Paprika
- För andra betydelser, se Paprika (olika betydelser).
Paprika är en sortgrupp inom arten spanskpeppar, med det botaniska namnet Capsicum annum var. grossum.[1]
Paprika | |
![]() Röd, gul och grön paprika. | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Potatisordningen Solanales |
Familj | Solanaceae |
Släkte | Capsicum |
Art | C. annuum |
Vetenskapligt namn | |
§ Capsicum annuum | |
Auktor | Linné |
Hitta fler artiklar om växter med |
BeskrivningRedigera
I gruppen finns storväxta varianter i olika färger och med starkare och svagare smak. Paprikan börjar alltid som grön och när den senare mognar skiftar den färg till gul, orange eller röd. Smaken kännetecknas av att genomgående vara betydligt mildare än hos andra frukter från spanskpepparsläktet. Kärnorna, som ofta rensas bort, har starkare smak än frukten i övrigt.
Paprikan kommer från Mexiko, Centralamerika och nordliga Sydamerika. Pepparfrön infördes till Spanien 1493 och spreds till andra europeiska, afrikanska och asiatiska länder. Mexiko är fortfarande en av de ledande paprikaproducenterna i världen.
Paprikan är den enda medlemmen av släktet Capsicum som inte producerar capsaicin[2], det ämne som orsakar hettan i chilifrukter. Bristen på hetta i paprikans smak beror på en recessiv gen som eliminierar ämnet capsaicin[3] och som upptäcktes i Ungern. Ungern är fortfarande känt för sina paprikaodlingar och sitt paprikapulver.
Övriga sortgrupper inom arten är chilipeppar, prydnadspaprika och körsbärspaprika.
EtymologiRedigera
Enligt hinduisk legend sägs paprika ha uppkallats efter en religiös indisk figur vid namn "Rysh Paprike".[4] I modern tid tros ordet komma från ungerskans paprika i betydelsen peppar (capsicum).[5]
SorterRedigera
Paprikor kan vara gröna, röda, orangea, gula och mer ovanligt, vita, regnbågsfärgade (mellan olika mognadsstadier) och lila, beroende på när de odlas och den specifika sorten. Gröna paprikor är ofta mindre söta och något bittrare än de röda, gula eller orangea. Mogna paprikors smak kan även variera beroende på växtförhållanden och hur de har förvarats och behandlats efter skörden. De sötaste paprikorna tillåts mogna fullt på plantan i fullt solsken, medan frukter som skördats gröna och som låtits eftermogna i förvaring är mindre söta.
Jämfört med gröna paprikor har röda paprikor mer vitaminer och näringsämnen och innehåller antioxidanten lykopen. Mängden karoten, en annan antioxidant, är nio gånger högre i röda paprikor. Röda paprikor har även den dubbla mängden vitamin C gentemot gröna paprikor.[6]
BildgalleriRedigera
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
NoterRedigera
- ^ [a b] "Capsicum annum L. var. grossum (L.) Sendt. - Sweet Paprika, Bell Pepper". Agroatlas.ru. Läst 18 februari 2014. (engelska)
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130829130941/http://chiliwonders.com/chili.scoville.htm. Läst 27 november 2013.
- ^ ”The World's Healthies Foods”. http://whfoods.com/genpage.php?tname=foodspice&dbid=50. Läst 23 februari 2010.
- ^ ”Paprika is a Dried Fruit”. The Theme Foundary. 20. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101004150925/http://demo.thethemefoundry.com/traction/2010/02/03/paprika-is-a-dried-fruit/. Läst 15 augusti 2010.
- ^ Treasury decisions under customs and other laws, By United States. Dept. of the Treasury
- ^ http://www.fitsugar.com/node/167874/results