Västindien eller Karibien[1] avser vanligen den kedja av öar som ligger öster om det centralamerikanska fastlandet och som utgör en skiljelinje mellan Atlanten och Karibiska havet[2]. Den delas in i Antillerna (Små Antillerna och Stora Antillerna), Bahamas samt Turks- och Caicosöarna.

Västindien

Ordet "Karibien" hänvisar till en etnisk grupp som heter carib och deras språk.[3] Idag kallas de också kalinago och t.ex. i Dominica bor det 3000 kalinago-personer.[4]

Historia redigera

Det fanns många inhemska kulturer på dessa öar, och det finns spår från några av dem från mitten av 6:e årtusendet f.Kr.

I slutet av sextonhundratalet började franska, engelska och nederländska köpmän och privatpersoner sin verksamhet i Karibiska havet och attackerade spansk och portugisisk sjöfart och deras kustområden. De tog ofta sin tillflykt och byggde om sina fartyg i de områden som spanjorerna inte kunde erövra, inklusive öarna i Mindre Antillerna, Sydamerikas norra kust inklusive Orinocos mynning, och Centralamerikas Atlantkust. På Mindre Antillerna lyckades de etablera sig efter koloniseringen av St Kitts 1624 och Barbados 1626, och när sockerrevolutionen tog fart i mitten av sjuttonhundratalet, tog de in tusentals afrikaner för att arbeta på fälten och i kvarnar som slavarbetare. Införandet av dessa afrikaner medförde en demografisk revolution genom att de ersatta eller anslöt sig till antingen de inhemska kariberna eller de europeiska nybyggarna som var där som indenturerade tjänare.

År 1492 blev Christopher Columbus den första européen som registrerade sin ankomst till öarna, när han enligt historiker tros ha stigit iland på Bahamas. Efter Christopher Columbus första resa till Amerika började européerna använda termen Västindien för att skilja denna region från både den ursprungliga "Indien" (dvs. Indien) och Östindien i Syd- och Sydostasien. [5] [6] [7]

Sjöröveri redigera

Under 1600- och 1700-talen bedrev kolonialmakterna (främst Storbritannien och Spanien) mycket handel i Västindien, som också var en viktig del av triangelhandeln. Kontrollen på haven och handelslederna var ännu inte lika hård som kring Europa, varför det under den tiden förekom mycket sjöröveri däŕ. Västindien har till och med blivit känt för allt sjöröveri och de båda förknippas ofta med varandra. Många sjörövare har blivit kända (och ökända) för eftervärlden av olika anledningar.

Några av dem är:

Geografi och länder redigera

 
Västindien

Självständiga stater redigera

Land Yta (km2) Befolkning Huvudstad Officiella språk
  Antigua och Barbuda 443 93 581 St. John's engelska
  Bahamas 10 010 327 316 Nassau engelska
  Barbados 430 291 495 Bridgetown engelska
  Dominica 751 73 757 Roseau engelska
  Dominikanska republiken 48 320 10 606 865 Santo Domingo spanska
  Grenada 344 111 219 St. George's engelska
  Haiti 27 560 10 485 800 Port-au-Prince franska, haitisk kreol
  Jamaica 10 831 2 970 340 Kingston engelska
  Kuba 109 820 11 179 995 Havanna spanska
  Saint Kitts och Nevis 261 52 329 Basseterre engelska
  Saint Lucia 606 164 464 Castries engelska
  Saint Vincent och Grenadinerna 389 102 350 Kingstown engelska
  Trinidad och Tobago 5 128 1 220 479 Port of Spain engelska

Siffror från World Atlas.[5]

Särskilda områden redigera

Område Tillhör
  Amerikanska Jungfruöarna   USA
  Anguilla   Storbritannien
  Aruba   Nederländerna
  Bonaire   Nederländerna
  Brittiska Jungfruöarna   Storbritannien
  Caymanöarna   Storbritannien
  Curaçao   Nederländerna
  Guadeloupe   Frankrike
  Martinique   Frankrike
  Montserrat   Storbritannien
  Puerto Rico   USA
  Saba   Nederländerna
  Saint-Barthélemy   Frankrike
  Saint-Martin   Frankrike
  Sint Eustatius   Nederländerna
  Sint Maarten   Nederländerna
  Turks- och Caicosöarna   Storbritannien

Turism redigera

Nu för tiden är turismen en av de största näringarna i hela Västindien och den främsta orsaken till att européer besöker området. Hos många av de mindre öländerna härleds över 20% av BNP:n till turismen. Hos till exempel Antigua och Barbuda, Anguilla och Saint Lucia härleds över 50% av BNP:n till turism.

Demografi redigera

En stor del av dagens befolkning är ättlingar till de afrikanska slavar som togs till övärlden som arbetare åt de europeiska kolonisationsmakterna. Det finns föga spår efter ursprungsbefolkningen, då de var de första som fick sätta livet till under spanjorernas första kolonisationstid. En annan tämligen betydande del av befolkningen utgörs även av kolonisatörernas ättlingar.

Kulturen i Karibien bygger på gemensamma erfarenheter från slaveri och plantager. Områdets kultur är därför relativt enhetlig mellan olika länderna och man kan prata om gemensam karibisk kultur.[6].

Karibiska gemenskapen (CARICOM) är transnationell organisation som har 15 medlemsstater och fem associerade medlemmar.[7] Dess syfte är att fördjupa samarbete mellan sina medlemmar och jobba för att bli av med fattigdomen i området.[8]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Karibien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karibien. Läst 22 maj 2018. 
  2. ^ ”Västindien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4stindien. Läst 22 maj 2018. 
  3. ^ ”Carib” (på engelska). Merriam-Webster. 2020. https://www.merriam-webster.com/dictionary/Caribs. Läst 9 februari 2020. 
  4. ^ Handy, Gemma (15 juli 2018). ”Dominica's Kalinago fight to preserve their identity” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-44723391. Läst 9 februari 2020. 
  5. ^ ”What Countries Are In The West Indies?” (på engelska). World Atlas. 2016. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/namerica/caribb/special/westind.htm. Läst 9 februari 2020. 
  6. ^ Gowricharn, Ruben (2006) (på engelska). Caribbean Transnationalism: Migration, Pluralization, and Social Cohesion. sid. 1. https://books.google.fi/books?hl=en&lr=&id=NR1upOe8KKMC&oi=fnd&pg=PA1&dq=Caribbean+Transnationalism:+Migration,+Pluralization,+and+Social+Cohesion&ots=itFWCj4B7U&sig=nXdk9Lf8sVk5WCTHq0bibgWSvSE&redir_esc=y#v=onepage&q=transatlantic%20&f=false. Läst 7 februari 2020 
  7. ^ ”Members” (på engelska). Caribbean Community. 2020. https://caricom.org/about-caricom/how-we-work/. Läst 7 februari 2020. 
  8. ^ ”Vision, Mission and Core Values” (på engelska). Caribbean Community. 2020. Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131051549/https://caricom.org/about-caricom/who-we-are/vision-mission-and-core-values. Läst 7 februari 2020.