Generositetsprincipen
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Generositetsprincipen kallas den princip inom vetenskapsteorin[1] vars syfte är att uppnå ett rationellt samtal.[2]
Principen innebär att en forskare som läser en annan författares text först försöker förstå texten och få ut så mycket mening som möjligt ur den. Ibland kontrollerar forskaren med författaren att den uppfattat texten rätt eller om författaren vill göra något tillägg innan diskussionen för eller emot texten börjar. I själva debatten finns knep som inte är tillåtna, till exempel Ad hominem-argument som personangrepp.[2]
Principen syftar till att undvika att resonemang hängs upp på lösryckta citat eller något som kan tolkas på olika sätt som inte stämmer med författarens avsikt. Man vill nå en så rättvisande och sann bild som möjligt.[2]
Principen tillskrivs inte någon enskild person, men den amerikanska filosofen Donald Davidson (1917–2003) var den som förklarade den tydligt och systematiskt.[3]
Julian Baggini, redaktör för The Philosophers' Magazine, listade 2010 generositetsprincipen som en av de 10 största filosofiska principerna.[3]
Motsatsen till generositetsprincipen har kallats både "ogenerositetsprincipen"[1] och "illvillighetsprincipen".[2]
I Sverige redigera
I Sverige har både Katarina Barrling[1] och Linnéa Claeson[4] problematiserat illvilliga tolkningar i det offentliga samtalet. Stina Oscarson sade 2019 att "Vi har ett offentligt samtal idag som präglas av en missförståelseinstinkt. Alltså instinkten är inte att förstå, den är snarare att missförstå."[5]
Se även redigera
- Empatisk läsning
- Hanlons rakkniv, ungefär "Tillskriv aldrig något ont uppsåt när det kan förklaras med dumhet."
- Steelmanning, motsatsen till halmgubbe: Att bemöta motståndarens bästa argument.
- Tolkningsföreträde
Referenser redigera
- ^ [a b c] Katarina Barrling. "Ohederliga debattekniker kortsluter debatt Arkiverad 13 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.", Dalarnas Tidningar, 8 november 2013. Läst den 10 december 2013.
- ^ [a b c d] "Lambertzfel och kritik mot moralisk regel", Medierna, Sveriges radio, 7 december 2013. Läst den 7 december 2013.
- ^ [a b] Julian Baggini. ”Ten of the greatest: Philosophical principles”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214005523/https://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1279320/Ten-greatest-Philosophical-principles.html. Läst 14 april 2020. Daily Mail, 22 maj 2010.
- ^ Linnéa Claeson. "Vi hittar på felsteg – för att få stena nån", aftonbladet.se, 19 maj 2018. Åtkomst den 19 maj 2018.
- ^ "#58 Stina Oscarson - Att tro på samtalet gör dig inte till extremist" (1h40m5s), Hur kan vi?, 15 april 2019.