Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-02

Ett samlat tag i rasism-frågan

Nu börjar det bli ganska mycket diskussioner om rasism och relaterade artiklar. Alltså, så långt bort som till rasstandard hos hundar. Jag förstår att vi inte kan hitta någon optimal lösning här och nu (vi har trots allt försökt ganska länge), men jag tänkte i alla fall ta upp frågan här. Några utgångspunkter som jag tänker på:

1. det är valår i år, så det kan tänkas att Wikipedia blir ett mer intressant slagfält framöver, för både förespråkare och motståndare till alla möjliga sådana här frågor,
2. de flesta som skriver på Wikipedia är inte bekväma med att ta tag i de här frågorna, eftersom man riskerar att fastna i långa diskussioner och man kanske inte har tillgång till källor,
3. det här går utanpå vad vi kan förvänta oss att de superaktiva ska kunna ta tag i som enkelt klotter,
4. ämnet i sig är klibbigt och krångligt, så att till och med forskare är oeniga om allt ifrån till siffror till terminologi,
5. många källor är partiska,
6. vi har många läsare inom de här ämnena, inklusive många skolelever som säkerligen gör arbeten om det
7. det är ämnen som jag kan tänka mig att media skulle uppmärksamma stort om det blir återkommande problem med (redan i dagsläget har vi fått lite småkritik av exempelvis Ola Larsmo för att en del artiklar innehåller skräp)
8. inga andra Wikipedia-versioner (som jag känner till) har löst det här på ett smidigt och elegant sätt, utan man litar på att det vanliga systemet fungerar

Behöver vi utveckla någon särskild sida om det? Borde vi skriva om det mer utförligt i någon av våra existerande hjälp/manualsidor? Borde vi införa en enkel mall som man kan särskilja den här typen av NPOV från företagsmarknadsföring, etc? Borde vi försöka få experthjälp, och i så fall av vem? Hur "utbildar" vi fler wikipedianer (och kanske framför allt intresserar dem) för att tas med det här? Vad kan Wikimedia Sverige göra som föreningen inte gör idag?

Det här är bara en inledande koll på vad vi ska göra. Jag har inga svar, men jag ser att det har uppblåst så många diskussioner där folk är arga/förolämpar varandra att jag ville göra någonting i alla fall. Nu ser jag fram emot att se vad ni andra tycker.//Hannibal (disk) 3 januari 2014 kl. 22.43 (CET)

Det är svårt att stå emot organiserade attacker. Jag och några andra har försökt hålla emot dessa attacker den senaste tiden, men det tar tid och det känns ibland ensamt och som att jag sätter mitt användarkonto på spel. Jag gläds därför att Hannibal lyft frågan till diskussion. Någon handingsplan, eller något regelverk av typen Lex Rasism skulle vara bra. Det skulle vara bra om processerna kunde snabbas upp och i synnerhet IP-attackerna segas ner. dnm ^{(d | b)} 3 januari 2014 kl. 22.58 (CET)

En idé kan ju vara att om någon ber om källa, så återkommer man när man har en.Klementin (disk) 3 januari 2014 kl. 23.15 (CET)

Problemet med detta ämne är att de flesta som engagerar sig i det "åt ena eller andra hållet" har (eller i alla fall riskerar att utpekas för att ha) en åsikt eller en agenda. Därför är det nog många (tyvärr speciellt de som vill vara neutrala och skriva neutralt) som inte vill ta i det. /Hangsna (disk) 3 januari 2014 kl. 23.19 (CET)

Håller med Hangsna. Slår mig på fingrarna när jag inte kunnat låta bli att blanda mig i. Oavsett hur mycket jag har på fötterna. /Ascilto (disk) 3 januari 2014 kl. 23.58 (CET)

Problemet är att för få blandar sig i. Skulle jag, du och några andra inte göra det skulle andra tvingas till det ändå eller så skulle vi ha artiklar som avspeglar Avpixlats kommentatorsfält. Det är direkt livsfarligt för ett uppslagsverks trovärdighet. Vi har som sagt redan fått kritik och omskrivs då och då negativt i media. dnm ^{(d | b)} 4 januari 2014 kl. 00.02 (CET)

Än så länge har följande behov räknats upp: 1) fler involverade, 2) handlingsplan/regelverk, 3) snabbare processer (förtydliga gärna), 4) sega ner IP-attacker, 5) sätt att skilja folks åsikter från deras redigeringar, 6) fler källhänvisningar. Finns det fler saker? Och kan vi försöka hålla oss till den här frågan och inte reda ut personliga konflikter, tack?//Hannibal (disk) 4 januari 2014 kl. 00.12 (CET)

Jag hör till dem som helst håller mig borta från detta getingbo, men om jag kan tillåtas hålla mig till sakfrågan ser jag ingen egentlig risk för slagsida åt högerextremt håll. Där fungerar renhållningen numera utmärkt. Problemet är att motmedicinen alltför ofta blir skrivningar som lutar åt andra hållet. Detta sker visserligen med hjälp av etablerad vetenskap, men det faktum att denna ofta har ideologiska kopplingar får inte ens problematiseras utan att man beskylls för att gå rasisternas ärenden. Jag är absolut inte ute efter någon enskild. Det är min bestämda övertygelse att de som står emot ip-attackerna vill uppslagsverkets bästa och är drivna av en genuin önskan om NPOV, precis som jag själv. Det finns inga enkla lösningar, men det är aldrig bra att försöka sopa vissa frågeställningar under mattan. Tostarpadius (disk) 4 januari 2014 kl. 00.23 (CET)

Det bästa vore någons sorts Kärrtorp tänker jag. Att användare med anständighetskompass men utan politisk agenda lade sig i. Jag räknar mig som en sådan användare men blir ändå inmålad i ett hörn. /Ascilto (disk) 4 januari 2014 kl. 00.26 (CET)

Liknelsen med Kärrtorp känner jag mig inte bekväm med efter Britta Svenssons krönika i Expressen. Det bär mig emot att hänvisa till en kvällstidning, men hennes avslöjanden är tankeväckande. Dessutom skall vi här inte ha någon politisk agenda, inte ens att vara mot rasism. Tostarpadius (disk) 4 januari 2014 kl. 01.30 (CET)

Det märkliga är att Wikipedia länge har haft en politiserad artikel om rasstandarder för hundar! När någon försöker korrigera artikeln till vad hundklubbarna faktiskt menar med begreppet och anger källor för detta så dyker det omedelbart upp ett antal debattörer som efter ett kort redigeringskrig återställer "ordningen" och raderar informationen och källorna och istället för att ange några källor själva använder ad hominem-argument. Problemet verkar snarast vara den sidan som skriker högst och har flest debattörer på sin sida dikterar artiklarnas innehåll oavsett vad källorna anger. Webster4088 (disk) 4 januari 2014 kl. 00.36 (CET)

Snälla, ta den diskussionen på den artikelns diskussionssida. Här diskuterar vi den allmänna grejen.//Hannibal (disk) 4 januari 2014 kl. 00.44 (CET)

Ett litet sidospår (därav avidenteringen, men det har med saken att göra, jag lovar): för flera år sedan, 2006 närmare bestämt, upplevde jag att vi hade så stora problem med paranormala fenomen, pseudovetenskap, m.m., att jag påbörjade en av svenskspråkiga Wikipedia minst använda riktlinjesupplement, Wikipedia:NPOV om paranormala fenomen. Den är baserad på hur engelskspråkiga Wikipedia skrev i sin stilmanual om NPOV-frågor då (vet inte hur det står nu), nämligen mer om hur en neutral synvinkel ser ut i ett svårt ämne. Jag säger inte att det här är samma sak, eller att vi kan återanvända allt, men något däri kanske kunde gå att lyfta ur, så att det jobb jag lade ner då, kommer till nytta.//Hannibal (disk) 4 januari 2014 kl. 00.43 (CET)

Som Tostarparn. Vår språkversion har en större slagsida vänsterut än vad som borde vara rimligt med tanke på det globala perspektivet, men det är en avspegling av rådande hegemonier i svensk debattkultur och därför mycket svårt att göra något åt. Detta borde oroa fler användare än det gör idag.

Finge jag råda skulle vi hellåsa artikeln om rasism och relaterade ämnen tills de två valen är över och först därefter ta oss en funderare på hur vi går vidare, men det är förstås orealistiskt och möjligen kontraproduktivt. Hur som helst är Wikipedia ett kollaborativt referensverk med tydliga förbehåll och det är ingen brådska med att allt blir rätt på momangen. Låt skönandarna i de traditionella medierna gnälla från gärdesgårdarna. Vi borde sätta vår egen dagordning och inte haka upp oss på valcykler, mediadrev eller akademiska flugor.

Om det man dra någon lärdom av Thomas Quick-skandalen är det just hur lätt vi svenskar/svensktalande blir förälskade i de allra senaste idéerna och hur destruktiv denna drift kan bli när den dras till sin spets, något som Johan Hakelius påpekar i en insiktsfull krönika. Svenskspråkiga Wikipedias enorma framgångar i relation till storleken på vårt språkområde är i hög grad en produkt av den svenska tilltron till moderniteten, men vi måste lära oss att tygla våra drifter en smula så att fler vågar bidra. But that's just me.--ボスニア (disk) 4 januari 2014 kl. 04.41 (CET)

Jag var inne lite på samma tanke som Bothnia när det kommer till låsning. Jag vet inte om hen förordar hel- eller halvlåsning. Personligen tror jag hellåsningen blir svår men halvlåsning borde gå att ha. De positiva bidragen är inte av sådan omfattning och kvalité att uppslagsverket tar skada genom att använda sig av den tröghetsmekanismen under supervalåret. För lugnare lär det nog inte bli i de artiklar som det nu stormat kring.

Slagsidan i samhällsdebatten varierar i tid och är något jag dryftat med Tostarpadius många gånger. Skiftningen har varit rätt tydlig. För kanske 6 år sedan var samhällsdebatten tydligt högerorienterad, sedan neutraliserades den strax efter valet 2010 och nu har det blivit en vänstersväng i problemformuleringsdebatterna. Någon allmän vänsterdominans tycker jag däremot inte finns, men många som anser den vänsterdominerad ser också hur det "sunda förnuftet" hotas av vetandets diktatur. Ibland kanske det blir för mycket en slagsida åt ena eller andra hållet. Hur detta ska hanteras på Wikipedia har jag ingen susning om ifall WP:V och WP:Neutralitet inte blir överordnade riktlinjer. Personligen kör jag främst på akademiska källor eftersom det känns mest tryggt, är bedömt och "godkänt". Tyckande hör mer hemma på bloggar eller i debattartiklar.

Lite utanför saken, men vill kommentera detta. :) Jag brukar läsa Johan Hakelius från gång till annan, men helt missat denna text som länkades ovan. Denna var nog en av de mer roliga texter han skrivit. Särdeles insiktsfull vet jag däremot inte om han var, men lätta poänger fanns där att tjäna genom att hänvisa till "konventionell visdom", likt andra hänvisar till "det sunda förnuftet" (vad nu det och det förra nu i sak innebär?!). Det finns mycket bra pedagogisk forskning som genomförs i Sverige och internationellt, som när det implementeras får bra resultat i skolan. Senast i raden var en skola i Mellansverige eller Södrasverige där de fullständigt vänt utvecklingen, just för att de lämnat det Hakelius menar är "vett och omdöme". Nu pratar han förvisso Hakelius specifikt om att ta bort läxor, men hans avfärdande av forskning och att i synnerhet slå ner på en särskild forskare, påpeka dennes partitillhörighet och därmed försöka undergräva forskningen, är riktigt uselt och oseriöst. Då har han inte många argument i sin låda. Forskning måste granskas vetenskapligt och inte genom allmänt tyckande, och när jag läser Hakelius tycker han en massa (alltid). När jag läser hans texter (och denna text) läser jag en tyckares ideologiska programförklaring, det är det som gör hans texter så intressanta och bra. Min erfarenhet säger mig att det är en större sannolikhet att den borgerliga debattören Hakelius låtit sina åsikter och ideologiska övertygelser påverka hans texter betydligt mer än vad en vänstersinnad akademiker låtit sina göra i en avhandling, rapport eller liknande. En akademiker som inte följer god sed och hederlighet blir snabbt vingklippt och därmed sitt yrkesliv förstört. Det kravet finns inte på en debattör, snarare förutsätts oftast motsatsen.

Vad har då detta med Wikipedia att göra? Tja, förmodligen det jag skrev tidigare att vi måste hålla oss till de källor som finns, vare sig vi gillar läget eller inte. Vi kan inte diskvalificera källor på ett godtyckligt vis som exempelvis Hakelius gör (inte ett enda argument i sak - inte ett enda vetenskapligt granskande öga). Ett allmänt tyckande om sakers natur blir inte bra i en encyklopedi (denna kommentar är allmän och inte riktad mot någon enskild användare, utan gäller även mig). Många gånger är det just denna bit som varit problemet i de artiklar som det nu stormar kring. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 4 januari 2014 kl. 06.07 (CET)

Jag vill tacka dnm för ett måttfullt inlägg, även om jag personligen delar Bothnias bedömning av Hakelius text. Jag inser att det är besvärligt att hitta något annat att bygga neutrala artiklar på än rådande forskningsläge. Samtidigt vill jag dock fråga dnm om det verkligen finns något exempel från Sverige efter 1945 på att en akademisk karriär blivit spolierad på grund av politiskt engagemang på vänsterkanten. Tostarpadius (disk) 4 januari 2014 kl. 06.22 (CET)

Det var så lite, Tostarpadius. Jag tog det viktigaste först, sedan gjorde jag en reflekterande utläggning (som jag borde markerat bättre att det kunde hoppas över). Sammandraget innebär det jag skriver att jag misstänker att Hakelius konservativa åsikter bättre faller i god jord hos de som delar konservativa ideal och konservativ ideologi, men att det han framför endast är tyckande och inte någon som helst vetenskap eller ens "visdom". Det är rätt och slätt endast politiskt tyckande han framför.

Jag ser inte relevansen i den frågan du nu ställer. Jag kan tyvärr inte heller svara på den. Det gäller såväl för forskare med engagemang på höger- som vänsterkanten. Däremot finns flera exempel på forskare som förlorat sin trovärdighet genom att de frångått principerna om god sed och hederlighet. En forskare utan förtroendekapital är en forskare utan vingar. Förtroendet är allt en forskare har och är det förlorat så kan personen ifråga svårligen vara verksam. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 4 januari 2014 kl. 06.37 (CET)

Jag anser givetvis inte att vi kan bygga några artiklar på texter av den karaktär som Hakelius krönika utgör ett exempel på, däremot delar jag inte uppfattningen att den endast uttrycker personliga åsikter. I skolsammanhang (och även inom vården) finns det något som heter "beprövad erfarenhet". Det ger han uttryck för och det kan gärna kallas "visdom", om det inte får ses som kunskap. Vad gäller frågan om forskare som förlorar sin trovärdighet är det inga problem att förstå att en medicinare eller naturvetare som förfalskat resultat eller manipulerat råkar ut för detta. Det jag inte kan se några garantier för är att något liknande händer inom samhällsvetenskapen när man ägnar sig åt "tyckande", om än med motsatt politiskt förtecken än Hakelius. Där hade jag gärna sett en exemplifiering. Tostarpadius (disk) 4 januari 2014 kl. 09.13 (CET)

Nu är detta ett sidospår som jag kanske borde lämna därhän, men en spontan reflektion är att "sunt förnuft" och "visdom" är mer problematiska som begrepp, subjektiva och skulle kunna innebära vad som helst. "Beprövad erfarenhet" är konkretare och bättre som begrepp om man vill diskutera sådana frågor, skulle jag alltså mena. flinga 4 januari 2014 kl. 14.07 (CET)

Jag uppfattar att frågan har två dimensioner

• Sakfrågan. Denna är komplex och svår men inte omöjlig. Jag tycker tex feminism-antifeminism och alternativmedicin är tekniskt svårare. Jag gjorde tex om Ras och intelligens som på en:wp är topp bland "svåra" artiklar, och här finns avsnitt om även raser som inte "grälats" om. Däremot är vi få som kan få till en mellanbalanserad och sakligt korrekt text i kontroversiell ämnen (och varför ge sig in i detta råttbo)
• Frågan känslighet. Inte nog med att frågan är kontroversiell i sig och att vi här på svwp tycks ha olika syn på saken, det är också så att vi utsätts för regelrätta attacker av utomstående som skall se till att "Sanningen" kommer fram, emot etablissemanget "Flum". Så detta ämne tycks generara längst diskussioner av alla ämnen. Och bortsett från det svåra med det kontroversiella så är tex inte jag alls road/duktig på långa diskussioner. det krävs et unikt tålamod att föra en diskussion med 40 tal inlägg på 10000 tals tecken som kan förekomma på bra några få dagar.

Jag skulle tex vilja ha regler som begränsande antalet inlägg på disksionsidor, såg till en om dagen. Detta har vi haft som norm i liknande fall också för att ge möjlighet för andra att bidra i diskussionen (vem orkar läsa in 20000 tecken i ett 20-tal inlägg, för att veta att en kort inlägg fort "försvinner" bland de ettrigas inlägg.Yger (disk) 4 januari 2014 kl. 06.32 (CET)

Efter att ha läst ett urval av inläggen ovan så tog jag mig en titt på Akupunktur och jag upplever att den artikeln har grava OVIKT-problem. I mina ögon ser det ungefär som om en idrotts-fan kom till artikeln om Golf och fick läsa att den kallas Moderat-Bandy och sedan en ingående beskrivning av Elitseriens historia. Akupunktur är en del av den traditionella kinesiska medicinen, men det är inte det intryck man får av artikeln.

Går det då att göra annorlunda? - Ja, sannolikt, men vi kommer nog aldrig med de verktyg vi har komma till en bra lösning. Vi ska bygga Wikipedia på vetenskap och beprövad erfarenhet, varför vi låter Tiger Woods uttala sig om Elitserieslutspelet.

Vissa delar av TKM'n fungerar, och vi vet egentligen inte varför. vore en ärligare beskrivning än att i detalj redogöra för Västerländska medicinares tafatta försök att beskriva något helt annat. För Västerländsk Akupunktur utförd av sjukgymnaster mfl är inte TKM, och blir det inte för att de försöker imitera vad en TKM-medicinare gör, oavsett hur skolad i vetenskapliga metoder de är.

Så, nej, med de verktyg vi har, så kan vi inte få en bra lösning. -- Lavallen (block) 4 januari 2014 kl. 09.45 (CET)

Jag delar inte Lavallens pessimism. Min erfarenhet är att arbetssättet här på Wikipedia faktiskt fungerar. Min tilltro till gemenskapen är stor. Enskilda (som jag själv) kan hamna snett, men sällan eller aldrig processen som leder till konsensus, i varje fall inte på lång sikt. Tostarpadius (disk) 4 januari 2014 kl. 10.22 (CET)

(redigeringskonflikt) Nu har den här diskussionen kommit att spreta åt många olika håll. Frågan är hur man kan skydda Wikipedia mot grupper som bestämmer sig för en viss agenda inom ett begränsat ämnesfält och startar en samordnad kampanj? Mitt förslag är fortfarande att fler erfarna användare lägger sig i när tendenserna blir synliga och inte bara lämnar åt en eller två användare att stå för hela insatsen. /Ascilto (disk) 4 januari 2014 kl. 10.30 (CET)

Min tilltro till gemenskapen till trots ser jag ett problem i att meningarna bland etablerade användare om vad som är NPOV i detta sammanhang spretar. Det gör också att tendenserna uppfattas olika. Det den ene ser som en rasistisk attack kan den andre se som ett rimligt ifrågasättande av vissa påståenden i en artikel. Tostarpadius (disk) 4 januari 2014 kl. 10.55 (CET)

Därför är det viktigt att fler etablerade användare blandar sig i. Det är lätt att en eller två blir blinda, men om fler som man vet har gjort mycket bra innan också skriver och för fram sin åsikt så är det lättare att mota olle i grind på ett tidigt stadium. (Fast jag kan förstå varför det bär många emot att göra det för när det väl smäller tar det mycket tid och ork...) Adville (disk) 4 januari 2014 kl. 15.58 (CET)

Nu har det kommit fler åsikter. Ygers särskiljande av innehåll och användare är i mina ögon en nyckelfråga för att lösa det här. Vi kan nog inte lösa dem på samma sätt.

• innehållsarbetet kräver fler som tar tag i frågan (som bland annat Ascilto och dnm skriver). Med tanke på det jag skrev först om att det finns mycket att förlora och lite på att vinna med att lägga sig i kanske vi får försöka hitta ett sätt att incentivisera arbete med svåra artiklar. Här behövs fler förslag, men ett par skulle kunna vara: 1) att vi visar uppmärksamhet åt dem som arbetar med svåra frågor i form av tack, inlägg på diskussionssidor, WikiLove, etc, och 2) att de som vill engagera sig i sådana här frågor uppmuntras att söka litteraturstöd hos Wikimedia Sverige (eller kanske till och med betalda avgifter till konflikthanteringskurser etc. Jag ser gärna fler förslag på hur vi får fler att bidra i jobbiga ämnen. Dolda kategorier som Bothia föreslår nedan, mallar, projekt, etc är också tänkbara initiativ för att komma framåt när det gäller innehållet. Men jag ser också att vi kanske behöver en mer samlad informationssida om det här. Jag tror inte på ett eget projekt (det splittrar nog mer uppmärksamheten), men att samla erfarenheter någonstans tror jag på.
• det är som Torpastadius skriver stora skillnader i vad folk uppfattar som neutralt och vad man uppfattar som vinklat. Här är det lätt att vi hamnar i en kultur av misstänksamhet där allas bidrag (och åsikten bakom) granskas för vad de skulle kunna betyda. I vissa fall är det kanske befogat, på samma sätt som det ibland är lätt att se att någon redigerat NPOV, men ibland är det inte lika tydligt och där är det svårare att hitta en bra metod för hur gemenskapen ska agera. Ska vi förutsätta att andra har goda avsikter eller se till resultatet just nu?

Det är inga lätta frågor. Annars hade vi redan löst dem.//Hannibal (disk) 5 januari 2014 kl. 13.51 (CET)

Ett problem jag upplever när jag ser diskussionerna här, är att jag är helt ovetande om debatterna offwiki. Ett enskilt påstående kan här se relativt oskyldigt ut, men sett i debatter offwiki kan vara mycket infekterat, då de är en del av något mycket större. -- Lavallen (block) 5 januari 2014 kl. 14.51 (CET)

Eftersom det är obehagligt att bli utpekad som något man inte är, vore det egentligen mest schysst av personer som känner till sådana offwiki-diskussioner att upplysa om dem (inte bara säga att de förekommer). Klementin (disk) 5 januari 2014 kl. 14.55 (CET)

@Hannibal: Bra förslag du lämnat utifrån det skrivna. En annan grej förutom att fler engagera sig och uppmuntran, är att fler är beredda att gå in och sätta ner sin fot. Vid sidan om själva huvudkonflikten, det vill säga att vinkla artikeln i POV, handlar diskussionerna ofta om konsensus där argumentationen ser ut ungefär såhär: "vi [de som attackerar] är två och ni [vi som försvarar] är två, därför saknas konsensus." Skulle fler bara gå in och sätta ner foten skulle vi slippa evighetsdiskussioner (då kan diskussioner lättare avslutas och artikeln skyddas från POV och påtryckningar utifrån). Ju tidigare detta kommer desto kortare blir diskussionerna (de som attackerar ger upp för stunden).

Något man skulle kunna göra högst upp på diskussionssidorna är en mall med tidigare konsensus, dit datum skrivs in och länk till diskussionen ges. Då blir det lättare också att hänvisa till vad som beslutats i artikeln. Det skulle också underlätta för vår riktlinjeutveckling att kunna lättare se hur konsensus ligger i konfliktfyllda artiklar. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 5 januari 2014 kl. 15.37 (CET)

Wikipedia är ingen organisation där beslut fattas genom voteringar i lagtima ordning och vi kan och ska inte låsa fast våra artiklar enligt någon beslutsmodell hämtad från organisations-Sverige. Konsensus är något som uppstår genom diskussion och kan förändras beroende på vilka som är aktiva. Det enda sättet att upprätthålla konsensus och stabilitet i en artikel är att många bevakar artikeln och engagerar sig.--ボスニア (disk) 5 januari 2014 kl. 17.19 (CET)

Ifall konsensus är såpass flyktigt att tidigare diskussioner helt kan lämnas utan hänseende så har konsensusprincipen förlorat hela sin mening och Wikipedia därmed övergått en fullständig anarki/vilda västern. Jag ser också hur TÅG och redigeringskrig blir svårare att mota under sådana omständigheter. Jag har däremot inte uppfattat att så skulle vara fallet med Wikipedia. Konsensusprincipen är inte så flyktig. Ofta hänvisas till tidigare konsensus, och många gånger återställs och läggs lock på diskussioner med hänvisning till omfattande diskussioner med många deltagare. Det innebär inte att förändring blir omöjlig. Det innebär bara att några enstaka inte kan tjata till sig förändringar. En sådan mall som jag förordar skulle inte agera som direkt spärr, utan mer som information som kan vara till stöd för diskussioner som förs på nytt. dnm ^{(d | b)} 5 januari 2014 kl. 17.26 (CET)

Ja, inga beslut är bindande och stabila konsensus bygger på aktiva användare. Om man måste läsa igenom 100k text för att tillåtas förändra konsensus skapar vi kraftfulla incitamenten för användare att inte ge sig in i diskussioner om kontroversiella artiklar, precis som Yger påpekar. I en wiki kan vem som helst ändra i en artikel när som helst och de argument som framförs för att ändra i en artikel står till syvende og sidst alltid på egna ben.--ボスニア (disk) 5 januari 2014 kl. 18.02 (CET)

I sak är vi nog inte oöverens. Det jag argumenterar kring här är att konsensus som slagits fast av kanske 10 användare inte ska kunna köras över av 1-2 användare som kommer en vecka eller en månad senare och försöker på samma förändringar med oförändrade argument, som stoppades tidigare. Det händer rätt ofta. Många återställningar av flertalet av de som engagerar sig (oräknat mig) genomför återställningar med hänvisning till konsensus och tidigare långa debatter. Därför är det klokt att också göra debatterna lättillgängliga på diskussionssidorna med en sådan mall jag föreslog. Sedan när det kommer till att dra ämnet än en gång, anser åtminstone jag, att det ska krävas nytt/nya argument/förstärkta argument för att förnyad diskussion ska vara fruktbar. Annars kommer dessa artiklar ovillkorligen alltid vara ett slagfält. Det tar energi från oss många.

Ifall fler i ett tidigt stadium går in och säger sin hjärtas mening kommer det aldrig bli frågan om 100.000 byte diskussion. Om detta kan nås genom någon lätt regel eller stark rekommendation att hålla sig till 1-2 inlägg per dag (och tvingande regel att ny förändring måste vänta till diskussionen är slutförd och nytt konsensus nåtts) kan det vara en framkomlig väg. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 7 januari 2014 kl. 12.22 (CET)

Jag tycker att dnm:s idéer låter som vettiga tumregler. Det blir ju en fördel även om bara de insatta håller sig till dem, så får man försöka förklara för de som inte känner till arbetssättet (om det införs). flinga 7 januari 2014 kl. 17.01 (CET)

Jag tror vi är mer eniga än oeniga, men värjer mig mot försök att formalisera konsensus på det här sättet. Vi ska premiera trovärdig och verifierbar ämneskunskap oavsett upphovsman eller ursprung, inte inom-wikipediska kunskaper om vårt arbetssätt och våra omfattade diskussioner, som av en del uppfattas som prejudicerande. Då riskerar vi att bli precis den sekt av wikipettrar som vi ofta anklagas för att vara, vilket är ett skäl varför många tvekar att börja redigera. Ja, det händer att det kommer in nya användare med nya förslag just efter det att konsensus "slagits fast", men tänk om han eller hon faktiskt har rätt och kan verifiera det? Det absolut dummaste vi kan göra i det läget är att hänvisa till vad vi "slagit fast" i konsensus; vi är inte en källa till kunskap i sig och slår inte heller fast sanningar, kunskapen kommer alltid utifrån. I de fall en ny användare kommer in med uppenbar rappakalja eller oförändrade argument är det ganska lätt att avvisa ändringsförslagen på deras egna meriter (eller brist därpå) och eventuellt korttidsblockera för att lugna ned stämningen.--ボスニア (disk) 7 januari 2014 kl. 19.08 (CET)

(Avindrag): Jag tänkte framförallt på tumregeln om att själv inte skriva mer än 1-2 inlägg i hetsiga/infekterade diskussioner. Bra hänvisningar till tidigare diskussioner om samma sak kan ju också vara användbart, men var inte vad jag tänkte på i kommentaren.. jag förstår Bothnias invändningar mot att cementera konsensus, men att referera till tidigare diskussion på ett eller annat sätt måste iaf inte innebära det. flinga 7 januari 2014 kl. 20.35 (CET)

Förslag

Ett förslag: varför inte skapa en dold kategori som är kopplad till Wikipedia:Projekt neutralitet, på samma sätt som vi gjort i Projekt Kina och Projekt Japan? Användare med olika intressen och politiska inriktningar kan lägga in kategorin i artiklar de oroar sig för, och sedan kan alla projektdeltagare (och andra) bevaka senaste ändringarna. På sätt slipper man belasta sin egen bevakningslista samtidigt som man får upp ögonen för neutralitetsproblem utanför sitt eget snäva intresseområde. Alla skulle vinna på det.--ボスニア (disk) 5 januari 2014 kl. 02.00 (CET)

Låter som ett br förslag, tycker jag. Adville (disk) 5 januari 2014 kl. 20.24 (CET)

Jag vet inte riktigt vad det innebär konkret, men om det är något som fungerar i andra projekt kan det vara värt att även prova här. Jag hoppas att det här kombineras med de initiala ansatser och önskemål som tas upp i huvudrubriken. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 7 januari 2014 kl. 12.22 (CET)

Låter som en idé värd att prova. Man ser alltså vad som händer i samtliga artiklar i kategorin, om man lägger till själva kategorin på bevakningslistan (tror jag, eller hur är det man gör?). flinga 7 januari 2014 kl. 17.01 (CET)

Kul att vi kanske kan enas om detta. Jag vet inte själv hur man skapar en dold kategori, men jag vet att C.Nilsson skapade en för Projekt Kina. När kategorin väl är skapad brukar det behövas fyra-fem användare som märker upp artiklar som är särskilt sårbara för POV-attacker.--ボスニア (disk) 7 januari 2014 kl. 19.08 (CET)

@Flinga:Nja, du ser istället SÄ inom en kategori, som såhär Special:Senaste_relaterade_ändringar/Kategori:Män med valfri kategori. /Hangsna (disk) 7 januari 2014 kl. 21.58 (CET)

Nu har jag klurat ut hur man skapar en dold kategori. Om ni vill kan jag skapa kategorin och lägga in ett avsnitt på projektsidan med ändringsflöde. Finns intresse?--ボスニア (disk) 17 januari 2014 kl. 03.55 (CET)

Jag har nu skapat Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet (se kategorisidan för beskrivning). De som är intresserade får gärna kategorisera. Lixer (diskussion) 17 januari 2014 kl. 08.08 (CET)

Bra jobbat! Jag har börjat lägga in kategorin i artiklar och lagt upp en sida för senaste ändringar i projektssidan, så användare kan följa utvecklingen på ett ställe. Bothnia (diskussion) 17 januari 2014 kl. 15.10 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nu har jag lagt in drygt 120 artiklar i kategorin och andra användare kan fylla på (eller ta bort) kategorin efter eget skön. Just nu fylls flödet av tilläggandet av kategorin, men när situationen stabiliserats inom ett par dagar kommer vi ha ett naturligt redigeringsflöde som ger oss signaler om POV-pushing från alla upptänkliga håll och ju fler som följer flödet, desto bättre diskussioner kan vi ha om neutraliseringar av artiklar om kontroversiella ämnen.--ボスニア (disk) 17 januari 2014 kl. 21.11 (CET)

SÄ-knapp, neutralitet i menyrad

Det verkar fungera bra. Jag undrar om man på något sätt kan lägga in en länk till dennaSÄ-sida i menyn högst upp när man är inloggad. Detta för att det då är lättare att komma direkt till den listan med. Exempelvis om det lades till i inställningar/finesser. Adville (disk) 17 januari 2014 kl. 22.38 (CET)

Du kan lägga in detta i din common.js

mw.util.addPortletLink ('p-personal', '/wiki/Special:Senaste_relaterade_ändringar/Kategori:Wikipedia:Projekt_neutralitet', 'Projekt neutralitet SÄ');

Om man byter ut "p-personal" mot "p-navigation" så hamnar den till vänster vid den vanliga SÄ istället. Om man vill ändra vilket namn "knappen" ska ha är det ju bara ändra texten sist i raden.

/Hangsna (disk) 17 januari 2014 kl. 22.49 (CET)

Tack, var snabbt ordnat! Adville (disk) 17 januari 2014 kl. 22.59 (CET)

Denna kod (skriven av Hangsna) gör att knappen placeras till vänster om "Bevakningslista" i menyn ovanför. (För att korta ner knappnamnet ändra texten inom följande kodsnutt: " 'Projekt neutralitet SÄ', "

mw.util.addPortletLink ('p-personal', '/wiki/Special:Senaste_relaterade_ändringar/Kategori:Wikipedia:Projekt_neutralitet', 'Projekt neutralitet SÄ', '', 'Senaste ändringar i Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet', '' , '#pt-watchlist');

Adville (diskussion) 18 januari 2014 kl. 17.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Veckans tävling - vecka 4

Efter lite väntan är det imorgon (måndag) åter dags för en veckans tävling. Denna gång skriver vi om auktorer för organismernas vetenskapliga namn. Lämpliga texter hittas med fördel i andra språkversioner av Wikipedia. Jag önskar alla välkomna och hoppas på livlig deltagande. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 19 januari 2014 kl. 12.40 (CET)

Upphovsrättsintrång?

Flyttad 21 januari 2014 kl. 16.18 till Wikipedia:Bildfrågor#Upphovsrättsintrång?

Artikelnomineringar

Jag vill puffa litet för Wikipediasidan Artikelnomineringar. Under slutet av 2013 var intresset för Artikelgranskngar mycket litet, och till slut avstannade det helt. När 2014 började hade vi inte en enda artikel på WP:AN. Inte heller för WP:Artikelgranskningar har det funnits något större intresse. Jag har nu gjort ett försök med att lägga in en lista och en artikel på WP:AN. Rösta gärna på listan och artikeln och diskutera gärna dessa också. Om det är något som någon vill ändra när det gäller kriterier eller annat går det bra att diskutera på diskussionssidorna för WP:AN och WP:Artikelgranskningar. Sjunnesson (disk) 11 januari 2014 kl. 15.19 (CET)

Bra att du uppmärksammar problemet. Själv har jag under 2013 mest ägnat mig åt projekt som syftar till uppryckningar på en mer grundläggande nivå, ofta ämnesvis. wp:AN (och i viss mån wp:AG) kräver lite för mycket energi per artikel för att jag ska trivas. Jag ska ändå bidra till diskussionen, eftersom projektet är viktigt för Wikipedias trovärdighet.--Paracel63 (disk) 11 januari 2014 kl. 18.35 (CET)

Jag håller mig gärna borta från AN. Riktlinjerna tolkas sällan strikt och många användare verkar tycka att det är jobbigt om nomineringar är något annat än godkännandeprocedurer. Och så finns det t.o.m. de som blir uppriktigt otrevliga.

Vid nomineringar av artiklar jag själv varit engagerad i så dyker det regelbundet upp totalt irrelevanta principdiskussioner om saker som inte är med i riktlinjerna.

Alltså ofta mer tjafs än granskning.

Peter ^Isotalo 11 januari 2014 kl. 21.08 (CET)

Jag var tidigare sporadiskt aktiv, men gav upp när korrekta och fullkomligt kriterieenliga artiklar röstades ned p.g.a. av snäva formalistiska invändningar, som att en artikel hade för få fotnoter eller var baserad på Ugglan. När man frågade om någon hade konkreta invändningar eller tvivel på innehållet i de avnominerade artiklarna viftades detta bort utan omsvep. Man skulle precis lika gärna kunna ersätta avnomineringsförfarandet med en ekvation eller en bot. Klarade inte av den negativa energin helt enkelt, då ägnar jag mig hellre åt att bygga innehåll på mina intresseområden.--ボスニア (disk) 12 januari 2014 kl. 00.32 (CET)

Jag slutade att engagera mig i AN för länge sedan, närmare bestämt när det infördes krav på de förb-nnade fotnoterna. /FredrikT (disk) 12 januari 2014 kl. 04.32 (CET)

Och jag brukar försöka kommentera emellanåt när det är områden jag någorlunda känner till. Har dock inte velat rösta då det känns som det fästs större vikt vid formalia än att fakta är korrekt och allsidigt belyst. Dessutom känns det olämpligt att rösta i artiklar där jag inte har tillräckliga kunskaper för att avgöra om artikeln innehåller grava faktamissar. --FBQ (disk) 12 januari 2014 kl. 11.08 (CET)

Jag trodde vi eventuellt skulle diskutera här. Där har jag i alla fall gjort ett inlägg. @FredrikT: Fotnoter är nog ett "nödvändigt ont" – för alla artiklar. Det är den enda praktiska lösningen för att kunna koppla samman ett textavsnitt med sin källa. Annars befinner vi oss på det sluttande planet (vad gäller artiklarnas långsiktiga trovärdighet). Allt gott.--Paracel63 (disk) 12 januari 2014 kl. 18.10 (CET)

Jag delar inte denna inställning till fotnoter. De kan ha sitt berättigande i riktigt långa artiklar, liksom för att belägga exempelvis födelse- och dödsuppgifter i biografier, men de krävs absolut inte för trovärdigheten i övrigt. De kan tvärtom invagga läsaren i falsk säkerhet. Artikelnomineringar är och förblir jag totalt ointresserad av. Det har aldrig kunnat engagera mig. Tostarpadius (disk) 12 januari 2014 kl. 23.18 (CET)

Jag begriper inte alls hur du kan resonera så. Lång eller kort, verifierbarhet är A och O. Annars kan vi lika gärna lägga ner som uppslagsverk och bli en åsiktscentral. dnm ^{(d | b)} 13 januari 2014 kl. 00.12 (CET)

Jag ställer mig givetvis bakom källkravet. Det är övertron på fotnoter jag vänder mig emot. Sådana har alltid varit sällsynta i encyklopedisk text. När källorna finns på nätet är det lätt att kontrollera dem. När de inte finns där är det svårare, alldeles oavsett hur de redovisas. Därför ser jag Projekt Runeberg som ett viktigt komplement till uppslagsverket. Tostarpadius (disk) 13 januari 2014 kl. 00.21 (CET)

Jag instämmer med dnm. Fotnoter är mycket viktiga, om läsaren betvivlar en uppgift kan den kontrollera själv (sålänge som den har tillgång till källmaterialet, förstås), eller åtminstone göra en trovärdighetsbedömning. Fotnoter utgör ett visst slags skydd mot vandalinlägg där det förs in uppgifter som kan verka trovärdiga men som egentligen inte stämmer. Är artikeln försedd med fotnoter kan man lätt se att en ny uppgift förts in utan en styrkande fotnot, medan en artikel som anger källor som bara bok 1, bok 2, bok 3, webbplats 1 osv skulle kräva mycket tidsödande letande för att verifiera om uppgiften är sann. Fotnoter är även viktiga för folk som vill fördjupa sig i ett ämne, ofta finns det mer information att hämta i källmaterialet som av någon anledning inte hör hemma på Wikipedia. För min del måste de artiklar vi lyfter fram som våra bästa vara fotnotsförsedda. Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 januari 2014 kl. 01.00 (CET)

Bra förtydligande. Det var detta jag menade med "sluttande planet". Det krävs inte särskilt långa artiklar för att väldigt få av oss ska orka kolla i alla listade källor om vad som täcker vad när något nytt tillförts eller ändrats i en artikel. Formuleringen "Sådana har alltid varit sällsynta i encyklopedisk text." kan inte rimligtvis syfta på en wiki.--Paracel63 (disk) 13 januari 2014 kl. 02.20 (CET)

Jag har inga problem med att de artiklar som lyfts fram som de allra bästa förväntas ha fotnoter. Det handlar som regel om långa och detaljerade texter. Man kan också, hoppas jag, utgå ifrån att de bevakas kontinuerligt av dem som röstat fram dem. Det jag reagerar mot är tanken att det är nödvändigt med noter i alla artiklar. Det ser jag inte ens som önskvärt. Visserligen är mitt motstånd svagare nu än för några år sedan, men jag ser en rad praktiska problem. Som jag redan framhållit: källor som lagts ut på nätet är lättillgängliga, en knapptryckning bort. Vem som helst kan enkelt kontrollera om det som står har stöd i källorna. Ofta är det också så att det mesta går att hitta i flera av de källor som anges. Det blir lätt plottrigt med alla siffror i en kort biografi. Risken är också stor att det på mindre välbevakade sidor smyger sig in saker som inte har stöd i den källa som närmaste fotnot anger. Det har vi sett oerhört många exempel på genom åren. Då handlar det verkligen om att man invaggas i en falsk trygghet. Vad gäller att källor ger möjlighet till fördjupning gäller det oavsett hur de redovisas. Tostarpadius (disk) 13 januari 2014 kl. 07.29 (CET)

Jag håller med Peter. Det blev var synnerligen otrevligt på AN och riktlinjerna respekterades inte, vilket tvingade fram principdiskussion på principdiskussion i frågor vi redan beslutat om sedan länge med många medverkande. Då kändes det rätt jobbigt att vara aktiv där, men jag ska ge det en ny chans. dnm ^{(d | b)} 13 januari 2014 kl. 00.12 (CET)

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: det står ingenstans att en bra artikel måste ha fotnoter vid varje stycke, det står vid behov. Olika ämnen är inte lika omstridda och har därför olika behov av fotnoter. Ibland räcker det med en litteraturförteckning, i andra fall måste man backa upp påståenden med en eller flera fotnoter, men det beror på innehållet. Det är just den här smyghöjningen av kraven, där användare lägger sin röst demonstrativt för att framhäva principiella och formella ståndpunkter som gör att man tappar lusten att delta i WP:AN.

En sak jag lagt märke till är att tyckandet på WP:AN och andra metasidor brukar stå i omvänd proportion till produktiviteten i artikelrymden. Det är något fel på incitamenten här och personligen tycker jag inte man borde få rösta i artikelnominering om man har mindre än 60 procent av sina bidrag i artikelrymden.--ボスニア (disk) 13 januari 2014 kl. 02.35 (CET)

Just "vid behov" är problemet. Om man är väl insatt i ämnet och tycker allt som står i artikeln är rimligt och stämmer, så kan den personen inte vara i behov av någon fotnot alls; men samtidigt kan en person som inte är insatt i ämnet och ställer sig misstänksamt till det mesta i artikeln behöva att var och ett påstående är källbelagt. "Vid behov" öppnar för åtskilliga tolkningar. Om gemenskapen kommer överens om att det "vid behov" betyder/eller bör ersättas av "endast när ett påstående är kontroversiellt eller omstritt", "minst ett par fotnoter per stycke", "när magkänslan säger det kan vara en fuskuppgift", "endast om de flesta inte är insatta i ämnet" eller något annat, så skriv gärna om kriteriet. Jag tror dock inte att någon sådan överenskommelse kan uppnås efter just "vid behov" kan tolkas på så många sätt. Jag tycker dock det är bra att vi, gemenskapen, har olika synvinklar. Det innebär att vi, förhoppningsvis, inte lutar för mycket åt den ena eller den andra sidan. Den tvetydighet som följer med "vid behov" har dock sin charm genom att möjliggöra olika tolkningar som passar olika artiklar (att en kort och okontroversiell artikel inte dras över samma kam som en lång och möjligtvis laddad artikel). Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 januari 2014 kl. 03.54 (CET)

Varför ska vi utgå ifrån att icke insatta läsare är misstänksamma? Att vara kritisk är inte synonymt med att vara skeptisk, nihilistisk eller misstänksam. Och vad hände med generositetsprincipen och att förutsätta goda avsikter? Ifrågasättande måste vara konkret för att vara konstruktivt.--ボスニア (disk) 13 januari 2014 kl. 04.05 (CET)

Du har misstolkat min mening. Det var bara ett exempel på en möjlig läsare. Jag menade inte att alla som inte är insatta är skeptiska eller misstänksamma, inte heller att alla som är misstänksamma eller skeptiska är oinsatta; inte ens att alla som är insatta tycker allt i en artikel stämmer. Det är hur många olika läsare som helst. Det jag försökte lyfta fram var att alla läsare har olika uppfattningar av "vid behov". Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 januari 2014 kl. 04.40 (CET)

Jo, men du verkade förutsätta att en oinsatt läsare också känner misstro mot en text utan noter, vilket jag tycker är en dålig utgångspunkt. Enligt min erfarenhet är det istället allmänbildade men lata användare som lägger in allehanda "källor behövs"-mallar som de själva inte ids göra något åt och som får ligga kvar år efter år. Själv lägger jag nästan aldrig in åtgärdsmallar utan letar upp källor och redigerar själv när jag tycker att något fattas. Och precis som Tostarpadius påpekar här ovan finns oftast källorna bara ett par knapptryck bort. Nu när vi fått en tacka-funktion kanske vi kan skapa den positiva energi som behövs, efter flera år att negativism och nihilism.--ボスニア (disk) 13 januari 2014 kl. 14.42 (CET)

Jag kan inte se att själva idén/definitionen av Utvald artikel kräver helt kompletta noter. Det är alltid önskvärt och i många artikelämnen är det nog också ett måste för att ses som det föredöme som stjärnmärkta artiklar bör vara. Men jag kan också se framför mig andra ämnen när full notapparat inte är nödvändig för artikeln skall ses som föredömlig, när akta/påstående tas upp inte är kontroversiella och det finns tunga källor där det inte är svårt förstå vilken/vilka som använts. Jag tycker det är synd att Bothnias och Tostarpadius synpunkter inte ges utrymma att vidareutvecklas. Med lite mer arbete i frågan går det kanske hitta krav och skrivningar som en bredare grupp, inklusive de som strävar efter full notifierng, kan acceptera.Yger (disk) 13 januari 2014 kl. 15.01 (CET)

Jag ställer mig bakom Ygers strävanden men vill samtidigt understryka att jag förmodligen ändå inte kommer att lyckas intressera mig för den del av kvalitetsarbetet som nomineringarna utgör, lika litet som jag engagerar mig i tävlingar. Tostarpadius (disk) 13 januari 2014 kl. 23.24 (CET)

Jag kan mycket väl tänka mig att ägna litet tid åt WP:AN om vi fokuserar mer på innehåll än formalia.--ボスニア (disk) 14 januari 2014 kl. 02.01 (CET)

(avindentar)

Spontant känner jag att svaga artiklar utan källhänvisningar tillhör Wikipedias barndom. Om vi vill bli betraktade som ett seriöst uppslagsverk vars information man kan tro på eller åtminstone kontrollera (och därigenom få trovärdighet, att vi är transparenta) så behövs källhänvisningar. Motståndet mot detta är fortfarande för mig helt obegripligt och kommer nog förmodligen alltid vara det. Ifall du skriver något, lägg en källa direkt, hur svårt kan det vara? Varför undvika när du kan göra det?. Fixa. Gör. Skapa. Låt läsarna veta vad du byggde det hela på också. Enkelt. Lätt. Bra. ("du" betyder i detta vem som helst och inte riktad mot någon specifik person). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 14 januari 2014 kl. 02.12 (CET)

Tillägg: Sedan vet jag inte i vilken del Yger menar att Tostarpadius eller Bothnia är förhindrad att utveckla sin mening? De har gjort detta många gånger och de gör detta även nu. Att flera säger att noter ändå är bra och nödvändigt för trovärdighet och transparens ändras ju inte bara därför. För egen del kan jag aldrig tänka mig att frångå principen om transparens inför Wikipedias användare (för mig är den central). För mig är det inte möjligt att kompromissa bort detta då det är att stega tillbaka i kvalitetsarbetet. Det öppnar också för fel och möjlighet till POV. dnm ^{(d | b)} 14 januari 2014 kl. 02.16 (CET)

Det finns ingen som vill ha bort källhänvisningar. Däremot är en artikel med notapparat som redovisar akademisk litteratur i ämnet långt mindre transparent för vanliga läsare än en eller flera länkar till Projekt Runeberg. Tostarpadius (disk) 14 januari 2014 kl. 02.33 (CET)

Njae. Jag tror nog WP:AN får klara sig utan mig i alla fall tills vidare. Ingenting jag eller Tostarparn sagt verkar ha nått fram. Om det inte finns utrymme för kompromisser, så finns det inte heller utrymme för konsensus och samförstånd, och då är det som står för de mest kompromisslösa principerna som får råda och visa vägen. Vi får vänta tills dnm, m.fl., avnominerat och nollställt alla utvalda artiklar från Wikipedias plågade barnaår och frambringat ett optimalt urval av perfekta artiklar. Med dessa ord drar jag mig ur diskussionen och fortsätter med sådant som jag faktiskt tycker är kul. Good night, and good luck.--ボスニア (disk) 14 januari 2014 kl. 04.20 (CET)

@Tostarpadius: I nästa led är källans kvalitet. Ugglan tillhör inte den typ av källa jag skulle kalla vederhäftig för annat än att beskriva hur det uppslagsverket såg på sin tid och sin tids syn på historia. Uppslagsverket är djupt problematiskt precis som den visat sig i hur den ibland används på Wikipedia.

@ボスニア: Det du skrivit har gått fram, så till vida att åtminstone jag läst och värderat det (igen). Jag har inte heller denna gång ändrat uppfattning i frågan om transparens. Det känns som att det jag sagt inte heller fått dig att ändra dig uppfattning.

"Vi får vänta tills dnm, m.fl., avnominerat och nollställt alla utvalda artiklar..." Då lär du få vänta. För någon sådan vilja eller ens risk finns inte.

Det är positivt att du efterlyser kompromisser. Det innebär att vi skulle mötas. I denna fråga tycks dock en kompromiss innebär att jag med flera ska helt avstå våra hårda krav på transparens och verifierbarhet i de utmärkta artiklarna. Vad är det du skulle ge upp i denna kompromiss? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 14 januari 2014 kl. 12.22 (CET)

@dnm: Din syn på Ugglan är välkänd och Du tar varje tillfälle i akt att vädra den, men som jag ser det bygger den mer på fördomar än på verklig värdering. Att en hundra år gammal källa är oduglig i många sammanhang säger sig självt, men i minst lika många hör den till det bästa vi har. Tostarpadius (disk) 14 januari 2014 kl. 12.46 (CET)

@Tostarpadius: Med andra ord skiljer jag mig inte från dig, som tar varje tillfälle att förfäkta Ugglans förträfflighet som den "bästa vi har" och i det sammanhanget påpeka min "välkända syn" (som om min syn skulle vara något negativt). En hundra år gammal källa fylld av subjektiva värderingar, klart färgad av nationalromantik, konservatism och dylikt tycker jag inte kan användas som det många gånger tyvärr gjorts och som påpekats genom massvis med källhänvisningar. Lyhördheten för detta är dock mager och det förklaras/bortförklaras/skylls på individuellt "slarv", när det egentligen är källan som sådan som är problemet. För att koppla detta till våra kriterier så finns krav på vederhäftiga källor. Ugglan är ingen sådan hur mycket vi än här dividerar fram och tillbaka. dnm ^{(d | b)} 14 januari 2014 kl. 13.03 (CET)

Det är Din personliga uppfattning, ingenting annat! Tostarpadius (disk) 14 januari 2014 kl. 13.07 (CET)

Nej, det är det inte; se Wikipedia:Ugglan.

Peter ^Isotalo 14 januari 2014 kl. 20.11 (CET)

Den texten säger inte att källan inte är vederhäftig, endast att den skall användas med beaktande av vissa saker. Därom råder enighet bland seriösa användare. Urskiljningslöst bruk av hundra år gammal text bör givetvis undvikas. Tostarpadius (disk) 15 januari 2014 kl. 00.49 (CET)

Det finns ingen liknande varning om andra källor som den Peter tar upp om Ugglan, och att det i andra sammanhang står det att moderna källor går före omoderna, är rätt uppenbart att Ugglans användning är ifrågasatt. Ställning är en särpräglad sådan och satt på undantag för att somliga envisas med att använda den trots att andra källor som saknar nationalromantisk storflugenhet och medvetna konservativa filter finns att tillgå. Jag ser inte Ugglans kvalité för annat än möjligen obskyra personartiklar. Det är tveksamt att alla dessa personer som omskrivs med nödvändighet är relevanta för ett uppslagsverk som bedömer på sitt innehåll utanför politiska ramverk. I övrigt: Det insinuanta i ditt inlägg kan inte tolkas som annat än en skymf mot ett mycket mycket stort antal Wikiredaktörer; eftersom jag inte är överens med dig och många med mig (förmodligen flertalet), så får jag gissa att det vi som du menar inte är seriösa användare. Är det vad du försöker få sagt, Tostarpadius? dnm ^{(d | b)} 17 januari 2014 kl. 12.21 (CET)

Varningen finns därför att Ugglan långt innan jag blev aktiv här hörde till de mest använda svenskspråkiga källorna till artiklar. Tyvärr skedde (och sker, även om det är mindre vanligt just nu) infogandet här ibland alltför okritiskt. Det är dessutom Du själv som senast skärpte formuleringarna, vilket jag efter vissa justeringar accepterade i husfridens namn. Något stöd från en majoritet för Din synnerligen restriktiva linje (närmast nolltolerans) har Du aldrig lyckats mobilisera. Min mening om seriösa användare var dock inte riktad mot Dig utan mot dem som kopierar utan urskiljning, vilket jag anser framgå av det följande.Tostarpadius (disk) 17 januari 2014 kl. 14.23 (CET)

Diskussionen har hamnat ganska långt från ursprungsfrågan. Frågan om ugglan har varit uppe tidigare, och jag kan säga samma sak som jag gjort tidigare - ugglan är inte bästa källan, men i historiska ämnen där jag skriver mest är den knappast den sämsta källan. Artikeln Gustav Vasa blev utvald fast den byggde på privata historiebloggar som är ofantligt mycket sämre källor än ugglan. Enligt min mening är det betydligt bättre att hänvisa till Grimberg som källa än att återge Herman Lindqvists uppgifter hämtade från Grimberg som källa. Sedan går det absolut att hitta bättre källor än ugglan. Den centrala frågan blir dock hur hårda våra krav på utvalda artiklar skall vara. Jag ser det största problemen med artiklarna att de som bedömer dem inte är tillräckligt insatta i ämnena för att avgöra om de innehåller korrekt information. Därför väljer man att bedöma formalia istället. Jag har nog ungefär samma åsikt som Tostarpadius i fråga om fotnoter, jag var väldigt skeptisk till en början, jag har kommit att inse att de kommer att behövas i kontroversiella artiklar och att det skulle göra ett enormt arbete helt förgäves om icke notbelagt information läts läggas in i redan fotnotade artiklar. Den stora frågan är hur man förenar större krav på artikelskaparna och bedömarna med ökad aktivitet.FBQ (disk) 18 januari 2014 kl. 20.23 (CET)

Ugglan är kanske inte bästa källan, men jag föredrar den framför exempelvis Svensk uppslagsbok eftersom den i regel är utförligare. Dessutom biograferas betydligt fler historiska personer. Jag har sett så många skräckexempel på översättningar och långtgående moderniseringar att jag dessutom anser att en mycket försiktig revision av texten, vilken närmar den till nutida språkbruk, är det bästa. Jag vet inte riktigt vad man skall göra när välmenande användare verkar vara osäkra på de mest elementära skrivreglerna i svenskan. Något ålderdomligt språk är långt bättre än felaktig meningsbyggnad och osvenska versaliseringar. Tostarpadius (disk) 21 januari 2014 kl. 14.02 (CET)

Att jag kommit att använda Svensk uppslagsbok handlar om att det är den jag har - förutom NE som är lite mer omfattande. För det mesta är den lite mer modernt skriven, men det finns undantag som artikeln om onani som diskuterades på faktafrågor för en tid sedan. Den är lite mindre omfattande och visst, den är gammal den också. Jag ser inga som helst problem att ersätta mina artiklar ur Svensk uppslagsbok med artiklar baserade på moderna forskningsrön. Sedan är ju problemet att det inte tillkommer särskilt många sådana artiklar.FBQ (disk) 22 januari 2014 kl. 16.28 (CET)

Jag ser givetvis inga problem med att artiklar med Ugglan som huvudkälla kompletteras med modernare material. Däremot är jag kraftigt emot att de rakt av ersätts med översättningar från andra språkversioner. Sådana är nödlösningar, inte huvudalternativ. Tostarpadius (disk) 22 januari 2014 kl. 18.31 (CET)

Som någon sade vid inledning av detta spår, den här "gamla uppslagsverk"-diskussionen är vid sidan av det ordinarie inlägget (som puffade för WP:AN) och kanske kan hållas någon annan stans? Åtminstone om något nytt finns att dryfta i den lite då och då uppdykande diskussionen om värdet av gamla uppslagsverk. --MagnusA 22 januari 2014 kl. 18.51 (CET)

Jag hoppar in här längst nere, utan att ha mer än ögnat igenom hela diskussionen. Eftersom jag tidigare, tillsammans med namn som Ace90, Kigsz, Mercurial, säkert fler namn - hojta till i sådana fall - lade mycket tid på artikelnomineringarna tycker jag väl kanske mig ha något att säga.

Jag har hela tiden vänt mig mot röstprocessen. Många röstar utan att lägga en enda kommentar, och flera gånger har jag undrat om en del ens har läst igenom artikeln innan den röstats igenom. På samma sätt har artiklar som helt uppenbart uppfyllt kriterierna röstats ner, utan speciellt mycket mer kommentarer. Vi hade en testperiod (kommer inte ihåg vilken artikel) där vi testade att ha en process baserad på problem i artikeln istället. Det vill säga, folk fick lägga upp problem de hade hittat, konkreta exempel på saker som inte uppfyllde kriterierna, och när det upplevdes att det inte fanns några kriterier kvar att uppfylla, så blev artikeln utmärkt. Vad jag vill minnas fungerade just den nomineringen väldigt bra - men förslaget röstades ned, i mångt och mycket - om jag minns rätt - för att det tog för lång tid, var för omständligt och blev för mycket diskussion. Jag hävdar dock att när det gäller våra utmärkta artiklar kan det inte riktigt finnas för mycket diskussion. Det är just diskussionen som behövs! Tiden har vi väl också, kanske.

Skulle detta sätt implementeras skulle vi också kunna skrota artikelgranskningar, eftersom det ju är just en kombinerad process av granskning och kritik som kommer äga rum med det här tillvägagångssättet. Dessutom skulle det bli betydligt lättare att se exakt vad som skulle göras för att få artikeln utmärkt, vilket ju i sin tur också skulle trigga igång ett arbete med att få den just utmärkt. Jag kan inte riktigt se nackdelarna, och propagerar alltså återigen för ett försök med en diskussionsprocess snarare än omröstning, på Peter Isotalos linje. Tanzania (disk) 14 januari 2014 kl. 13.18 (CET)

Svenska eller engelska i artikeln Mystery shopper

Begreppet Mystery shopper har sin svenska motsvarighet i provköp. Jag har därför föreslagit flytt från Mystery shopper till Provköp. Motiveringen är att svenska uttryck bör användas när sådana finns. Provköp är dessutom etablerat, vilket kan ses i länkar på artikelns diskussionssida. Vad tycker gemenskapen? Ta gärna till orda, här eller på diskussionssidan! Jobbaren (disk|bidr) 23 januari 2014 kl. 10.46 (CET)

Min åsikt är att om "mystery shopper" är etablerad i svensk text så är det ett svenskt uttryck. Och att den term som är vanligast förekommande ska vara artikelnamnet (vilket stämmer med pommf). Skillnaden mot "provköp" är såvitt jag kan se att det senare är mer försvenskat, det vill säga bygger på delar som åtminstone varit med svenskan längre (hur länge vet jag inte, men flertalet ord ska väl vara inlånade om inte från annat håll så från tyskan, så). flinga 23 januari 2014 kl. 15.45 (CET)

Motorcykelskrivstuga med kort varsel

Reading Standard 1920

Om det är någon i närheten av Stockholm som vill kolla på häftiga motorcyklar och hjälpa gänget på MC Collection museum att skriva artiklar har ni chansen idag. Dom är ett gäng som träffas vid 18-tiden på museet vid Edsberg i Sollentuna idag, och dom vill gärna ha lite hjälp och stöttning. Användare Larsj717 kommer att vara med där och kan svara på frågor. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 23 januari 2014 kl. 13.40 (CET)

Relevanskriterier

Jag är mest aktiv på Wiktionary, inte Wikipedia, så det är ibland svårt för mig att veta vilken info ni vill ha. Då och då kommer folk till Wiktionary och börjar skriva encyklopediartiklar och det känns synd att direkt behöva radera dom, så jag har tidigare flyttat ett par stycken till Wikipedia.

Den artikel som blev aktuell nu är "dejtingmordet". Jag kan inte bedöma om det är tillräckligt relevant enl. Wikipedia:Att skriva om kriminalfall#Relevanskriterier. Hur många är ett flertal i "Brottet och/eller rättegången har refererats ett flertal gånger i etablerade massmedier"? Det aktuella fallet har 6000+ träffar på Google, 4 artiklar i DN, 1 i SvD, 7+ i Aftonbladet, 6+ i Expressen, 5+ i svt.se. Är det här ett "flertal"? Det är ju några stycken, men inte jättemånga... går det att förtydliga kriterierna? //Skal 17 januari 2014 kl. 17.26 (CET)

Denna blev så vitt jag kan se raderad på grund av upphovsrättsproblem. /Hangsna (disk) 17 januari 2014 kl. 18.12 (CET)

Ja, det var därför den blev raderad, men någon skapade en artikel på Wiktionary som inte verkar vara en direkt plagiat iaf - det var flera felstavningar, och sökning på Google gav inga sidor med exakt samma formuleringar, även om det förstås var närliggande.

Hur som helst - jag frågar just ang. relevansen: räcker dom där artiklarna i media om brottet för att det ska räknas som ett "flertal"? Skulle det gå att sätta en ungefärlig siffra på antalet som krävs? //Skal 18 januari 2014 kl. 00.43 (CET)

Det är nog svårt att just sätta en exakt (eller ungefärlig) siffra på vad som anses relevant, det är upp till vad gemenskapen råkar anse i fallet just då. Allmänt försöker vi nog undgå att sätta specifika gränser och regler, för att förhindra manipulation och problem genom paragrafrytteri och skenbara kryphål. flinga 20 januari 2014 kl. 15.49 (CET)

Jag skulle protestera mot att vi inte sätter upp specifika gränser och regler för att förhindra manipulation. I stället är det så att vad vi egentligen bedömmer är just betydelse eller berömmelse. Det skall ses ur ett så tidlöst perspektiv som möjligt, vad som en gång är relevant är alltid relevant, och därför bör händelser vara av sådan dignitet att de intresserar även om 5, 50 eller 500 år. Givetvis behöver det inte längre välkända i en bredare allmänhet men åtminstone vara av intresse för en person som - i det här fallet - intresserar sig för brott under 2000-talet.

Relevanskriterierna är till för att vara en hjälp att bedöma ungefär var gränserna går, men kan givetvis inte täcka in allt möjligt som ett fenomen skulle kunna bli berömt eller hågkommet på grund av. Skulle nog säga att brott som varit tillräckligt kända för att det skall ha skrivits böcker om dem är tillräckligt relevanta. Skulle nog också säga att alla brott som beskrivits med egna artiklar i Nordisk kriminalkrönika är tillräckligt relevanta. Sedan är frågan hur man gör med mer aktuella brott. För ett så här nyligen inträffat brott är det svårt att avgöra vilket avtryck de kan komma att sätta. Troligen uppnår det relevanskriterierna, men ofta finns det skäl att avvakta till längre tid har förflutit sedan händelserna och man slipper basera sig på tidningsartiklar som i många fall ofta missförstått vad som egentligen skett.--FBQ (disk) 21 januari 2014 kl. 21.00 (CET)

Ja, och.. vi försöker generellt att inte göra ett för specifikt regelverk, eller? Jag syftar då på regler i allmänhet. Jag ser inte att det du säger innebär att vi faktiskt har några exakta gränser för relevans. flinga 22 januari 2014 kl. 18.12 (CET) (Förtydligande: jag menade inte att säga "ja, och?" :) Tänker att det är risk att se ut så, men jag menade mer som ett eftertänksamt dröjande, innan jag fortsatte meningen. flinga 23 januari 2014 kl. 00.30 (CET)).

Och mitt inlägg kanske uppfattades som ett besserwissrigt mästrande - hoppas det inte tolkades så :-) Det finns ju många uppfattningar om relevanskriterier, deras vara eller inte vara och exakt hur de skall tolkas. Eftersom jag är lite intresserad av de diskussioner som kommer upp med jämna mellanrum ville jag framföra min åsikt att även om jag till skillnad från en del användare som Andejons stöder av relevanskriterier som stöd för bedömningen av relevans så tror jag aldrig att de även om vi ville kunde bli heltäckande, om man tänker att de skall spegla någon slags "betydelse" eller "betydenhet" hos artikelämnet. Det är alltså inte för att vi inte vill skriva sådana utan för att de inte går. Men visst - oavsett så betyder det ju att vi inte har exakta gränser för relevans.--FBQ (disk) 23 januari 2014 kl. 00.50 (CET)

Nej, det är ingen fara, nu vet jag ju i vilket fall :) Jag upplevde att det kom in på en fråga jag inte avsett att ta upp, där jag inte på rak arm vet riktigt var jag står. När det gäller regler generellt ser jag en poäng med att inte ha för detaljerade regler.

Jag tror inte vi är direkt oense gällande relevanskriterier, det jag vill förtydliga är alltså att jag inte avsåg att säga bu eller bä i den frågan :) (Tillägg: den känns också som en hel vetenskap i sig, den är som att den har tusen delfrågor i sig..).

(Reflektion: för att täcka alla tänkbara fall hade man kanske behövt ha en regel för alla fall som existerar..? :)) Om vi inte har regler för alla möjliga fall för att vi inte kan eller för att vi inte bör känner jag inte att jag har något av intresse att säga något om just nu. flinga 24 januari 2014 kl. 14.48 (CET)

Nulledit av Huvudsidan?

Hej! Kan någon som har skrivrättigheter på Huvudsidan göra en "nulledit"? Jag tror det är vad som behövs för att tvinga sidan att ladda den skandinaviska artikeln. Det saknades inlagda danska och nynorska artiklar för den här veckan, vilket jag nu fixat. Tack på förhand.--Paracel63 (disk) 23 januari 2014 kl. 01.30 (CET)

I morse såg huvudsidan bra ut igen. Tack.--Paracel63 (disk) 24 januari 2014 kl. 01.23 (CET)

Årets bild

Årets bild, Picture of the Year, skall som vanligt röstas fram på Commons, och första omgången har öppnat nu. Se Commons:POTY/2013 om ni är intresserade. /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 09.28 (CET)

Själv skulle jag tycka att det var roligt om den ville röra sig lite från sitt fokus på vackra bilder och närma sig att rösta fram pedagogiska och informativa alster, vilket känns rimligt på Wikimedia Commons som trots allt är en databas som huvudsakligen finns för att sprida kunskap, men men. Det är väldigt fina foton, förstås, och många av dem passar förstås utmärkt som illustrationer i ett uppslagsverk också. /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 09.30 (CET)

Jag håller med Julle i fråga om att rena fotoartistska aspekter har fått för stor betydelse för Årets bild, och även andra fototävlingar i wp-sammanhang. Det är litet som så att fotograferingsentusiasterna har tagit hand om denna delverksamhet och utvecklat en kriteriekultur efter väl snäva ramar. Korrelation mellan en vacker, konstnärlig eller fototekniskt högtstående bild och en pedagogisk eller informativ bild är ju låg, även om vinnarbilder av fornminnen i våra svenska Wiki Loves Monument-tävlingar pekar på undantag i viss sammanhang. Antagligen breddar vi målbilden med större antal röstande, så jag uppmanar alla användare (och läsare) att delta i denna och i andra fototävlingar. Boberger (disk) 25 januari 2014 kl. 14.52 (CET)

Jag skrev förresten ett inlägg om det här med bilder, neutralitet och problemet med att vi är fokuserade på vackra bilder häromdagen, om någon skulle vara intresserad. /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 17.43 (CET)

Instämmer helt med ovanstående. Om syftet med omröstningen är att rösta fram vackra bilder, har det inte så mycket med Wikipedia att göra. Vi publicerar sällan foton i så stor storlek att rent estetiska aspekter är viktigare än de pedagogiska.--Paracel63 (disk) 25 januari 2014 kl. 17.57 (CET)

Sedan kan man förstås hävda att jag har fel i premissen att det är ett fokus på vackra snarare än informativa bilder. Det är en personlig tolkning. Som sagt, det finns förstås bilder som passar utmärkt som illustrationer i ett uppslagsverk där också. /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 18.00 (CET)

Ni är välkomna till Wikimedia Commons för att framföra era kloka synpunkter! /rrohdin (disk) 25 januari 2014 kl. 18.02 (CET)

Statistik

Jag har uppdaterat Wikipedia:Statistik och de trender man kan se är:

• antalet som använder sv:wp visar på en god ökning, bättre än jämförbara fi och nlwp, något bättre än no:wp och mycket bättre än de:wp och en:wp
• Antalet bidragsgivare (och nya) hade i somras hållit sig på relativt konstant nivå i två år. Från juni sker sedan en minskning med 5-10%, dock något mindre än totalen över alla språkversioner. Siffror för antalet nya artiklar och ändringar visar inte på nedgång även om de botgenerade insatserna tas bort
• som syns i mätningen ovan på Bybrunnen verkar de kvalitetsrelaterade måtten gå i rätt riktning

"slimmer but smarter"?Yger (disk) 5 januari 2014 kl. 11.03 (CET)

För det första, tack för att du håller koll på det här och ser till att uppdatera. För det andra, det finns ett mått som jag saknar, och som skulle kräva lite programmeringskunskaper, nämligen att räkna hur många artiklar som har a) en källa, b) mer än en källa. Det är inget perfekt mått på kvalitet, men det är en faktor till att lägga till i statistikmätningen. Finns det någon som känner sig sugen på att ta sig an den utmaningen? Om den ens går att göra.//Hannibal (disk) 5 januari 2014 kl. 21.26 (CET)

Bra förslag, Hanniball. Det är jag intresserad av! Adville (disk) 6 januari 2014 kl. 00.21 (CET)

Visst går det att göra med bot. Om inte annat så kan en bot helt enkelt köra igenom alla artiklar och räkna hur många <ref>-taggar som finns i dem. Finns det något smartare sätt att göra det? Lsj (disk) 6 januari 2014 kl. 09.43 (CET)

Det finns mer än ett sätt att ange noter, så jag vet inte om det skulle funka. Att kolla hur många <li id= det finns mellan <ol class="references"> och </ol> i html-koden skulle kanske funka bättre.

Det fångar dock bara systemet med noter. -- Lavallen (block) 6 januari 2014 kl. 10.24 (CET)

Systemet måste inte vara perfekt (vad jag förstår är övrig statistik också lite tillyxad), utan bara så att vi kan få något slags hum om ett av många kvalitetsmått. Kul att flera funderar över lösningar.//Hannibal (disk) 6 januari 2014 kl. 11.05 (CET)

Finns en Random-funktion i api't om man bara vill söka igenom ett urval. -- Lavallen (block) 6 januari 2014 kl. 11.58 (CET)

Det vore toppen att få se hur många artiklar som har ref-taggar. Vi pratar ofta om hur många artiklar som har åtgärdsmallar, men det säger ju bara en mycket liten del av sanningen.--Paracel63 (disk) 8 januari 2014 kl. 01.51 (CET)

Lite siffror

Jag har låtit tröska igenom 10000 slumpartiklar och kikat lite på vad som ligger för källor i wikikoden (inte Html-koden) och har kommit fram till följande resultat (som ska ta med en liten nypa salt):

• Antal noter per artikel: 3,54
• Antal noter per artikel som är källbelagd med noter: 4,45
• Antal artiklar med reftag: 7963
• Antal artiklar med 2 eller fler reftagar: 6885 (sjöarna ej inräknade)
• Antal artiklar med 2 eller fler reftagar (robot): 5874 (sjöarna ej inräknade)
• Antal artiklar med sammanslagna noter: 6724
• Antal artiklar som man kan misstänka har någon form av källa: 8550
• Antal artiklar som man kan misstänka inte har någon form av källa: 1450
• Antal robotartiklar 6232
• -varav svenska sjöar 347
• Antal franska kommuner (=ej robotmallad) 287
• Antal källösa robot: 21 (=auktorsartiklar)
• Artikel med flest noter: 120 Stora nordiska kriget
• Antal grensidor: 17 (tekniskt fel?)
• H2-rubrik "Källor" 7827
• H2-rubrik "Referenser" 725

Jag har bara läst av 10000 slumpartiklar och analyserat med ett skript. Endast källor som ligger direkt i artiklarna med reftaggar har räknats. Källor som länkats in via mallnamnrymden är inte med (en källa i de franska kommunerna och de svenska sjöarna har dock räknats för att statistiken inte ska skeva). Andra geografiska artiklar i Sverige använder källor från mallnamnrymden, men dessa artiklar är försvinnande få (kanske 5000 eller så). 8550 artiklar innehåller sannolikt källor och 1450 saknar. Av de 1450 är 17 grensidor, 21 robotskapade auktorsartiklar och sedan finns det ett antal oräknade listartiklar som antagligen är onödiga att källbelägga. Flest källor av de 10000 har Stora nordiska kriget (120 noter). Artikeln är inte någon utvald artikel och är inte ens rekommenderad. Antagligen har den för få källor i form av noter. Längre vill jag inte gå i analysen. Nasko (disk) 19 januari 2014 kl. 03.04 (CET)

mycket intressant, enligt mitt sätt att räkna ger det att 65,8% av våra artiklar är automatgenererade och 34,2 manuellt skapade. Och av de manuellt skapade har 2008 källor (59&) och då 41% av de manuellt skapade saknar källor. I absoluta tal, vi har omkring 550 000 manuellt skapade artiklar och cirka 225 000 artiklar utan källa.Yger (disk) 19 januari 2014 kl. 06.44 (CET)

Jättebra statistisk genomgång. 10 000 artiklar är tillräckligt mycket för ge ett hum om fördelningen. Intressant med skillnaderna mellan robotskapat och manuellt skapat. De uppskattade 225 000 källösa artiklarna är typ en tiopotens mer än dem som är mallade för att sakna källor. Det känns rimligt, utifrån min egen vardag. Det är bara att kavla upp ärmarna. :-)--Paracel63 (disk) 26 januari 2014 kl. 02.44 (CET)

Kategoridiskussion rörande "Personer inom USA:s näringsliv"

Det skulle uppskattas med kommentarer rörande mina kommentarer om Personer inom USA:s näringsliv. DIEXEL (disk) 26 januari 2014 kl. 14.01 (CET)

Reference Tooltips

Reference Tooltips funktion.

På engelska Wikipedia så finns det en gadget som heter "Reference Tooltips". Den fungerar så att om man håller muspekaren över en not så visas texten i fotnoten automatiskt efter en liten stund. Ett snabbt sätt att se källan alltså, se bild. Jag har nu lagt över den hit till svenska Wikipedia på prov, och den kan aktiveras på inställningar->finesser. På engelska Wikipedia ligger den påslagen som default, vilket vi skulle kunna göra här också om den fungerar problemfritt här. AlphaZeta (disk) 25 januari 2014 kl. 01.07 (CET)

Trevlig funktion. För referenser som förekommer flera gånger i artikeln och alltså har en sån är lista "[a b c ...]" i referensförteckningen så får man dock ett extra "]"-tecken i början på den text som dyker upp i pratbubblan. Se till att referenslistan nedan är utanför den synliga delen av artikeln och hoovra över noterna i följande exempel: Exempel1, Exempel2, Exempel3. Motsvarande "fenomen" uppstår inte på enwp.

några extra
blanka rader
för att underlätta
att få referenslistan
nedanför kanten på fönstret

--Larske (disk) 25 januari 2014 kl. 01.33 (CET)

Äntligen, tack! - Averater (disk) 25 januari 2014 kl. 08.55 (CET)

Någon som är bra på jQuery/Javascript?

Felet som Larske tar upp ovan beror på svenska Wikipedia skrivs referenser: "1. ^[a b ]text.." med det på engelska Wikpedia skrivs "1. a b text...". Vilket gör att ett "]" dyker upp i början av referenstexten. Enklaste lösningen är förstås att om texten börjar på "]" så tas det tecknet helt enkelt bort. Troligtvis någonstans på runt rad 118 i koden på sidan MediaWiki:Gadget-ReferenceTooltips.js. Den som vill kan försöka fixa det, jQuery är verkligen inte min starka sida.AlphaZeta (disk) 25 januari 2014 kl. 23.41 (CET)

Larske, AlphaZeta: Har gjort ett hack för detta. Så nu skall den sista hakparantesen tas bort korrekt. /^Fluff?_Fluff! 26 januari 2014 kl. 22.28 (CET)

Ja nu ser det bra ut, utan haken. Tack Fluff! --Larske (disk) 26 januari 2014 kl. 23.18 (CET)

 Gillar AlphaZeta (disk) 27 januari 2014 kl. 00.04 (CET)

Haken var haken, men det löstes med ett hack. :) flinga 27 januari 2014 kl. 19.41 (CET)

Ny censor?

Det ser ut som att svenskspråkiga Wikipedia kan komma att behöva en ny censor snart. Om jag har förstått det hela rätt så är det ett uppdrag med ganska låg arbetsbelastning, men med desto högre ansvar. Så fundera gärna på vilka av våra medwikipedianer som kan vara lämpliga för den uppgiften. ⬤Bοⅳⅰе 22 januari 2014 kl. 16.34 (CET)

Ingen? Jag skulle, om gemenskapen har förtroende för mig, kunna tänka mig att ställa upp om det inte finns någon som har ett bra förslag eller känner sig manad, men jag kan inte påstå att jag känner något brinnande behov av rollen. /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 08.39 (CET)

Låter bra tycker jag. Vi bör väl dock avvakta till ?början av februari? med att gå vidare.Yger (disk) 25 januari 2014 kl. 08.49 (CET)

Nej, jag tycker det är bra att det görs så fort så möjligt. Den 1 februari 2014 kommer med stor sannolikhet en censor (SweJohan) att bli av med behörigheten och då kommer även den andra censoren (Höstblomma) att bli av med behörigheten eftersom det måste, enligt Meta, alltid finnas minst två censorer. Se vidare Wikipedia:Censorer. Lixer (diskussion) 25 januari 2014 kl. 08.56 (CET)

Oj då, då borde väl detta upp på AAB redan idag? Och sedan kan vi väl be Swejohan vara kvar en extra vecka? (det tar ju några dagar då inskick av personlig info behövs)Yger (disk) 25 januari 2014 kl. 09.03 (CET)

Jag har inte hört något om att SweJohan inte kan tänka sig förlänga, men om han inte vill åta sig ny period eller "övergångsperiod" finns i praktiken även Tegel som nog kan hålla ordning under en sådan. Höstblomma (disk) 25 januari 2014 kl. 09.11 (CET)

Ah, användaraktivitet från hans konto, såg jag nu. När Boivie startade den här diskussionen var det (förmodar jag) eftersom SweJohan inte hade reagerat på att det var omvalsperiod och hade sin senaste redigering i oktober. Han kanske själv vill kommentara? /Julle (disk) 25 januari 2014 kl. 09.19 (CET)

Jo, jag har som bekant haft låg aktivitet under hösten men regelbundet kolla min bevakningslista, kikat in för att se vad som händer rent generellt och hela tiden varit tillgänglig. Jag fortsätter gärna som censor eftersom jag dels har erfarenhet av vad det innebär rent praktiskt och dels hela tiden finns tillgänglig. Jag kommer som vanligt att bli mer aktiv under våren (lite av ett mönster de senaste tre åren) eftersom jag spenderar mer tid på kontoret då och mindre på fältet. Senaste året har det inte varit något att censurera och jag har heller inte haft några förfrågningar. Vi hade en ganska livlig diskussion för ett år sen om censorrollens vara eller icke vara. Jag överlåter det beslutet åt gemenskapen, men kan personligen tycka att när den väl behövs är det bra att verktyget finns. Jag brukar ha svårt att nominera mig själv för omval så om någon vill göra det vore jag mycket tacksam. Mvh SweJohan (disk) 25 januari 2014 kl. 11.58 (CET)

Kan Höstblomma ge sin bild av hur mycket förfrågningar om censureringar det kommer in? -- Lavallen (block) 25 januari 2014 kl. 18.31 (CET)

Min upplevelse är att 2013 i stort sett var ett lugnt år, jag uppskattar att det var cirka 8 ärenden, med något enstaka fall som behövde mer omfattande kontroll. Höstblomma (disk) 25 januari 2014 kl. 21.18 (CET)

Hoppas att detta löser sig på bästa sätt. Då detta är min hemmawiki så är jag tyvärr förhindrad att använda de verktyg som jag har tillgång till, utom i absoluta nödfall. Så att jag supportar en ensam censor är tyvärr ingen lösning, ens under en övergångsperiod. -- Tegel _(disk) 30 januari 2014 kl. 11.44 (CET)

Jag har nu lagt upp om ett val om ny Censor. Kandidaten är en tunnhårig Smålänning i Ångermanland. -- Lavallen (block) 30 januari 2014 kl. 17.08 (CET)

Valet blir ju inte klart förrän en bit in i februari. Betyder det att Höstblomma av formella skäl blr av med behörigheten under några dagar? Tostarpadius (disk) 30 januari 2014 kl. 17.22 (CET)

Om SweJohan blir avsatt innan ett nytt val är färdigt, måste Höstblomma träda tillbaka tills det finns en kandidat till. -- Lavallen (block) 30 januari 2014 kl. 17.43 (CET)

Och om Lavallen är på god väg att få tillräckligt förtroende vid månadsskiftet - då omvalsperioden normalt går ut - tänker då åtminstone inte jag begära avflaggning av vare sig SweJohan eller Höstblomma då. Själva skiftet borde då istället kunna äga rum då Lavallen är klar med det som krävs gentemot WMF (huvudsakligen identifiering). Det här med omvalsperioder är det ju vi på sv.wikipedia som kommit överens om. Det är inte något påbud "uppifrån". I såna här fall tror jag det är enklast att "slira lite", åtminstone om det verkar klart att en ersättare är på gång. --MagnusA 30 januari 2014 kl. 17.57 (CET)

Nu står ju SweJohan till förfogande och då finns det ingen anledning till avflaggning innan det valet är klart. Förutsättningarna har alltså förändrats drastiskt. Tostarpadius (disk) 30 januari 2014 kl. 18.21 (CET)

Födelsedatum i biografiska artiklar

Policyn Wikipedia:Artiklar om nu levande personer säger idag att i artiklar om "marginellt kända eller icke offentliga personer" ska inte fullständigt födelsedatum anges, utan bara årtalet. Jag har bläddrat runt i ganska många artiklar, och det verkar som att vi inte följer detta: fullständigt födelsedatum anges ganska ofta även för rätt marginellt kända personer, och det enda som verkar krävas är att någon tagit reda på det. Det är inte bra att en såpass viktig policy inte stämmer med verkligheten. Vore tacksam för kommentarer på Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer#Födelsedatum. /NH 28 januari 2014 kl. 20.06 (CET)

Det gissar jag beror på att policyn är nyare än verkligheten... /ℇsquilo 29 januari 2014 kl. 13.29 (CET)

Födelsedatum för alla någorlunda vuxna personer som är folkbokförda i Sverige finns tillgängliga på sajten birthday.se. Jag undrar om detta har varit känt för dem som gjorde policyn. Upplysningen är ju i allmänhet ointressant, men eftersom den är så lätt att få tag på, ville det vara naturligt att policyn ändrades. Roufu (disk) 29 januari 2014 kl. 14.41 (CET)

Tack, men det vore bra om ni kommenterade på diskussionssidan istället, som de flesta andra gjort. Det är svårt när diskussionen pågår på två olika ställen. /NH 29 januari 2014 kl. 15.32 (CET)

Alla som platsar här är redan enligt oss "kända". Det är inte vår uppgift att bestämma vem som är mest kändis. Det är standard att skriva ut datum, och bör omfatta alla. J 1982 (disk) 29 januari 2014 kl. 16.23 (CET)

Tack, men det vore bra om du kommenterade på diskussionssidan istället: Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer#Födelsedatum. /NH 29 januari 2014 kl. 16.25 (CET)

OK. Tack för informationen. Jag trodde du, NH, menade din egen användardiskussionssida, men där fanns inget. J 1982 (disk) 29 januari 2014 kl. 16.31 (CET)

Hela diskussionen är obegriplig för mig. Jag kommer att fortsätta att fylla i så exakta födelse- och dödsdatum som jag kan, och jag betraktar borttagande av dag och månad som vandalism som jag tänker återställa. --LA2 (disk) 30 januari 2014 kl. 14.49 (CET)

Alexanderhugg rörande Ascilto

Diskussionen flyttad till WP:KAW /30 januari 2014 kl. 10.37 (CET)

Kvalitetsmätningen – januari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Jag har valt infogningar som månadens kvalitetsprojekt januari 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (språkvård) var att vi fick upp antalet artiklar i Kategori:Wikipedia:Språkvård-samtliga med 12 stycken, men tack ändå till alla som hjälpte till! Lixer (diskussion) 1 januari 2014 kl. 09.37 (CET)

Källor minskade med 1 under månaden! Fortsätter det i samma takt så är vi av med källmallen i oktober år 3845, skämt åsido, det är fantastiskt att se att det minskar istället för att öka. Hårt arbete som lönasr sig. /Hangsna (disk) 1 januari 2014 kl. 09.51 (CET)

Kvalitetskontroll ha minskat, någon som vet vilken insats som legat bakom.Yger (disk) 1 januari 2014 kl. 10.05 (CET)

Synd att ickewiki ökar igen - det var så snyggt med 0 i november.--Historiker (disk) 1 januari 2014 kl. 10.14 (CET)

Samtidigt kan det tyda på fler nyanlända!-LittleGun (disk) 1 januari 2014 kl. 13.09 (CET)

Det tror jag också. Det är dock en kategori, som är relativt enkel att underhålla och hålla nere - saknade källor är till exempel betydligt svårare att åtgärda. Men låt oss se det positivt - förhoppningsvis fler nya användare, som vi kan hjälpa!--Historiker (disk) 1 januari 2014 kl. 14.38 (CET)

Jag kan passa på att tipsa om kategoridiskussion:Artiklar som behöver enstaka källor 2010-10, ett exempel på en alldeles utmärkt arbetsform för att hantera gamla kb-mallar. Även det kunde nog lämpa sig väl som månadens projekt någon gång, bara vi har en översikt sådär tror jag att vi hade kunnat uträtta mycket. Jag har lagt till länken på det lite sömniga Wikipedia:Projekt källhänvisningar, och hoppas att det blir en arbetsgång som sprider sig. Hangsna: ja, det är helt klart positivt. Det är ju inte heller som att målet verkligen är att inte ha några källmallar alls (det skulle till och med kunna innebära sämre kvalitet). flinga

Det kunde ju vara trevligt om liknande listor lades in även i de följande månadskategorierna, jag vet inte hur mycket arbete det kräver.--FBQ (disk) 11 januari 2014 kl. 07.27 (CET)

Det är inte svårt att skapa en sådan diskussionssida, jag bara tog en med inte allt för många i. Å andra sidan är det lite jobb med att underhålla sidan, då och då är det åtgärdat men inte korrigerat på diskussionssidan, då den artikeln inte längre syns på relaterade ändringar eftersom den inte ligger i kategorin så kan det vara lite jobb med att "leta upp den". Min tanke var att det skulle gå att beta av en månad och sen gå på nästa. Men självklart kan det ju skapas diskussioner för flera månader. /Hangsna (disk) 11 januari 2014 kl. 10.08 (CET)

Det är kanske ett mindre problem, säger jag, som inte själv har gjort det.. ;) Alltså, om diskussionssidan inte helt går i takt, den kan ågärdas efterhand osv av den som råkar på en fixad artikel.

En månad i taget tänkte jag också i början, men egentligen.. Vi kanske skulle gå loss på fler månader? Sålänge diskussionerna finns samlade någonstans så att användare kan hitta dit? (Jag lade en länk den nuvarande i Wikipedia:Projekt källhänvisningar, har jag för mig..). Troligen skulle då troligen lätta fall betas av först, och de svårare bli liggande, men det är kanske inte något fel med det? flinga 17 januari 2014 kl. 15.28 (CET)

Jag har nu skapat Kategoridiskussion:Artiklar som behöver enstaka källor 2010-11, kör hårt Flinga och ni andra! :) /Hangsna (disk) 17 januari 2014 kl. 15.51 (CET)

Fördelen är ju att man kan titta i de böcker man läser eller har framme just nu även sådant som mallats några månader framöver. Risken är ju annars att man råkar på en mallad sida, sedan går det ett år eller ett halvår innan man råkar på artikeln igen då har man glömt vilken artikel den behövdes till. Jag skall börja se om jag kan göra något.--FBQ (disk) 31 januari 2014 kl. 00.17 (CET)

Didrik av Bern - infogning?

Kanske några vill säga sin åsikt om huruvida Didrik av Bern bör infogas i Didrikssagan? Det är få som har sidorna på sin bevakningslista, så därför vänder jag mig hit för att få fler synpunkter. --Salisbury (disk) 31 januari 2014 kl. 11.22 (CET)

Ser detta som en blänkare och att eventuella åsikter framförs på lämplig artikeldiskussion. --MagnusA 31 januari 2014 kl. 11.28 (CET)

Instämmer. Givetvis får alla göra sin röst hörd, men jag hoppas att det sker med eftertanke. Det vore olyckligt med ännu en uppslitande strid. Jag skall själv försöka hålla mig lugn, trots att jag har en mycket bestämd uppfattning i frågan. Tostarpadius (disk) 31 januari 2014 kl. 11.46 (CET)

Diskussion:Sammy Adams och liknande fall

Vad gäller egentligen på wikipedia när något är riktigt uppenbart men ändå inte kan källbeläggas? Mysterio (disk) 31 januari 2014 kl. 18.51 (CET)

wp:Artikelnamn

En del förtydliganden har nu gjorts på valda ställen i den här riktlinjen. Se längst ner på diskussionssidan för förklaringar. Allt gott.--Paracel63 (disk) 31 januari 2014 kl. 22.35 (CET)

Kvalitetsmätningen - februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Kvalitetsmätningen för februari visar att Wikipedia:projekt infogningar som var januari månads kvalitetsprojekt gick bra, en minskning med 177 st artiklar. Det har också minskat i kategorin för språkvård, bra gjort! Vad tar vi som kvalitetsprojekt i februari? Höstblomma (disk) 1 februari 2014 kl. 10.33 (CET)

Jag har valt Biografikällor som månadens kvalitetsprojekt februari 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Tycker att det också är bra att ickewiki är nollställd igen. Lixer (diskussion) 1 februari 2014 kl. 11.35 (CET)

Bästa bidragen i december

Ode till en grekisk urna och Bodöaffären blev decembers bästa nyskrivning respektive utökning.

Artiklarna Ode till en grekisk urna och Bodöaffären har nu utsetts till december månads bästa nyskrivna respektive utbyggda artiklar. Nu tävlar 238 nya och 177 utökade artiklar i omröstningen om januaris bästa bidrag. Priserna (båda två) som projektets mest aktive skribent under januari har redan delats ut till Deryni, som under månaden skapade 106 och utökade 75 artiklar. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga februarihälsningar! --Paracel63 (disk) 1 februari 2014 kl. 19.48 (CET)

WikiProject Medicin

Detta projekt avser sprida bättre artiklar om medicin till alla språkversioner. De har nu börjat sin spridning Urinvägsinfektion och Anafylaxi utökades i natt kraftigt utan hänsyn till den gamla texten, som var någorlunda OK, medan den nya, även om längre använder onödigt fackmässigt språk och har för mycket av engelska vändningar. De har hoppet att en hord av användare sätter tänderna i den text de för hit, men jag uppfattar vi inte har horder av användare duktiga i medicinområdet. Jag försökte i detta fall fixa till ingressen från nya och gamla, men orkade inte helt renas ordval och inte heller resten av texten (där jag tog bort den gamla texten, vi vill ju inte ha dubbla texter. Det skulle nog vara bra om flera tittade på hur det såg ut innan min fixar, och hur vi bör agera. Jag gillar inte dubbla texter.Yger (disk) 12 januari 2014 kl. 06.41 (CET)

Jag föreslår en återgång till den gamla texten i väntan på att den nya kan användas till något vettigt. Denna typ av projekt som leder till likriktning av artiklar på olika språkversioner är jag en uttalad motståndare av. Då kan vi lika gärna översätta enwp rakt av. Det hela strider mot själva tanken med ett fritt och öppet uppslagsverk, särskilt när man ger sig in i artiklar som redan existerar. Tostarpadius (disk) 12 januari 2014 kl. 07.13 (CET)

Jag har också efter att tänkt till kommit tills amma slutsats. Ord som miktera istf urinering är läkarspråk och stämmer inte med vår målgrupp med kunskap motsvarande att gått ut högstadiet. desstuom är saker som länkar till vårdguiden nyckel för våra artiklar inom medicin, där mer kvalificerad info finns.Yger (disk) 12 januari 2014 kl. 07.39 (CET)

Som Tostarpadius. Att få artikeltexter intryckta "utifrån" andra WP-projekt (eller globala) utan känsla för lokala (svenskspråkiga) förhållandena känns inte alls bra. Återställ och kanske t.o.m. blockera om deltagarna i medicinprojektet är är påstridiga. --MagnusA 12 januari 2014 kl. 08.56 (CET)

Detta diskuterades i juli 2012 på Bybrunnen.--Historiker (disk) 12 januari 2014 kl. 11.39 (CET)

Okay did not understand that there was so much opposition. If this community finds these translations not useful / harmful I will ask the translators to stop. We do have a local Wikipedian who has agreed to integrate them User:CFCF (who has a medical background).

The total number of articles translated can be seen here [1]. The ones in green there were attempts to add. The ones in orange not yet. If anyone wishes to view the ones in orange instructions are here [2]

If you do change your minds or want specific ones in the list translated we are happy to do so. Sounds like Swedes are exceedingly lucky to have a government that has produced high quality content in their language. Best James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 12 januari 2014 kl. 19.37 (CET)

One final question. If there is no text in Swedish such as was the case with Hepatit_C are you interested in us adding anything? This article was the 4420th most popular on Swedish Wikipedia in the last 90 days [3] getting 3528 views. James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 12 januari 2014 kl. 20.00 (CET)

Sorry to hear that's your final question. You've done a valuable job with the extension. But maybe the material was not publisheable yet? I see the extended version of Urinvägsinfektion has been given a second life, after some proof-reading. Which is good, as the new version gives a lot more (but maybe also somewhat more muddled) info than the previous version. The main problem is the lack of communication between your multilingual translation project and the local user base here at svwp. With proper communication beforehand, such article replacements would not be felt like alien intrusions. And translation problems could be taken care of in advance. BTW, what is the scope of your translation? We at svwp don't intend to make a medical encyclopedia for the professional. Example from the article introduction: "Kausalt agens" – what does that mean? It would help to have direct communication with your translators, to get a better understanding of their guidelines + their command of the Swedish language. Best of wishes.--Paracel63 (disk) 13 januari 2014 kl. 02.43 (CET)

I am more than happy to put you in contact with the translators. Email me and I will connect you. Their first language is Swedish. Basically we at WPMED improve the article in English to either GA or FA. We then hand it to the translators with all the Wiki Markup in place and they translate it while trying not to break any of the Wiki Markup. They then hand the translations back to us for integration. Have not given them any instructions on language usage. We at English Wikipedia do not give medical advice either.

Have been trying to simplify the articles more and more before translation. It is a tough balance between covering the medicine well and making it easy to read. The more recent articles are more simplified. All the articles can be seen here [4]. I was initially hoping to recruit local Wikipedians to add all the translations. Back in Mar of 2012 I posted here [5] and [6] on the Swedish Wikipedia. Also posted to a number of the list serves and asked around at Wikimania. Happy to take directions from the group here. If you look at the table you will notice that for a number of languages we have users posting which articles they do and do not want translated (such as Portuguese). James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 13 januari 2014 kl. 06.44 (CET)

Jag är fortsatt Mycket oroad av dessa inlägg. Artikeln Urinvägsinfektion har nu till del åtgärdats, men det låg kvar råd och behandling vilket vi inte vill se, borttag av begripligt språk som låg där tidigare (då det inte fanns källor...) och mycket beskrivs utifrån rent amerikanska förhållanden. Jag har tagit bort det som ligger utanför det vi vill se i medicinska artiklar men är mer tveksam till denna approach att trycka in artiklar skrivna för amerikaner och amerikanska läkare (med deras ordvalYger (disk) 13 januari 2014 kl. 07.13 (CET)

I think this is very welcome. Most often the articles on enwp are better (but on also more advanced). A few small comments. First, we should avoid sentences like "if you have this illness this should be done" and instead write similar to "when a person have this illness this treatment is recommended by ...". And also, in enwp there are more often more advanced information whereas in svwp it is simpler, the best way (but difficult) is to include both aspects, to write about advanced stuff further down and at least start the article in a simpler way. And my last comment. If articles are supposed to be translated to many languages it might be possible to avoid writing about american aspects and either skip those parts or write more general about what is common everywhere. - Averater (disk) 13 januari 2014 kl. 07.24 (CET)

Men hur vet vi att fakta är tillämpbara i vår omgivning. Jag sätter nu faktakoll mallar på dessa alster. Vi kan inte gå i god för långa avancerade alster. OCh vem i dessa avancerade saker kollar upp ev klotter. med små artiklar med trivial data kan vi all kolla upp tossigheter. Och om vi hade 20 aktiva skribenter som hade medicinsk expert kunskap skulle jag inte vara orolig. Jag har under mina sju år här mött 3-5 läkare som skrivit och ingen har setts till på senaste halvåret. Vem menar du skall granska ändringar. Hellre lite och korrekt och undenrhållsbart än avancerat med oklar kvalitet och omöjligt underhållaYger (disk) 13 januari 2014 kl. 08.04 (CET)

Ytterligare exempel som visar det inte bara är delen med råd som är fel, det står nu att Begreppet "smekmånadscystit" används för att beskriva ett symptom. det begreppet finns inte i svenskan och används naturligtvis inte även om dessa engelska motsvarighet används i USA. det finns mellan 5-10 sådan tveksamheer i det som skall vara rena fakta delen. Vem tar på sig tvätta bort dessa saker (som översättaren inte verkar reagera på)?Yger (disk) 13 januari 2014 kl. 08.43 (CET)

på svenska rörande svwp Utmärkta tuberkulos beskriver behandling utan att ge råd om hur man behandlar sig själv, som jag trodde var praxis på Wikipedia. Det känns orimligt att inte kunna berätta om vanligt förekommande behandlingar på ett icke rådande sätt.

in English concerning the translation I hope you can tip the translators that we on Swedish Wikipedia write out the percent sign in running text, so instead of "55 %" we write "55 procent" (yes, even with the non breaking space), and "mellan 2-20 %" doesn't make any sense - it must be either "mellan 2 och 20 procent" or "2–20 procent". Making sure that small errors like these don't creep in when articles are being translated en masse helps them to gain acceptance here (and means we avoid a lot of tidy up work which we really would rather not have to do). Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 januari 2014 kl. 08.46 (CET)

Yger, det var ett argument jag aldrig har hört förut och något som jag principiellt inte alls håller med om, det att om det inte finns aktiva skribenter med en ämnesexpertis så får ingen annan skriva långa artiklar i det ämnet. Jag tycker inte att vi ska ha som krav på att någon ska sätta upp en färdig lista med potentiella granskare av en artikel för att det ska få skrivas i ämnet. Detta sagt utan att ha någon åsikt om artiklarna som diskuteras här, det är en allmängiltig synpunkt. Ainali (disk) 13 januari 2014 kl. 09.30 (CET)

jag menar det inte i allmänhet, för tex en lång avancera artikel i kärnkraft behövs inte det. Men här gäller det medicin. Om artikeln innebär att vanliga människor agerar fel i saker som berör en egne behandling kan det bli hur stora skandalrubriker i tidningar som helst. Yger (disk) 13 januari 2014 kl. 09.36 (CET)

På tal om hela upplägget, är det bara jag som tycker att det är märkligt att en användare, i detta fall Wakkie1379, redigerar in text i en artikel och (på engelska) anger att det är en översättning utförd av två andra namngivna personer. Jag förväntar mig att den som utför redigeringen i någon mening ska kunna stå för innehållet, även om det är "fri" text skriven av andra. I det här fallet ser det ut som att användaren inte kan svenska, så med vem ska man ta upp invändningar mot texten? Det vore väl bättre om översättaren/översättarna själva lade upp texten? Tomas e (disk) 13 januari 2014 kl. 10.46 (CET)

(Redigeringskonflikt)Den version som lades upp har stora problem i sin grundsyn och följer ett marknadsföringsupplägg (därmed inte sagt att man faktiskt säljer någon specifik vara eller tjänst).[7]

Tecken och symptom är ganska allmänna (känn efter, du har nog det här!). Den går sedan vidare till orsaker (effekten blir som vid förutsättande marknadsföring: vi utgår ifrån att detta är orsaken till ditt vaga obehag). Sedan ges handlingsrekommendationer, både förebyggande och medicinering. Därefter ytterligare lite om hur enkelt det är att ställa diagnos I vanliga fall går det att ställa en diagnos och ge behandling enbart baserat på symptom och utan ytterligare bekräftelse från laboratoriska data (gör det här själv!) Sedan mer om behandling med rekommendationer om antibiotika. Behandlingsförslagen är tekniskt detaljerade och ger ett sakkunnigt intryck. Problemen med medicinering nedtonas. I artikelns slutkläm betonas hur stort problemet är Urinvägsinfektioner är den vanligaste bakteriella infektionen hos kvinnor. och I USA orsakar urinvägsinfektioner nästan sju miljoner sjukbesök, en miljon besök på akutavdelningar och etthundratusen sjukhusinläggningar varje år.

Jämför det med vad som står i en artikel i Vårdfokus: Det finns nästan inga samband mellan bakterier i urinen och de diffusa symptom hos äldre som ofta resulterar i antibiotikabehandling. Därmed är behandlingen oftast onödig, med risker för både individen och samhället.[8]

Eller hos Läkemedelsverket:Akut urinvägsinfektion (UVI) är i de allra flesta fall ofarligt. Efter 1 vecka är cirka 30 % besvärsfria utan behandling.[9]

Artikeln ger i praktiken handlingsrekommendationer som kan vara skadliga både individuellt och i större sammanhang. Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 10.52 (CET)

Jag har helt snabbt jämfört artikelns påståenden med Läkemedelsverket och hittat följande skillnader:

• Metenamin är ett annat medel som ofta används för detta ändamål, (artikeln)
• Metenaminhippurat rekommenderas inte som förebyggande behandling mot återkommande urinvägsinfektion.(Läkemedelsverket)[10]

• Personer som ofta har urinvägsinfektioner och som använder spermicider eller pessar som preventivmedel rekommenderas att använda alternativa metoder för att skydda sig.[4] Tranbär (juice eller kapslar) kan minska förekomsten hos de som ofta får infektioner, (artikeln)
• Preparat med tranbär eller så kallade probiotika (”snälla” bakterier), till exempel laktobaciller, rekommenderas inte som förebyggande behandling. (Läkemedelsverket)

Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 11.07 (CET)

I sådana frågor handlar det väl om vem som har bäst källor. Om enwiki har bra källor borde vi kanske inte enbart föra fram läkemedelsverkets uppfattning på svwiki, men om enwiki har sämre källor borde artikeln på enwiki uppdateras med info från läkemedelsverket. ⬤Bοⅳⅰе 13 januari 2014 kl. 12.07 (CET)

Det handlar också om olika bedömningar av vad som är viktigt där handlingsråd ingår i olika strategier. Ett råd kan vara rimligt i förhållande till ett mål men inte för att nå ett annat. Den svenska sjukvården verkar ta resistens på betydligt större allvar än den amerikanska. Det kan även finnas kulturella skillnader där amerikanare är mycket för handling. Svenskar för att det går över. Artikeln så som den såg ut var en uppmaning till handling. Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 12.14 (CET)

Jag tycker medicinska artiklar bör återspegla förhållanden i alla världsdelar (så länge som det finns trovärdiga källor, alltså att det amerikanska rådet stödjs av deras motsvar till Läkemedelsverket. Det är dock inte min mening att det står lite om var och ett land, att sammanfatta efter världsdelar kan vara fördelaktigt). Detta är ju svenskspråkiga Wikipedia, inte svenska Wikipedia, och det är viktigt att skildra hur andra länder hanterar samma problem (om än det svenska rådet har företräde). Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 januari 2014 kl. 12.26 (CET)

Jo, men sjukvårdssociologi eller vad det är för ämne är något annat än urinvägsinfektion. Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 12.29 (CET)

Men kan vi över huvud taget ge generella "råd" utan att hamna i konflikt mot strikta regler om att råd bara får ges enskilt? De som sitter i amerikat och skriver det här, kanske kan strunta i saken, men en löjligt stor majorit av de som redigerar här måste följa europeiska förordningar. -- Lavallen (block) 13 januari 2014 kl. 12.32 (CET)

With respect to the writing style, none of the articles have drug doses as we do not allow this in English. With respect to scope, more articles give emphasis to global data rather than US data. James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 13 januari 2014 kl. 15.07 (CET)

Swedish health care are concerned about resistance and try to minimize the use of antibiotics.[11] In a general way they also seem to be less concerned about the need to treat urinary tract infection. Advice in the article is contrary to authoritative domestic recommendations. The proposed article is a call for action both in its overall disposition and in its particulars which is not encyclopedic and there is a risk that it will undermine central efforts to combat drug resistance. Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 16.05 (CET)

@James Heilman: Here we are discussing articles on Swedish-language Wikipedia. Discussions regarding an article/text in Swedish should most preferably be held in that very language. Wikipedia is not produced through e-mail, so if your translators could be involved in this discussion it would be more than welcome. Maybe they could learn something, and we could learn from them.

Till alla: Bra att Yger tog och rensade upp lite i den införda "engelska" artikeln. Tydligen fanns det mycket att åtgärda. Men det fanns det också i den befintliga lilla artikeln vi hade/har, en artikel som i snitt får 70-80 sidträffar varje dag och som fram till denna redigering inte hade en enda källa. Det var inte heller bra. Mvh.--Paracel63 (disk) 13 januari 2014 kl. 21.14 (CET)

Avdelare 1

Jag tycker Ygers agerande är destruktivt, överilat och småaktigt. Han har medvetet tagit bort källbelagd information utifrån rent personliga åsikter om rätt och fel i medicinska frågor. Skulle det här på allvar handla om att undvika risken att ge olämpliga medicinska råd skulle han ha nöjt sig med att ta bor t bara de delarna.

Istället har han återställt allt. I fråga om anafylaxi en version med en enda källa. I min värld gränsar det här till en sorts inskränkt nationalism på Wikipedianivå.

Peter ^Isotalo 13 januari 2014 kl. 21.50 (CET)

Till er som håller med Ygers agernade, kan ni vara snälla och följa våra egna riktlinjer i den här frågan? Om ni har invändningar mot nytt material så får ni helt enkelt finna er i att tydligt förklara exakt vad ni har problem med. Och då menar jag stycke för stycke, mening för mening, fakta för fakta. Att hänvisa till "vi kanske inte riktigt gör så här i Sverige"-argument är totalt nonsens. Det finns ingen som helst stöd i någon policy att återställa källbehäftat innehåll bara för att ni är lite misstänksamma. Kan ni faktiskt ämnet så kan ni också formulera kritik mot det. Kan ni inte ämnet så förväntar jag att ni inte raderar innehåll en masse.

Peter ^Isotalo 13 januari 2014 kl. 22.06 (CET)

Ok. Det är visserligen gjort ovan men jag kan ge lite fler exempel. Först två citat från Läkemedelsverket sedan citat ur den nya artikeln. Den nyskapade artikeln är väldigt positiv till antibiotikaanvändning. Det finns ett mindre omnämnande av resistens. Svenska regler säger att antibiotika skall användas med precision. Den behandling som beskrivs här kan misstänkas ha begränsad giltighet för svenska förhållanden och skapar förväntningar hos patienter om förskrivning av antibiotika. Det som står om metenamin har redan behandlats ovan. [exempel givna enligt begäran ovan. Borttagna enligt begäran nedan]

Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 22.23 (CET)

Det här är Wikipedia, inte en vårdguide. Känner du att artikeln saknar ett stort och betydande perspektiv, lägg till det. Det är därmot inte okej att ta bort information för att det inte passar "svenska förhållanden". Wikipedia:Globalt perspektiv har inget undantag för medicinska artiklar.

Tycker du behövs en sakdiskussion, för den på respektiva artikels diskussionssida.

Peter ^Isotalo 13 januari 2014 kl. 22.31 (CET)

Du bad om en genomgång mening för mening. Som du skriver är Wikipedia ingen vårdguide och vi skall inte ge den typen av information enligt wp:INTE#Ingen tjänst för medicinsk, juridisk eller annan kvalificerad rådgivning. Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 22.35 (CET)

Flytta hemskt gärna över den del av diskussionen du tycker är relevant till artikelns diskussionssida så kan i fortsätta diskussionen där. Frågor om vilka delar av specifika artiklar som behöver åtgärdas är inte en principdiskussion. Alltså är det inte en fråga för Bybrunnen.

Peter ^Isotalo 13 januari 2014 kl. 22.56 (CET)

Principdiskussionen är bland annat om vi skall ge medicinsk rådgivning. Edaen (disk) 13 januari 2014 kl. 23.00 (CET)

Ingen tycker att vi ska ha rådgivning, men vi har olika åsikter om vad rådgivning faktiskt är. Engelska Wikipedia har exakt samma regler i den frågan, men tycker uppenbarligen inte att beskrivning av vanliga behandlingar är detsamma som rådgivning.

Peter ^Isotalo 13 januari 2014 kl. 23.10 (CET)

The translators do not understand Wikipedia, they do not understand how to use the markup, they do not understand where and how one posts or the culture of our movement. It takes 1000s of edits to learn these skills. They are not easy. These people translate for a living and are doing this work as volunteers. Requiring them to join us here IMO is not reasonable. More people communicate via email than via Wikipedia.James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 14 januari 2014 kl. 04.05 (CET)

These are my opinions as a contributor to the Swedish Language Wikipedia project and not as an administrator, official representer for Wikipedia or anything else like that. What other members of our community think may differ.

This is Wikipedia, most people don't contribute to Wikipedia, so what most people use to communicate is completely and utterly irrelevant. And over this, email is a less than optimal communcations means for most Wikipedia-releated communications. By communicating with the writers here on Wikipedia, everyone can be involved in the process, which is of immense benefit. Everyone can see what the problems are, and everyone can contribute with solutions, and everyone in the future can see what happened. To suggest using such a closed system as email is quite simply not reasonable. In addition to this, some users may prefer not to reveal their email address and not want to go to the hassle of creating another account, and it is completely reasonable that they hold these opinions.

It is indeed also unreasonable to expect us, the users of the Swedish Language Wikipedia to engage, in a language which may not understand or master, one person who represents a group of people who understands our language. In which world is this in any way, shape, or form, reasonable? Answer: None! It is quite simply absurb.

It does not take many edits at all to work out how to particiapte in a discussion. There is no reasonable explanation for them not creating accounts and at least talking to us. Take a night off from translating and talk to the people who you're translating for. It is also not reasonable that you, a person who does not understand Swedish, should conduct yourself towards editting the Swedish Language Wikipedia in any significant way (sure, correct a wrong birth year, or something similar like that which can probably be done without any note-worthy skill in Swedish, but more than that seems unreasonable). If we have a template, how do you understand what it means? Do you understand our policies around the use of sources, do you understand our policies at all (at least those we haven't explained for you)? It is not reasonable that we should accept that someone who barely understands what they're doing comes and tramps all over our articles. Of course we are thankfull for contributions, but only when these better the project and don't create an unreasonable amount of work for us.

Quite frankly, to continue this discussion in English seems completely unreasonable. Dieselmotorvagnar (till stationen) 14 januari 2014 kl. 04.50 (CET)

Jag utgår från att det knappast kan vara meningen att projektets hjälp ska lämna våra artiklar i ett tillstånd av kvalitetskontroll. Det är viktigt för att undvika förvirring tycker jag att inte amerikanska förhållanden blir underförstådda som pommf i artikeln, precis som det motsatta med underförstådda svenska förhållanden, eller traditionella "globalproblemet". Svenska är trots allt ett lite språk, mycket knutet till Sverige. Liksom norska, danska, isländska för att ta några exempel. En stor del av våra läsare finns i Sverige, och de är en blandad skara, så det är inte hjälpsamt om medicinska artiklar blir för avancerade. Det är viktigt att det finns en god inledning för "alla", sedan kan fördjupning komma undan för undan i avsnitt. Dubbla texter ska vi absolut inte ha, det blir extremt märkligt. Det är inte så respektfullt att i ett projekt som detta helt köra över redan existerade artiklar på en språkversion om de inte innan var dåliga. Man kunde förklara sin avsikt på diskussionssidan först i alla fall, och ge en chans för intresserade att kolla den nya texten. Ambition att förbättra artiklarna är förstås bra, men full likriktning mellan språkversioner är nog inte önskvärt, eller möjligt. Höstblomma (disk) 14 januari 2014 kl. 08.51 (CET)

Jag vet inte riktigt om jag misförstår de som kräver att artikelns fakta skulle behöva granskas. På samma sätt som vi litar på varandra och inte granskar varandras skrivelser här i absurdum bör vi väl kunna lita på andra skribenter på andra språkverisioner. Jag ser inte riktigt skillnaden. Det är ju fantastiskt om vi kan utnyttja varandras kompetenser bättre från flera språkverisioner. - Averater (disk) 14 januari 2014 kl. 09.47 (CET)

Artikeln har en attityd till antibiotika som inte svarar mot svensk policy. Genom att ge patienter förväntningar på en viss behandling skapas tryck på läkare att skriva ut medicin. Detta kan försvåra arbetet med att motverka antibiotikaresistens. Wikipedia har stor betydelse när det gäller att forma allmänhetens bakgrundsuppfattningar. Vi skall inte undergräva den typen av ansträngningar. Källor till det här finns i mina inlägg högre upp och nedan.

Several studies have shown patients' or parents' expectations of antibiotic therapy, or expectations as perceived by the doctor, to be a determining factor for antibiotic prescribing.[12]

Eftersom det finns skillnader mellan länder bör upplysningskampanjer skräddarsys för varje lands mottagare.

Because of wide cross-national differences in antibiotic use,15 tailoring of educational interventions requires determination of the needs of the audience in each country. ::::Edaen (disk) 14 januari 2014 kl. 09.54 (CET)

Den något mekaniska översättningen har också skapat fel som att Begreppet "smekmånadscystit" används för ett symptom, när detta begrepp inte används på svenska (medan dess engelska motsvarighet används i USA. Jag noterar också att i artikeln A.. har nu all info i den gamla verionen tagits bort trots råd att vissa delar borde behållts Yger (disk) 14 januari 2014 kl. 10.03 (CET)

Begreppet smekmånadscystit, även om inte vanligt finns i alla fall på svenska och verkar inte på något sätt vara felaktigt. Den svenska texten har integrerats och omarbetats nu, men om det finns något som saknas bör det läggas in i den stora texten, men också källhänvisas. Det finns ingen som kommer att läsa en liten alternativ text i slutet av artikeln, vilket också ser oerhört fult och oproffsigt ut.

Vad gäller antibiotikaförskrivningen och hur detta ser ut kan jag hålla med att den bör ses över. Det som gäller nu är att inte ge råd utan att upplysa om möjligheter, vilket artikeln gör. Att dessa möjligheter inte erbjuds i Sverige är i sammanhanget irrelevant även om artikeln bör utökas med information om hur svensk behandling kan se ut, men den förra artikeln hade inga källhänvisningar och diskuterade inte svensk bebhandling i något djup. En bra källa för att hitta vad som kan erbjudas i Sverige, från vilken text kan hämtas för att komplettera artikeln är läkemedelsboken som finns på internet här [13].CFCF (disk) 14 januari 2014 kl. 10.45 (CET)

Bra förtydligande. Jag hoppas att vi kan komma vidare på en konstruktiv väg med den nya artikeln, trots dess brister på svenska källor, USA-bias, delvis krångliga språk och otydliga målgrupp. Jag skrev för 20:21 igår kväll sedan om den lilla, befintliga versionen av artikeln, så att den innehöll svenska källor, tydliggjordes rent språkligt och strukturmässigt. Den versionen återställdes tre timmar senare.--Paracel63 (disk) 14 januari 2014 kl. 15.36 (CET)

Tydligen hjälper det inte att det finns konsensus för att slippa dessa texter här. Vi skall ändå tvingas på dem... Vad kommer härnäst från Storebror? Tostarpadius (disk) 14 januari 2014 kl. 12.48 (CET)

Konsensus är när alla är åtminstone på ett ungefär överens om någontin. Det är uppenbarligen inte fallet. Hjälp till att korrläsa istället istället för att lufta konspirationsteorier.

Peter ^Isotalo 14 januari 2014 kl. 13.23 (CET)

Har Du ens läst de första fem inläggen i denna tråd? Tostarpadius (disk) 14 januari 2014 kl. 13.30 (CET)

Avdelare 2

Notera att oenigheter om vad som är bra användning av antibiotika, mediciner eller behandlingar endast är en fråga om åsikter och perspektiv (POV). Det är inte konstigare än att USA och Sverige har olika syn på brottsbekämpning eller narkotikalagstiftning. Om en viss ståndpunkt är betydande utifrån ett internationellt perspektiv så har de en självklart plats i våra artiklar per WP:NPOV.

Istället för att slösa massa tid på att ondgöra sig över åsikter vi inte tycker om borde vi alla ägna oss åt att försöka förklara dem.

Peter ^Isotalo 14 januari 2014 kl. 13.57 (CET)

Går det inte att ha ett särskilt avsnitt som behandlar Sveriges med fleras syn på antibiotikaanvändning? Denna uppfattning är ju inte obetydlig och är också en växande syn som omfattar allt fler länders policys. Görs en sådan här uppdelning kanske problemet går att komma runt? dnm ^{(d | b)} 14 januari 2014 kl. 14.05 (CET)

Är alla överens om att den utbyggda versionen är publicerbar, med sina brister? Bra. Hjälp då till att åtgärda dessa brister. Artikeln har nu ett antal åtgärdsmallar, mindre bra översättningsvarianter, ett delvis komplicerat språk och total brist på svenskspråkiga källor. Mer står på artikelns diskussionssida. Vi är inte Sveriges officiella vårdwikiguide, men vi har artiklar som läses av sjuka människor som talar svenska (denna artikel får 70-80 träffar om dagen). Så lite ansvar för våra läsare har vi kanske. Min egen syn på svenskspråkiga bidragsgivare (läs: översättare, liksom jag själv) som som inte vill kommunicera med oss här har nog framgått ovan. Tack på förhand.--Paracel63 (disk) 14 januari 2014 kl. 14.36 (CET)

Jag har redogjort för mina synpunkter och tycker att vi skall hålla väldigt gott avstånd till medicinsk rådgivning och att det viktigaste här inte är att vi har en kvalitetsartikel utan att vi inte undergräver sjukvårdens ansträngningar. Jag ser hellre en dålig artikel som signalerar opålitlighet än en dålig artikel som ger intryck av trovärdighet. Jag tycker den nuvarande artikeln är så katastrofal att jag egentligen bara vill ha en hänvisning till Vårdguiden eller Läkemedelsverket. Edaen (disk) 14 januari 2014 kl. 14.47 (CET)

Uppfyller artiklarna ens engelska Wikipedias Manualk of style för medicinska artiklar? Det finns ett avsnitt där, Writing för the wrong audience som punkt för punkt verkar kunna användas mot artiklarna som diskuteras. Stycket inleds med att förklara att Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en fullständig medicinsk eller farmakologisk resurs, eller bruksanvisning, eller en publikation som vänder till till sjukvården elelr till patienter. Också stycket General tone stöder kritik som framförs tidigt i diskussionen.Klementin (disk) 14 januari 2014 kl. 15.08 (CET)

Intressant. Är den verkligen så dålig? Det bästa vore nog om vi försökte anpassa de bästa delarna av den utbyggda och den lilla artikeln till varandra. Jag tror att det skulle kunna gå, om alla vi (lekmän som medicinskt utbildade – finns här några?) hjälper till. Det vore också bättre för samarbetsklimatet här, tror jag. Jag kommer inte att fortsätta lägga redigeringstid i den här artikeln om jag när som helst riskerar en total återställning till en annan/tidigare artikelversion. Mvh.--Paracel63 (disk) 14 januari 2014 kl. 15.23 (CET)

Jag gjorde en sammanställning av de ställen där antibiotika nämns. De två första citaten är från Läkemedelsverket, de följande ur artikeln.[14] Jag tycker att det finns stor kontrast. Jämför "Kvinnor med negativa odlingar kan emellertid fortfarande må bättre av antibiotikabehandling" (artikeln) med "Bakterier i urinen, som inte orsakar besvär, ska inte antibiotikabehandlas utom under graviditet." (Läkemedelsverket). Edaen (disk) 14 januari 2014 kl. 15.31 (CET)

(Är sammanställningen inlagd i artikeldiskussionen? Det borde den vara.) Och vem av oss vet om USA:s eller Sveriges läkarkår har rätt? Den här artikelns höjda ambitionsnivå gör att den nu riskerar att bara kunna redigeras vidare av medicinskt utbildade personer. Var det syftet? Eller så formulerar vi vidare, så att styckena om "råd" förtydligas om att man resonerar olika i olika länder, med tydlig info om vad som sägs Sverige. Källor kan hämtas från den här artikelversionen. Mvh--Paracel63 (disk) 14 januari 2014 kl. 15.46 (CET)

Precis min åsikt. Om en kvalificerad läkare efter att uppmärksammat den och funnit fel skriver en nedgörande artikel i Läkartidningen att denna artikel ger råd som strider mot god sed i Sverige. Vem av oss kan fixa till detta då (om vi inte kan granska den rimligt nu) och vem är egentligen artikelansvarig. Översättaren? Den amerikanska läkaren som inte kan svenska eller känner till svenska myndigheters råd? Jag har i alla fall inte alls kompetens på denna detaljeringsnivå och även mina försök integrera den tidigare artikeln med den nya togs bryskt bort. Den tidigare kortare dock krävde bara allmänkunskap och skulle jag klarat av se över, mha vårdguiden mmYger (disk) 14 januari 2014 kl. 15.58 (CET)

Om en artikel har ett så avancerat språk att man måste vara expert för att ändra i den är det inte bra men om den är så uttömmande att man måste vara expert för att ytterligare förbättra den är det jättebra. Vore en möjlig väg att gå att någon erfaren tar på sig att föra in den nya tillsammans med den gamla och klipperklistrar ihop till en artikel och att andra därefter kan hitta dylika brister som vissa hittat ovan. Som det är nu känns det lite väl mycket: "det här är dåligt alltså är allt dåligt" och många kockar som inte får något gjort. Jag tänker att det kanske kunde vara mer konstruktivt för att få artiklar som både är källbelaggda, enkla och uttömmande. Synpunkter? Jag skulle kunna försöka med någon. - Averater (disk) 14 januari 2014 kl. 17.38 (CET)

 Gillar Vad den här artikeln behöver nu är någon som både kan svenska, är medicinskt kunnig och vill redigera på Wikipedia. Stort tack om någon räcker upp handen.--Paracel63 (disk) 14 januari 2014 kl. 18.17 (CET)

Hade vi haft någon som kunde ämnet hade de troligen hört av sig vid det här laget. Börja med att fråga Doc James. Hittills har han ju mest bara blivit utskälld och ifrågasatt av folk som inte kan ett smack om medicin.

Peter ^Isotalo 14 januari 2014 kl. 19.29 (CET)

Avdelare 3

Hej, jag har inte varit så aktiv här men jag har med Doc James tagit på mig att jobba med översättningarna. Jag är läkarstudent och aktiv på engelska Wikipedia och besitter viss medicinsk expertis och kommer att se över artikeln, och kommer jämföra läkemedelsbehandlingen med den som föreslås i olika svenska källor. Egentligen var det enbart tänkt att jag skulle finputsa översättningen, men antibiotika-frågan är relevant och jag skall se över den. Man är mer liberal med antibiotika användning i USA och resten av engelskspråkiga världen och det ser man tydligt i artikeln, jag anser att vi får sålla lite i källorna, och bl.a. ta bort sådana som riktar in sig på amerikansk medicinering, medan t.ex. Cochrane-artiklar bör få stå kvar. Framtida utökning av artiklar kommer att ske betydligt långsammare och kanske mest intressant ämnar jag att låta dem gå igenom en granskningsprocess där de får ligga i min sandlåda Användare:CFCF/sandlåda (vilket inte har skett hittills då jag inte fört över artiklarna själv), och delar av diskussionen här ovan kommer att framföras till översättare, de som redigerar artikeln innan översättning, såväl som övriga involverade i arbetet att flytta artiklar. För att se en lista med artiklar som är på väg att översättas eller som är översatta och behöver formateras och putsas, se [15] CFCF (disk) 14 januari 2014 kl. 22.01 (CET)

Jag ser det som mycket viktigt att såväl svenska behandlingssätt som engelsktalande länders behandlingssätt redovisas i artikeln. Vi har ju läsare som befinner sig utanför Sverige, och det kan vara av intresse för läsare (oavsett var de befinner sig) att få veta hur samma problem/tillstånd behandlas i andra länder. Wikipedia tar inte ställning, och att bara redovisa behandling i Sverige, eller behandling i USA (eller någon annanstans), bryter mot denna princip. Är det någon som vet vad Tyskland och Frankrike har för ställning angående behandling av urinvägsinfektioner? Finns det tillräcklig med källor och (allmän) uppmärksamhet/relevans för en artikel som tar upp just urinvägsinfektionsbehandling i olika länder? För övrigt låter det som vi rör oss mot en rimlig lösning, och det tycker jag är utmärkt. Dieselmotorvagnar (till stationen) 14 januari 2014 kl. 23.29 (CET)

WP:Globalt perspektiv gäller även för medicinska artiklar. Det finns ingen som helst anledning att premiera "svenska behandlingssätt" mer än norska, zimbabwiska eller chilenska. Om det finns olika perspektiv runtom i världen ska de givetvis beskrivas (fast helst på mer generell nivå, inte land för land). WP:NPOV har inga undantagsregler för svenska vårdpraktiker.

Peter ^Isotalo 15 januari 2014 kl. 02.21 (CET)

To address some more concerns raised on my talk page. User:CFCF is a Swedish Wikipedian and is involved. He also has a strong medical background. We are not deleting sourced content in target languages. I have also put him in touch with the translators so that he can relay concerns and instructions between the community and them.

The program is described here [16]. Progress is here [17] and instructions on how to access articles and add them are here[18]. Anyone is free to add articles and in many languages the articles are entirely added by local Wikipedians. Anyone can also communicate with the translators by using the proz.com website. Doc James (talk · contribs · email) (if I write on your page reply on mine) 01:02, 15 January 2014 (UTC)

@CFCF. Tack för ditt inlägg här och för din förklaring och att du kommer tillämpa ett lugnare och mer genomtänkt arbetssätt framöver och att det kommer blir du som jag förstår det kommer stå som skapare. Lycka till och gör gärna en avstämning här på bybrunnen lite då och då.Yger (disk) 15 januari 2014 kl. 06.11 (CET)

Yger, CFCF och Doc James har från början till slut agerat helt korrekt. De har på sin höjd gjort sig skyldiga till att inte bidragit med perfekta artiklar och inte kunnat förstått varför de bemötts så fientligt. Det var du som valde att radera deras material för att du inte förstod det och sedan göra hela frågan till en överdriven principdiskussion baserad på okunskap om medicin och föga kollegial misstänksamhet.

Peter ^Isotalo 15 januari 2014 kl. 13.05 (CET)

Har de inte ersatt den tidigare texten med sin (avancerade) text? Var den gamla texten så undermålig att den skulle slängas ut? --MagnusA 15 januari 2014 kl. 13.09 (CET)

Anafylaxi hade en enda källhänvisning medan urinvägsinfektion hade noll. Yger m.fl. valde trots det att giftstämpla versionerna som faktiskt hade källor. Fullständigt befängt beteende med tanke på att massor av artiklar har byggts upp på nästan exakt samma sätt.

Peter ^Isotalo 15 januari 2014 kl. 13.40 (CET)

Jag kommer personligen inte att engagera mig mer i artikeln urinvägsinfektion. Det jag gjorde här kastade "någon" helt sonika ut med badvattnet. Tack för ordet.--Paracel63 (disk) 23 januari 2014 kl. 01.46 (CET)

If the English version is overly positive with respect to antibiotics for en:urinary tract infection would be happy to discuss which parts people have issues with and look at improving it in English. I assume it may be this section [19]? The second ref is from a European Journal and the six ref is from the BMJ. James Heilman, MD (talk · contribs · email)(please leave replies on my talk page) 15 januari 2014 kl. 15.28 (CET)

CFCF har gjort ett jättebra jobb i hypertoni och urinvägsinfektion, och jag är inte i sig motståndare till sådana översättningar. Jag gillar emellertid inte 1. att ett utanförstående projekt utanför kör över strukturen och gemenskapen här, utan bara bestämmer sig för att klistra in halvfärdiga översättningar som för övrigt inte är wikifierade och därför 2. förväntar sig att någon annan ska göra klart jobbet så att artikeln kan sägas vara klar för publicering och sakna åtgärdsmallar. Stilen och tonen på artiklarna innan CFCF haft hand om dem har inte varit bra, men detta har ju blivit åtgärdat. Jag kan tycka att det är onödigt i ett uppslagsverk att skriva så specifikt om behandling, här antibiotika (jag är själv kraftigt, akut allergisk mot trimetoprim, inte för att det hör hit men ändå...), och tycker inte, och där har jag egentligen stöd av engelska Wikipedias Manual of style, att det hör till ett uppslagsverk med sådant. Jag tycker avslutningsvis att man kanske skulle börja tänka på en egen manual of style för medicinska artiklar, och då se till konventionen för sådant i andra allmänna uppslagsverk, vad dessa innehåller för information och vilken ton de har.Klementin (disk) 17 januari 2014 kl. 18.17 (CET)

Inga riktlinjer har brutit och ingen har egentligen gjort något fel, så släpp byråkratin, tack.

Har du synpunkter på utformingen av artiklar ska du ta upp det på artikeldiskussionen (eller fixa det själv), inte klaga på att användare utan tidigare intresse för ämnet inte inte tillfrågades i förväg. Det är slutresultatet som räknas och CFCF, m.fl. har på någon vecka gjort mer för t.ex. urinvägsinfektion än vad svenska stammisar lyckats med på tio år.

Peter ^Isotalo 19 januari 2014 kl. 22.42 (CET)

jag har varit oinloggad länge och kan tänkas veta mer om Wikipedias historia än mitt kontos ålder. Men det stämmer faktiskt inte att man uppmuntrar alltför halvfädriga alster till publicering i artikelnamnrymden i övriga fall, detta är den enda gången. En artikel med åtgärdsmall är ett slags kvalitetsproblem som återkommande diskuteras på Bybrunnnen, och att systematiskt lägga in sådana artiklar uppmuntras inte. I dessa fall var det dels språkliga problem (otroligt mycket fackspråk), dels innehållsmässiga (alltför mycket råd), dels formateringsproblem. Detta är förstås allvarligt om det systematiskt läggs in. Om du ändå gillar artiklarna så tycker jag att du mindre ska snacka här, oh mer göra det jobb som i så fall måste göras för att artiklarna ska passa in, ingen gör det åt dig bara för att du tar i med hårda ord här att andra ska göra det. Detta om kvalitetsaspekten. Om att köra över andra projekt har jag redan skrivit.Klementin (disk) 22 januari 2014 kl. 18.46 (CET)

Verkar rimligt. Jag har själv (som en av flera svwp-användare) nu kontakt med WP Med-projektet. Jag är inte medicinsk specialist. Jag kommer bland annat att fortsätta påpeka vikten av att våra medicinska artiklar inte blir alltför specialiserade och svårhanterade. wp:Att skriva om medicin finns redan, så den som vill se till så den blir tydligare är mer än välkomna att hjälpa till. Den som kan utläsa någon konsensus ur den senaste veckans diskussioner här på Bybrunnen får gärna förtydliga rintlinjen i enlighet med den. Mvh.--Paracel63 (disk) 19 januari 2014 kl. 22.53 (CET)

Varför tolererar vi diskussioner på engelska på svenskspråkiga Wikipedias bybrunn? --LA2 (disk) 20 januari 2014 kl. 12.51 (CET)

För att slippa maskinöversatta inlägg? ⬤Bοⅰⅵе 20 januari 2014 kl. 13.21 (CET)

För att det är bättre att föra en direkkommunikation med berörda parter och att det inte finns något bättre ställe att föra den? - Averater (disk) 20 januari 2014 kl. 17.50 (CET)

De som vägrar förstå språket, kan väl blockeras? De har ju engelska Wikipedia att leka på, eller hur? --LA2 (disk) 21 januari 2014 kl. 19.09 (CET)

Förhoppningsvis har vi alla som mål att svenska Wikipedia skall bli bättre, och om nu en av de mest aktiva medicinska artikelförfattarna på engelska Wikipieda vill vara med i en diskussion om hur översättning görs på bäst sätt är det väl knappast fel? Är verkligen svenska Wikipedia så obetydligt att vi måste känna oss hotade för att andra som inte kan tala svenska vill vara med och hjälpa till? CFCF (disk) 22 januari 2014 kl. 11.07 (CET)

Blockering är ett medel att förhindra destruktivt beteende. Jag ser inte att det här är att förstöra Wikipedia. Diskussioner här bör vara på svenska, men i Google Translate-dagar känns det som att vi kan tolerera en del undantag.

Och så behöver vi verkligen jobba på att inte vara så jäkla misstänksamma och provinsiella. Det har förekommit många väldigt besvärande och fånigt sturska kommentarer om att engelska Wikipedia minsann inte är något att ha.

Peter ^Isotalo 22 januari 2014 kl. 15.02 (CET)

Alla som har något att säga om projektet kan väl få göra sitt bästa för att framföra det, oavsett vad de bemästrar för språk. Vi har hittills inte varit så strikta med språkkrav, åtminstone, och jag kan inte spontant se något som vi skulle vinna på det? Men visst, alla kan inte ta till sig innehållet i engelska inlägg. flinga 22 januari 2014 kl. 18.17 (CET)

I inledningen här på Bybrunnen har det under lång tid stått att det är okej att skriva på engelska ("Welcome to Bybrunnen! The Swedish Wikipedia Village Pump. Feel free to write in English here.")... Det har inte lyfts som ett problem tidigare vad jag kan minnas. Däremot har det varit vanligt att folk sammanfattat mer komplicerade meddelanden till svenska, vilket jag tycker är en bra ordning. Jag håller med det flinga skriver ovan och jag personligen anser således att den skrivningen bör behållas även i framtiden.

@CFCF: Artiklar med fokus på anatomi och traumasjukvård kan jag försöka hjälpa till med (jag har lite drygt ett år av universitetsstudier bakom mig med det fokuset, även om det börjar vara några år sedan). Tyvärr har jag dock rätt dålig koll på allmänmedicin. Jag tycker att grundidén till projektet är behjärtansvärd och vill tacka dig och översättarna för att ni försöker hjälpa till att förbättra våra oerhört svaga medicinartiklar. Jopparn (disk) 23 januari 2014 kl. 21.23 (CET)

Nästa steg i översättningsarbetet

Nästa artikel som förbereds för att läggas till i svenska Wikipedia finns här: Användare:CFCF/Migrän. Enorm tacksam för all hjälp jag kan få. Har lagt in vissa märkeringar i texten i form av : kontrollera, när det märkts att översättningen kan ha fört in felaktigheter. Detta skall dubbelkollas mot engelska sidan. Ge mig gärna tips om hur jag bättre kan lägga in dessa märkeringar, då jag inte har någon vidare koll på svenska wikimarkup. CFCF (disk) 5 februari 2014 kl. 15.33 (CET)

Design av barnstar

Hej. Är det någon som skulle vilja designa en snygg barnstar för personer som bidragit till projektet Umepedia (webbplats)? Det vore kul att ge till duktiga nybörjare som skriver om Umeå nu när staden är Europas kulturhuvudstad! John Andersson (WMSE) (disk) 6 februari 2014 kl. 15.31 (CET)

Inget större fel i "barnstars" (vad de nu heter på svenska), men här på svwiki är det nog vanligast med "Wiki-love", de nya tacken, de traditionella rosetterna (mest för tävlingar?) eller helt vanliga meddelanden på respektive användardiskussion. Eller är det härså nytt så det förtjänar ytterligare en variant av att säga tack? --MagnusA 6 februari 2014 kl. 15.38 (CET)

Hej! "Barnstars" finns redan inbakade i "Wiki-love" (där kallas de bara för "Stjärnor"), men den här är väl för snäv för att läggas till där tänker jag? Jag har själv fått en stjärna här på svwp tidigare (2009) så helt ovanligt är det ju inte, och det är ju väldigt vanligt på en del andra språkversioner. Min tanke var att en Umepedia-barnstar/stjärna även ska kunna ges till användare som översätter artiklar om Umeå till olika språk :-). Någon med mer designskicklighet än mig behöver dock välja och sätta ihop lämpliga bilder. Någon intresserad? Mvh John Andersson (WMSE) (disk) 6 februari 2014 kl. 17.01 (CET)

Historiken vid sammanslagningar

Vid sammanslagningar av artiklar är det vanligt att man slår samman också historiken för de olika sidorna, ofta med en mycket förvirrande historik som följd.

Se till exempel denna diff. Det verkar som om LilyKitty med redigeringskommentaren "global basinkomt" helt skrivit om artikeln. Den som inte känner MediaWiki tillräckligt bra för att förstå vad som hänt blir antingen helt förvirrad eller tror att användaren med flit skrivit en vilseledande redigeringskommentar. Också för den som vet vad som hänt är det jobbigt att reda ut vad LilyKitty på riktigt ändrat (ibland är det relativt lätt att hitta sannolikt föregående version, men om man vill vara säker måste man jämföra många mellanliggande versioner).

Jag har försökt tala för att undvika denna typ av sammanslagningar och jag tror att jag ändrat i riktlinjerna så att instruktionerna i Wikipedia:Flytta sida#Att flytta till ett existerande uppslagsord och Wikipedia:Infogningar#Den perfekta infogningen ger en vettig historik om de följs.

Poängen i råden är att man inte skall slå ihop historiken annat än i fall där den fortfarande är läslig efter sammanslagningen.

Vid infogning kan man gott lämna den infogade artikelns historik ifred (sidan ändras till en omdirigering och en permanent länk till versionen man infogade från borde göra det lätt att hitta historiken).

Då man slår ihop dublettartiklar och den ena artikeln har bättre innehåll medan den andra har bättre namn är det frestande att flytta historiken från den bättre artikeln till det nya bättre namnet, men för att historiken inte skall bli missvisande bör man antagligen först flytta undan den sämre artikeln (utan omdirigering, lämpligen till Ursprungligt namn (undanflyttad) eller liknande). Efter att ha flyttat den bättre artikeln kan man infoga det värdefulla i den undanflyttade artikeln och hänvisa till denna med en permanent länk i redigeringskommentaren.

Är de här råden problematiska? Det blir en del tilläggsarbete till exempel då någon av artiklarna har många raderade versioner (enklast kanske att flytta i flera steg så att man kan på nytt kan radera de olämpliga versionerna en masse). Finns det situationer där slutresultatet blir sämre än vid flytt med radering och återställning i traditionell ordning?

--LPfi (disk) 3 februari 2014 kl. 10.06 (CET)

jag förstår tanken, och den löser ett problem men är det inte risk den skapar en ny? I detta fall av Slå ihop hade artikeln medborgarlön mer substans än den om basinkomst, och för mig känns det då lite olust att credit i historiken bara går till de som redigerat artikeln basinkomst. I min tankevärld är historiken mes viktig om man gör en bok eller dylikt av artikeln att man då attribuerar alla bidragsgivare. Jag gjorde också faktisk så i detta fall att jag skapade variant där båda texterna ligger synlig, innan jag påbörjade mergen. Själv har jag levt under tron att korrekt attribuering var viktigare (måste) än att få en läsbar historik (önskvärt).--Yger (disk) 3 februari 2014 kl. 10.26 (CET)

Jag blev mycket förvånad när jag inte lyckades få igenom en sammaslagning på danska Wikipedia på grund av det resonemang LPfi för. Jag anser att vi bör återgå till tidigare praxis här. Tostarpadius (disk) 4 februari 2014 kl. 17.13 (CET)

Det är viktigt att attribueringen blir riktig, så alla bidragsgivare måste finnas med i historiken. Men det gäller just namnen på bidragsgivarna – det är inte nödvändigt alla sidversioner finns med. Därför går det t ex alldeles utmärkt att göra en infogning om man ger namnen på de som skrev det infogade materialet som en redigeringskommentar. Och därför är det inte heller nödvändigt att ta med namnen på bidragsgivare vars bidrag faktiskt inte ingår i den sammanfogade artikeln. Infogar man en kortare artikel i en längre är det ofta bara en enda person som skrivit den infogade texten, även om ett antal användare bidragit med kategorisering etc. Så därför brukar det gå att få till både en läsbar historik och en korrekt attribuering om man tänker efter lite och studerar historiken till de sidor man slår ihop. /NH 4 februari 2014 kl. 18.21 (CET)

Jag förstår fortfarande inte varför en väl etablerad praxis skall överges. Tostarpadius (disk) 4 februari 2014 kl. 18.27 (CET)

@NH ja när det gäller infogning av relativt små artiklar med en eller två som skapat den så brukar jag inte göra komplett hopslagning utan bara ge en redigeringskommnentar.--Yger (disk) 4 februari 2014 kl. 18.59 (CET)

Tostarpadius: Du får förtydliga vad du menar med "väl etablerad praxis". Det är knappast bara administratörer som slår ihop sidor, och som NH skriver är det oftast rätt få som har bidragit med text. Det är värt att lägga lite mer tid på att studera versionshistoriken vid sammanslagning om det gör att man undviker en versionshistorik som knappast går att använda. //Essin (disk) 4 februari 2014 kl. 22.53 (CET)

Jag håller med NH om att "Det är viktigt att attribueringen blir riktig", men det räcker inte med att "alla bidragsgivare måste finnas med i historiken". Med en sammanslagen historik kommer många att bli attribuerade text (och andra ändringar) de alls inte bidragit med, kanske till och med motsatt sig, och också minimala bidrag till den större artikeln att se ut som vore de omfattande, om föregående ändring hörde ihop med den mindre artikeln. Den som senare vill räkna upp de viktigaste bidragsgivarna har ett Herkulesarbete.

En "infogar från [permlänk]" torde (och borde!) möjliggöra ett spårande av alla bidragsgivare. Om artikeln växer till det tredubbla genom infogningen, eller blir mycket bättre, borde var och en som är intresserad av historiken se att denna permlänk bör följas och relaterad historik analyseras.

Att praxis är "väl etablerad" gör att den är svårare att ändra, men är ingen orsak att inte ändra den till något bättre.

Ygers mellanversion (finns det ett extra "en" på slutet i adressen?) är möjligen ett bra sätt att visa vad som infogats och vad den som infogat själv gjort. Det kanske vore bra att nämna detta sätt att förtydliga historiken i "Den perfekta infogningen" (länkad ovan).

--LPfi (disk) 5 februari 2014 kl. 10.19 (CET)

En sak som kan vara värd att nämna i sammanhanget är att i historiken är det inte diffar som sparas, utan hela texten i sidan. Den här version av Bybrunnen attibuteras LPfi och det för hela sidan dvs 174 235 byte, inte bara diffen om 1 395 byte, mot förra versionen av EnBotEn. -- Lavallen (mail) 5 februari 2014 kl. 12.21 (CET)

Poängen med Lavallens inlägg förstår jag inte alls. Jag har hittils uppfattat det som en självklarhet att man, när en verklig sammanslagning genomförts, går till BOÅ för att få ordning på historiken, om man inte är administratör och kan utföra det själv. Tostarpadius (disk) 5 februari 2014 kl. 12.33 (CET)

Vad jag försökte förmedla, var att just diffarna är inte programvaran gjord för att bevara, utan snarare de enskilda sidversioner. -- Lavallen (mail) 5 februari 2014 kl. 12.39 (CET)

Ok! Jag tycker personligen diffarna är mindre intressanta i sammanhanget. Huvudsaken är att alla versioner av aktuella artiklar finns med i historiken. Tostarpadius (disk) 5 februari 2014 kl. 12.55 (CET)

För attribueringen är det just diffarna som är intressanta. Sidversionen ett visst datum är förstås intressant då man undersöker artikelns historia, men om man vill veta vad jag bidragit med, vad spelar det för roll hur artikeln såg ut då, om man inte vet vilken del av texten jag bidrog med? Också för att förstå artikelns utveckling är diffarna centrala. Det är beklagligt att diffarna inte sparas - då hade vi inte haft det här problemet. --LPfi (disk) 6 februari 2014 kl. 08.34 (CET)

Jag kan inte se det som särskilt viktigt vad någon bidragit med, utan just att vederbörande bidragit. Tostarpadius (disk) 6 februari 2014 kl. 08.41 (CET)

Men är vi inte juridiskt tvingade att visa vad någon har bidragit med? Vad vi själva anser är ju av underordnad betydelse. Den text jag bidrar med är, om den uppfyller kraven för verkshöjd, att betrakta som ett eget verk, och jag behåller fortfarande upphovsrätten till den. Då måste vi väl rimligtvis kunna peka på det och säga "jo, det här verket är en del av den här texten". Det är en fråga jag skulle vilja ha en CC-kunnig upphovsrättsjurist att svara på. Jämför med situationen där vi kan lyfta in texter från verk som är publicerade under rätt licens utan att skaparen ens vet om det, till exempel. /Julle (disk) 6 februari 2014 kl. 19.55 (CET)

Jag går ofta in i historiken för att se vem som har skrivit ett visst avsnitt om jag vill ha hjälp med en källhänvisning eller ett förtydligande, och jag skulle bli mycket förvånad om jag är ensam om det. Därför tycker jag att så länge inte licensen tvingar oss att slå ihop versionshistoriker, ska det i största möjliga utsträckning undvikas (med undantag, förstås, för reparation av klipp- och klistraflyttar till en tidigare omdirigering eller icke-existerande titel).

Jag är däremot skeptisk till att det är särskilt många användare som ser till att versionshistorikerna slås samman i samband med artikelsammanslagningar. Om historiken för Wikipedia:Infogningar ger någon fingervisning om en konsensus är den snarast åt andra hållet. Att det skulle vara självklart att göra så håller jag inte alls med om. (Därmed inte sagt att jag är omöjlig att övertyga om att det är En Bra Grej™, men det krävs starkare argument än så.) //Essin (disk) 7 februari 2014 kl. 00.24 (CET)

Pensionering av mall Pågår?

Blänkare om förslag till att inte längre tillåta användning av mallen "Pågår". Malldiskussion:Pågår#Pensionering. Edaen (disk) 7 februari 2014 kl. 11.46 (CET)

Få upp en artikel på startsidan imorgon?

Hej. Det här kanske är en omöjlig önskan men imorgon, den 3e Februari är det exakt 1 år sedan som wrestlaren Astro de Plata ådrog sig en skada som avslutade hans karriär. Tänkte börja skriva hans artikel nu ikväll. Är det möjligt att få upp artikeln på startsidan som "Aktuellt" eller liknande? :) Mysterio (disk) 2 februari 2014 kl. 21.37 (CET)

Kanske passar den bättre under "visste du att...Wrestlaren .... för exakt ett år sen". Den rutan brukar passa bäst för "nya" artiklar. /Hangsna (disk) 2 februari 2014 kl. 21.45 (CET)

Som Hangsna: Personligen tycker jag "Aktuellt" ska innehålla artiklar om ämnen som det just nu står om i svenskspråkiga mainstreammedier. Jag tvivlar på att årsdagen för Astro de Platas bortgång kommer väcka uppmärksamhet i dessa. Men, för att lägga in något där är det bara att klicka sig fram på redigeralänken i rutan vilket leder hit: Portal:Huvudsida/Aktuell_artikel och sen redigera som vanligt om du kan visa att det är relevant för rutan.

Under fliken "Visste du att" platsar varje ny och välskriven artikel, så den är det bara att uppdatera: Portal:Huvudsida/Visste du att. Läs bara dokumentationen och se till att uppdatera arkivet också. Däremot tror jag inte det nödvändigtvis är faktumet att han dog för ett år sen som är intressantast för blänkaren.--LittleGun (disk) 3 februari 2014 kl. 10.45 (CET)

Instämmer även jag. "Visste du att" är alltid platsen för nya, (hyfsat) bra artiklar i alla ämnen. Medan "Aktuellt" är tänkt för aktuella ämnen som intresserar en stor allmänhet. Hör av dig om du vill ha hjälp med att lägga in den skrivna artikeln. :-)--Paracel63 (disk) 3 februari 2014 kl. 17.57 (CET)

Nu har jag lagt in puff till den skrivna artikeln i Huvudsidans Visste du att…-avdelning. Säg gärna till om Astro de Plata är känd för något speciellt, för det framgår inte riktigt i artikeln om honom.--Paracel63 (disk) 5 februari 2014 kl. 16.55 (CET)

Tack! Han dog inte, han ådrog sig en skada som gjorde honom förlamad från midjan och neråt. Han är väl mest känd för "Rana de Plata", en "move" som han har skapat själv och var den första att göra. Ungefär 15 sekunder in i den här videon :) Mysterio (disk) 5 februari 2014 kl. 23.28 (CET)

Bra. Står det i artikeln? Annars är det bra om det läggs till, gärna med källa. :-)--Paracel63 (disk) 7 februari 2014 kl. 23.55 (CET)

Ojsan, det var mitt fel att han dödförklarades...--LittleGun (disk) 6 februari 2014 kl. 15.58 (CET)

Veckans tävling - samisk vecka!

Idag startar en ny veckans tävling, och det blir eftersom det snart är samernas nationaldag en samisk vecka! Välkomna alla som vill delta, skriv upp namn och bidrag på tävlingssidan innan veckans slut! Mvh Höstblomma (disk) 3 februari 2014 kl. 20.24 (CET)

Trevligt initiativ. Jag tänkte ta mig en titt på språkartiklarna. :-)--Paracel63 (disk) 4 februari 2014 kl. 14.42 (CET)

Den 6 februari stötte jag på samer på stan som informerade och svarade på frågor om samisk kultur och historia. De blev både glada och imponerade över att få reda på att Wikipedia körde samisk tematävling för att hedra nationaldagen. Det finns förresten tid kvar, för den som vill lämna ett bidrag. Deryni (disk) 8 februari 2014 kl. 09.59 (CET)

Länkspam?

Är det här att betrakta som länkspam? Referensen som lagts in i en massa artiklar (om skiljetecken) är helt klart relevenat för ämnet, men nämns inte, och har, efter vad som framgår, inte använts som källa i artiklarna. Rotsee (disk) 7 februari 2014 kl. 11.31 (CET)

Har den inte använts som källa i artiklarna är det förstås väldigt tveksamt om den hör hemma under referenser även om den handlar om ämnet, för det första. Med tanke på tempot är det osannolikt att skribenten har läst igenom artiklarna, konstaterat att "jo, men det här täcks" och sedan lagt in boken. /Julle (disk) 7 februari 2014 kl. 11.37 (CET)

den kunde platsa under en rubrik Vidare läsning, men som den nu är inlagd är de spam.--Yger (disk) 7 februari 2014 kl. 12.22 (CET)

Jag tycker att det är lite olyckligt att rulla tillbaka alla redigeringarna utan att vänta på svar från användaren. Det är trots allt en bok skriven av en respekterad språkvetare som lagts in i artiklar som till största delen tycks sakna källor. /Ariam (disk) 7 februari 2014 kl. 14.55 (CET)

Jag kanske var lite väl snabb där. Gör gärna mina tillbakarullningar ogjorda om du tycker det!

I artikeln skiljetecken ligger den kvar, där fyller den ju en given funktion. I övriga artiklar tycker jag att det skulle vara enkelare att motivera referensen om den som lade in den också gjorde någon liten förbättring av artikeln med hjälp av boken. Rotsee (disk) 7 februari 2014 kl. 15.44 (CET)

Att lägga in referenser i artiklar som inte har skrivits utifrån desamma är att lura läsaren. Bättre att inte ha källor än att bluffa. Därmed fullt stöd för tillbakarullningarna. /Dcastor (disk) 7 februari 2014 kl. 19.17 (CET)

Det håller jag så klart med om. Min invändning gällde främst att inte vänta in svar från användaren då vi i nuläget inte vet om det som står i artiklarna täcks av källan eller inte. /Ariam (disk) 7 februari 2014 kl. 19.59 (CET)

Solklart fall av (välment?) länkspam. Rulla tillbaka och fortsatt lotsa användaren rätt på det utmärkta sätt som Ariam inlett. Finns intressekonflikt med i bilden? Riggwelter (disk) 7 februari 2014 kl. 20.03 (CET)

En till

En annan användare lägger in länkar till skrifter av Anders Kjellberg i många artiklar (Exempelvis denna period). Användaren är inte intresserad av att svara på frågor om detta på diskussionssidan. /Hangsna (disk) 8 februari 2014 kl. 23.23 (CET)

Flytta

Jag har nu sedan årsskiftet använt mallen {{flyttad}} i dryga 50 tillfällen när mycket ofullkomliga alster lagts upp. Det är främst för nya virriga alster, typ saknar inledning och elementär struktur och substans, men ändå ger intrycket att det kan vara fråga om ett relevant ämne. Exempel på texter går att hitta via att följa där mallen använts. Jag uppfattar detta i stort set varit ett mycket uppskattat arbetssätt. Visserligen har de i mer än hälften av fallen aldrig återkommit, men jag har inte fått något klagomål och i uppemot 15% av fallen ett tack, då jag också ger några korta ledord till varför jag flyttat. När jag tar istället tar bort pga klar relevanssaknad, är klagomålsprocenten omkring 10% även om jag där angett skälen (och faktiska felaktiga raderingar ligger kring 2%, som ofta kollegor utan "tjafs" återställer).

Jag är också mycket nöjd dessa helrisiga alster inte ligger kvar i artikelrymden, de ger annars ett mycket dåligt intryck som inte blir bättre med en julgran av mallar som behöver åsättas om de skall vara kvar. Jag tycker detta verkar så lovande att jag kommer också börja bredare tillämpa för vissna/felaktiga utökningar, dvs även flytta dessa till en undersida med en kommentar. Jag uppfattar också diskussionen på Bybrunnen om hopslagning av stora artiklar och avskaffande av pågåendemallen pekar i samma riktning - vi skall mer undvika helvissna och felaktiga alster i artikelrymden över huvud taget. Mallen är idag inte perfekt och den fungerar t.ex. inte på ip-nummer, så de är inte riktigt modellen flytt med denna mall jag skulle vilja förorda utan arbetssättet oberoende av använda mallar etc. Andra praktikaliteter jag lärt mig är att ta bort mallar och kat före flytt (eller se till de inte finns på undersidan). Också har jag ingen lösning på de fallet där en användare rättade texten på undersidan men sedan inte flyttade tillbaks den, jag misstänker då h*n inte riktigt förstod den låg på en annan plats än artikelrymden.--Yger (disk) 8 februari 2014 kl. 10.35 (CET)

Tack för uppdateringen Yger! Mycket intressant att höra om dina erfarenheter och återkopplingen från nybörjarna. John Andersson (WMSE) (disk) 8 februari 2014 kl. 13.52 (CET)

Diskussionen om införandet av mallen, för referens.

Tanken bakom mallen, att ha ett mellanläge mellan "snabbradera för att det är hopplöst" och "låt ligga kvar med en julgran av kvalitetskontrollmallar på obestämd tid", tycker jag är rimlig, men jag har några funderingar, som jag i mallens anda ska försöka formulera som konstruktiv kritik.

• Jag har inte gjort någon systematisk genomgång, men utifrån en snabbkoll på några stickprov verkar det som att några användningar är till användare som skriver om sig själva eller sin uppdragsgivare (men det är möjligt att jag har missuppfattat detta). Där tycker jag inte att det är värt besväret att spara texten; även om den snyggas upp behöver flera vana användare göra ett ingående arbete med att kontrollera NPOV och bredden på det potentiella källunderlaget.

• Hur länge ska man låta de flyttade texterna ligga? Blir de liggande för länge är det möjligt att de länkas till utifrån, utan att det framgår tydligt att det är "arbetsmaterial". Det är en särskilt tydlig risk om det finns en intressekonflikt.

• I stället för ytterst kortfattade ledord, skulle kanske länkar till hjälpsidor som angår problemen med den aktuella sidan vara till nytta för flera? För att inte lägga alltför mycket tid på länkarna, men ändå se till att det är förståeligt, skulle man kunna formulera det något i stil med Mer specifik vägledning finns [[WP:KH|här]] och [[WP:FLUFF|här]]. – det kanske till och med skulle kunna skapas av mallen med genvägarna som parametrar?

• Förslaget till ändrad mall tycker jag ser ut som en förbättring, bland annat för att formateringen ser lite mer personlig ut.

• Två procent felaktiga raderingar tycker jag låter högt. Skulle detta kunna minskas genom färre "ärenden" men mer tid för varje?

//Essin (disk) 9 februari 2014 kl. 00.44 (CET)

Du har rätt i att mallen kan förbättras och tex lägga in på samma sätt som {{brister}} parametrar över olika typer av svagheter som sedan länkas. Också frågan hur göra med de skapade undersidorna kan behöva diskuteras mer. Siffran 2% ej korrekta raderingar av artiklar med relevansproblem förde jag fram mest för att få på perspektiv. Jag är övertygad jag har lägst sådan siffra av alla oss som raderar pga bristande relevans och de artiklar som drabbas ligger också ändå nära relevansgränsen. Mina misstag uppstår främst om jag en kort stund är okoncentrerad, vilket inte direkt hänger samman med hastighet utan mer på störningar i omgivning IRl eller på wikipedia.--Yger (disk) 9 februari 2014 kl. 07.26 (CET)

Två procent felaktiga raderingar ser jag som helt oproblematiskt. Det vore värre att motsvarande antal fick ligga kvar på felaktiga grunder. Jag stöder projektet, även om det försvårar arbetet. Jag blev dock inte vald till administratör, så jag slipper det problemet. Tostarpadius (disk) 9 februari 2014 kl. 07.33 (CET)

Veckans tävling - vecka 7

Blå ödla.

Ännu en tävling med puts i robotskapade djurartiklar startas imorgon (måndag). Efter bland annat harar, fåglar, ormar och sköldpaddor är det nu ödlornas tur. Det finns fler än 5000 artiklar att välja på, så delta gärna i tävlingen. Välkomna! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 9 februari 2014 kl. 16.44 (CET)

Oredigerbara diskussionssidor?

Jag hittade en artikel med en diskussionssida som åtminstone inte jag kan hitta hur man kan skriva in något. Diskussion:Lennox Lewis Finns det fler sådana? Babiarne (disk) 9 februari 2014 kl. 18.19 (CET)

Hm, det låter konstigt. Finns inte knapparna "redigera" eller "nytt ämne" eller hur yttrar sig problemet? /Hangsna (disk) 9 februari 2014 kl. 18.22 (CET)

Äsch, upptäckte nu att redigera wikitext på denna sida gäller för diskussionssidan. Jag trodde att det skulle finnas enbart en "redigera"-knapp och att "redigera wikisidan" gällde själva artikeln. Jag kände helt enkelt inte igen mig där. Glöm detta inlägg som blev för hastigt skriven av någon som varit borta här för länge. Ber tusen gånger om ursäkt för blundern.Babiarne (disk) 9 februari 2014 kl. 18.41 (CET)

Aha, ingen fara! Ja, VisualEditor fungerar inte på diskussionssidor. /Hangsna (disk) 9 februari 2014 kl. 18.47 (CET)

Photos taken of members of the European Parliament

Logo

From Monday 3 February to Thursday 6 February a group of about 50 Wikimedians were present in the European Parliament in Strasbourg to take photos of members of the European Parliament. From about half of all members (766) of the parliament there have been photos taken during these days. Still a lot of them have to be uploaded to Commons. Also from members from Sweden photos have been taken. A part from the pictures already have been added to articles on the various language Wikipedias, but many not. Please help us with that. If you add a photo in one language, it would be recommended to add the photo also to the articles in other languages.

The category with photos can be found on Commons here and includes also the other photos that have been taken by the group members during the project in Strasbourg.

On all the photos there is a special template to mark this project and gives more information about it. We would like to have this template translated into at least all the 24 official languages of the European Union and if possible also in other languages spoken in the EU. Can anyone translate this template from English (or German/French) to Swedish?

• You can do that by copying the contents of Commons:Template:WIKI loves parliaments/European Parliament 2014/en to Commons:Template:WIKI loves parliaments/European Parliament 2014/sv and translate the parts behind the = . Thank you!

In the past weeks on several Wikipedias users started a project to write all missing articles at least from the country a language is mostly spoken in, but certainly also from all other countries of the European Union. All members of the European Parliament have an article on at least one language version of Wikipedia, but on a lot of language versions their articles are missing and still need to be written. This writing project currently happens on for example the Dutch Wikipedia.

The project page for having been at the European Parliament is at Commons at Commons:Wikipedians in European Parliament. The project is part of a larger project to take photos from members of national and regional parliaments. In the past years Wiki loves parliaments was for example active in the state parliaments in Germany. Which parliament shall be next?

Thanks for the help! Greetings - Romaine (disk) 9 februari 2014 kl. 16.12 (CET)

I've translated the template now. Thank you for a cool and important project! Jopparn (disk) 9 februari 2014 kl. 22.08 (CET)

Thank you for translating the template! You're welcome! Romaine (disk) 10 februari 2014 kl. 02.27 (CET)

Felanmälan: Stubbmall kategoriserar inte

Diskussion flyttad till Wikipediafrågor. Lixer (diskussion) 10 februari 2014 kl. 19.40 (CET)

Utmärkt artikel kriterier

Hej,

Ny till den svenska Wikipedia, men jag undrar om denna artikel Denguefeber når upp till kraven för utmärkt artikel? Finns det något sätt att göra kontroller eller se vad som saknas på samma sätt som peer review finns på engelska Wiki?

-- CFCF (disk) 11 februari 2014 kl. 08.42 (CET)

Du hittar motsvarande granskningssida på Wikipedia:Artikelgranskningar. Aktiviteten på sidan är inte överdrivet intensiv, så om inga återkopplingar kommer går det att efter en tid (minst en månad, helst längre) föra den till Wikipedia:Artikelnomineringar. --Yger (disk) 11 februari 2014 kl. 08.53 (CET)

ett lands städer

Vilka respektive länders städer är föga omskrivet på svenska Wikipedia? Jag funderade på att skriva nya artiklar om städer. Och jag vill helst fokusera på ett lands städer och kommuner. Jag vill helst välja ett land som är ganska eftersatt på svenska Wikipedia. Och gärna ett litet och föga omskrivet land, förslagsvis ett land i Europa eller nära utanför. Jag ska alltså skriva om ett lands städer och icke om själva landet. Jag tar gärna emot tips! Mvh --Vannucci (disk) 1 februari 2014 kl. 22.10 (CET)

Kanske kan du hitta något med utgångspunkt från Kategori:Listor_med_anknytning_till_städer /Hangsna (disk) 1 februari 2014 kl. 22.23 (CET)

Kategori:Orter_efter_land kanske också kan vara något att titta på. Verkar dock mest vara småländer och afrikanska länder med få artiklar där. - Averater (disk) 1 februari 2014 kl. 22.26 (CET)

Jag tipsar om Lista över världens största städer efter land där man kan se att vi saknar artiklar om stora städer i en hel del länder. /Ariam (disk) 1 februari 2014 kl. 22.47 (CET)

Jordanien kanske? Inte många ortsartiklar för närvarande (12 st), och många av de som redan finns är dessutom i behov av puts och utökning.--Pjred (disk) 1 februari 2014 kl. 23.59 (CET)

Det går nog att välja vilket land i Europa som helst, utanför Norden. I Frankrike och Nederländerna finns oftast artiklar i form av kommunartiklar, men många rymmer i stort sett inget annat än befolkningssiffror för kommunen. Jag har fått uppfattningen att det är lite sämre ställt med artiklarna i Spanien, Portugal och Italien jämfört med Storbritannien och Tyskland även om ganska mycket fattas även där, så Sydeuropa är kanske att föredra. Det bästa är kanske att gå på intresse och tillgång på källor.--FBQ (disk) 2 februari 2014 kl. 00.50 (CET)

Mitt intryck är att Latin- och Sydamerika är ganska eftersatt. Artiklarna i Brasiliens delstater har rätt många röda länkar till städer. Även i Argentina saknar många städer artiklar. Río Negro har inte ens en artikel om provinshuvudstaden Viedma. /ℇsquilo 2 februari 2014 kl. 10.39 (CET)

Jag håller med Esquilo (även om det inte är direkt nära Europa...). Skall man se till kommande "världshändelser" så är nog Brasilien bra att börja med - Fotbolls-VM och många tänkbara läsare. Annars kan man kolla från vilka länder Sverige har flest invandrare och sedan skriva om något sådant lands städer. (Det kan finnas ett intresse från andra generationens invandrare därifrån att veta mer om sina hemländer) Adville (disk) 2 februari 2014 kl. 12.43 (CET)

Jag tycker nog inte man behöver gå så långt Portici i Italien har ungefär lika stor befolkning som Viedma och är känd sedan 728. Jag skrev nyss en stubb om Nusaybin i Turkiet som har strax under 90.000 innevånare, och en historia som går tillbaka närmare 3.000 år. Mellanöstern över huvud taget finns det mycket att skriva om om man vill gå utanför Europa. Nu är det dessutom länder som det finns gott om andra generationens invandrare ifrån. Det bästa är nog att välja områden som man enkelt kan hitta källor ifrån. Om man vill hitta kopplingar till Sverige går det ju att välja sådana som varit myntorter under järnålder och vars mynt återfinns i svenska vikingatida skatter.--FBQ (disk) 2 februari 2014 kl. 13.11 (CET)

Vill man inte åka så långt, så tror jag tätorts och kommunartiklarna för Norge behöver en inventering. -- Lavallen (block) 2 februari 2014 kl. 13.36 (CET)

Litauen är ett annat land på nära håll. Här finns många rödlänkar: [20].--Paracel63 (disk) 2 februari 2014 kl. 17.06 (CET)

När jag kollade för några år sedan var de mest underrepresenterade länderna, i relation till folkmängd, på svwp Etiopien, Nigeria, Burma, Bangladesh och Kina. Fast då handlade det inte specifikt om geografi. Projekt Kina har sedan dess skapat en massa bra artiklar om kinesiska städer, med de övriga fyra kanske borde kollas upp? Rotsee (disk) 4 februari 2014 kl. 11.25 (CET)

Här kan man hitta städer som har fler än 100 000 invånare. / Elinnea (disk) 7 februari 2014 kl. 16.35 (CET)

Även den här listan över världens snabbast växande städer kunde vara intressant att gå igenom. Rotsee (disk) 11 februari 2014 kl. 11.27 (CET)

Alla centralorter i Norges kommuner bör ha en artikel (borde kunna fixas manuellt). Men vi borde också kunna använda robotar till att skapa massor av artiklar om orter (bådre mindre och större), kommuner, distrikt, provinser, län, delstater och liknande runtom i världen, så som vi redan gjort om djur, växter och insjöar i Sverige. J 1982 (disk) 11 februari 2014 kl. 23.19 (CET)

Sport

Jag skulle vilja uppmärksamma Diskussion:Sveriges herrlandskamper i fotboll 2002. J 1982 (disk) 11 februari 2014 kl. 23.25 (CET)

Klumpinformation om skrivstugor för kvinnor

Under dom kommande veckorna är det ett helt gäng skrivstugor för kvinnor på gång, så jag listar alla i klump här.

• 23 januari, 17-21, Litteraturhuset i Göteborg. Åtta deltagare, abbedabb och Vesihiisi hjälpte till.
• 30 januari, för föreningar i huset 14-17, för andra 17-21, Solidaritetshuset i Stockholm. 9 deltagare, Calandrella hjälpte till, Aftonbladet var där och ska skriva om det.
• 4 februari, 18-21, Skrivstuga i Västerås . 6 deltagare varav en journalist från VLT som både redigerade och intervjuade för en artikel.
• 4 februari. 19-23, Skrivstuga i Skellefteå 12 deltagare, Anna Bauer och Enar Nordvik höll i det.
• 12 februari, 16-20, Skrivstuga i Karlstad 13 deltagare, två artiklar inför och två TV-kanaler på plats under skrivstugan.
• 20 februari, 17-21, Skrivstuga i Skövde

Ni får gärna hjälpa till med att berätta om skrivstugorna för vänner och bekanta i närheten, till exempel genom att länka till det här blogginlägget. Om ni vill vara med och hjälpa till under någon av skrivstugorna får ni höra av er till mig. Under skrivstugorna får ni gärna vara med online och hälsa nya användare välkomna och hjälpa till där det behövs.
/Axel Pettersson (WMSE) (disk) 22 januari 2014 kl. 15.22 (CET)

Finns det någon Wikipedian i Västerås som vill vara med och hjälpa till på dagens skrivstuga i Västerås? Kontakta mig eller Sara. Någon i Skellefteå som vill vara med? Kontakta Anna i så fall. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 4 februari 2014 kl. 14.10 (CET)

Fortfarande få anmälda till skrivstugan i Skövde, hjälp gärna till att sprida information om den. Boende i eller i närheten av Skövde får gärna göra av sig om att hjälpa till också. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 13 februari 2014 kl. 10.05 (CET)

Ceskoslovenský vlcak

Jag ser att frågan om hundrasers namn diskuterats på flera olika ställen. Jag ber ändå att fler tittar in på diskussionen om denna intressanta hundras, ceskoslovenský vlcak, vars namn är helt omöjligt. Det behövs fler personers tankar. Kanske kan vi då få en linje i frågan, som också blir tillämplig på namn som är mer uttalbara än så. Deryni (disk) 31 januari 2014 kl. 10.32 (CET)

Instämmer, men det finns användare som på artikelns diskussionssida anser att "vlcak" är som svenska och lätt att uttala. Den aspekter är problematisk. --81.230.169.55 31 januari 2014 kl. 18.47 (CET)

En hundras vars namn inte försvenskats mer än så, skulle kunna ses som mindre relevant och infogas under någon annan artikel, i det här fallet om varghundar. Det vore synd tycker jag, för artikel har ett eget värde och en egen relevans. Men då behöver goda krafter skynda till och säga sitt - och glädjande nog, det sker just nu ... Deryni (disk) 1 februari 2014 kl. 14.58 (CET)

Liknande svårigheter påträffas inom militär teknik (fordon, vapen osv.), så det vore bra att få utrett hur det ska behandlas rent generellt. BP OMowe (disk) 13 februari 2014 kl. 12.58 (CET)

Personer efter århundrade

Vad är anledningen till att personer kategoriseras efter århundrade de var verksamma? Helt ärligt stör jag mig på masskategorisering typ: Kategori:Svenska idrottare under 2000-talet. På vilket sätt gör kategoriseringen efter århundrade något värdefullt i artiklarna? Kategorierna är inte så överbefolkade att vi ska behöva kategorisera efter århundrade. Har tidigare tagit upp detta på Wikifrågor, men då jag ser att kategoriseringen av dessa sorts kategorier ökar känner jag för att ta upp frågan igen. Vad har dessa kategorier för användning och är det verkligen nödvändigt med denna masskategorisering? --Fredde^✔ 11 februari 2014 kl. 21.15 (CET)

Frågan är väl snarare om vi behöver alla dessa artiklar som befolkar Kategori:Svenska idrottare under 2000-talet. IMHO är relevanskriterierna för idrottsutövare allt för generösa. På vilket sätt är t.ex. Ted Armgren relevant? /ℇsquilo 12 februari 2014 kl. 08.44 (CET)

Jag har ingen stark åsikt, men för diskussionens skull: vilken annan kategori kan jag hitta idrottare efter tidsperiod med? Armgren ovan har ingen årtalskategori (och det är väl det, jag tänker att det är vettigare att ha århundradekategorier innan decenniekategorier, och vettigare med sådana än specifika årtalskategorier). Det tillför kanske inget i artikeln, men för den som använder kategoriträdet, och vill hitta idrottare under en viss tidsperiod så är det ju till stor nytta. (Hade vi korsvis sökning hade man kunnat lista fram artiklar som ligger i både "idrottare" och kanske "födda under 1980-talet"+"födda under 1970-talet", men det går väl endast med externa verktyg, om ens de klarar de uppgifterna till fullo). flinga 12 februari 2014 kl. 13.21 (CET)

I så fall kanske det är bättre att dela upp kategorin efter gren i stället för decennier. Typ Kategori:Svenska friidrottare under 2000-talet och Kategori:Svenska skidlöpare under 2000-talet? /ℇsquilo 12 februari 2014 kl. 13.47 (CET)

Absolut inte! Detta är kompletterande kategorier, som inte på några villkor får bli huvudkategorier. Vi måste motverka tendensen att varje artikel skall få sin egen kategori. Däremot kan en enskild person ingå i praktiskt taget hur många kategorier som helst utan att det innebär några direkta olägenheter. Tostarpadius (disk) 12 februari 2014 kl. 13.54 (CET)

@Esquilo. Ted Armgren är/har varit landslagsman i en olympisk idrott. Det borde räcka, tycker jag.--Paracel63 (disk) 12 februari 2014 kl. 17.51 (CET)

Det är ju frågan var man drar gränsen Gabriel Altemark Vanneryr är i mitt tycke exempel på en idrottare där relevansen känns ganska tveksam jämfört med kraven på andra områden.--FBQ (disk) 12 februari 2014 kl. 18.09 (CET)

Det står inte ett ord om OS i hans artikel. Bara om placeringar utanför prispallen i div mästerskap. Jag antar att samma regler gäller för artiklar om idrottare som för andra artiklar: relevansen bör framgå av artikeln. /ℇsquilo 12 februari 2014 kl. 22.28 (CET)

Spelare i de två översta divisionerna i ett land inom en idrott platsar. Dit hör Altemark Vanneryr. Idrotten har ganska tydliga kriterier som vi nått konsensus om. Då år det enligt min mening värre inom underhållningsbransch/populärkultur, där kraven är på tok för låga, och inom politiken, där de är alldeles för höga. Tostarpadius (disk) 12 februari 2014 kl. 22.34 (CET)

Det är ju ett sidospår, så jag skall inte gå djupare in på det, jag tycker dock att deltagande i världscupen smäller betydligt högre än spel i superettan. --FBQ (disk) 12 februari 2014 kl. 23.58 (CET)

ℇsquilo: alternativt att inte dela upp alls? :) Jag vet inte om det finns behov (än). flinga 13 februari 2014 kl. 14.42 (CET)

Det var bara ett förslag. Kategorin innehåller just nu 225 artiklar vilket inte är så överdrivet mycket, men 2000-talet är fortfarande bara tonåring... /ℇsquilo 13 februari 2014 kl. 14.58 (CET)

Detta hör till den typ av kategorier som gärna kan vara litet större. Tostarpadius (disk) 14 februari 2014 kl. 13.06 (CET)

Missbruksfiltren krånglar

Något gör att missbruksfiltren inte fungerar som de ska (eller snarare att de fungerar alldeles för bra) – se Special:Missbrukslogg och Wikipedia:Wikipediafrågor#Kontroversiell diskussion. Jag kommer inte ha tid idag att undersöka om det är något som beror på uppdatering av mjukvara eller liknande, men kanske har någon annan lust. /NH 15 februari 2014 kl. 15.10 (CET)