Carl August Ehrensvärd (1892–1974)

svensk greve och general

Carl August Ehrensvärd, född 3 augusti 1892 i Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län, död 24 april 1974 i Snårestads församling, Malmöhus län,[1] var en svensk greve och militär. Han var chef för Försvarsstaben 1945–1947 och arméchef 1948–1957.

Carl August Ehrensvärd
C.A. Ehrensvärd
Information
Smeknamn"Cala"
Född3 augusti 1892
Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län, Sverige
Död24 april 1974 (81 år)
Snårestads församling, Malmöhus län, Sverige
BegravningsplatsTosterups kyrkogård
I tjänst förSverige och Finland
FörsvarsgrenArmén
GradGeneral
BefälArméchef 1948–1957
Slag/krigKriget 1918, Finska vinterkriget
UtmärkelserSe: Utmärkelser
RelationerCarl August Ehrensvärd (far)
Jörgen Ehrensvärd (son)

Biografi

redigera
 
Chef för Svenska Frivilligkåren Ernst Linder och Carl August Ehrensvärd i Torneå.

Ehrensvärd avlade studentexamen i Stockholm 1911, officersexamen 1913, blev underlöjtnant vid Svea livgarde (I 1) samma år, löjtnant där 1916 och begärde avsked 1918 då han deltog i finska inbördeskriget mars–augusti 1918 som finsk major och chef för Skärgårdens frikår och besatte därunder Åbo. Efter Åbos fall upprättade lokala myndigheter en domstol som enligt 1772 års svenska lag dömde underåriga till dödsstraff. Officerare ur Skärgårdens frikår uttryckte reservationer mot delar av den civila domstolens utslag.[2] Ehrensvärd blev på nytt löjtnant vid Svea livgarde i september 1918 och senare regementsadjutant.

Han blev kapten vid generalstaben 1926, var avdelningschef vid generalstabens centralavdelning 1935–1937, vid försvarsstabens arméoperationsavdelning 1937–1938, överstelöjtnant och chef för Göta livgardes (I 2) stridsvagnsbataljon 1938–1939, överstelöjtnant och stabschef för Svenska frivilligkåren under Finska vinterkriget 1940, finsk överste 1940, överste i svensk tjänst 1940, chef för Krigshögskolan (KHS) 1940–1941, tjänst vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) 1941–1942, sektionschef försvarsstaben 1942–1944, generalmajor och tillförordnad chef försvarsstaben 1944, chef 1945, militärbefälhavare I. militärområdet 1947–1948, generallöjtnant och arméchef 1948–1957, general i generalitetets reserv 1957.[3]

Ehrensvärd lärde känna Axel Rappe och Helge Jung, och medverkade 1927 i bildandet av Ny militär tidskrift. Ehrensvärd spelade en framträdande roll i debatten om de svenska försvarsprinciperna. Han utgav bland annat boken Hårt mot hårt (1943). Till skillnad mot tidigare generation arméofficerare etablerade Ehrensvärd och kretsen kring Ny militär tidskrift goda relationer med socialdemokratiska politiker som Rickard Sandler, Per Edvin Sköld och Tage Erlander.[4]

Ehrensvärd är begravd på Tosterups kyrkogård.[5]

Förstöring av material från Operation Stella Polaris

redigera

Till Sverige i september 1944 överfört hemligt finländskt signalspaningsmaterial under Operation Stella Polaris hade förvarats på bland annat Försvarets Radioanstalt och hos Svante PåhlsonRottneros. I december 1960 brändes detta material på Lövsta sopstation i Stockholm, även det som då tillhörde myndigheten Försvarets radioanstalt, efter ett irreguljärt ingripande av den då pensionerade arméchefen Ehrensvärd.[6]

Ehrensvärd var son till viceamiral, greve Carl August Ehrensvärd (1858–1944) och friherrinnan Lovisa Ulrika (Ulla), född Thott. Carl August Ehrensvärd gifte sig 1922 med grevinnan Gisela Bassewitz (1895–1946) – i hennes andra gifte – dotter till greve Adolf Bassewitz-Behr och Dorothee, född Krell. År 1947 gifte han sig med Elisabeth Lachmann (1905–1991). I första äktenskapet fick han barnen Louise (född 1925) och Jörgen (född 1932). Han var bror till Gösta Ehrensvärd (1885–1973) och farbror till Gösta Ehrensvärd (1910–1980). Hans farfars farfar var fästningsbyggaren Augustin Ehrensvärd. Han var syssling till den kände norske läkaren Olaf Scheel.

Utmärkelser

redigera

Ehrensvärds utmärkelser:[3]

Bibliografi

redigera
  • Ehrensvärd, Carl August (1935). Svenska försvarsprinciper: slagord och verklighet rörande grunderna för riksförsvarets ordnande : synpunkter framlagda vid föredrag i Stockholm den 4 december 1935. Stockholm: Fören. K. H. S. Libris 1353388 
  • Ehrensvärd, Carl August (1943). Hårt mot hårt: blixtanfall och blixtförsvar. Stockholm: Norstedt. Libris 1877989 
  • Ehrensvärd, Carl August (1957). Vett och vilja: studie över svenska försvarsprinciper. Stockholm: Hörsta förl. Libris 323922 
  • Ehrensvärd, Carl August (1965). I rikets tjänst: händelser och människor från min bana. Stockholm: Norstedt. Libris 8390023 
  • Arméchef i orostid - Dagboksanteckningar 1938-1957 (1991)
  • Ehrensvärd, Carl August; Norberg, Erik (1991). Dagboksanteckningar 1938-1957. Handlingar / Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 0347-8505 ; 16. Stockholm: Samf. för utg. av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Libris 7745560. ISBN 91-85104-19-1 

Se även

redigera

Källor

redigera
  • Svensk officersmatrikel 1 : Generalitetet, generalstaben och infanteriet, av andre bibliotekarien vid Kungl. biblioteket Severin Hallberg, Hasse W. Tullbergs Förlag, [i distribution hos Seeling & Komp.], Stockholm 1921 s. 106
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 65. ISBN 91-87184-74-5 
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1947, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1946 s. 242
  1. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Ehrensvärd, Carl August (18920803-0818) MTL 71, RTB 74?
  2. ^ Lindström, Ludvig (1918). Skärgårdens frikår. Minnen upptecknade av Ludvig Lindström 
  3. ^ [a b] Davidsson, Åke, red (1966). Vem är vem?. 4, Skåne, Halland, Blekinge (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 191. Libris 53512. https://runeberg.org/vemarvem/skane66/0215.html 
  4. ^ Ehrensvärd, Carl August (1965). I rikets tjänst. Stockholm: Norstedt. Libris 8390023 [sidnummer behövs]
  5. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 42. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 
  6. ^ Villius, Hans (1995). ”Operation Stella Polaris”. Sveriges Televison. http://www.oppetarkiv.se/video/2529666/operation-stella-polaris. 

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Axel Bredberg
Försvarsstabschef
1945–1947
Efterträdare:
Nils Swedlund
Företrädare:
Archibald Douglas
Chefen för armén
1948–1957
Efterträdare:
Thord C:son Bonde