[svara]
På samma sätt som en översättning från engelska och en engelskspråkig källa granskas och verifieras: Av en wikipedian med kunskap i båda språken.--LittleGun (disk) 10 oktober 2012 kl. 10.28 (CEST)[svara]
Sker denna påstådda granskning på ett systematiskt sätt redan idag? isf, hur går själva "certifieringen" till, dvs hur ska 'vem som helst' kunna avgöra att artikeln är översatt på ett adekvat sätt? Ymer (disk) 10 oktober 2012 kl. 10.48 (CEST)[svara]
Jag håller med Tostarpadius. Det är den källa som använts som skall uppges. Har man inte kontrollerat källorna bör de inte anges. Översatta artiklar med en lång källförteckning ger i flera fall ett falskt intryck av vederhäftighet. Principen om att inte använda wp som källa tillsammans med principen om att föra över källor vid översättningar leder mer till att man döljer att man använt wp som källa än att man undviker självreferenser. I syfte att bättre kunna granska hur påståenden i artiklarna underbyggs är det nog lämpligt att släppa lite på kravet att inte använda wp som källa och istället kräva att använd källa anges. Edaen (disk) 10 oktober 2012 kl. 10.42 (CEST)[svara]
Jag ser egentligen ingen skillnad på en artikel som har översatts från ett annat WP-projekt, och på artiklar som bygger på helt externa källor: Alla betydelsebärande uppgifter som presenteras på svenskspråkiga WP ska kunna verifieras i artikeln, med referenser till seriösa, trovärdiga och tillgängliga källor. D v s - om man översätter en artikel åligger det skribenten/översättaren att göra egna bedömningar av källornas kvalité, samt hänvisa till dem. Källornas språk är främst en fråga om tillgänglighet. Om man skickar med källor på språk som är svårtillgängliga för de flesta sevenskspråkiga kan man, sedan man själv har granskat källan för att försäkra sig om att den är relevant och korrekt angiven, förklara källan på svenska med en liten not. Janders (disk) 10 oktober 2012 kl. 11.33 (CEST)[svara]
Exakt, och alla artiklar som skapas, skapas osystematiskt av ocertifierade användare och nagelfars av ett okvalificerat kvalitetssystem. Välkommen till Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera..--LittleGun (disk) 10 oktober 2012 kl. 12.22 (CEST)[svara]
(redigeringskonflikt) Håller med Janders, Tostarpadius, Edaen med flera. Har råkat ut för konstiga påståenden i översatta artiklar, där det visat sig att uppgifterna kommer från klotter i den översatta artikeln. Som källa anges en artikel som översättaren inte läst. Alla översättningar bör accepteras oavsett språk, men om en annan wikipediaartikel är källa skall detta anges - inte wikipediaartikelns källor. I övrigt har jag inga synpunkter, men en översättning av en annan språkversion bör alltid anses vara en sämre källa än att gå direkt till ursprungskällan.--FBQ (disk) 10 oktober 2012 kl. 12.25 (CEST)[svara]
(avindenterar) Jag tycker att slutsatserna i diskussionen spretar åt lite olika håll och kanske även drar sig bort från det som varit kutym. Följande borde vara punkterna det gäller, och som måste uttryckas klart (skriv ut det självklara):
Har en annan wikipediaartikel använts som utgångspunkt, ange detta i artikeln med hjälp av översättningsmallen. (Huruvida denna notering ska läggas ovanför eller under rubriken ”Källor” är meningarna delade om. Jag tycker det bör ligga som en notering över, som en upplysning, men några användare flyttar gärna in mallen under rubriken "Källor".)
För över de referenser du anser vara relevanta till den svenska översättningen. Har du läst/kollat referensen mot uppgiften i artikeln, så lägg till noteringen ”läst 20XX-xx-xx”, har du inte kollat källan så stryk motsvarande ”läst”-uppgift i referensen, dvs uppgiften om att den andra språkförfattaren hade läst källreferensen. I mallen webref heter det ”hämtdatum=”.
Ska man arbeta vidare med en artikel, så är uppgiften om utgångsmaterialet för översättningen värdefull, man kan då ”koppla över” och gå in och undersöka djupare. Att föra över referenserna, även om man inte har kollat själv, gör det lättare för kommande författare. (Och så bör man kunna göra, för enligt Wikipedias maximer behöver man inte göra allt klart själv:)
Gör du en översättning, så markera detta med översättningsmallen, däremot bör man inte ange en annan wikipedia-artikel som enda ”källa”, utan angivande av referenser och utan att ange ur vad texten har skapats. Xauxa (disk) 10 oktober 2012 kl. 13.12 (CEST)[svara]
Min uppfattning är att man skall ange den källa man läst. Är den dålig så är det bra att det framgår. Att använda andra wp-artiklar som källor under angivande av dessas källor gör att artikeln utger sig för att ha en trovärdighet den saknar och bedömningen blir så mycket svårare. Principen borde vara att aldrig ange andra källor än de man själv kontrollerat. Jag ändrade Wikipedia:Källhänvisningar i enlighet med detta. Edaen (disk) 10 oktober 2012 kl. 13.20 (CEST)[svara]
Har flera gånger vid översättningar blivit varse att det som påstods stödjas av källor, inte riktigt gjorde det när jag kontrollerat. Slentrianmässigt flytta över sådana källor är jag därför skeptisk till. Det behöver inte vara klotter eller avsiktlig vinkling som gjort att det blivit fel, utan helt enkelt alltför vidlyftig tolkning av de påståenden som finns.
För några år sedan översatte jag artikeln om Tarzanfilmernas Cheeta. Huvuddelen av källorna var amerikanska tidningar från 1930- och 1940-talet oåtkomliga för mig med mindre än att beställa från deras arkiv för att kontrollera faktauppgifter. De flesta av dem handlade om vilka apor som spelat Cheeta genom tiderna, en stor del av artikelinnehållet. Ska alltså den listan egentligen inte finnas här, eftersom översättaren (jag) inte har haft tillgång till ursprungskällorna? --MagnusA10 oktober 2012 kl. 13.29 (CEST)[svara]
Det ser ut som att den svenska artikeln bygger på andra källor än enwp. Artikeln på svwp ger enwp som källa med permalänk. Den artikelns källor finns i artikeln på enwp. Edaen (disk) 10 oktober 2012 kl. 13.38 (CEST)[svara]
Jag håller inte alls med Edaen i denna fråga. Kanske beroende på att jag inte ser artikeln som färdig, utan som ett arbetsmaterial för andra att fortsätta med. Om jag då inte skulle föra över uppgifterna så måste någon annan först hitta dem och sedan göra jobbet. Varför inte göra det på en gång, när man ändå är i farten. Lite hjälper det artikeln framåt. Visst skulle man kunna markera olästa källor på något sätt, men det tror jag inte på, hela Wikipedias arbetssätt innebär att många tar många små steg, för att röra sig framåt. Nu verkar det finnas en önskan att bygga upp barriärer här och var i arbetet. Artikeln har inte trovärdigheten i detaljerna förrän man kollat just detaljerna. Det är så man får använda Wikipedia i skolan, som en inkörsport till att hitta uppgifterna, inte alltid att lita på dem. Xauxa (disk) 10 oktober 2012 kl. 13.40 (CEST)[svara]
Det är mer "vidare läsning" än källor. Meningen är inte att bygga upp barriärer utan omtanke om trovärdigheten. De källor som finns i ursprungsartikeln kommer man åt genom permalänken eller möjligen en not. Som jag skriver nedan uppfattar jag överförande av ursprungsartikelns källor som ett försök att kringgå problemet med att använda wp som källa. Jag ser hellre att man släpper efter på den punkten. Edaen (disk) 10 oktober 2012 kl. 13.47 (CEST)[svara]
Det problemet har jag dock upplevt ett flertal gånger även vid icke översatta artiklar. Att artikeln översätts ger den inte automatiskt sämre trovärdighet än förlagan (förutsatt att man inte är hopplös på översättningar). Jag tycker det är förhastat att gå in och ändra riktlinjer efter egen åsikt medan diskussionen fortgår (re Edaen). Njaelkies Lea (d) 10 oktober 2012 kl. 13.41 (CEST)[svara]
Ok. Väntar med ändringen.
Det finns en välgrundad motvilja mot att använda wp som källa på wp. Men, översättningar är till stor del just det. Genom att föra över källorna som källor döljer man problemet. Edaen (disk) 10 oktober 2012 kl. 13.47 (CEST)[svara]
Jag uppfattar det som akademisk standard att det inte är ok att ange andrahandskällor som om man läst dem. Enl. Umeå universitetsbiblioteks hjälpsida för hur man skriver referenser: Du bör undvika att använda dig av sekundärkällor och i första hand gå till primärkällorna (originalkällorna). Om Du använder dig av sekundärkällor ska primär - och sekundärkällan och år anges i källhänvisningen i den löpande texten. se Referenser Harvard och nedan.[16] Hänvisar man till sådant man inte läst måste man uppge det. Som exempel ges bland annat (från samma källa) (Kullberg 1832, refererad i Svensson 1981, 72). Något liknande kunde vi kanske ha här? Edaen (disk) 10 oktober 2012 kl. 14.43 (CEST)[svara]
Så är det absolut, när man författar en artikel. Jag tycker dock att det är stor skillnad på att helt enkelt byta språk på en artikel och att författa en artikel. Njaelkies Lea (d) 10 oktober 2012 kl. 14.59 (CEST)[svara]
Översättningar mellan wp:s språkversioner har ingen klar avgränsning mot en ny artikel som bygger på den andra som källa. Det framgår även av {{översättning}} där det står helt eller delvis. Edaen (disk) 10 oktober 2012 kl. 15.09 (CEST)[svara]
Jag tycker det allra viktigaste är att man är tydlig med det man gjort. Har man använt en Wikipedia-artikel på ett annat språk som källa, så ska man ange det. Det är ingen bra källa, men det är trots allt, hur man än vänder och vrider på det, en källa. Om nån använder en annan språkversion som källa, men mörkar med att lägga in det, för att det anses fult att använda andra språkversioner som källa så är det ett mycket större problem än om man anger det. Finns den där så kan man gå till den angivna språkversionen, leta rätt på den användare som lade in den faktauppgiften på det språket och fråga varifrån han eller hon hämtat den. Alltså, använd inte andra språkversioner av Wikipedia som källa, men om du gör det, tala om att du gjort det. När det kommer till översättningar så bör man ange även det, så att läsaren kan gå till originalspråket och fråga de användare skrivit artikeln ursprungligen och läst källan om det är något man undrar över. En översättare som översätter en bok från t.ex engelska till svenska hoppar ju inte över att ta med källförteckningen eller går och letar upp dessa böcker själv och sitter och går igenom det. / Elinnea (disk) 10 oktober 2012 kl. 17.56 (CEST)[svara]
Fast då förstår jag inte vitsen med att ange att artikeln är en översättning från "annan" wikipedia. Om jag skapar en artikel från ex. ryska wp - genom att översätta den såklart - och lägger till de "ryska" och översatta källorna, så är den ju ny och fräsch på direkten. Varför ska det då anges att den har annat ursprung? Ymer (disk) 10 oktober 2012 kl. 19.35 (CEST)[svara]
Just det problemet kan man iofs lösa på andra sätt än genom en notering i själva artikeln. Det går t.ex. bra att ge en länk till ursprungstexten som en redigeringskommentar – upphovsmännen anges ju normalt i historiken och inte i artikeln. /NH10 oktober 2012 kl. 20.39 (CEST)[svara]
Den märkningen ser jag som felaktig. Endast artiklar som saknar källangivelser bör markeras på detta sätt. Översättningar har källor, vilket ju tydligt framgår av nämnda artikel. Hur trovärdiga de är, det är en helt annan fråga - det får faktiskt läsarna bedöma. Därmed inte sagt att vi kan godta vilka hänvisningar som helst. Tostarpadius (disk) 11 oktober 2012 kl. 04.54 (CEST)[svara]
Jag håller inte riktigt med om att man kan jämföra med vanliga översättningar. En vanlig översättning handlar ofta om att man sätter tillit till originalförfattaren som en trovärdig uppgiftslämnare, ofta hänvisar man till verkets bemötande på originalspråk. Här finns ingen författare, eller snarast flera olika anonyma författare. Det handlar inte heller om en enhetlig översättning. Utan större eller mindre delar av en artikel som utgör en översättning, hur stor del varierar beroende på hur många andra som redigerar artikeln. Jag vill inte förbjuda översättningar, något som jag vet att det delvis uppfattades som jag pläderade för i samband med att frågan var uppe för några år sedan - jag tycker dock att det är viktigt att det tydligt framgår när personen som gjort redigeringen läst källan och när personen inte gjort det, samt att översättningar är sämre källor än att gå direkt till originalkällan. Sedan har svenskspråkiga wikipedia många betydligt svagare källor och hundratusentals artiklar som helt eller delvis saknar källor, vilket i sådana fall är ett större problem.--FBQ (disk) 11 oktober 2012 kl. 08.39 (CEST)[svara]
Våra översättningar är sällan egentliga översättningar, av många orsaker. Jag tror ändå vi bör skilja mellan en artikel som i huvudsak är översatt eller bygger på en annan språkversion och att använda andra språkversioner som källor för enstaka uppgifter.
Wikipedia skall ogärna användas som källa för enstaka uppgifter. Om uppgiften är källbelagd på den andra språkversionen kan man gå till ursprungskällan. Om källa saknas eller källan är svårtillgänglig är det mycket möjligt att uppgiften inte kontrollerats i den ursprungliga artikeln, åtminstone inte i nuvarande form (en permanent länk till en redigering där uppgift och källa läggs in samtidigt är mindre problematisk, då kan man använda "Kullberg 1832, [diff refererad i Wikipedia xxxx]").
Att ta bort källorna då man översätter en artikel gör det krångligt att komma åt dem. Om man ifrågasätter vad som helst som saknar källangivelse i artikeln måste man då antingen gå till ursprungsartikeln och försöka hitta det ställe som eventuellt använts för att sedan kontrollera ursprungskällan - eller också botanisera fram och tillbaka i historiken för att lista ut vilka ändringar som eventuellt har samband med översättningsmallen.
Källorna bör alltså finnas kvar efter översättning. Det vore mycket bra om källorna skulle märkas upp på något sätt, så att man vet att de inte kontrollerats i samband med formulerandet av den nuvarande texten (det är också i idealfallet möjligt att källan stödde uppgiften bara givet en viss nyans, som kom bort vid översättningen). Vi har för närvarande inget etablerat system för det.
Den bästa lösningen jag sett föreslås är att använda ursprungsmallen (med "som använde följande källor") som rubrik för en skild referenslista, därifrån källor kan överföras till den egentliga referenslistan allteftersom de kontrollerats. Det lyckas med <ref group="en-wp">källhänvisning</ref> och en skild <references group="en-wp"/> (eller motsvarande med <ref group="en-wp" name="xxx">).
Jag anser tvärtom att okontrollerade källor i regel inte bör finnas med, eftersom det är den andra wikipediaartikeln som är den faktiska källan. Givetvis kan det finnas undantag, som när man tar med utförliga diskussionsnoter med mera. Däremot är det mycket viktigt att den permanenta länken är med och då inte endast i en redigeringskommentar utan som hänvisning i anslutning till artikeln. Jag har ibland lagt ner mycken möda på att leta mig tillbaka i historiken på enwp för att fram uppgiften i efterhand. Det är värt besväret, eftersom det då blir korrekt, men det är givetvis mycket enklare om det läggs in från början. Tostarpadius (disk) 11 oktober 2012 kl. 11.51 (CEST)[svara]
Jag håller med – när vi översätter en artikel från någon annan Wikipediaversion vet vi inte hur noggrann författaren (eller hens kollegor) varit. Tar man med okontrollerade källor skänker vi artikeln en repektabilitet som den inte förtjänar. Värsta möjliga scenario är att vi på det sättet vidarebefordrar felaktiga uppgifter i flera led, där man i alla leden tänkt likadant: "Står det på Wikipedia är det sant. Personligen är jag mycket tveksam att över huvud taget basera en artikel huvudsakligen på vad som stått i en annan Wikipedia; själv gör jag det aldrig. / TernariusD11 oktober 2012 kl. 12.06 (CEST)[svara]
Jag delar LPfi:s syn ovan. När jag översätter artiklar (undviker oftast det eftersom det vanligen är enklare att skriva om ifall man faktiskt bara vill ha med det som är källbelagt) så anger jag originalets källor, men markerar också om jag inte har haft möjlighet att kontrollera dem. Det handlar i så fall primärt om tryckta källor. Det är sant att jag inte vet hur duktig originalförfattaren har varit på att återge källan, men det vet jag å andra sidan inte heller när jag i en svensk artikel arbetar vidare på ett resonemang som bygger på en källa som någon infört där. /Dcastor (disk) 11 oktober 2012 kl. 13.18 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) I princip kunde jag hålla med - om det inte i praktiken var annorlunda. Vår version av Wikipedia är inte klart bättre än de som man i allmänhet översätter från. En översatt artikel är förhoppningsvis i regel minst lika bra som genomsnittliga motsvarigheten här som inte är en översättning (man översätter helst bra artiklar), också i fråga om hur väl källorna kontrollerats. Översättaren bidrar självklart med sin auktoritet, men den som ofta översätter dåliga artiklar eller får med felaktigheter kan knappast upprätthålla mer auktoritet än den som skriver dåliga artiklar.
Problemet med ursprungsmallen som jag antydde ovan är att det är väldigt oklart vilka delar av den svenskspråkiga artikeln den syftar på. För att skilja mellan information hämtat från annan språkversion och klotter som lagts till efteråt måste man analysera historiken - vilket blir svårt om översättningsarbetet inte slutförts på en gång (t.ex. om andra förbättrat översättningen).
Respektingivande referenslistor är ett problem om läsaren tillerkänner dem auktoritet. Felrefererade källor är dock ett så stort problem att jag inte kan se tilläggsproblemet med översättningar som väsentligt. Mycket viktigare då att man lätt kan kontrollera källan[de-wp 1] själv. Ett annorlunda utseende på själva noten låter dem som känner systemet lätt se vilka noter som har kontrollerats.
Jag tycker att vi visst kan ha politk- och historie-mallarna högst upp, i de flesta artiklarna (utom de om olika ämbeten) så är det inte någon infobox som kan läggas in. --Rasmus2812 oktober 2012 kl. 14.57 (CEST)[svara]
Det finns ju en hel del verktyg till Wikipedia som är mer eller mindre kända. Men är det någon som vet nån finess eller verktyg som erbjuder inline-redigering? Det vill säga typ att man dubbelklickar på ett textavsnitt eller rubrik och kan redigera detta direkt från artikelsidan utan att behöva gå till en ny sida med hela artikelns innehåll? //Mippzon (disk) 12 oktober 2012 kl. 15.41 (CEST)[svara]
WMF:s utvecklare håller på med en sådan funktion. Det tar lite tid eftersom tekniska wikipedianer lägger in mallar i mallar, bilder i mallar, tabeller i allt möjligt och blandar HTML med wikikod. Det går att kika på en experimentellsida här. Klicka på "redigera"/"edit" och redigera direkt på sidan. Coolt, va?//Hannibal (disk) 12 oktober 2012 kl. 15.49 (CEST)[svara]
Ah, så fint! Jo, tekniskt kan det nog vara lite klurigt när "wikikoden" inte är så ren som den kanske borde? Men ser riktigt trevligt ut. Ser fram emot att se det implementerat. Känner ni till någon tidsram kring när det ska vara implementerat? //Mippzon (disk) 12 oktober 2012 kl. 16.03 (CEST)[svara]
Tonårspojkar och bibliotek - en komplex relation, bloggar Örebro-bibliotekarien Peter Alsbjer. Bland ungdomar som besöker bibliotek tycks det omvända könsförhållandet råda, mot vad som gäller skribenterna i Wikipedia. Blogginlägget länkar till några intressanta uppsatser. Kanske borde vi inrikta oss på att rekrytera nya skribenter bland just biblioteksbesökarna? --LA2 (disk) 2 oktober 2012 kl. 00.17 (CEST)[svara]
Då ligger jag rätt i tiden! Intresserade av att komma dit för att hjälpa till med workshopen är välkomna. "Föredraget", som är stöd för mig när jag pratar skrivs färdigt i morgon, men ni får gärna lägga till och ändra eller ge tips. (Biblioteket har annonserat i tidningen Södra Sidan, så vi får hoppas det kommer några) Adville (disk) 2 oktober 2012 kl. 00.22 (CEST)[svara]
DEt var härligt att läsa den lust som fanns där bland kvinnorna och männen om att skriva. Även kul att se att några genast gav sig in i artikeln kvinna och pillade lite. Hoppas det ger en del med den gruppen, men uppmärksamhet har det i alla fall blivit! Adville (disk) 13 oktober 2012 kl. 02.12 (CEST)[svara]
Lsjbot har nu på några få dagar skapat över 27 000 artiklar om svampar, imponerande och bra! Men hur fungerar det med patrulleringen nu. Föra omgången skapades runt 500 om dagen vilket var möjligt bläddra förbi, men 27000?Yger (disk) 12 oktober 2012 kl. 12.22 (CEST)[svara]
Klotter- och tramsartiklar samt artiklar om uppenbart irrelevanta ämnen riskerar att snabbt försvinna långt ner på "Nya sidor" och därigenom ej upptäckas. Jag har hittat en del dylika genom att bläddra ner långt där. /Annika (disk) 12 oktober 2012 kl. 12.39 (CEST)[svara]
Jag tittade på några av artiklarna och upptäckte bland annat att det om många svampar står att de beskrivits av "H. Magn.", även i löpande text. Efter lite googlande finner jag att den skyldige hette Hugo Magnusson. Jag är själv inte kompis med någon bot, så det känns övermäktigt att gå in och ändra det manuellt i alla artiklar. Det kanske är lättare för någon annan? Om inte annat kanske det går att åtgärda när nya artiklar om svampar beskrivna av H. Magn. skapas?--Skogsfrun (disk) 13 oktober 2012 kl. 16.46 (CEST)[svara]
Databasen som boten utgår från har auktorsnamn förkortade. Boten försöker uttyda förkortningarna mha Lista över auktorsförkortningar inom växttaxonomin, men jag noterar att H.Magn saknas där. Enkelt nog att byta ut H.Magn mot Hugo Magnusson, tar väl ett antal timmar för en bot att leta igenom alla svampartiklar. Lsjbot kan göra det så småningom, men har fullt upp ett tag framöver. Inför framtida körningar kan det läggas till i auktorslistan, men Lsjbot håller redan på med sista omgången svampar, och jag avbryter ogärna mitt i körningen. Lsj (disk) 13 oktober 2012 kl. 18.21 (CEST)[svara]
Hur gör man för att låsa upp en blockering för att det har skapats för många användarkonton från samma ip? Jag håller på att skapa konton med en klass för att starta ett projekt, men det tog stopp efter 6 skapade konton. Nu sitter vi fast... Adville (disk) 5 oktober 2012 kl. 11.13 (CEST)[svara]
Det diskuterades några månader sedan på cultural parnters mailinglista och dokumenterades på meta:Mass_account_creation. Där finns två möjligheter: Att vara i gruppen Kontoskapare. Enligt Special:Grupprättighetslista finns där ingen mendlem på svwp just nu, men administratörer kan ge dig rättighet utan problem. Eller att fyller en bug i Bugzilla där du meddela IP adressen och där kan teknikerna lyfter gränsen upp till 300 per dygn. --Prolineserver (disk) 5 oktober 2012 kl. 14.38 (CEST)[svara]
Ska vi börja använda ytterligare en användargrupp bör vi nog diskutera igenom det rätt noga först och därefter, om så blir fallet, få till att kunna hantera det lokalt. Fungerar Lavallens förslag ovan bra, så är det en bra början tills behovet av att själv kunna skapa många konton samtidigt blir mer utspritt. --MagnusA5 oktober 2012 kl. 14.53 (CEST)[svara]
Annars skulle ju kontoskapar-befogenheten kunna utdelas som vi gör med undantagen från ip-blockering-gruppen, d.v.s. till de personer som behöver det, i detta fallet kursledarna. --Rasmus285 oktober 2012 kl. 14.57 (CEST)[svara]
Jag skulle gissa att majoriteten av de användare som skulle ha användning av funktionen redan är administratörer. Om ngn behöver vara tillfällig "kontoskapare", tycker jag en sådan användare lika väl kan utses till "tillfällig administratör" av en byråkrat, med förbehållet att adminrättigheten bara används just för att skapa konton. Den processen är enklare, både relativt att gå till bugzilla för att ändra våra inställningar och relativt att gå till Permissions för att få specifikt dessa rättigheter. I de flesta fall jag sett en sådan begäran läggas, har kursen slutat innan rättigheterna delats ut. -- Lavallen5 oktober 2012 kl. 17.07 (CEST)[svara]
I de fall någon mer okänd behöver funktionen kanske det kan skötas via Wikipedia:Begäran om åtgärder. Om jag förstår rätt behöver man en lista på användarnamn (på lämplig diskussions- eller projektsida eller per e-post) och e-post med lösenord (som sedan bör bytas), alltså inte något invecklat. Det vore ändå på sin plats att varna för att det finns en gräns och hänvisa till lösningarna. --LPfi (disk) 5 oktober 2012 kl. 17.21 (CEST)[svara]
Tack för alla input. Jag löser det genom att låta studenterna skapa konto hemma, sedan får de "Registrera" sig på en undersida så att man som lärae kan följa vilka artiklar de har. Då kan de lättare fortsätta redigera här när de är klara. MVH Adville (disk) 7 oktober 2012 kl. 23.23 (CEST)[svara]
På söndag finns möjlighet att besöka Citybanans tunnlar. Jag ska såklart dit själv, men om någon med en fet kamera och lite fotografisk know-how går dit skulle det kunna bli historiska bilder till commons! Tunnlarna kommer dels att byggas färdigt och dels vara otillgängliga för allmänheten i framtiden, så detta är ett guldtillfälle.
Om du går dit och ser en orimligt exalterad ung man i grå rock kan du ju säga hej.
Äntligen! Vem? Vad? Men hur tänkte dom nu egentligen?
Det är förmodligen några av reaktionerna på veckans nobelpristagare. Oavsett reaktion och åsikter om rätt eller fel kör vi en förlängd repris på förra årets Nobelpristävling i samarbete med Nobelmuseet. Med start måndag 15/10 00.01 kan ni anmäla er genom att skriva in användarnamn och artikel ni ska jobba med. Ni har sen en månad på er och får tillgodoräkna er alla redigeringar som sker i artikeln under månaden. Wikipediarepresentanter kommer att göra en första granskning innan museets ämnesexperter utser dom slutliga vinnarna. Lycka till! /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 12 oktober 2012 kl. 17.15 (CEST)[svara]
Tävlingen är igång och har redan fått en deltagare. Varmt välkomna ni andra också.
Jag söker fortfarande en ämnesrepresentant för ekonomi. Om någon känner sig manad att i slutet av tävlingen bedöma inkomna bidrag och se vilka som är bra nog att gå vidare till Mobelmuseets expertjury får ni höra av er till mig. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 15 oktober 2012 kl. 08.18 (CEST)[svara]
http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10251100250001
I samband med att jag var ute och letade fornminnen så råkade jag upptäcka att någon hade flyttat på en minnessten några kilometer söderut. Det rapporterade jag till Länsmuseet, och de har nu varit och besiktat platsen, och en ändring kommer med tiden att komma in i fmis. I samband med besiktningen 1989 så rapporterades att platsen var en "Igenväxande parktomt", vilket gör att jag kunde konstatera att det inte var något fel på geopositionen, utan någon hade resolut flyttat in stenen till mer bebyggda platser. -- Y-näsmannen (disk) 15 oktober 2012 kl. 09.55 (CEST)[svara]
Kategorin Programspråk ligger under både Datavetenskap och Programutvecklingredigera
Hela kategoriträden om kategori:datavetenskap och kategori:datateknik borde ses över. Våra artiklar om de båda ämnena ger föga vägledning om vad som hör under det ena eller det andra och rundgång förekommer rätt allmänt - åtminstone då jag senast försökte städa (försökte få igång en diskussion då, men hittar den inte längre). --LPfi (disk) 15 oktober 2012 kl. 12.48 (CEST)[svara]
Att kopiera från Wikipedia utan att följa CC-licensen är ett brott mot upphovsrättslagen. Wikipedias material är bara fritt att använda om man följer de villkor som ställts upp. De måste ange källan och får inte hävda någon upphovsrätt. Är du upphovsman till texten i artikeln kan du helt enkelt stämma dem. -- [ jiˈesˌdeːo ]15 oktober 2012 kl. 14.41 (CEST)[svara]
Jag tror ofta ren okunnighet ligger bakom många plagiat, man förstår inte att man ska ange källa, licens och hur man ska göra det. Jag tror att det skulle vara bra att på ett vänligt sätt kontakta dem och upplysa dem om att det de bryter mot upphovsrättslagen och visa dem hur de bör göra istället. Vi vill ju inte avskräcka folk från att använda Wikipedia, utan visa dem hur man bör göra på ett bra sätt. / Elinnea (disk) 15 oktober 2012 kl. 16.10 (CEST)[svara]
Upcoming software changes - please report any problemsredigera
All Wikimedia wikis - including this one - will soon be upgraded with new and possibly disruptive code. This process starts today and finishes on October 24 (see the upgrade schedule & code details). Please watch for problems with:
revision diffs
templates
CSS and JavaScript pages (like user scripts)
bots
PDF export
images, video, and sound, especially scaling sizes
Nu har jag skapat en planeringsartikel, där vi kan samla länkar och planering med anledning av de här "milstolparna". Finns motsvarande någon annanstans runt Deltagarportalen (jag vill inte gärna uppfinna hjulet en gång till), så säg gärna till. Mvh/P--Paracel63 (disk) 27 september 2012 kl. 20.44 (CEST)[svara]
Det finns ingen orsak att uppmärksamma 400K och 600K. De är inte "jämna" tal som 500K. Nästa gång blir 1 miljon artiklar, och det lär väl dröja. --LA2 (disk) 28 september 2012 kl. 00.43 (CEST)[svara]
Kul för dem! Jag tycker vi får vara glada att vi ligger så långt fram i artikelskapandet för att vara så få som talar svenska, vietnameserna är ungefär 10 gånger så många. /Hangsna (disk) 28 september 2012 kl. 10.41 (CEST)[svara]
- Vietnam har sämre internetpenetration än Sverige, och viwp kanske mognadsmässigt (om man tittar på nyckeltalen) befinner sig där svwp var för fyra år sedan.
- Till JA2: Ingen är ett hårt ord. En miljon verkar så avlägset. Förhoppningsvis kommer vi att ha många orsaker till att vilja få "media" att skriva om oss innan miljonstrecket, där vår storlek kan vara en av ingredienserna. Jag är glad att vi nu försöker (se nedan) underlätta för nästa specialvariant av logotypen. Att byta logotyp varje dag (som Google) urholkar en logotyps värde, att tillfälligt göra det vart "tionde" (eller vad det nu blir) år är i mitt tycke en extrem variant åt andra hållet som kan bidra till att logotypen istället samlar damm och tas för given. Vad finns det för andra tydliga, mätbara milstolpar att se fram emot? Den dagen vi når 1 000 utvalda artiklar? 300 000 registrerade användare? 5 000 aktiva användare? Har vi andra tydliga mått på framgång som vi skulle vilja visa upp?--Paracel63 (disk) 29 september 2012 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Absolut, som förslag på milstolpar att fira och uppmärksamma eller tävla om. Det finns inga dåliga anledningar att fira. Speciallogga är ett dåligt sätt att fira, emrå.--LittleGun (disk) 29 september 2012 kl. 19.32 (CEST)[svara]
Den åsikten respekterar jag. Många tycker om morötter. Vi arvoderar inte våra skribenter, utan morötterna får vara av annat virke (förutom den självklara att känna att man bidragit till spridandet av relevant information). En del motiveras av tävlingar typ veckans någonting eller Wikipedia Loves någonting. Tydliga tecken på att Wikipedia nått någonstans, enligt olika önskvärda kriterier, tror jag att många uppskattar (alla wikipedianer läser inte Bybrunnen eller har Huvudsidans sidhuvud för ögonen var dag). Speciallogotyper något oftare än var 500 000:e artikel är ett sådant tydligt tecken. Jag tar gärna emot bättre förslag. Själv tycker jag 550 000 skulle vara kul att uppnå. Det skulle innebära att NE, hur man än räknar, inte kan ha fler artiklar än Wikipedia. Det står (för dem som inte har betalversionen av NE) "Åren 2008–11 fanns också kortfattade artiklar gratis på nätet (annonsfinansierat). Med dessa korta artiklar har NE totalt ca 545 000 artiklar, och antalet skribenter har ökat till sammanlagt ca 4 500."--Paracel63 (disk) 29 september 2012 kl. 22.27 (CEST)[svara]
På vietnamesiska bybrunnen slogs det fast att för fyra år sedan hade de bara 50.000 artiklar. Många av de nytillkomna vietnamesiska artiklarna är stubbar om byar i Turkiet, som den här, med 27 invånare, skapade av Cheers!-bot eller Yeah!-bot. Stubbarna är dock 2000 bytes långa, vilket är bättre än somliga handskrivna artiklar i svenska Wikipedia. --LA2 (disk) 1 oktober 2012 kl. 03.21 (CEST)[svara]
Den 5-10 oktober var vietnamesiska Wikipedia större än den svenska, men nu har vi återtagit 12:e platsen och har knappat in på kinesiska Wikipedia som tog 11:e platsen ifrån oss i våras, efter att svenska artiklar om svampar har skapats av en robot. Vietnameserna använder ju också en robot. Just nu är kampen väldigt jämn och oviss. Fler växlingar kan ske. --LA2 (disk) 14 oktober 2012 kl. 01.21 (CEST)[svara]
Personligen finner jag förkortningarna mest i enlighet med POMMF, men rent principiellt tycker jag nog kanske ändå att vi bör eftersträva att ha fullständiga former som artikelrubriker. Huvudsaken är ju docj att vi, vilket vi än väljer, har ordentligt med omdirigeringar mellan varianterna. /FredrikT (disk) 15 oktober 2012 kl. 16.32 (CEST)[svara]
Men är svg verkligen ett filformat på samma sätt som de andra? När jag tittar i en fil ser den ut som vilken xml-fil som helst skulle kunna göra, vilket i mycket är det format som mina robotar jobbar med. -- Lavallen15 oktober 2012 kl. 16.41 (CEST)[svara]
Enligt mig är SVG självklar POMMF, och vi ska använda POMMF för artiklenamnen. Som med de andra formatnamnen, och är det inte ett formatnamn vilket skulle förvåna är SVG ändå POMMF. Självklart med fullständigt namn utskrivet i artikelintrot och ordentligt med omdirigeringar.--LittleGun (disk) 15 oktober 2012 kl. 16.44 (CEST)[svara]
Jag är van vid både Scalable Vector Graphics och SVG, men eftersom det kan innebära både .svg och .svgz, samt att det är så mycket baserat på XML så tycker jag att den fulla titeln är bättre då den täcker allt. Dessutom förtydligar det vad formatet handlar om direkt i titeln. C.Nilsson (disk) 15 oktober 2012 kl. 17.00 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Om SVG ska använda sin fulla titel, ska det bytas på PNG, JPEG och resten av gänget då också? Känns som att det bör vara en konvention när det gäller hur filformat ska presenteras. --VictorBjelkholm (talk) 15 oktober 2012 kl. 17.35 (CEST)[svara]
Tänker inte säga emot dig om huruvida JPEG ska skrivas ut eller inte, men jag vet inte om jag upplever att det är två så lika begrepp att de måste hanteras på samma sätt. -- Lavallen15 oktober 2012 kl. 18.15 (CEST)[svara]
För mig personligen så får de gärna skrivas hur de vill men för att det ska bli lättare för andra att hitta information så bör titlarna på artiklarna ha någon typ av struktur sen vilken det är bryr jag mig inte om, bör vara omdirigeringar till motsvarigheten ändå. --VictorBjelkholm (talk) 15 oktober 2012 kl. 20.57 (CEST)[svara]
Jag har för mig att jag stött på artiklar som visar att det är svårt att vara konsekvent. Det självklara fallet är då förkortningen sammanfaller med något mer känt: skall vi föredra SVG (filformat) eller Scalable Vector Graphics (eller dito med gemener)? Om vi föredrar det senare kan vi inte konsekvent gå in för förkortningar. Å andra sidan kan den utskrivna versionen vara lång, kryptisk och okänd. (Och om att vara filformat: flera filformat bygger på andra; HTML är SGML, .odt är XML, .deb är ar o.s.v.) --LPfi (disk) 16 oktober 2012 kl. 07.45 (CEST)[svara]
Jag tycker man får avgöra ifrån fall till fall vilket som väger tyngst av principerna om Pommf eller utskrivet namn. Namngivningen behöver inte vara konsekvent. Det är nog bättre att man för varje artikel får avgöra vilken artikeltitel som passar bäst. ⬤Bοⅰⅵе16 oktober 2012 kl. 09.40 (CEST)[svara]
Det här tycker jag är ett typfall där den nuvarande tillämpningen av WP:POMMF inte bidrar till att göra uppslagsverket bättre, utan snarare tvärt om. Om man söker på SVG och hamnar i en artikel med namnet Scalable Vector Graphics, ska jag bli förvånad då? Och om jag blir det, på vilket sätt är det negativt?
Personligen älskar jag POMMF, även om jag förstår din poäng i "folkbildande syfte". Men jag gillar att det inte spelar någon roll vad en "expert" säger, eftersom experten inte bestämmer över språket.--LittleGun (disk) 17 oktober 2012 kl. 13.49 (CEST)[svara]
Idag publiceras information från WMF på ett antal olika ställen på Wikipedia: Bybrunnen, anslagstavlan, i toppen av sidorna etc. Jag funderar på att skapa en speciell sida för ändamålet, lite i stil med Wikipedia i media. Fördelen skulle dels vara att de som är intresserade lätt hittade den, dels att nuvarande "dubbelpostning" (anslagstavlan och bybrunnen och sidtoppen) kunde undvikas. /NH6 oktober 2012 kl. 15.27 (CEST)[svara]
"Sidtoppen", är det sitenotice du syftar på? (Själv stängt av den funktionen här med detta konto, så har inte full koll där.)
Kommentera före 22 oktober på 12 frågor (på engelska) till Fonddissemineringskommitténredigera
Den uppmaningen får man, längst upp på varje sida. Går det att förklara, på begriplig svenska eller engelska, vad det innebär? Den länkade sidan (meta:FDC_portal/Proposals) gör inte saken klarare. Där ser man ju främst ut att vända sig till medlemmar i lokalavdelningarna.
Jag har anmält mig som "översättare" på meta så i fortsättningen kanske jag kan förebygga mer och klaga mindre vad gäller de här kryptiska meddelandena som dyker upp med jämna mellanrum, men här går jag helt bet både på vad som är budskap och mening, och var/hur jag egentligen kan "kommentera".
På bara de senaste två åren har antalet anställda på WMF i stort sett fördubblats till runt 150. Samtidigt har en stor ökning skett i de stora chaptren (DE, UK, FR) som också har över 10 eller flera tiotal anställda, och sedan har ytterligare en dryg handfull börjat ha anställd personal, men bara med någon/några anställda, som WM:SE. Detta finansieras naturligtvis av donationerna. Dessa gick till 2010 först till chpatren för de stora länderna och sedan en del av detta till den centrala WMF. Detta gjorde att de stora chaptren kände sig rika och började anställa (se ovan) medan det ansågs orimligt detta höll på att bli "de rika länderna ger pengar och får många anställda= stort genomslag)" medan tvärtom för de fattiga länderna, vilket är tvärtemot grundidén (the whole world...). 2011 bestämdes att fundraising pengarna inte skulle gå till de olika chaptren först utan allt till centralt, dock hade flera länder/chater kvar som tidigare ytterligare även under 2011.
Efter dess turer så blev fokus från ungefär ett år sedan - hur är mekanismen för att fördela de insamlade pengarna till WMFs egna budget och de olika chaptren? efter att 2011 detta var kaos, där i princip alla fick vad de begärde. Under detta år har sedan the Board beslutat att 1. den total budgeten skall ha tre delar:a) "måste" utgifter (drift etc, enbart inom WMF) b) att överföras till en kapitalreserv c) att fördelas mellan bra insatser som görs inom WMF utanför "måste" grejorna och de olika chaptren (som också kan göra saker som har annan finansiering). Och för att fördela pengarna inom c) har man skapat en process och kommitté kallad FDC (Funds Dissimination Comittee). Här skall nu granskas ansökningar från chapters och WMF (för den delen som inte är av "måste"karaktär) och en rekommendation skall tas fram till the Board, för hur mycket pengar de skall få vilket skall rymmas inom den totalbudgetram som är uppsatt. Det har inkommit 12 ansökningar som begär drygt 10 MUSD som nu granskas och bedöms. Och till den 22 oktober är det öppet för vem som helst att lägga synpunkter på förslagen som återfinns på meta:FDC_portal/Proposals. Parallellt läggs frågor där av den stab inom WMF som arbetar med FDC och medlemmar i kommittén. Den 25 kommer sedan FDC staben att sammanfatta sin syn på de olika ansökningarna och före den 15 november skall kommittén skicka sin rekommendation till the Board, som sedan i december fattar beslut om fördelning. Hela grejen är krånglig både processmässigt och rent tekniskt, men troligen en riktig ansats ändå. Att läsa och förstå ansökningarna är mycket svårt och inbjudan till alla är väl mer att se som en symbol att det är en öppen process, mer än en förväntan att det skall komma in avgörande synpunkter (men man vet ju aldrig). Yger (disk) 17 oktober 2012 kl. 16.40 (CEST)[svara]
