Harald Hægermark
Harald Oskar Hægermark, född 13 november 1894 i Torsångs församling i Kopparbergs län, död 20 mars 1965 i Strängnäs stadsförsamling i Södermanlands län,[1] var en svensk militär.
| Harald Hægermark | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 13 november 1894 Torsångs församling i Kopparbergs län, Sverige |
| Död | 20 mars 1965 (70 år) Strängnäs stadsförsamling i Södermanlands län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1914–1960 |
| Grad | Generallöjtnant |
| Befäl | Signalregementet, II. militärområdet |
Biografi redigera
Hægermark avlade studentexamen i Örebro 1912. Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1914 och utnämndes samma år till underlöjtnant vid Västmanlands regemente,[2] där han befordrades till löjtnant 1918[3] och blev regementsadjutant 1920. Han gick instruktörskurs vid Gymnastiska centralinstitutet 1919–1920[4] och studerade vid Krigshögskolan 1920–1922. Han var generalstabsaspirant 1924–1926,[5] utnämndes till kapten 1926[2] och var detaljchef vid Generalstaben 1926–1933[5] samt tjänstgjorde vid Upplands regemente 1929–1933 och vid Södermanlands regemente 1933–1935. Han befordrades till major 1935,[6] var lärare i stabstjänst vid Krigshögskolan 1935–1939,[5] var sekreterare i kommittén för utarbetande av fältreglemente 1935–1937,[7] befordrades till överstelöjtnant 1938 och tjänstgjorde vid Norra skånska infanteriregementet 1939–1941.[2] År 1941 utnämndes han till överste i Generalstabskåren,[6] varpå han 1941–1942 var chef för Expeditionsavdelningen i Arméstaben,[8] 1942–1945 var chef för Signalregementet och 1945–1951 var ställföreträdande militärbefälhavare i V. militärområdet. Hægermark befordrades till generalmajor 1951 och var militärbefälhavare i II. militärområdet 1951–1960, varpå han 1960 inträdde som generallöjtnant i reserven.[6]
Harald Hægermark invaldes 1939 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[9]
Harald Hægermark var son till kyrkoherden Richard Hægermark och Ida Levin. Han gifte sig 1922 med Aina Tour[2] (1898–1992).[1] De fick tre barn.[2]
Utmärkelser redigera
Riddare av första klass av Svärdsorden, 1934.[10]
Riddare av första klass av Vasaorden, 1934.[11]- Kommendör av andra klass av Svärdsorden, 6 juni 1945.[12]
- Kommendör av första klass av Svärdsorden, 6 juni 1947.[13]
- Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 6 juni 1958.[14]
Riddare av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden.[2]
Referenser redigera
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
- ^ [a b c d e f] Harnesk, Paul, red (1965). Vem är vem. Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge. Stockholm: Bokförlaget Vem Är Vem AB. sid. 302.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1920. Uppsala. 1920. sid. 245.
- ^ Hallberg, Severin, red (1921). Svensk officersmatrikel. I. Generalitetet, generalstaben och infanteriet. Stockholm: Hasse W. Tullbergs Förlag. sid. 165
- ^ [a b c] Krokstedt, Oscar (1965). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 283.
- ^ [a b c] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 88. ISBN 91-87184-74-5.
- ^ Dahl, Torsten, red (1946). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. 3. G–H. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 224.
- ^ Sveriges statskalender för året 1942. Uppsala. 1942. sid. 102.
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 135. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1944. Kungl. Svenska riddareordnarna 1944. Uppsala. 1944. sid. 160.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 293.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1947. Kungl. Svenska riddareordnarna 1947. Uppsala. 1947. sid. 12.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1958. Kungl. Svenska riddareordnarna 1958. Uppsala. 1958. sid. 9.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 90.
Vidare läsning redigera
- Krokstedt, Oscar (1965). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 283–284.