Åke Sundberg (militär)

svensk militär

Nils Åke Sundberg, född 16 december 1893 i Uppsala församling i Uppsala län,[1] död 1 maj 1961 i Oscars församling i Stockholms stad,[2] var en svensk militär.

Åke Sundberg
Information
Född16 december 1893
Uppsala församling i Uppsala län, Sverige
Död1 maj 1961 (67 år)
Oscars församling i Stockholms stad, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1914–1954
GradÖverste
BefälSignalregementet

BiografiRedigera

Sundberg avlade studentexamen 1912 och antogs samma år som volontär vid fortifikationen.[3] Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1914[4] och utnämndes samma år till underlöjtnant i fortifikationen, varefter han befordrades till löjtnant 1917.[3] Han gick Allmänna kursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1916–1917[5] och Högre fortifikationskursen där 1918–1920,[6] varpå han var kompanichef i Fälttelegrafkåren och vid Bodens ingenjörkår 1920–1930, befordrad till kapten 1928.[7] Han var biträdande lärare i krigsbyggnadskonst vid officerskursen på Krigsskolan 1930–1931 och lärare i signalväsen på Krigsskolan 1930–1932,[8] var lärare i signalväsen vid Krigshögskolan 1931–1939,[3][8] tjänstgjorde vid Fortifikationsstaben 1932–1934, var militärassistent vid Telegrafstyrelsen 1934–1939, befordrades till major vid Signalregementet 1937 och var chef för Militärbyrån vid Telegrafstyrelsen 1939–1941. År 1941 befordrades han till överstelöjtnant, varefter han var chef för Arméns signalskola 1942–1945, befordrad till överste i signaltrupperna 1944.[3] Sundberg var chef för Signalregementet 1945–1948[4] och inspektör för signaltrupperna vid Arméstaben 1948–1954.[9]

I en nekrolog berättas: ”Sundberg har betecknats som en av signalväsendets allra kunnigaste män. Han hade stort tekniskt kunnande, vilket han fördjupade genom allt fortgående studier, vetenskaplig läggning och praktiskt sinne. Som lärare, förbandschef och inspektör stred han hårt för att åt signalsambandstjänsten skaffa den plats i organisationen som han ansåg att dess betydelse för stabstjänsten krävde. Strax efter sin avgång från aktiv tjänst fick han glädjen bevittna att hans arbete burit frukt och fått sitt erkännande.”[10]

Åke Sundberg invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1938.[7]

Åke Sundberg var son till medicine doktor Carl Sundberg och Anna Edström. Han gifte sig 1921 med Gudrun Bergwall (född 1896).[4]

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Landsarkivet i Uppsala: Uppsala domkyrkoförsamlings arkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie (C a), vol. 15, uppslag 126 (digital avbildning).
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  3. ^ [a b c d] Kellin, Per (1961). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungliga Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 249. 
  4. ^ [a b c] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 210. ISBN 91-87184-74-5 .
  5. ^ Sylvan, Per; Kuylenstierna, Oswald (1918). Minnesskrift med anledning av K. Högre Artilleriläroverkets och Krigshögskolans å Marieberg samt Artilleri- och Ingenjörhögskolans etthundraåriga tillvaro. 1818–1918. Stockholm: Ivar Hæggströms Boktryckeri AB. sid. 85 .
  6. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 188. ISBN 91-8718-418-4 .
  7. ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 134. ISBN 91-630-4181-2 .
  8. ^ [a b] Wennerström, Thorsten (1936). Kungl. Krigsakademien och Kungl. Krigsskolan åren 1792–1935. Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag. sid. 260 .
  9. ^ Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 1236 .
  10. ^ Kellin, Per (1961). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungliga Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 249–250. 
  11. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1940. Kungl. Svenska riddareordnarna 1940. Uppsala. 1940. sid. 49. http://runeberg.org/statskal/1940bih/0049.html .
  12. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1942. Kungl. Svenska riddareordnarna 1942. Uppsala. 1942. sid. 210. http://runeberg.org/statskal/1942bih/0210.html .
  13. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1950. Kungl. Svenska riddareordnarna 1950. Uppsala. 1950. sid. 13 .
  14. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1958. Kungl. Svenska riddareordnarna 1958. Uppsala. 1958. sid. 11 .

Vidare läsningRedigera

  • Kellin, Per (1961). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungliga Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 249–250.