Sveriges Television

svenskt allmännyttigt TV-bolag
(Omdirigerad från Svt)
Uppslagsordet ”SVT” leder hit. För andra betydelser, se SVT (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Sveriges television” leder hit. För television i allmänhet i Sverige, se Television i Sverige.

Sveriges Television Aktiebolag (förkortat SVT) är ett svenskt massmedieföretag som av riksdag och regering har erhållit uppdraget att självständigt bedriva televisionsverksamhet i allmänhetens tjänst ("public service"). Företaget ska garantera alla medborgare ett mångsidigt utbud av nyhetsverksamhet och kultur via tv, webb och andra publiceringsformer som präglas av kvalitet, mångfald, demokratiska och humanistiska värden och en folkbildningsambition. SVT har dessutom getts ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Verksamheten ska bedrivas opartiskt och sakligt samt med beaktande av en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet. Verksamheten finansieras av den statligt administrerade public service-avgiften. SVT ingår också i det svenska totalförsvaret med särskilda skyldigheter vid höjd beredskap.

Sveriges Television Aktiebolag
SVT 2016.svg
Kontorshuset (Sveriges Television), juni 2022a.jpg
SVT:s huvudkontor i juni 2022.
Org.nr556033-4285
TypStiftelseägt aktiebolag reglerat av staten
SäteSverige Stockholm, Sverige
HuvudkontorSveriges televisions kontorshus, Oxenstiernsgatan 26
NyckelpersonerChristina Björklund
Styrelseordförande
Hanna Stjärne
VD
BranschMedia
ProdukterLista över produkter
TjänsterLista över tjänster
Antal anställda2 411 – 2022
Historik
Grundat1979
Verksamhet sedan 1956 som del av Sveriges Radio
Avknoppat frånSveriges Radio
Ekonomi
Omsättning 5,304 miljarder SEK
Rörelseresultat –7,898 miljoner SEK
Vinst efter skatt 8,428 miljoner SEK
Tillgångar 2,336 miljarder SEK
Eget kapital 113,982 miljoner SEK
Struktur
ModerbolagFörvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR
DotterbolagRadiotjänst i Kiruna AB (1988–2019)
Övrigt
SloganHela Sveriges television.
WebbplatsSVT.se
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[1]
Sveriges Televisions entré från Oxenstiernsgatan i Stockholm, september 2008.
Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till staten som olika ekonomiska politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Det är särskilt viktigt att SVT slår vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset.
– Ur SVT:s sändningstillstånd.[2]

Hanna Stjärne tillträdde som verkställande direktör den 15 januari 2015.

Företaget ägs av Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR.[3] Ledamöterna i SVT:s styrelse utses av styrelsen för Förvaltningsstiftelsen, som är tillsatt av regeringen. År 2024 tillträdde Christina Björklund som ordförande i SVT:s styrelse.[4]

De reguljära TV-sändningarna i Sverige inleddes år 1956 som en verksamhet inom Radiotjänst, sedermera Sveriges Radio. I samband med att Sveriges Radio delades upp i fyra olika programbolag den 1 juli 1979 blev TV-verksamheterna inom SR ett eget bolag (SVT) med ansvar för televisionen.[5]

Utbudet riktar sig till alla åldrar och det sända innehållet utgörs till största delen av fiktion, underhållning, sport, kultur och musik men även fritidsfakta, vetenskapsfakta, samhällsfakta och nyheter.[6] De mest sedda programmen på SVT:s kanaler är i kategorierna nöje och sport.[7]

Uppdrag

redigera

Uppdraget regleras i ett sändningstillstånd som stadgar att SVT ska ansvara för den allmännyttiga produktionen och, tillsammans med Teracom, utsändningen av television i Sverige.

Historia

redigera

Bakgrund

redigera
 
Philips demonstrerar televisionTekniska museet i Stockholm, november 1952.

När den nationella radion etablerades i Sverige på 1920-talet valde staten att använda en modell som liknande den som gällde i Storbritannien med ett licensfinansierat radiobolag, British Broadcasting Corporation (BBC). Det svenska radiobolaget, Radiotjänst, organiserades som ett aktiebolag som fick monopol på sändningarna. Radiotjänst ägdes av pressen (60 %) och radioindustrin (40 %). Staten ägde sändarmasterna genom Telegrafverket.

Trettio år senare, när även frågan om att införa television i Sverige blev aktuell tillsatte kommunikationsdepartementet i januari 1951 en utredning, Televisionsutredningen, som i oktober 1952 föreslog att det skulle påbörjas provsändningar. Förslaget ledde inte till någon proposition, men under våren 1954 fick filmbolaget Sandrews tillstånd att sända TV till och med maj 1955. Även Radiotjänst ansökte om att vid sidan om ljudradioproduktionen få börja sända TV-program.[8]

Provsändningar

redigera

Regeringen beviljade den 4 juni 1954 att Radiotjänst skulle få påbörja provsändningar. De inleddes i oktober. Även testsändningarna från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm kom att ingå som en del i Radiotjänsts provsändningar. I november 1954 föreslog Televisionsutredningen att TV-verksamheten skulle licensfinansieras och få samma regelverk som radion, samt samordnas med den.

Det första TV-program som annonserades i pressen sändes fredagen den 29 oktober 1954 och hette En skål för televisionen. Det sändes från en studio från Svea artilleriregementes (A 1) före detta kasernetablissement vid Valhallavägen 117 i Stockholm.[8]

Med början nyårsafton 1954 började även Karusellen att sändas i TV. I maj 1955 sändes ett fyra timmars underhållningsprogram från Operan till förmån för Polioinsamlingen. Club 100 blev samma år SVT:s första underhållningsprogram med Simon Brehm som programledare.[9]

Starten

redigera

Våren 1956 beslutade riksdagen att Radiotjänst skulle inleda reguljära TV-sändningar enligt samma public service-grundsatser som sedan tidigare gällde för ljudradion.[8] Den 4 september samma år startade TV-sändningarna från den nybyggda Nackamasten. Detta brukar ses som televisionens officiella startdatum. Det första programmet var ett valprogram, Tänker ni rösta?. Från den 1 oktober 1956 blev innehav av TV-apparat licenspliktigt.

År 1957 kom TV-verksamheten igång på allvar med sändningar nästan varje dag. Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radio i samband med bolagsstämman i oktober. Samtidigt med namnändringen breddades ägandet. Folkrörelserna kom nu att äga 40 procent av företaget på bekostnad av pressen (som ägde 40 procent) och näringslivet (20 procent). 1967 ökade folkrörelserna sin andel till 60 procent medan pressens andel minskades till 20 procent.[10]

Världsmästerskapet i fotboll 1958 ses ofta som det evenemang som ledde till att televisionen slog igenom i Sverige. Även frågesportprogrammet 10 000-kronorsfrågan eller Kvitt eller dubbelt lockade många att skaffa TV-apparat. Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade den 2 september 1958.

Radiotjänst var en av grundarna till European Broadcasting Union (EBU) 1950. Den första Eurovisionssändningen i TV från Sverige, då operan Orfeus och Eurydike sändes från Drottningholms slott, skedde den 1 juni 1958. Sändningarna från fotbolls-VM blev också rent tekniskt ett stort steg framåt för Sverige och Eurovisionen. Den 1 oktober 1959 grundades Nordvisionen i samarbete med danska DR, norska NRK och finländska YLE.

TV2 startar

redigera
 
Kaknästornet vidarebefordrar SVT:s utbud sedan 1967.

En andra TV-kanal diskuterades under hela 1960-talet. Detta resulterade i att TV2 började sända den 5 december 1969 inom samma företag men i "stimulerande tävlan" med den första kanalen som fick namnet TV1. Samtidigt med TV 2-starten gjordes en omläggning av nyhetsprogrammen. Aktuellt lades ner och ersattes av TV-nytt. Samtidigt startades två "kommenterande" nyhetsprogram: Nu i TV1 och Rapport i TV2. TV-nytt sände kortare nyhetssändningar flera gånger i de två kanalerna med en längre huvudsändning klockan 19.30. Nyordningen introducerades 29 november i TV1.[11]

1972 skedde ännu en nyhetsomläggning där Rapport blev TV2:s nyhetsprogram, återuppståndna Aktuellt blev TV1:s nyhetsprogram och TV-nytt sände telegram i båda kanalerna. Rapport fick sin sändning klockan 19.30 och Aktuellt skulle sända 21.00. Dessa sändningstider kom i grunden att bestå i flera decennier.[12] Den första provsändningen i färg skedde 1966. 1970 inleddes reguljära färgsändningar. Sverige valde att ansluta sig till det europeiska PAL-systemet för färg-TV. År 1978 började försök med text-TV. Den 12 mars 1979 sändes det första programmet som svensktextades för hörselskadade: Konstverk berättar.[13] Text-TV döptes om till SVT Text 1995.

Under 1970-talet inleddes försöksverksamhet med regionala nyhetssändningar. Sydnytt från Malmö över Skåne och Blekinge var först ut 1970. Några år senare startade Västnytt, Nordnytt och Mittnytt. Riksdagen beslutade att de regionala nyheterna skulle permanentas 1978. Under 1980-talet startade Östnytt, Smålandsnytt, Tvärsnytt och ABC vilket gjorde de regionala nyhetssändningarna rikstäckande.

SVT blir ett eget bolag

redigera

År 1978 beslutade riksdagen att Sveriges Radios programverksamhet skulle delas upp och flyttas till två dotterbolag, ett för TV och ett för riksradio.[14] Sveriges Radio blev därmed moderbolag i en koncern som utöver det nya TV-bolaget Sveriges Television (SVT) också bestod av Sveriges Riksradio (RR), Sveriges Lokalradio (LRAB) och Sveriges Utbildningsradio (UR). SVT var indelat i de två kanalorganisationerna TV1 och TV2, en distriktsorganisation samt en del teknisk personal från gamla SR. Uppdelningen genomfördes 1979.

Avsikten var dels en decentralisering, dels att mångfalden i programfrågor skulle säkras när radion och TV:n kunde stå friare från varandra och radion skulle kunna lyftas ur televisionens skugga. Dessutom sågs det som problematiskt om LRAB och UR skulle bli dotterbolag till företag som drev egen programverksamhet.[15]

År 1987 omorganiserades Sveriges Television igen. TV1 bytte namn till Kanal 1 och blev en Stockholmsbaserad kanal, medan alla program som producerades ute i distrikten sändes i TV2, som också kallades Sverigekanalen. Den 14 november 1988 permanentades sändningarna med NICAM Stereo. Samma år startade TV4 som sände SVT-program i södra Finland (inte att förväxla med av en svensk reklamkanal med samma namn). TV4 blev senare SVT4 och bytte år 1997 namn till SVT Europa när SVT nådde hela Europa via satellit. År 2008 bytte SVT Europa namnet till SVT World. Kanalen var en blandning av inhemska program ur SVT1 och SVT2 och lades ner 2017.

SVT får konkurrens

redigera
 
SVT:s antennanläggning sedd från Gärdesgatan, oktober 2008.

Fram till mitten av 1980-talet var TV1 och TV2 de enda kanaler som tittarna kunde se i Sverige enligt svensk lag, med undantag för de som bodde nära något av Sveriges grannländer.[16] Under första halvan av 1980-talet började kabel-TV-näten byggas ut i Sverige,[källa behövs] och de anslutna fick möjlighet att se många utländska satellit-TV-kanaler. Inledningsvis utökades utbudet främst med utländska kanaler som Sky Channel.

Den 31 december 1987 började den reklamfinansierade skandinaviska kanalen TV3 sända via satellit från London. Då bröts i praktiken SVT:s monopol på svensk television, även om TV3 vid starten bara nådde en bråkdel av de svenska TV-hushållen. I och med detta återkom diskussionen om att införa reklam i marksänd television. Ett förslag som diskuterades var att tillåta reklam i TV2, men staten valde i stället att upplåta ett tredje marknät åt en helt ny kanal. År 1991 började TV4 att sända i marknätet och fick efter några år fler tittare än Kanal 1 och TV2, främst tack vare spelprogrammet Bingolotto som drog stor publik under stora delar av 1990-talet.

Under 1990-talet förändrades ägarstrukturen för Sveriges public service-verksamhet vid flera tillfällen. År 1992 bestämde riksdagen att Sveriges Radio-koncernen skulle avvecklas. Lokal- och riksradion slogs ihop och övertog namnet Sveriges Radio. SVT, SR och UR blev tre fristående företag som åren 1994–1996 ägdes av varsin stiftelse. År 1996 fattades ännu ett beslut om ändrad ägarbild vilket gjorde att de tre företagen skulle ägas av en gemensam stiftelse.

SVT organiserade även om inom företaget. Från den 8 januari 1996 upphörde de gamla Kanal 1 och TV2. Inga redaktioner eller distrikt hade längre en koppling till någon särskild kanal. Kanalerna bytte namn till SVT1 respektive SVT2. I september 1997 sändes den första säsongen av Expedition Robinson, en av SVT:s största succéer och mest omtalade program hittills.

Digital-TV och nischkanaler

redigera
 
Gomorron Sverige sänder från utomhusstudio i samband med kungliga bröllopet den 19 juni 2010. Programledare Marianne Rundström talar med förste hovmarskalken Lars-Hjalmar Wide.

Den 1 april 1999 började SVT1 sända i det nya digitala marknätet. Den digitala nyhetskanalen SVT24 startade den 15 mars och följdes av fem regionala, digitala kanaler. Vid årsskiftet 1999/2000 slutade vd:n Sam Nilsson efter en lång tid på posten. Han efterträddes av den nya vd:n Maria Curman samt programdirektören Mikael Olsson Al Safandi. Under år 2000 uppstod kontroverser kring SVT:s nya chefer. I december 2000 entledigades programdirektören Mikael Olsson Al Safandi och i maj 2001 entledigades också Maria Curman. I juni samma år utsågs Christina Jutterström till ny vd. I november utsågs Leif Jacobsson till programdirektör.

År 2000 organiserades nyhetsredaktionerna om. Rapport, Aktuellt och SVT24 slogs ihop till en gemensam, central nyhetsredaktion för de rikstäckande programmen. Den 15 januari 2001 genomfördes omfattande tablåomläggningar i SVT. Många av nyhetssändningarna i SVT1 och SVT2 bytte kanal med varandra, bland annat flyttades Rapport klockan 19.30 till SVT1 medan Aktuellt 21 bytte till SVT2. Detta var ett led i omprofileringen de två kanalerna. SVT1 fick en bredare, SVT2 en smalare profil. Samtidigt med nyhetsflytten bytte SVT också grafisk profil. Logotyperna från 1980-talets början ersattes av nya som formgivits av brittiska English & Pockett. Även nyhetsprogrammen fick nya logotyper och vinjetter designade av samma företag. I september flyttade de rikstäckande nyhetsprogrammen till en ny, gemensam studio.

Den 26 juni 2001 sänds SVT1:s första direktsända nöjesprogram i bredbild i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen. I början av 2002 lades de digitala regionala kanalerna – som under en tid haft ett knapert utbud på grund av minskade anslag – ner och ersattes den 14 januari av evenemangskanalen SVT Extra. 2003 startade SVT två nya digitala kanaler: Barnkanalen och 24 som ersättning för SVT Extra och SVT24. Den 25 juni 2003 sänds SVT:s första program med mångkanalljudsformatet Dolby Digital 5.1 i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen.

Mot slutet av 2003 skedde återigen en av SVT:s många omorganisationer av ekonomiska skäl. Det beslutades att produktionen av "allmän-TV" (den produktion som inte är nyheter) skulle skäras ner ute i landet. Detta innebar att Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Norrköping blev "huvudproduktionsorter" med möjlighet till produktion i studio, medan Falun, Luleå, Sundsvall, Karlstad, Örebro och Växjö blev "produktionsorter" utan möjlighet till studioproducerad allmän-TV.[17][18]

Den 27 september 2004 startade i samarbete med Utbildningsradion den nya Kunskapskanalen. Den sändes i samma digitala kanal som Barnkanalen, Kunskapskanalen på kvällstid, Barnkanalen på dagtid.

I februari 2005 lanserades kampanjen Fri television, som blev SVT:s slogan under följande år. Uttrycket syftade till att programinnehållet är fritt från politiskt och ekonomiskt inflytande. Kampanjen fick både negativ och positiv kritik i medierna.

Sveriges Televisions kanaler i kabelnät skyddas av den så kallade must carry-lagen sedan början av 1980-talet. Det är en lag som tvingar operatörerna att vidaresända SVT:s kanaler och TV 4:s huvudkanal. I mitten av 2005 skrevs ett avtal med Sveriges två största kabel-TV-distributörer dåvarande UPC och Com Hem om att dessa skulle börja sända Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24 i det analoga grundutbudet. Tittarunderlaget för de kanalerna ökade dramatiskt och blev i nivå med TV3 och Kanal 5.[källa behövs]

 
Tittartidsandelar per ägare i Sverige 2014
 
Tittartidsandelar per kanal i Sverige 1994-2010

Den 5 november 2006 avgick Christina Jutterström som verkställande direktör och efterträddes av Eva Hamilton. Den 26 juni 2007 sände SVT:s första direktsända nöjesprogram i HDTV i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen. I januari 2007 fick SVT24 för tredje gången en ny profil med tillhörande lansering. Under kvällstid blev SVT24 en kanal med snabbrepriser av program från SVT1 och SVT2, samt en längre nyhetssändning klockan 21:30. SVT2 började med provsändningar i bildformatet 16:9 (widescreen) i april 1999 och övergick gradvis de följande åren att sända alltmer i bredbild i stället för det gamla bildformatet 4:3. Från 1 januari 2007 blev 16:9 ett standardformat inom EBU, och således också i SVT.

Den 15 oktober 2007 började SVT1:s och SVT2:s programpresentation sändas i bredbild. Den 19 november 2007 gick nyhetsprogrammen över till bredbild och därefter sänds i stort sett allt nytt egenproducerat material i 16:9-formatet. Samma dag förändrades också nyhetsprogrammen Rapport tog över Aktuellts sändning klockan 18.00. Den kvarvarande Aktuelltsändningen klockan 21.00 fick nytt utseende och ett uttalat större fokus på fördjupning.

Under 2008 sjösatte SVT en ny "utbudsstrategi" där resurserna koncentrerades på SVT1, SVT2 och Barnkanalen som blev företagets huvudkanaler. Kunskapskanalen och SVT24 blev kompletterande kanaler, till stor del med repriser av program från de andra kanalerna.[19] Strategin implementerades fullt ut i augusti 2008 när det genomfördes tablåomläggningar under förkvällen mellan klockan 18.00 och 20.00. SVT1:s barnprogramsblock, Bolibompa och Bobster, flyttades till Barnkanalen, SVT2:s förkvällsprogram, med Rapport och Go'kväll, flyttades till SVT1 och i SVT2 skapades i stället ett utrymme för exempelvis dokumentärer och en daglig frågesport.

År 2009 centraliserades all TV-produktion förutom nyheter till Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå, och lades ner på övriga orter. Detta påverkade främst SVT Norrköping, men även exempelvis Falun, Växjö, Sundsvall och Karlstad. Anledningen var att SVT:s kostnader årligen ökade mer än dubbelt så mycket som anslagen.[20]

Den 18 januari 2010 bytte SVT plats på Kunskapskanalen och SVT24, så att Kunskapskanalen började sända mellan 09.00 och 01.00. SVT24 blev enbart en kvälls- och nattkanal, med repriser på kvällstid.

Den 5 mars 2012 sjösattes en ny design för SVT1, SVT2 och Kunskapskanalen. Programpresentatörerna som tidigare hade synts i bild försvann från TV-rutan. Samma dag startade även nya Aktuellt i SVT2.[21]

Ekonomi

redigera

TV-avgift och public service-avgift

redigera
Huvudartikel: TV-avgift i Sverige

Sveriges Television finansierades fram till 2019 genom en radio- och TV-avgift som skulle betalas av alla hushåll och företag med TV-mottagare. Avgiften erlades till Radiotjänst i Kiruna AB, Rikab.

Den 14 november 2018 beslutade riksdagen med bred majoritet att de tre public service-bolagen från den 1 januari 2019 istället skulle finansieras genom skattsedeln. Avgiften, public service-avgiften, betalas av alla myndiga personer med förvärvsinkomst upp till ett maxtak. Personer med låga inkomster betalar en lägre avgift.

År 2019 tilldelades SVT drygt fem miljarder kronor av Public service-avgiften.[22]

Sveriges Television omfattas av Lagen om offentlig upphandling.[23]

Reklam, sponsring, produktplacering och kommersiella samarbeten

redigera

SVT får inte sända reklam, med får under vissa villkor visa sponsringsskyltar i anslutning till att program börjar eller slutar. Det gäller främst sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsändingar.

Sedan juli 2010 får SVT ta betalt för produktplacering i egenproducerade filmer, TV-serier, sportprogram och lättare underhållning. Produktplacering får endast ske om tittarna både före och efter programmet informeras om vilka produkter det gäller.[24]

SVT får även inkomster genom att licensiera varumärken och karaktärer till kommersiella aktörer.[25] Enligt SVT är intäkterna ringa.[25] Granskningsnämnden har flera gånger krävt att SVT ska redovisa vilka kommersiella samarbeten som företaget har, och vilka intäkter som de har genererat.[26]

SVT sänder regelbundet så kallade trailrar om program som visas i SVT, samt filmer som informerar om företagets verksamhet. Ett exempel är kampanjen Fri television från 2005. När TV-avgiften fanns sändes även regelbundet inslag som informerade om skyldigheten att betala TV-avgift. En av dessa filmer vann 2009 reklampriset Guldägget för "Årets reklamfilm".[källa behövs]

Kostnader för produktion av program

redigera

Programbudgeten 2013 var tre miljarder kronor.[27]

Representanter för SVT brukar avböja att kommentera vad själva programmen som man producerar kostar.[28] En av invändningarna som har lyfts mot att SVT inte publicerar uppgifter om kostnaderna är att skattebetalarna då inte kan ta ställning till hur rimliga kostnaderna är.[29]

2017 erhöll SVT 4 865,4 miljoner kronor från rundradiokontot.[30]:67 Programkostnader för broadcast var 3 247,7 miljoner kronor.[30]:69 Totalt sändes 22 142 timmar (varav endast 8 338 timmar så kallade förstasändningar och resten var repriser).[30]:28,81 Den genomsnittliga kostnaden för en timme utsänd broadcast var således cirka 147 000 kronor. Om kostnaden i stället fördelas på enbart förstasändningar var den genomsnittliga produktionskostnaden för en timme broadcast cirka 390 000 kronor. Produktionskostnaden kan för dyrare produktioner överstiga 2,5 miljoner kronor i timmen.[31]

SVT har kritiserats för att slösa med TV-tittarnas licenspengar. Det har handlat om det höga antalet medarbetare som deltar på evenemang som Almedalsveckan,[32] enskilda kostsamma program som Eurovision Song Contest,[33], urval av nyheter som sägs sakna allmänintresse[34] och sammansättning av programutbudet som helhet.[35]

Kostnader för inköp av sändningsrättigheter

redigera

SVT och TV4 betalade tillsammans cirka 240 miljoner kronor endast för rättigheterna att sända Europamästerskapet i fotboll 2016 att jämföra med föregående mästerskap 2012 som kostade 200 miljoner kronor. Produktionen av sändningarna beräknades medföra ytterligare kostnader på 25–30 miljoner kronor per kanal, så den totala kostnaden för sändningarna uppskattades till ungefär 150 miljoner kronor per kanal. SVT har i två årsredovisningar i rad konstaterat att rättigheterna för att visa sport har ökat rejält. SVT motiverade kostnaden med att "evenemanget intresserar en stor och bred publik".[36]

År 2023 köpte SVT sändningsrättigheterna till två vinter-OS och två sommar-OS (2026–2032). SVT ville inte redovisa kostnaden, vilket orsakade debatt. En av de kritiska var Jan Scherman. Scherman uppskattade först den sammanlagda kostnaden för rättigheterna till omkring 1 miljard kronor (vilket Jan Helin sade var fel) och sedan till mellan 700 och 800 miljoner kronor,[37], en uppskattning som SVT inte kommenterade. SVT:s genomsnittliga kostnad för programkategorin Sport var i genomsnitt 809 miljoner kronor åren 2019–2021.[38]:132

Uppgifter om andra kanalers kostnader för produktioner och inköp som kan användas för att uppskatta motsvarande produktioner hos SVT:

Verksamhet

redigera

SVT:s olika kanaler går att se via ett markbundet sändarnät, olika kabel- och satellitplattformar, samt SVT Play. Där sänds även en del direktsändningar som inte visas i de ordinarie kanalerna.

Linjära kanaler

redigera
Tittarandel för SVT:s kanaler 1990−2014
År Tittarandel
1990
  
87%
1991
  
83%
1992
  
72%
1993
  
60%
1994
  
54%
1995
  
51%
1996
  
49%
1997
  
48%
1998
  
48%
1999
  
47%
2000
  
44%
2001
  
42%
2002
  
43%
2003
  
40%
2004
  
40%
2005
  
38.5%
2006
  
39.3%
2007
  
35%
2008
  
34%
2009
  
33%
2010
  
34.9%
2011
  
34.7%
2012
  
36.5%
2013
  
35.2%
2014
  
34.6%
2022
  
34.3%
Källa 1990−2002: SVT:s statistikdatabas[41]
Källa 1994−2014: MMS[42]

SVT har fem TV-kanaler som är tillgängliga för de flesta i Sverige med en vanlig TV-mottagare:

  • SVT1 är SVT:s huvudkanal med evenemang, drama, nöje och nyheter.
  • SVT2 har program med nyheter, sport, dokumentärer, fördjupning och kunskap.
  • SVT Barn som främst sänder barnprogram.
  • SVT24 som främst sänder repriser och sport under kvälls- och nattetid på SVT Barns kanalplats.
  • Kunskapskanalen som drivs i samarbete med Utbildningsradion sänder främst folkbildande program. Den är även "extrakanal" för sportevenemang och det är dessa program som har flest tittare på denna kanal.[7]

Alla kanaler finns med HD-upplösning, men i marknätet sänds bara SVT1 och SVT2 i HD-upplösning.

Andra tjänster och verksamheter

redigera

SVT:s webbplats svt.se innehåller främst nyheter och programinformation, men har ibland nämnts som en egen "kanal". SVT Text är SVT:s text-TV-tjänst som är tillgänglig via SVT:s TV-kanaler och via webben på svt.se.

SVT Play är SVT:s tjänst för webb-TV och on demand, med sända program, livesändningar av kanaler och TV-tablåer för SVT:s kanaler. Företeelsen byggdes upp gradvis på svt.se innan namnet SVT Play infördes 2006. År 2009 blev SVT Play en egen webbplats och tjänsten utökades senare till applikationer för olika plattformar. Öppet arkiv är sedan 2005 ett namn som används för on demand-tillgång av program och klipp ur SVT:s arkiv. Denna tjänst har haft olika former och var under en period en egen webbplats, men är 2021 främst en kategori under SVT Play.

Bland övriga tjänster kan nämnas:

  • SVT Duo - en mobil app för interaktivitet som finns till vissa program från SVT. Appen innehåller omröstningar, chattar och quiz kopplat till program från SVT. [43]
  • SVT Nyheter - webbplats (svt.se) och mobilapp med nyheter, livesändningar och fördjupande videomaterial.
  • SVT Sport - webbplats och mobilapp med livesändningar och sportnyheter
  • SVT Barn - barnutbudet i en särskild app
  • Receptsajt[44] lanserad i september 2017.[45]

Flera av dessa produceras av SVT Interaktiv, en avdelning med omkring 120 anställda (2018).[46]

SVT publicerar sig även på andra plattformar. Exempelvis började SVT driva en kanal på Youtube år 2007.[47] SVT har även YouTube- och Tiktokkonton för enskilda program, som Melodifestivalen och Lilla Aktuellt.[48] Under 2010-talet etablerade SVT en policy om att vara restriktiva med sociala medier och främst publicera klipp ur program,[49] men det har förekommit att material publicerats enbart på sociala plattformar.[50]

SVT har även givit ut datorspel, där spel kopplade till julkalendrar varit särskilt framgångsrika. Mysteriet på Greveholm från 1997 var ett tidigt julkalenderspel som gavs ut på CD-ROM. Senare spel, såsom Tusen år till julafton, har gjorts som appar för mobiler och paddor.[51]

Upphörda kanaler och tjänster

redigera

SVT World skapades 1988 för svensktalande i Finland och utvecklades med tiden till en satellitkanal som riktades mot hela världen. SVT World upphörde 2017. I samband med starten av det digitala marknätet 1999 startade SVT fem regionala kanaler, som år 2002 ersattes av extrakanaler SVT Extra som i sin tur också upphörde helt efter 2004. 2006–2010, innan SVT1 och SVT2 gick över till HDTV, hade SVT en särskild kanal för HDTV-sändningar, SVT HD.

Bland andra upphörda tjänster finns:

  • SVT Opinion, opinionsbildande verksamhet på svt.se
  • SVT Flow, webbkanal (2014–2015)
  • Edit, interaktiv nätplattform (2015–2016).[52][53]

Program

redigera

Sändningstillståndet reglerar bland annat att SVT ska erbjuda ett mångsidigt programutbud "som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper". I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket. Dessutom finns ett krav att innehållet ska vara opartiskt och sakligt, samt att den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående ska ges tillfälle till genmäle. Radio- och TV-lagen stadgar att den som har "befogat anspråk på att bemöta ett påstående" ska ges tillfälle till beriktigande (rättelse).

Det SVT-program som lockar de största tittarskarorna är Melodifestivalen. Av de hundra mest sedda SVT-programmen 2000–2015 var hälften avsnitt ur Melodifestivalen. Bland andra program med mycket höga tittarsiffror fanns större sportevenemang (exempelvis fotbolls-VM och fotbolls-EM), Eurovision Song Contest och programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.[54]

Nyheter

redigera

Nyheter står för en relativt liten del av SVT:s utbud och tillhör inte de mest sedda programmen. År 2014 var 9 procent av de totalt sända timmarna nyheter.[6] Det kan jämföras med fiktion (29 procent), underhållning (11 procent) och sport (7 procent).[6]

De viktigaste riksnyhetssändningarna under kvällen är Rapport 18.00, Rapport 19.30 och Aktuellt 21 (klockan 21.00). Rapport sänder kortare nyheter dygnet runt i de olika SVT-kanalerna. Aktuellt är sedan 2012 en timme långt måndag-torsdag. Rapport 19.30 är 25 minuter långt på vardagar.

Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade 1958. I samband med starten av TV2 lades Aktuellt ned och ersattes av TV-nytt som var gemensamt för båda kanalerna. Kanalerna hade även varsitt "kommenterande" nyhetsprogram och det var som sådant Rapport startade 1969. Efter en omorganisation 1972 fick kanalerna istället varsitt allmänt nyhetsprogram, återuppståndna Aktuellt i TV1 och Rapport i TV2. De båda programmen var två helt skilda nyhetsorganisationer utan samverkan. Under 1990-talet utökades sändningarna, samtidigt som de båda organisationerna började samarbeta i viss utsträckning. År 2000 slogs Rapport och Aktuellt ihop med då nystartade SVT24 och bildade en enda nyhetsorganisation. Efter år 2007 sänds Aktuellt bara en gång per kväll (utom lördagar) och har ett mer fördjupande uppdrag, medan Rapport står för rak nyhetsförmedling.

SVT har sedan 2001 även ett särskilt nyhetsprogram för kulturhändelser, kallat Kulturnyheterna. 1990–2011 fanns även ett program för ekonominyheter, A-ekonomi.[55]

Underhållning

redigera

SVT producerar många olika sorters underhållningsprogram. Det program som ses av flest är Melodifestivalen, den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest vars final kan få över fyra miljoner tittare (enligt tittarmätningar från MMS). Andra mångåriga underhållningsprogram är Så ska det låta och På spåret. Allsång på Skansen visas under sommaren på tisdagar.

Underhållning utgjorde år 2014 elva procent av den samlade sändningstiden.[6]

Fiktion och drama

redigera
Huvudartikel: SVT Drama

Televisionen har producerat drama sedan provsändningarna 1954 och har sedan dess lämnat bakom sig otaliga produktioner. Med tiden har teaterproduktionerna ersatts av mer TV-mässiga produktioner, antingen långa eller korta serier eller enstaka program.

Ingmar Bergman, Lars Molin och andra kända regissörer har varit verksamma i SVT-studiorna tillsammans med mängder av skådespelare.[56]

Programgenren "Fiktion" utgör 29 procent av SVT:s samlade sändningstid. Där ingår en stor andel av barnprogrammen; om barnprogram exkluderas utgör fiktionen 14 procent av den samlade sändningstiden.[6]

Programkostnaden för fiktion utgjorde år 2014 ungefär 19 procent av SVT:s samlade programbudget (618,2 miljoner av dryga 3 miljarder kronor). Egenproducerat drama är den programgenre som har den högsta kostnaden per producerad timme.



 

Biografvisad film och TV-film 2012 fördelad efter ämne. Källa: SVT:s statistikdatabas[57]

  Drama (50 %)
  Komedi (19 %)
  Thriller, skräck (6 %)
  Action, deckare, polis (6 %)
  Romantik (4 %)
  Sagor (4 %)
  Krig (2 %)
  Äventyr (2 %)
  Fantasy, science fiction (2 %)
  Musik, dans, västern, agent, spion och övrigt (4 %)

Inköpt drama är däremot förhållandevis billigt.[6] Av de biografvisade filmerna 2012 var de flesta dramer och komedier.[57]

Barnprogram

redigera

Innan digital-TV-starten sändes barnprogram i de två "analoga" kanalerna. År 1990 fick barnprogrammen under förkvällen i Kanal 1 en inramning med egna programpresentatörer som senare utvecklades till Bolibompa. I december 2002 startade Barnkanalen och i augusti 2008 flyttade barnprogrammen i SVT1 dit. År 2019 bytte Barnkanalen namn till SVT Barn. Vid utgången av 2022 upphörde Bolibompa som inramningsprogram för kvällens barnprogram i Barnkanalen och epoken med särskild inramning av barn-TV tog slut.[58]

I produktionen av barnprogram ingår alla slags genrer: nyheter för barn (Lilla Aktuellt), sport för barn (Lilla Sportspegeln), underhållning för barn (Lilla Melodifestivalen), fakta för barn, drama för barn med mera.

Julkalendern sänds årligen sedan 1960. På julafton sänds klockan 15.00 Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul i SVT1 och är ett av de mest sedda programmen.

Sportsändningar lockar stora tittarskaror. SVT sänder åtskilliga evenemang inom många grenar. Vilka grenar som tillägnas mest sändningstid varierar bland annat beroende av sändningsrättigheter. 2005 sändes mest ishockey, längdskidor, alpint och friidrott, 2006 var dock fotboll den gren som visades mest, eftersom SVT (tillsammans med TV 4) hade rättigheterna till fotbolls-VM.[59]

I och med avmonopoliseringen ökade kostnaderna för sporträttigheter stort eftersom konkurrensen ökade och parterna bjöd över SVT:s bud. Detta innebar att många större turneringar togs över av kommersiella kanaler. En annan konsekvens av de ökade priserna på sporträttigheter är att sponsring av sportsändningar tillåtits. Sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsprogram är de enda genrer där sponsring tillåts i SVT.

Det finns en tradition av att SVT har sänt de allra största internationella sportevenemangen: fotbolls-VM och olympiska spelen. SVT visar även sportnyhetsprogrammet Sportnytt, veckokrönikan Sportspegeln och flera återkommande sportmagasin. Sportevenemang sänds i SVT1, SVT2, Kunskapskanalen samt i SVT24.

Under 2010 började SVT sända e-sport via SVT Play och år 2012 sändes första svenska e-sportsändningen i SVT2[60][61].

Regionala program

redigera

Det första regionala nyhetsprogrammet i svensk television, Sydnytt, startade 1970. Sedan dess har sändningarna utökats för att bli rikstäckande 1987. Då fanns det åtta nyhetsprogram.

Genom klyvning av nyhetsregioner har antalet nyhetsregioner utökats successivt. Från 2001 fanns elva program, 25 februari 2008 startade SVT ytterligare sju regionala nyhetsprogram som dock bara sände en gång per vardag. I april 2015 gjordes en satsning på regionala nyheter som innebar att antalet regioner utökades till 21 stycken. Därmed hade nästan alla svenska län en egen regional SVT-sändning. Samtidigt fick alla program nya namn.

De regionala nyhetsprogrammen är:

Regionala program som inte är nyhetssändningar förekommer enbart sporadiskt.

Utländska program

redigera

SVT visar även ett internationellt programutbud.[62] Cirka 70 procent av programutbudet brukar vara inhemskt (egenproducerat eller inköpt) och resten utländskt, men det varierar något år från år. De utländska programmen sänds som regel på originalspråket med svenska undertexter. Dubbning förekommer bland annat i program som riktar sig till barn och delvis även i dokumentärfilmer.

Inköpta program

redigera




 

Ursprungsland för inköpta program fördelat efter sändningstid 2005[63]

  USA (27 %)
  Storbritannien (22 %)
  Sverige (13 %)
  Övriga Norden (13 %)
  Övriga Europa (9 %)
  Frankrike (6 %)
  Tyskland (4 %)
  Kanada (4 %)
  Övriga världen (2 %)

De flesta program på SVT är egenproducerade.[63] Av de inköpta programmen 2005 kom 67 procent från Europa och 31 procent från Nordamerika.[63]

Program inköpta från BBC och PBS är inte sällan nedklippta exportversioner och inte de original som visas i hemländerna Storbritannien och USA.[64]

Minoritetsprogram

redigera

SVT sänder tre nyhetsprogram för minoriteter varje vardag: Uutiset på finska, Ođđasatsamiska och Nyhetsteckensvenskt teckenspråk. Det förekommer även barnprogram på finska, samiska, teckenspråk, romani samt meänkieli.[62]

Organisation och ägande

redigera

Historiskt bedrevs televisionen först som en enhet inom Sveriges Radio, vilket blev två enheter när TV2 startade. Sveriges Television blev ett av fyra dotterbolag till Sveriges Radio 1979 när den borgerliga regeringen omorganiserade den allmännyttiga radion och TV:n. Socialdemokraterna motsatte sig detta men har sedan inte drivit frågan om att företagen ska slås samman igen. Sedan 1993 ägs public service-företagen av stiftelser.

Organisation, personal och företagskultur

redigera

SVT ska enligt sitt uppdrag producera program från hela landet i ett brett utbud av olika genrer. År 2015 fanns SVT på 27 orter. Den lokala närvaron har därefter byggts ut och vid utgången av 2023 hade SVT personal på 50 orter. Större produktion sker i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Samma år producerades 21 olika lokala nyhetsprogram. Större orter för främst nyhetsproduktion var då, förutom storstäderna, bland andra Eskilstuna, Falun, Gävle, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Luleå, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Uppsala, Umeå, Visby, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund. Dessutom fanns mindre lokalredaktioner runt om i landet, ibland bemannade med en person.[65]

Ledningsenheter för ekonomi, planering, kommunikation, HR med flera finns i Stockholm.

Organisationen bygger på hur man organiserar och utvecklar programverksamheten. Det sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Så också under 2008 då en ny organisation med tre divisioner trädde i kraft den 1 september; Nyhetsdivisionen, Allmän-TV-divisionen samt Division SVTi (interaktiv).

Personaltidningen hette Vi på TV fram till december 2019.[66] Den hette tidigare Antennen.

Public service-företagen hade tidigare en egen separat arbetsgivarorganisation kallad SRAO. Den 1 juli 2009 slogs SRAO ihop med två andra arbetsgivarorganisationer för att bilda Medieföretagen inom Almega.[67] SVT blev således även medlem i Svenskt Näringsliv.[68]

Arbetsmiljö

redigera

SVTs arbetsmiljö har av tidningen Journalisten beskrivit som att den "är med på topplistan över de mest attraktiva arbetsplatserna i Sverige" [69], samtidigt som stress är ett återkommande tema i de många artiklar tidningen skrivit om arbetsmiljön[70].

SVT och politiken

redigera

Ägarstruktur och relation till staten

redigera

Företaget är ett aktiebolag som ägs av Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR, var ledamöter utses av regeringen. Stiftelsen utser SVT:s styrelseledamöter.[71] Ledamöterna får enligt bolagsordningen inte ha partipolitiska uppdrag.[72]

Tidigare ägdes de olika programbolagen av intressenter i näringslivet, medierna och folkrörelserna. Ett uttalat syfte vid övergången till nuvarande ägarstruktur med en ägarstiftelse var att programproduktionen på så sätt skulle få en självständig ställning och vara oberoende både från staten[73] och kommersiella intressen. Dessutom ligger alla beslut om programproduktionen hos VD och företagsledningen.

Trots att staten aldrig har varit ägare till varken SVT, SR, eller UR finns det flera kopplingar till staten:

  • Radio- och TV-lagen reglerar de övergripande villkoren[74].
  • Regeringen utser de elva ledamöterna i ägarens (förvaltningsstiftelsens) styrelse.
  • Verksamheten finansieras genom en avgift som tas ut genom skattesystemet.
  • Regeringen fastställer företagets sändningstillstånd[75] som bland annat stadgar att "verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället." I sändningstillståndet ställer regeringen även krav på utformningen av programmen (till exempel krav på opartiskhet och saklighet).
  • SVT är en del av totalförsvaret och ska fortsätta sin verksamhet i krig. En speciell paragraf i sändningstillståndet reglerar att SVT vid högsta beredskap i landet ska utgöra en självständig organisation med totalförsvarsuppgifter, men lyda direkt under regeringen.[75]

Diskussioner om oberoendet

redigera

Konstruktionen med en förvaltningsstiftelse som äger programbolagen är omdiskuterad. SVT anser att det faktum att stiftelsen inte har rätt att påverka programinnehållet ger företaget en självständig ställning som är helt oberoende och skyddad från påtryckningar, bland annat i en av de viktigaste uppgifterna, att "... granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna ...".[76]

Kritiker har dock ifrågasatt att verksamheten verkligen är oberoende från statlig styrning, eller att SVT står fria från den politiska makten. Bland dem finns Näringslivets medieinstitut, Thomas Gür och Lars Anders Johansson.[77][78][79]

Författaren Gunnar Wetterberg har beskrivit den av regeringen tillsatta förvaltningsstiftelsen som "en bräcklig modell", och har föreslagit att ett det inrättas ett "huvudmannaråd" med uppgift att utse ledamöter i stiftelsen.[80] Även Föreningen Oberoende public service, där bland andra förra SVT-chefen Christina Jutterström och den tidigare SR-chefen Kerstin Brunnberg ingår, har föreslagit att regeringen inte ska ha egen makt att utse stiftelsens ledamöter och att programföretagens oberoende ska grundlagsskyddas.[81]

Chefer vid Sveriges Television

redigera
Huvudartikel: Lista över chefer inom Sveriges Television.

Innan SVT bildades fanns det kanalchefer. Nils Erik Bæhrendtz var chef för Sveriges Radio TV 1958–1968. Han efterträddes av Håkan Unsgaard som blev TV1-chef. Örjan Wallqvist blev TV2-chef när kanalen startade 1969.

När SVT blev ett självständigt bolag, fick de en egen chef. Vd:n utses av SVT:s styrelse.

Efter att Sam Nilsson slutade infördes ett tvådelat ledarskap med en programdirektör parallellt med vd:n.

Eva Hamilton avskaffade den samlade programdirektören år 2007 och införde i stället en ordning med två programdirektörer, en för nyheter och sport och en för "allmän-TV".[82]

Styrelse

redigera

Tidigare utsågs SVT:s styrelseordförande av Sveriges regering, och även övriga styrelsemedlemmar utsågs indirekt av regeringen genom Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR.[källa behövs] Idag (2023)[förtydliga] utses SVT:s styrelseledamöter av Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR.[källa behövs]

Styrelseordförande för SVT har varit:

Förslag om sammanslagning av public service-företagen

redigera

Då och då utreds och diskuteras frågan om en konsolidering inom public service-sfären, vilket skulle innebära att SVT slogs samman med Sveriges Radio eller Utbildningsradion. Det brukar anföras att verksamheten då skulle bli mer kostnadseffektiv vilket kan frigöra resurser till program. Sveriges Radio och Utbildningsradion brukar motsätta sig sådana förslag medan SVT har varit positiv.

I augusti 1984 föreslog SR:s styrelseordförande Harry Schein och fem andra ledamöter i SR:s styrelse att verksamheten skulle samordnas i ett företag.[85] Dotterbolagen motsatte sig dock detta.[86]

2008 förordade Sveriges televisions före detta vd Christina Jutterström i en debattartikel i Dagens Nyheter en sammanslagning av SVT med Sveriges radio och Utbildningsradion.[87] Eva Hamilton sade att det var oundvikligt, men inte aktuellt just då eftersom det saknades dels politiskt stöd och dels vilja från Sveriges Radio.[88]

2013 föreslog Hamilton i stället en sammanslagning av SVT med Utbildningsradion där den senare skulle bli en "utbildningsdivision". Syftet var att få ett större genomslag och en större bredd för kunskaps- och utbildningsprogram. Det skulle ske genom rationaliseringar och effektiviseringar genom att samarbeta och spara 45–60 miljoner kronor om året. UR avvisade förslaget och menade att verksamheten hotades. Någon sammanslagning med Sveriges radio var inte heller aktuell då Hamilton oroade sig för mångfalden i kvalitativ journalistik.[89]

Public service-utredningen för tillståndsperionden 2026-2033 föreslog att en sammanslagning av bolagen skulle utredas vidare.[90]

Genomslag och förtroende

redigera

Uppfattat värde

redigera

Andel som anser att SVT har ett mycket eller ganska stort värde för samhället i stort sjönk mellan 2014 och 2015 från 83 procent till 71 procent. Därefter har andelen legat ganska konstant.[91]

Förtroende

redigera

Enligt Medieakademiens förtroendebarometer har företaget haft ett stort förtroende och placerat sig bland dem med högst förtroende. 2010−2018 har det varit en svagt sjunkande trend till 58 procent[92] som har mycket eller ganska stort förtroende för företaget. Undantaget var mätningen 2017 då företaget tappade 6 procentenheter från 66 procent till 60 procent [93]

Även SOM-institutets mätningar 2010 till 2016 visade en svagt sjunkande trend för förtroendet.[94]:33

Förtroendebalans och uppfattad opartiskhet

redigera

En opinionsundersökning 2014 av Demoskop med 1 171 tillfrågade visade att 15 procent av Alliansväljare upplevde public service som helt opartiska. Det kan jämföras med motsvarande 39 procent bland rödgröna väljare och 10 procent av SD-sympatisörer.[95][bättre källa behövs]

SOM-institutets mätning 2016 visade för SVT en positiv "förtroendebalans"[a] på 85 för de "klart till vänster" vilket kan jämföras med 53 för de "klart till höger".[94]:36 Mätningen 2018 visade att av de som stod "klart till vänster" hade 85 procent mycket/ganska stort förtroende medan av de som stod "klart till höger" hade 59 procent mycket/ganska stort förtroende.[96]:10 Förtroendet i gruppen "klart till höger" kan jämföras med gruppens förtroende för SVT som år 2010 var 79 procent.[96]:10[97][98]

Även Medieakademiens förtroendebarometer publicerad 2018 visade för SVT på ett förtroende på 77 procent bland Rödgröna väljare jämfört med 62 procent hos Alliansväljare och 27 procent hos Sverigedemokrater.[92] Åren 2014−2018 hade förtroendeskillnaden ökat.[92]

MP
  
94%
L
  
78%
V
  
76%
S
  
76%
C
  
74%
M
  
58%
KD
  
44%
SD
  
28%
Procentandel mycket/ganska stort förtroende för SVT 2019
efter de tillfrågades partisympatier[99]:26

2019 redovisade Medieakademien förtroendet hos sympatisörer hos de enskilda partierna i stället för hos blocken. Där framgick att det var stor skillnad i förtroende mellan de partier som ingått i Alliansen, och att sympatisörer med Centerpartiet och Liberalerna hyste lika stort förtroende för SVT som sympatisörer med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (mellan 74 procent och 78 procent). Sympatisörer med Miljöpartiet hyste 94 procent mycket/ganska stort förtroende.[99]:26

År 2020 var de största förändringarna hos sympatisörer med KD (+16), MP (-9), S (+8) och C (+6).[100]:20 Emanuel Karlsten, ordförande för Medieakademien, kommenterade "Vi kan till exempel konstatera att SVT och Sveriges Radio delar svenskarna mer än vår syn på Donald Trump."[101]

Enligt Medieakademiens förtroendebarometer 2023 var SVT, bortsett från riksdagspartierna, den organisation där korrelationen mellan förtroende och partisympatier (partipolariserat förtroende) var som störst.[102]:46 Förtroendet för SVT var mer partipolariserande än det för Sveriges regering,[102]:46 och det var det största partipolariserade förtroendet av alla medier i Sverige.[102]:48

SVT gjorde en publikundersökning och använde socialpsykologen Jonathan Haidts moralfundamentsteori. Helena Olsson vid SVT skrev 2020 att "Vad vi ser indikationer på är att de som misstror vårt oberoende tycker att vi är för omhändertagande. Vi är för upptagna av orättvisor och uppfattas vara partiska till förmån för svaga grupper istället för att peka på människans eget ansvar. Forskning visar att just moralfundamenten omsorg och rättvisa är vanligast för socialliberaler och socialister att orientera utifrån. Konservativa däremot utgår från alla sex moralfundament när de formar sina ståndpunkter."[103]

Diskussioner om partiskhet

redigera

Ända sedan den svenska TV-verksamheten kom igång under mitten av 1950-talet har det blossat upp diskussioner om hur företaget och dess medarbetare hanterar kravet på opartiskhet och balans i förhållande politiska ideologier och partier.

Frågan fick stor uppmärksamhet i samband med starten av TV2 år 1969, då det nyrekryterades en stor skara akademiker som många hade vänstersympatier och -bakgrund i ton med tidsandan.[104] Senare har journalisten och författaren Jan Guillou, som själv varit programledare på SVT, liknat rekryteringen med att televisionen anställde "en halv Vietnam-demonstration".[105]

Dåvarande radiochefen Olof Rydbeck kommenterade i sina memoarer problemen med denna stora rekrytering. Han skrev: "Men det kunde inte undvikas vid en massanställning just vid denna tid att åsiktsfördelningen inom denna skara blev mycket ensidig".[106] Även journalisten Åke Ortmark, som bland annat arbetade som chef för Aktuellt, kommenterade rekryteringen inför TV2-starten och skrev retoriskt i sina memoarer: "Hur många i vänsterlägret på TV2 var demokratiskt pålitliga? Fem procent eller nittiofem? Ingen vet."[107]

År 1969 anställdes tre politiskt profilerade journalister på centrala poster inom TV:s nyhetsverksamhet. De tre, Sam Nilsson (tidigare partisekreterare inom moderaterna och senare SVT-chef), Allan Larsson, (senare socialdemokratisk finansminister) och Ivar Peterson (med kopplingar till centerrörelsen) anställdes enligt radiochefen Olof Rydbeck inte på sina politiska meriter, utan för att stärka kontaktytorna inom inrikespolitiken.[108].

Programproduktionen har granskats löpande, både av den tidigare Radionämnden, den nuvarande Granskningsnämnden (som granskar enskilda inslag, men inte programproduktionen som helhet över tid) och av olika utredningar. Sedan moderatledaren Yngve Holmberg ifrågasatt balansen i valbevakningen 1968 granskade professor Jörgen Westerståhl nyhetsbevakningen i både radio och TV. Han jämförde utbudet med övriga stora medier i Sverige och kom fram till att inget av de politiska partierna hade missgynnats, även om de fått olika mycket utrymme i sändningarna.[109] Westerståhl studerade även SR:s (inklusive TV) bild av Vietnamkriget och kom fram till att bilden i SR var förållandevis positiv till FNL och Nordvietnam, medan språkbruket och nyhetskällorna hade en amerikansk dominans.[110]

Senare har medieforskaren Bengt Johansson vid Göteborgs universitet, med utgångspunkt från flera studier av flera olika valrörelser, studerat i vilken mån som det finns en vänster- eller högervridning i public service-mediernas nyhetsmaterial. Han konstaterar att det inte finns något empiriskt stöd för en sådan slutsats.[110]

Diskussion om partisympatier hos journalister verksamma på SVT

redigera
Partisympati Skillnad
(procentenhet)
Miljöpartiet 52 %
  
+40
12 %
  
Vänsterpartiet 18 %
  
+13
5 %
  
Socialdemokraterna 13 %
  
-15
28 %
  
Moderaterna 8 %
  
-26
34 %
  
Centerpartiet 6 %
  
+1
5 %
  
Folkpartiet 3 %
  
-4
7 %
  
Kristdemokraterna 0 %
  
-3
3 %
  
Sverigedemokraterna 0 %
  
-3
3 %
  
Annat 0 %
  
-1
1 %
  
Enkätundersökning rörande partisympatier verksamma på SVT 2011/2012, jämfört med allmänheten.[förtydliga] Antal svarande inom SVT: 93.[111]

Medieforskaren Kent Asp har publicerat forskning beträffande partisympatier bland medlemmar i Svenska Journalistförbundet). En av hans återkommande rapporter bygger på en enkätundersökning som genomfördes under perioden oktober 2011–februari 2012. Av totalt 1338 inkomna svar ansåg 41 procent att Miljöpartiet var det bästa partiet. Av de journalister som arbetade på Sveriges Radio (120 personer) och Sveriges Television (93 personer) svarade mer än hälften att de sympatiserade med Miljöpartiet.[111]

I maj 2012 hade Sveriges Radio:s vd Mats Svegfors invändningar mot studien.[112] Asp besvarade Svegfors invändningar.[112] I april 2014 kritiserade SVT:s journalist Mats Knutson undersökningen för att bygga på låg representativitet och bristfälligt underlag då endast 93 personer av cirka 1100 SVT-anställda journalister besvarade enkäten.[113] Kent Asp tillbakavisade kritiken: "Att det är 93 SVT-medarbetare som deltar i enkäten handlar helt enkelt om att de inte utgör en större andel av journalistförbundets medlemmar."[113] Asp hänvisade till metoddokumentationen, den höga svarsfrekvensen på över 60 procent, och sade att "Det här är en undersökning som har samma kvalitet som till exempel SOM-institutets undersökningar."[114]

Kent Asp konstaterade att forskningen talade för att den enskilde journalistens partipolitiska åsikter påverkade nyhetsrapporteringen i begränsad omfattning i förhållande till andra, viktigare faktorer, som att professionella nyhetsvärderingsprinciper är viktigare än partipolitiska värderingar, att journalisternas arbetslogik väger tyngre än journalisternas personliga åsikter, att nyhetsarbete i stor utsträckning är en kollektiv, redaktionell arbetsprocess, samt att journalister i mycket mindre grad än allmänheten identifierar sig känslomässigt med de politiska partierna.[111] Asp sade samtidigt att Miljöpartiet i alla valrörelser som de hade ställt upp i fått en mer gynnsam behandling av journalister i allmänhet än andra partier och att rapporteringen hade haft betydelse för partiernas valresultat.[115] Den gynnsamma behandlingen härledde Asp, efter 30 års studier, till partiets starka ställning i journalistkåren.[115]

Flera före detta medarbetare inom SVT, bland dem Janne Josefsson[116], har berättat om vad de uppfattar som en övervikt av vänsteråsikter bland personalen.[b]

År 2019 undersökte Näringslivets Medieinstitut orsaken till fällningar av SVT och SR i Granskningsnämnden 2012–2019.[119] Av de 16 fällda inslag som kategoriserades att handla om politik, framgick det i 12 fall i nämndens motivering att det i inslaget fanns en mycket tydlig vinkling för åsikter typiska GAL i den så kallade GAL–TAN-skalan.[120] Ingen fällning härleddes till vinkling till förmån för TAN.[120]

Räckvidd

redigera

SVT:s räckvidd har varit relativt hög bland den svenska befolkningen över tid. Under 1986 använde omkring 58 procent av befolkningen SVT minst fem dagar i veckan (inklusive Sveriges Radio), med en svag nedgång till 52 procent under 2015. Det är heller ingen större skillnad i användningen av SVT mellan den politiska vänstern respektive högern (däremot mellan partianhängare).[121]

2019 tittade den genomsnittlige personen på SVT 53 minuter per dag.[91]

Galleri

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Förtroendebalans är andel med förtroende minus andel utan förtroende bland dem med uppfattning.[94]:32
  2. ^ Per Gudmundson sade att han under sin tid på SVT kände av en vänstervridning och att det fanns ett tankesätt och ett synsätt på världen.[117] Komikern och satirikern Aron Flam har i efterhand och i flera forum beskrivit den kamp mot SVT han var tvungen att bedriva för att i deras program skämta om vänstern, miljöpartiet, feminism eller public service själva medan skämt som riktades mot högern och liberaler gick bra.[118] Bland de övriga medarbetare som offentligt har uttalat att SVT har en sympatiövervikt till vänster finns Johan Romin, Chris Forsne, Joakim Lamotte, och Jens Ganman.
  1. ^ ”Sveriges Television Aktiebolag – Bokslut & Nyckeltal”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560334285/bokslut. Läst 18 januari 2024. 
  2. ^ "Sveriges Televisions sändningstillstånd 2014−2019", svt.se. Åtkomst den 21 juli 2015.
  3. ^ ”Förvaltningsstiftelsens webbplats”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310043415/http://forvaltningsstiftelsen.se/omstiftelsen.html. Läst 4 januari 2016. 
  4. ^ ”Christina Björklund styrelseordförande för SVT”. TT/DN.se. 17 april 2024. https://www.dn.se/kultur/christina-bjorklund-styrelseordforande-for-svt/. Läst 21 april 2024. 
  5. ^ Televisionens historia i årtal på svt.se
  6. ^ [a b c d e f] "Sveriges Televisions public service-redovisning 2014" (sid 24), svt.se. Åtkomst 29 juli 2015.
  7. ^ [a b] "HotTop Arkiverad 27 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 20 juli 2015.
  8. ^ [a b c] Hört och sett: radio och television 1925-1974. Stockholm: Sveriges radio. 1974. ISBN 9152213331 
  9. ^ Bildkavalkad TV 1954–1964 ur Sveriges Radios årsbok 1964 (red. Manne Ginsburg)
  10. ^ Television i Sverige - Ägande och struktur (arkiv), 1996, sida 8.
  11. ^ Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 87-94.
  12. ^ Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 115–116.
  13. ^ SVT Text-historik i årtal Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., svt.se
  14. ^ Regeringens proposition 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m.
  15. ^ Kulturutskottet betänkande 1977/78:KrU24 med anledning av propositionerna 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. och 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m. jämte motioner
  16. ^ ”Media och samhället | Medier och kommunikation | Samhällskunskap | SO-rummet”. www.so-rummet.se. 25 november 2023. https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/medier-och-kommunikation/media-och-samhallet#. Läst 16 januari 2024. 
  17. ^ Styrelsemötet enbart ett informationsmöte Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., SVT, 8 december 2003]
  18. ^ Tidernas stålbad väntar SVT, Dagens Nyheter, 7 oktober 2003
  19. ^ Ditt SVT - Strategier mot 2009, sidan 19-23
  20. ^ 400 tjänster bort från SVT Arkiverad 5 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., Journalisten, 3 april 2008
  21. ^ "Teknikkaos och bröstfixering", Medierna, 14 juli 2012. Läst den 15 juli 2012.
  22. ^ ”Så används pengarna”. SVT.se. Arkiverad från originalet den 1 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210201190429/https://siffror.svt.se/sa-anvands-pengarna.html/. Läst 30 april 2020. 
  23. ^ Maud Cordenius. ”SVT bröt mot lagen vid fest”. Arkiverad från originalet den 16 april 2020. https://web.archive.org/web/20200416145708/https://www.svt.se/kultur/svt-brot-mot-lagen-vid-fest. Läst 16 april 2020.  svt.se, 6 februari 2013.
  24. ^ Arvid Jurjaks. "SVT får sälja plats i rutan", sydsvenskan.se, 31 juli 2010. Åtkomst den 11 september 2016.
  25. ^ [a b] "Eget gynnande när SVT krängde barnbok på nyhetsplats, DN nyhetsvärderar sin egen tågcharter och Google vägrar betala medier för länkar", Medierna, Sveriges Radio, 5 oktober 2019. Åtkomst den 5 oktober 2019.
  26. ^ "Trots kraven: SVT fortsätter dölja Melodifestivalens intäkter", Medierna, Sveriges Radio, 8 mars 2019. Åtkomst den 8 mars 2019.
  27. ^ Gomorron Sverige ("Gomorron Europa") , kl 10:05, den 18 maj 2013.
  28. ^ ”Eva Hamilton vill samordna public service”. Sveriges Radio. 15 mars 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885. Läst 8 oktober 2012.  Eva Hamilton sade: "Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i många, många år."
  29. ^ "Sjuka putinlöp, Realtid förlikas och OS till SVT till varje pris" (vid 28m34s), Medierna, 21 januari 2023.
  30. ^ [a b c] "Sveriges Televisions public service-redovisning 2017", svt.se. Åtkomst den 15 september 2018.
  31. ^ Staffan Dopping. "Fredagsintervjun: Hanna Stjärne" (vid 3m30s), Kvartal, 17 januari 2020. Åtkomst den 17 januari 2020.
  32. ^ Katarina Andersson. ”SVT lägger locket på om Almedalen”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190601143531/https://www.svt.se/kultur/svt-lagger-locket-pa-om-almedalen. Läst 27 januari 2020.  Sveriges Television, 4 juli 2014.
  33. ^ Jakob Runevad Kjellmer. ”Dags igen för Sverige”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150528023756/http://www.svt.se/kultur/musik/dags-igen-for-sverige. Läst 27 januari 2020.  Sveriges Television, 25 maj 2015.
  34. ^ Naomi Abramowicz. ”Jaga inte klick med gulliga djur, SVT”. Arkiverad från originalet den 12 september 2017. https://web.archive.org/web/20170912061336/http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/jaga-inte-klick-med-gulliga-djur-svt-/. Läst 27 januari 2020.  Expressen, 8 augusti 2017.
  35. ^ Emma Jaenson. ”Vi behöver prata om public services innehåll”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190205044242/http://www.blt.se/ledare/vi-behover-prata-om-public-services-innehall/. Läst 27 januari 2020.  Blekinge Läns Tidning, 26 september 2018.
  36. ^ Johan Nordström. "SVT och TV4 betalar hundratals miljoner för EM", svd.se, 7 juni 2016. Åtkomst den 11 juni 2016.
  37. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet svt-20230120
  38. ^ "Sveriges Televisions public service-redovisning 2021", svt.se.
  39. ^ "Medieeliten svarar – om sportjournalistik", Medierna, 19 april 2014. Läst den 19 april 2014.
  40. ^ Nilsson, Kjell (1 februari 2023). ”Så handskas SVT med våra skattepengar”. Idrottens affärer. https://idrottensaffarer.se/tv-nyheter/2023/02/svt-handskas-med-vara-skattepengar. Läst 30 maj 2024. 
  41. ^ "Tabeller för ämnesområde Äldre statistik Arkiverad 2 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 20 juli 2015.
  42. ^ "Årsrapporter TV Arkiverad 21 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 19 juli 2015.
  43. ^ ”Informationssida på svt.se”. https://svt.se/duo. Läst 7 januari 2023. 
  44. ^ "SVT / Recept", svt.se. Åtkomst den 18 februari 2017.
  45. ^ Lotta Strömland. "Ny receptsajt på svt.se samlar alla recept på ett ställe", Vi på TV, 22 september 2015. Åtkomst den 18 februari 2018.
  46. ^ "SVT / Interaktiv Arkiverad 18 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine.", svt.se. Åtkomst den 18 februari 2018.
  47. ^ SVT startar egen kanal på Youtube, IT24, 19 september 2007
  48. ^ Kulturnyheterna kl 18:18 (vid 58s), SVT, 26 oktober 2022. (Lilla Aktuellts TikTokkonto)
  49. ^ Så skapar Hanna Stjärne ett nytt SVT, Resumé, 13 april 2017
  50. ^ "Är SvTs Mellosatsning på Youtube ojuste konkurrens?", Medierna, Sveriges radio, 15 februari 2016. Åtkomst den 11 mars 2016.
  51. ^ Byrå får prestigeuppdrag av Svt, Västerbottens-Kuriren, 9 november 2015
  52. ^ Erik Wisterberg. "SVT skrotar den kritiserade digitala ungdoms-sajten Edit.se", breakit.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  53. ^ Yasmine Winberg. "Efter kritiken: SVT skrotar Edit.se", resume.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  54. ^ "HotTop Arkiverad 27 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 28 februari 2016. Av de hundra mest sedda programmen 2000-2015 stod Melodifestivalen för 50. Övriga program: Kalle Anka 16 program, Eurovision Song Contest 13, Så ska det låta 6 (sända 2002-2005), Expedition Robinson 5 (sända 2000-2004), Fotbolls-EM 4, Vinter-OS 3, Fotbolls-VM 2 och Sommar-OS 1.
  55. ^ ”A-ekonomi läggs ner”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 4 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110304153957/http://svt.se/2.22620/1.2345948/a-ekonomi_laggs_ner. Läst 3 mars 2011. 
  56. ^ Det skrivs böcker och avhandlingar om alla dessa produktioner och att sammanfatta dessa här är en omöjlighet. Förslag: Dramat i tv-soffan av Bengt Forslund (Arena 2006).
  57. ^ [a b] "Tabeller för ämnesområde Kanaler Arkiverad 22 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 22 juli 2015.
  58. ^ En epok har gått i graven - SVT Barn slutar att rama in småbarnsutbud i broadcast, SVT, 31 december 2022
  59. ^ Sveriges public service-redovisning 2006, tabell 6.6 a
  60. ^ SVT sänder e-sport från Dreamhack ikväll Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. FZ. Läst 2012-06-18
  61. ^ SVT E-sport Arkiverad 18 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. SVT. Läst 2012-06-18
  62. ^ [a b] Hult, F.M. (2010). Swedish Television as a mechanism for language planning and policy. Language Problems and Language Planning, 34(2), 158-181.
  63. ^ [a b c] "SVT 2005 − Med årsredovisning" (sid 28).
  64. ^ Jimmy Svensson. "Nu är det klippt igen… Ni som kollar The Vietnam War på SVT missar ohemula 7 timmar! Arkiverad 10 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine.", tvdags.se, 3 januari 2018. Åtkomst den 11 maj 2018.
  65. ^ ”SVT:s Public serviceredovisning 2023”. SVT.se. https://omoss.svt.se/download/18.418b794c18e1e1d25f5feee/1709911677753/public_service-redovisning_2023.pdf. Läst 21 april 2023. 
  66. ^ ”Näst sista nyhetsbrevet för Vipåtv”. Arkiverad från originalet den 19 november 2019. https://web.archive.org/web/20191119143408/https://vipatv.svt.se/204/artiklar/2019-11-15-nast-sista-nyhetsbrevet-for-vipatv.html. Läst 16 april 2020.  vipatv.svt.se. 15 november 2019.
  67. ^ Medieföretagen - ny arbetsgivarorganisation, Almega, 28 maj 2009
  68. ^ ”Hotar Svenskt Näringsliv SR:s och SVT:s oberoende?”. av Anders Kjellberg. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1414956&fileOId=1567477. Läst 19 februari 2014. 
  69. ^ https:////www.journalisten.se/nyheter/svt-och-sr-pa-topplistan-over-attraktiva-arbetsgivare
  70. ^ https:////www.journalisten.se/nyheter/stress-far-journalister-pa-svt-att-ga-ner-i-tid
  71. ^ SVT ägs av en stiftelse, SVT
  72. ^ ”Protokoll, SVTs bolagsstämma 2023”. Sveriges television, svt.se. 21 april 2023. https://omoss.svt.se/download/18.430524ae187e0c867201f2b/1683123281416/Protokoll%20arsstamma%20SVT%20230419%20inkl%20bilaga%20.pdf. Läst 18 januari 2024. 
  73. ^ ”Proposition 1992/93:236 om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten”. lagen.nu. https://lagen.nu/prop/1992/93:236.  "Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens oberoende från otillbörligt inflytande"
  74. ^ ”Radio- och TV-lagen”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/radio-och-tv-lag-2010696_sfs-2010-696/. Läst 18 januari 2024. 
  75. ^ [a b] ”SVT ägs inte av staten”. svt.se. https://omoss.svt.se/svts-roll/svt-ar-sjalvstandigt-och-oberoende.html. Läst 18 januari 2024. 
  76. ^ ”Om oss”. svt.se. https://omoss.svt.se/svts-roll/svt-ar-sjalvstandigt-och-oberoende.html. Läst 15 januari 2024. 
  77. ^ Reimers, Carl-Vincent (2020). ”Armlängds avstånd eller i armkrok med staten?” (pdf). Näringslivets Medieinstitut. Mats Olin. https://naringslivets-medieinstitut.se/wp-content/uploads/2020/09/Rapport_Armlangds-avstand-eller-i-armkrok-med-staten_NMI_20200903.pdf. Läst 16 januari 2023. 
  78. ^ Malmberg, Niclas; Thomas Gür (2021). ”Inte public service – kalla det statstelevision och statsradio”. Snigeln & haren : Så kan mediepolitiken komma ikapp medieutvecklingen.. sid. 163-177. ISBN 978-91-984982-9-5. OCLC 1255162674. https://www.worldcat.org/oclc/1255162674. Läst 15 januari 2023 
  79. ^ Johansson, Lars Anders (3 juni 2020). ”Statliga medier är aldrig fria och oberoende”. Kompass. https://kompassmagasin.se/statliga-medier-ar-aldrig-fria-och-oberoende/. Läst 16 januari 2023. 
  80. ^ Wetterberg, Gunnar (10 november 2023). ”Så här kan public service befrias från staten”. Expresssen.se. https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sa-har-kan-public-service-befrias-fran-regeringen/. Läst 19 april 2024. 
  81. ^ ”Viktigare än någonsin – ett starkare Public Service”. Föreningen Oberoende Public Service, OPS.se. https://oberoendepublicservice.se/?page_id=287. Läst 19 april 2024. 
  82. ^ Ny organisation på Sveriges Television, SVT Nyheter, 24 januari 2007
  83. ^ ”Förvaltningsstiftelsen”. forvaltningsstiftelsen.se. https://forvaltningsstiftelsen.se/. Läst 8 december 2020. 
  84. ^ ”Christina Björklund styrelseordförande för SVT”. TT/DN.se. 17 april 2024. https://www.dn.se/kultur/christina-bjorklund-styrelseordforande-for-svt/. Läst 21 april 2024. 
  85. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 18 augusti 1984
  86. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 23 augusti 1984
  87. ^ Peter Wolodarski. "Åter mot monopolet.", Dagens Nyheter, 12 februari 2008. Läst den 18 mars 2013.
  88. ^ ”Eva Hamilton vill samordna public service”. Sveriges Radio. 15 mars 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885. Läst 1 mars 2013. 
  89. ^ "Eva Hamilton - ska SVT bli ännu större?" (vid 18.11), Ekots lördagsintervju, 9 mars 2013. Läst den 18 mars 2013.
  90. ^ Public service får ett fortsatt brett uppdrag, SVT Kultur, 14 maj 2024
  91. ^ [a b] ”Det här vill SVT”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210201190255/https://siffror.svt.se/det-har-vill-svt.html. Läst 1 februari 2021.  svt.se. <ref name="svt-20230120">Johan von Sydow. "Kritik mot SVT: 'Självmål att inte berätta vad OS kostar'" (arkiverad), Sveriges Television, 20 januari 2023.
  92. ^ [a b c] "Förtroendebarometern 2018", medieakademien.se, 2018. Arkiverad på Internet Archive, åtkomst den 25 mars 2018.
  93. ^ "Förtroendebarometer 2017" (sid 17), medieakademien.se. Arkiverad på Internet Archive från originalet den 6 april 2017. Åtkomst den 6 april 2017.
  94. ^ [a b c] "SOM-Seminariet 2017 Arkiverad 25 april 2017 hämtat från the Wayback Machine.", gu.se. Åtkomst den 25 mars 2018.
  95. ^ "'Granskningsnämnden – ett spel för gallerierna'", dagensmedia.se, 29 mars 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  96. ^ [a b] Ulrika Andersson. "Medieförtroende - En fråga om ålder, ideologi och relevans Arkiverad 8 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine.", gu.se. Åtkomst den 8 juni 2019.
  97. ^ "SOM-Seminariet 2018 Arkiverad 24 april 2018 hämtat från the Wayback Machine." (s. 42), gu.se. Åtkomst den 10 maj 2018.
  98. ^ Aktuellt (vid 13m30s), Sveriges Television, 24 april 2018.
  99. ^ [a b] ”Förtroendebarometern 2019”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190330070635/https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2019/03/F%C3%B6rtroendebarometern-2019-1.pdf. Läst 12 mars 2020.  medieakademien.se, 2019.
  100. ^ ”Förtroendebarometern 2020”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200311192033/https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2020/03/Presentation_fortroendebarometern_2020.pdf. Läst 11 mars 2020.  medieakademien.se, 11 mars 2020.
  101. ^ Emanuel Karlsten. ”Förtroendebarometern 2020: Polisen, V och SD får rekordstort förtroende – SVT och SR kraftigt polariserat”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200311194052/https://medieakademien.se/fortroendebarometern-2020-polisen-v-och-sd-far-rekordstort-fortroende-svt-och-sr-kraftigt-polariserat/. Läst 11 mars 2020.  medieakademien.se, 11 mars 2020.
  102. ^ [a b c] ”FÖRTROENDE-BAROMETERN 2023”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230613152959/http://medieakademin.se/wp-content/uploads/2023/03/Presentation_fortroendebarometern_2023-WEBB-Final.pdf. Läst 3 oktober 2023.  medieakademin.se, 2023.
  103. ^ Helena Olsson. "Sanning, förbannad lögn & journalistik", kapitel "Hur hamnade SVT i en korseld av kritik?", s 111, Institutet för mediestudier, 2020.
  104. ^ Hadenius, Stig (1998). Kampen om monopolet: Sveriges radio och TV under 1900-talet. Stockholm: Prisma. Libris 8357983. ISBN 9151834316 
  105. ^ Guillou, Jan (1 augusti 2021). ”Ingenting retar upp yttersta högern som public service”. aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/qRlVb0/ingenting-retar-upp-yttersta-hogern-som-public-service. Läst 20 januari 2024. 
  106. ^ Rydbeck, Olof (1990). I maktens närhet: diplomat, radiochef, FN-ämbetsman. Stockholm: Bonn. sid. 219. Libris 7147974. ISBN 9100479519 
  107. ^ Ortmark, Åke (2013). Makten och lögnen: ett liv i televisionens Sverige. Stockholm: Bonnier. Libris 13478490. ISBN 9789100124625 
  108. ^ Fichtelius Erik, red (1997). Public service i praktiken: en antologi om radio och TV i allmänhetens tjänst. Stockholm: Sveriges radio. Libris 7409689. ISBN 9152217833 
  109. ^ ”Bristande objektivitet i många valkommentarer”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 april 1969. 
  110. ^ [a b] Bjerling Johannes, red (2022). Public service: en svensk kunskapsöversikt. Göteborg: Nordicom. Libris xcjbj01lvcc7vr01. ISBN 9789188855633 
  111. ^ [a b c] Kent Asp, Ulrika Andersson. "Journalist'11 Arkiverad 17 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.", Göteborgs universitet, 9 maj 2012. Åtkomst 22 juli 2015.
  112. ^ [a b] Mats Svegfors. ”Miljöpartiet särbehandlas inte”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240116160459/https://www.journalisten.se/debatt/miljopartiet-sarbehandlas-inte. Läst 17 januari 2024.  Journalisten, 11 maj 2012.
  113. ^ [a b] ”Avgörande brister i Kent Asps undersökning”. Dagensmedia.se. 22 april 2024. https://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/avgorande-brister-i-kent-asps-undersokning/. Läst 28 december 2023. 
  114. ^ Filip Struwe. ”Asp: Knutson har gjort bort sig”. Arkiverad från originalet den 2 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210502084545/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/asp-mats-knutsson-har-gjort-bort-sig. Läst 9 januari 2024.  SVT, 23 april 2014.
  115. ^ [a b] "Kent Asp: Miljöpartiet har en gräddfil Arkiverad 10 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.", svtplay.se. Åtkomst 22 juli 2015.
  116. ^ "Janne Josefsson" (vid 26m13s), Sommar & Vinter i P1, 9 juli 2017. Åtkomst den 14 juli.
  117. ^ Rebecca Weidmo Uvell. "43. Islamism & Tvärvändningar med Per Gudmundson Arkiverad 6 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.", Borgarbrackor, 28 november 2017. Åtkomst den 6 januari 2017.
  118. ^ Thomas Nilsson. "Aron Flam: SVT censurerade skämt som slår mot vänstern", Resumé, 9 mars 2017. Åtkomst den 2 april 2017.
  119. ^ Carl-Vincent Reimers. "Ny rapport visar på GAL-vinkling i public service" (rapporten "Public service – en bastion för vänsterliberaler?"), 8 juni 2019. Åtkomst den 19 juni 2019.
  120. ^ [a b] "Är SVT och SR opartiska när det gäller GAL-TAN-skalan?, prisregn efter kritiserad journalistrankning och Västerbottenkommuner i radioskugga" (1m10s), Medierna, 8 juni 2019. Åtkomst den 8 juni 2019.
  121. ^ Dahlgren, Peter M. (2019-07). ”Selective Exposure to Public Service News over Thirty Years: The Role of Ideological Leaning, Party Support, and Political Interest” (på engelska). The International Journal of Press/Politics 24 (3): sid. 293–314. doi:10.1177/1940161219836223. ISSN 1940-1612. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1940161219836223. Läst 29 augusti 2020. 

Referensfel: <ref>-tagg med namn "resume-20161117", definierad i <references> används inte tidigare i texten.
Referensfel: <ref>-tagg med namn "svt-ab", definierad i <references> används inte tidigare i texten.

Källor

redigera
  • SVT:s historia i årtal
  • Jan Gradvall, "TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia"
  • Television i Sverige - Ägande och struktur - Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna, 1996

Externa länkar

redigera