Sparris (Asparagus officinalis) är en art i familjen sparrisväxter och förekommer naturligt i Europa, västra Asien och norra Afrika. Sparris odlas som grönsak, som till färgen antingen är vit eller grön. Vit sparris skördas under jord och skördas då toppskottet bryter fram. Grön sparris skördas ovanför jorden och skördas när den nått lagom längd. Liksom det finns många olika äppelsorter så finns det många olika sparrissorter med olika egenskaper. Det hävdas ibland felaktigt att vit och grön sparris är samma sort och att den vita blir grön när den kommer ovan jord. Det är riktigt beträffande färgen, men det är ändå två olika sorter. Den vita tillhör de hårdskaliga och måste alltid skalas. Den gröna tillhör de mjukskaliga och skalas oftast inte. Om den vita sparrisen tränger ovan jord, så blir den mycket riktigt grön men klassas då som otjänlig. Sparrisen hör till vårens primörer och skördas från april ända in i juni.

Sparris
Illustration Asparagus officinalis0b.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljSparrisväxter
Asparagaceae
SläkteSparrissläktet
Asparagus
ArtSparris
A. officinalis
Vetenskapligt namn
§ Asparagus officinalis
AuktorCarl von Linné
Hitta fler artiklar om växter med

RiskerRedigera

Sparris försvarar sig mot maskar och insekter med sparrissyra som har högst koncentration i rötter, fullvuxna skott och i bär[1]. Växtsaft kan vara irriterande för huden och ge blåsor[2], och att äta bären kan ge magsmärtor, illamående, kräkningar och diarré[3].

Mängden sparrissyra är låg i de unga skotten, och de är därför ätliga. Den sparrissyra som finns kan som i människans kropp brytas ner till olika svavelföreningar.[4][5] Alla människor utsöndrar dock inte lika mycket svavelföreningar, och alla människor är inte lika känsliga för den doften.[6]

ProduktionRedigera

Världens 10 största producenter av sparris
Nr Område Produktion
(ton)
%
1   Kina[7] &&&&&&&&06848320.&&&&&06 848 320 87,46 %
2   Peru &&&&&&&&&0377701.&&&&&0377 701 4,82 %
3   Mexiko &&&&&&&&&0170225.&&&&&0170 225 2,17 %
4   Tyskland &&&&&&&&&0114090.&&&&&0114 090 1,46 %
5   Spanien &&&&&&&&&&048814.&&&&&048 814 0,62 %
6   Italien &&&&&&&&&&043357.&&&&&043 357 0,55 %
7   USA &&&&&&&&&&033700.&&&&&033 700 0,43 %
8   Japan &&&&&&&&&&028500.&&&&&028 500 0,36 %
9   Frankrike &&&&&&&&&&020494.&&&&&020 494 0,26 %
10   Thailand &&&&&&&&&&020219.&&&&&020 219 0,26 %
Övriga länder &&&&&&&&&0124798.&&&&&0124 798 1,59 %
Total världsproduktion &&&&&&&&07830218.&&&&&07 830 218 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[8]

SynonymerRedigera

Asparagopsis javanica Kunth
Asparagus altilis (L.) Asch.
Asparagus altilis subsp. polyphyllus (Steven ex Ledeb.) K.Richt.
Asparagus caspius Hohen.
Asparagus collinus Schur
Asparagus dubius Decne.
Asparagus esculentus Salisb.
Asparagus hedecarpus Andr. ex Baker
Asparagus hortensis Mill. ex Baker
Asparagus maritimus Mill.
Asparagus officinalis var. altilis L.
Asparagus officinalis subsp. altilis (L.) Cif. & Giacom.
Asparagus oxycarpus Stev.
Asparagus paragus Gueldenst. ex Ledeb.
Asparagus polyphyllus Stev. ex Ledeb.
Asparagus sativus Mill.
Asparagus schoberioides Kunth
Asparagus tenuifolius Gilib.
Asparagus vulgaris Gueldenst. ex Ledeb.

Se ävenRedigera

Bland annat avseende krukväxterna såsom Klättersparris A. falcatus (och Hängsparris A. aetiopicus), se även

ReferenserRedigera

  1. ^ Singh, Dwijendra (2014). Advances in plant biopesticides. New Delhi: Springer. ISBN 978-81-322-3483-8. OCLC 881439492. 
  2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 93. ISBN 91-20-04445-3 
  3. ^ ”Sparris”. Giftinformationscentralen. 14 Jan 2020. https://giftinformation.se/vaxtregister/sparris/. 
  4. ^ Ellervik, Ulf (2020). Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. City: Fri Tanke förlag. ISBN 9789178195435 
  5. ^ "Peter Barham on asparagus pee – Why does my wee smell when I've eaten asparagus?" Guardian.co.uk. Läst 11 december 2012. (engelska)
  6. ^ Stromberg, Joseph (2013-05-03): "Why Asparagus Makes Your Urine Smell". smithsonianmag.com. Läst 23 maj 2015. (engelska)
  7. ^ Avser Kina utom Hongkong, Macao och Taiwan, som redovisas separat av FAO.
  8. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 17 maj 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 21 november 2017. 

Externa länkarRedigera