Öppna huvudmenyn

Wikipedia är en encyklopedi som strävar efter att vara trovärdig, att vara neutral. Trots det har det förekommit flera kontroverser kring artiklar om paranormala fenomen (till exempel spiritistiskt medium). Därför kan det behövas ett ställe dit alla sådana diskussioner kan hänvisas. Denna artikel är ett försök att samla den kunskap som hittills har kommit fram i de diskussioner som redan förts, för att arbetet här på Wikipedia ska kunna flyta så konfliktfritt som möjligt.

Innehåll

Vilka ämnen berörs av det här dokumentet?Redigera

Artikeln är inte tänkt att ersätta eller övertrumfa Wikipedias neutralitetsprincip, utan vara en mer detaljerad guide för just frågor om paranormala fenomen. Med tanke på att paranormala fenomen är ett område som är ganska brett är det svårt att i förväg definiera exakt vilka artiklar som berörs. Generellt kan följande kategorier (och deras underkategorier) vara av intresse:

Det ovanstående ska dock inte tolkas som att artiklar som inte ligger i någon av de nämnda kategorierna inte faller under rekommendationerna i det här dokumentet. Tvärtom kommer det troligen att skapas flera artiklar om fenomen som bör följa dessa riktlinjer.

Däremot gäller den här artikeln inte vilken sida som har rätt i olika sakfrågor, utan om hur neutralitet ska uppnås.

(Frågan om huruvida religiösa artiklar hör till ämnet eller inte är inte tillräckligt utredd på Wikipedia än.)

Vad handlar konflikterna om?Redigera

Den grundläggande konflikten när det gäller artiklar om omstridda fenomen på Wikipedia är densamma som gäller för vetenskap i allmänhet:

"Being open-minded enough to consider radical new ideas, but skeptical enough not to be bamboozled by nonsense" ("Vara öppensinnad nog att överväga radikala nya idéer, men skeptisk nog att inte bli lurad av nonsens.")[1] Med andra ord rör konflikten i huvudsak krocken mellan 1) dem som tror på paranormala fenomen, anser att det finns tillräckligt med bevis för alternativmedicin, övernaturliga väsen, etc, och 2) dem som är skeptiska, utgår ifrån den vetenskapliga metoden och vill ha vetenskapliga bevis på innehållet i artiklarna. De två sidorna är naturligtvis inte helt separata eller nödvändigtvis de enda; en del tror på vissa paranormala fenomen men avfärdar andra, en del är i grunden skeptiska men tror på ett eller ett par specifika paranormala fenomen, en del på den vetenskapliga sidan kanske är så övertygade att det gränsar till tro, och så vidare.

En del användare från båda lägren tenderar att vara stelbenta och motsträviga, och menar att deras sida har företrädesrätten att definiera ämnet, och att den andra sidans experter är okunniga (eller missförstår saken). Det är ett av hindren för att kunna komma fram till konsensus, som är ytterligare ett mål för all konflikthantering på Wikipedia.

Hur kommer man fram till en version som båda sidorna är nöjda med?Redigera

Det kan vara svårt för de inblandade att komma till en överenskommelse om hur texten ska lyda. Det finns därför på Wikipedia flera sätt att ta hjälp av andra, förhoppningsvis neutrala, användare, se Medling eller Bybrunnen.

De flesta användare böjer sig också för bra källhänvisningar. Det är lättare att godta en "sågning" av ens välformulerade tes om det görs i formen av en hänvisning till någon etablerad tidskrift, tidigare publicerad författare, välrenommerad encyklopedi eller liknande, snarare än bara genom svepande uttalande. Bra källhänvisningar uppmuntrar också till fler källor, något som vilken artikel som helst mår bra av. Ett tips kan vara att istället för att ta bort ett påstående som känns tveksamt lägga in någon av följande mallar:

Vad är en neutral synvinkel om paranormala fenomen?Redigera

Det finns många olika synpunkter på hur Wikipedia ska behandla paranormala fenomen, många med utgångspunkt från de två huvudlägren [2]. Nedan följer några av de förslag som presenterats, om än i något kristalliserad form. De olika förslagen analyseras sedan för att se vilka för- och nackdelar de har.

"Alla synvinklar ska ha samma utrymme"Redigera

Att presentera samtliga synvinklar och ge dem likvärdigt utrymme kan verka vara en neutral lösning, men ett exempel kan klargöra att situationen då lätt kan bli absurd: Ända fram till omkring 1825 betraktades tomaten allmänt i USA som mycket giftig.[3] Ska artikeln om tomater därför innehålla lika stora varningar för att växten är giftig som den innehåller anmärkningar om att den går att använda i mat?

Den här ståndpunkten figurerar egentligen främst i samband med diskussioner kring intelligent design, där anhängare i USA propagerar för att skolor borde lära ut om konflikten mellan evolution och intelligent design, medan deras åsiktsmotståndare menar att konflikten i själva verket är konstruerad av anhängare till intelligent design-teorin för att ge deras synvinkel ökat mediautrymme.

"Wikipedia ska inte ta ställning"Redigera

En relaterad ståndpunkt är att Wikipedia ska presentera fakta och sedan låta användarna besluta sig själva för vilken tolkning de vill tro på.

Det finns framför allt två problem med den synvinkeln. För det första att den ståndpunkten tenderar att implicit handla om att obevisade teorier ska få plats. Det innebär i förlängningen att vilka teorier som helst ska beredas plats[4].

För det andra bör Wikipedia i vissa fall ange vad som med 99,99 procents sannolikhet är sant. Att till exempel inte ange att jorden inte är platt vore att bryta grundregeln mot att Wikipedia ska vara en trovärdig källa.

"Konsensus bestämmer"Redigera

En tredje synvinkel är att det är konsensus mellan Wikipedias användare som avgör vad som ska stå i artikeln. Det vore dock ett misstag att sätta konsensusprincipen framför trovärdighetsprincipen. I en vanlig diskussion deltar i genomsnitt omkring 10 användare, sällan fler. Men de 10 användarna kan inte tillåtas bestämma vad som ska anses vara fakta – tänk om en omröstning på svenska Wikipedia skulle bestämma att Mount Everest vore 3,14 meter högt!

Trovärdigheten bygger på att Wikipedias fakta kommer från tillförlitliga källor, inte på att majoriteten i en diskussion bestämmer sig för att en artikel ska se ut på ett särskilt sätt.

"De som kan ämnet har företräde"Redigera

Experters utlåtanden väger normalt tungt på Wikipedia. Men vem som är expert inom ett område är inte alltid helt lätt att avgöra. Uttrycket paranormala fenomen definieras till exempel som ett fenomen som inte kan förklaras med normala vetenskapliga förklaringar – eller åtminstone inte med de för närvarande tillgängliga. Därför bör anhängare av alternativmedicin få beskriva sitt eget område eftersom det är de som är experter där, medan en allmänläkare inte alls har den utbildning som krävs för att göra ett sådant ämne rättvisa.

Den tankegången är lockande, men rymmer ett tankefel: nämligen att det är de som är inuti en verksamhet som vet verkligheten om den. Ett liknande exempel vore att bara låta Kinas kommunistiska parti eller studenterna avgöra hur artikeln om konflikten på Himmelska fridens torg ska se ut.

Inom vissa områden kan de fakta som områdets experter presenterar också ligga nära originalforskning, något som inte ska finnas på Wikipedia. Wikipedia ska baseras på väletablerad kunskap, eftersom vissa upptäckter snabbt visar sig vara falska (se kall fusion) och andra blir inaktuella genom vidare forskning.

"Paranormala ämnen går inte att undersöka vetenskapligt"Redigera

Uttrycket paranormal betyder att det ligger utanför det normala. En del menar att vetenskapen ännu inte har verktyg att analysera vissa paranormala fenomen. De menar att man avseende dessa helt och hållet bör strunta i vetenskapliga anspråk. I princip är de omöjliga att nå kunskap om och bör därför inte presenteras som fakta eller existerande fenomen utan klart definieras som tro eller vidskepelse. Kraven att fenomen som är omöjliga att nå kunskap om ska presenteras som fakta bör därför tillbakavisas.

Existensen av paranormala fenomen är en trossats och bör beläggas med data för att bli okontroversiellt. Än så länge har det gått att undersöka så paranormala områden som zombier, vampyrer, Loch Ness-odjuret, ESP samt spiritism. Resultatet har varit negativt, men forskare fortsätter leta. Att inte ta med sådana undersökningar eller kritiken av dem bidrar till att sänka nivån på Wikipedias artiklar.

"Den vetenskapliga synvinkeln har företräde"Redigera

Det kan verka rimligt att den etablerade vetenskapen ska ha störst utrymme i en encyklopedi. I många fall stämmer det, enligt principen om att det är den nya kunskapen som har bevisbördan. Under ett par decennier hade Charles Darwin och Alfred Russel Wallace bevisbördan när de lade fram evolutionsteorin. Men efter att den blev accepterad faller bevisbördan på nästa förklaringsmodell.

I vissa fall skulle dock ett sådant synsätt skapa rätt korta och tråkiga artiklar. Många mytiska varelser, såsom varulvar, zombier, vampyrer och utomjordingar, har en rik historia, många aspekter, och kända framträdanden, som helt skulle försvinna om artiklarna om dem skulle författas ur en vetenskaplig synvinkel. (Men det betyder inte att artikeln om vampyrer inte ska nämna mytens ursprung: porfyri, etc.)

"Den allvetande encyklopedin"Redigera

Den lämpligaste infallsvinkeln är "den allvetande encyklopedin". Den allvetande encyklopedin berättar snarare om vad källan X har angett om Y, vad källan Z anger om samma sak, och hur källan Q har reagerat på X, Y och Z, etc.

Ett konkret exempel[5]: Användare:Skeptiker och Användare:Andlig tycker olika om inledningsmeningen i artikeln Hypnoastrologi. Användare:Andligs version av texten lyder:

Hypnoastrologi är en variant av remote viewing tarot där siaren kan se in i folks drömmar.

Användare:Skeptikers version av texten lyder:

Hypnoastrologi är en pseudovetenskaplig lära där siare med hjälp av cold reading påstår att de kan se in i folks drömmar.

I det här fallet skulle den allvetande encyklopedin kunna uttrycka det lite mer diplomatiskt, så att båda sidorna blir nöjda:

Hypnoastrologi är en variant av remote viewing tarot som enligt företrädare som Trofim Lysenko går ut på att en siare kan se in i folks drömmar. Kritiker som Huxley menar att läran är pseudovetenskaplig.

Sedan är det "bara" att fortsätta på samma sätt genom hela artikeln. Lägg dock märke till riktlinjen om att man inte bör ge någon sida otillbörlig vikt. Att till exempel hänvisa till tre mindre kända forskare som motvikt till en väletablerad teori, och därför få det att verka som att teorin är mycket kritiserad, faller inte under neutralitetsprincipen.

För en längre presentation av hur man arbetar fram en neutralt hållen artikel, se Wikipedia:Handbok för NPOV. Det kan vara en tröst att tänka på att Wikipedia inte har någon deadline när artiklarna ska vara färdiga.

Allmänna benämningarRedigera

Det är bäst att använda ord som både skeptikerrörelsen och de paranormala rörelserna betraktar som neutrala.

Neutrala ord:

Värdeladdade ord:

  • pseudovetenskap (anses nedsättande av många paranormala rörelser och är heller inte oproblematiskt för vetenskapsteorin, se demarkationsproblemet)
  • påstått (om en person exempelvis uppfyller definitionen av spiritistiskt medium bör man använda titeln medium och inte använda sig av termen påstått medium)

Områden i gränslandetRedigera

Det finns flera ämnen som ligger i gränslandet eller vandrar mellan accepterad vetenskap, protovetenskap, pseudovetenskap och det paranormala. I diskussioner förekommer argument liknande "i början var Copernicus heliocentriska världsbild lika kritiserad som hypnoastrologin är nu". Sådana argument hör inte hemma på Wikipedia eftersom de innehåller ett felslut. Med andra ord grundar sig argumentet på hypotesen att den ena teorin är sann (eller falsk), bara för att den andra teorin också är sann (eller falsk) – och detta utan några andra logiska kopplingar mellan teorierna. Resonemanget bygger på den felaktiga premissen att bara för att det vetenskapliga etablissemanget är emot något, måste det så småningom visa sig vara rätt. Så är sällan fallet. Att många vetenskapliga "sanningar" en gång i tiden började som en idé i någons huvud innan de bevisades vetenskapligt, betyder inte att en idé i någons huvud kommer att bevisas vetenskapligt. Det är det faktum att så få sådana revolutioner har skett som gör dem spännande och omtalade.[1]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Michael Shermer:The Borderlands of Science: Where Sense meets Nonsense, Oxford University Press, 2001, ISBN 0-19-515798-2
  2. ^ http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Faktafr%C3%A5gor&oldid=3127298#Vetenskap_vs_Paranormalt_.26_.C3.96vernaturligt
  3. ^ "Mordet på George Washington" av Richard M. Gordon i Jan Broberg (red): I ett nötskal, En bok för alla, 1989
  4. ^ Se även det flygande spaghettimonstret
  5. ^ Detta exempel bygger på diskussionen om artikeln spiritistiskt medium. Användare:Nicke L:s redigering motsvarar den allvetande encyklopedins. Observera att de övertydliga användarnamn som används i exemplen inte har något att göra med användarna i den diskussionen, utan enbart är tillverkade för att vara tydliga.