Öppna huvudmenyn
För substitutionsgraden inom organisk kemi, se Kvartär (kemi).
Kvartär
de senaste 2,58 miljoner åren
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Kvartär Holocen Meghalaya 0,004–0,000
Northgrip 0,008–0,004
Greenland 0,012–0,008
Pleistocen Övre 0,126–0,012
Mellersta 0,78–0,126
Calabria 1,80–0,78
Gela 2,58–1,80
Neogen Pliocen Piacenza tidigare

Kvartär, är en geologisk period från cirka 2,6 miljoner år sedan till nutid.[1] Kvartär kännetecknas av återkommande nedisningar i bland annat Nordeuropa och Nordamerika. Kvartär delas in i epokerna pleistocen och holocen.

I Sverige finns det avlagringar från de tre senaste nedisningarna under kvartär, Elster, Saale och Weichsel, samt de mellanliggande varmperioderna (interglacialerna) Holstein och Eem. Naturgeografiska effekter från kvartära istider är också framträdande i landskapet, som rullstensåsar.

Pleistocen i norra Spanien under kvartär med ullhårig mammut, grottlejon, ren, tarpan och ullhårig noshörning.
Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.
Kvartär
Klimatskeden i Norra Europa
Glacial /
Interglacial
Stadial / Kron
Syreisotopstadium, MIS
Tusental
år sedan
Flandern
(Holocen)
värmetid

MIS 1
Subatlantisk tid 2,6–0,0
Subboreal tid 5,8–2,6
Atlantisk tid 9,0–5,8
Boreal tid 9,9–9,0
Preboreal tid 11,7–9,9
Weichsel

istid
Yngre dryas 13–11,7
Alleröd 14–13
Äldre dryas 14
Bölling 15–14
Äldsta dryas 16–15
Weichsels huvudfas
MIS 2
24–16
Mellersta Weichsel
MIS 4–3
70–24
Odderade - MIS 5a 80–70
Rederstall - MIS 5b 90–80
Brörup - MIS 5c 100–90
Herning - MIS 5d 115–100
Eem Eem - MIS 5e 126–115
Saale
istid
Warthe - MIS 6
Drenthe - MIS 6
200–126
Dömnitz - MIS 7 240–200
Fuhne - MIS 8 300–240
Holstein MIS 9 320–300
Elster MIS 10 380–320
Cromer MIS 21–11 860–380
Bavel MIS 63–22 1800–860
Menap
Waal
Eburon
Tegelen MIS 103–64 2600–1800
Pretegelen

Se ävenRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Lars Brander (6 juni 2010). ”Isens historia på Jorden”. Allt om vetenskap. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/isens-historia-pa-jorden. Läst 4 november 2015. 

Externa länkarRedigera