Dagens Nyheter
Dagens Nyheter (DN) är Sveriges största morgontidning.[4] Tidningen grundades 1864 av Rudolf Wall och utges i hela landet men med fokus på Stockholm. DN:s ledarsida betecknade sig från 1973 som oberoende men har sedan 1998 övergått till beteckningen oberoende liberal. DN har sedan 1909, då Karl Otto Bonnier förvärvade aktiemajoriteten,[5] ingått i Bonnierkoncernen.
Dagens Nyheter | |
Publikationstyp | Morgontidning och dagstidning |
---|---|
Grundad | 23 december 1864[1] |
Land | Sverige |
Huvudkontor | DN-skrapan och Stockholm |
Grundare | Rudolf Wall |
Chefredaktör | Peter Wolodarski |
Politisk redaktör | Amanda Sokolnicki |
Politisk beteckning | Oberoende liberal |
Språk | Svenska |
Frekvens | Daglig |
Upplaga | Redovisning upphörde 2013[2] |
Format | Tabloid |
Huvudägare | Bonnierkoncernen |
ISSN | ISSN 1101-2447 |
Webbplats | DN.se |
AB Dagens Nyheter | |
Org.nr | 556246-8172 |
---|---|
Typ | Privat aktiebolag |
Nyckelpersoner | Tomas Franzén Styrelseordförande Anders Eriksson VD |
Antal anställda | 184 – 2018 |
Historik | |
Uppköpt av | Bonnier AB – 1909 |
Ekonomi | |
Omsättning | ▼ 1,45 miljarder SEK |
Rörelseresultat | ▲ 5,226 miljoner SEK |
Vinst efter skatt | ▲ 9,485 miljoner SEK |
Tillgångar | ▼ 917,927 miljoner SEK |
Eget kapital | ▼ 271,416 miljoner SEK |
Struktur | |
Ägare | Bonnier AB |
Moderbolag | Tidnings AB Marieberg |
Övrigt | |
Webbplats | [ ] |
Fotnoter | Statistik från 2018 års bokslut.[3] |
Namnet
redigeraI tidningshuvudet skriver tidningen ut namnet som DAGENS NYHETER., avslutat med punkt, och i löptext skrivs stor bokstav på "Nyheter". Enligt tidningens redaktionsruta gjordes det av grundaren Rudolf Wall själv med motiveringen att båda orden är tidningens namn och därför ska ha stor bokstav, men att det också är en avslutad mening och därför ska avslutas med punkt.[6] I löptext skrivs inte punkten ut men båda orden i namnet skrivs med stor bokstav.
Historia
redigeraTidningen grundades 1864 av Rudolf Wall, som tidigare varit verksam vid Aftonbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning. Det första numret utkom 23 december 1864, och Wall skrev på första sidan:
” | Tidningen skall söka att meddela intressanta följetonger och egna en synnerlig omsorg åt den afdelning som vanligen kallas ”Blandade ämnen”. Och jämte det att redaktionen söker göra tidningen lättläst, såväl i yttre som inre afseende, emnar den ingalunda låta tidens modstulenhet afhålla sig från att emellanåt låta skämtet spela.
Men såväl under som bredvid skämtet är det redaktionens afsigt att med allvar behandla tidens och landets stora frågor, om än i allmänhet i kortare uppsatser. I alla dessa frågor är friheten vår lösen och vårt mål. |
„ |
Redaktionen var vid grundandet belägen vid Regeringsgatan, men flyttade 1901 till Klarakvarteren. 1888 köpte Albert Bonnier sina första aktier i tidningen[5] och 1909 förvärvade sonen Karl Otto aktiemajoriteten och blev tidningens styrelseordförande.[5] 1944 startades Expressen som ett dotterbolag till Dagens Nyheter. DN omsatte 80 miljoner kronor år 1954, hade 2 730 anställda och ett aktiekapital på 7,1 miljoner kronor.[7] 1964 flyttade redaktionen till det nybyggda höghuset i Marieberg, den så kallade DN-skrapan. Numera har redaktionen och också övrig personal lämnat höghuset och sitter i ett angränsande hus (DN och Expressens gamla tryckeri) med ingång från Gjörwellsgatan, mitt emot ryska ambassaden.
Sedan mitten av 1990-talet har DN fått hårdare konkurrens på flera fronter: gratistidningar, Internet[förtydliga] och nya framgångar för SvD. Upplagan har sjunkit och köp- och säljmarknad finns i stort sett inte kvar i tidningen.[8]
Politiska tendenser 1800–1900-tal
redigeraPeriod | Politisk tendens |
---|---|
1882-01-01–1882-12-31 | frisinnad |
1908-01-01–1910-12-31 | frisinnad |
1912-01-01–1912-12-31 | liberal |
1915-01-01–1923-12-31 | frisinnad |
1924-01-01–1973-12-31 | liberal |
1974-01-01–1997-12-31 | oberoende |
1998-01-01– | oberoende liberal |
DN Debatt
redigeraTidningens debattsida DN Debatt har stor tyngd i för opinionsbildning och svensk politisk debatt. Politiska utspel och nya rapporter presenteras ofta där och refereras sedan i andra medier. Amanda Johansson-Murie är sedan januari 2022 redaktör för DN Debatt. Hon efterträdde Nils Öhman, som var redaktör 2012–2021. Han tog över efter Bo G. Andersson som var redaktör från 25 maj 2009. Andersson efterträdde den mångårige redaktören Mats Bergstrand som var ansvarig 1992–2009.
DN-evenemang
redigeraDN-galan var en årligen återkommande friidrottstävling på Stockholms stadion. Galan arrangerades av Stadionklubbarna med Dagens Nyheter som titelsponsor från 1967 och till och med 2014.
DN-konserten, även kallad Filharmonikerna i det gröna, är en årligen återkommande utomhuskonsert på Gärdet i Stockholm som arrangeras av Dagens Nyheter och Kungliga Filharmonikerna. Den första konserten ägde rum den 10 augusti 1975.
DN:s utrikesdag är ett evenemang då intresserade får möta tidningens utrikesreportrar och ta del av filmer och föredrag kring utrikespolitiska frågor. Utrikesdagen har arrangerats en gång om året sedan 2005 i Konserthuset eller Kulturhuset i Stockholm. En del utrikesdagar har sänts i Kunskapskanalen.[10]
Personer verksamma vid Dagens Nyheter
redigeraChefredaktörer och ansvariga utgivare
redigeraFöre 1923 användes titeln "huvudredaktör".
- Rudolf Wall, 1864–1889
- Fredrik Vult von Steijern, 1889–1898
- Otto von Zweigbergk, 1898–1921
- Sidney Abrahams, 1912 (chef för upplagan Stadion edition, under Olympiska spelen i Stockholm 5 maj till 27 juli.)
- Sten Dehlgren, 1922–1946
- Herbert Tingsten, 1946–1959
- Sten Hedman, 1960–1962
- Olof Lagercrantz, 1960–1975
- Sven-Erik Larsson, 1960–1978
- Hans-Ingvar Johnsson, 1974–1981
- Per Wästberg, 1976–1982
- Bengt Dennis, 1981–1982
- Christina Jutterström, 1982–1995
- Arne Ruth, 1982–1998
- Anders Mellbourn, 1995–1997
- Joachim Berner, 1998–2001
- Anders Johnson, 2000–2001
- Hans Bergström, 2001–2003
- Jan Wifstrand, 2003–2006
- Thorbjörn Larsson, 2006–2009
- Gunilla Herlitz, 2009–2013
- Peter Wolodarski, 2013–
Journalister verksamma vid tidningen
redigeraListan innehåller såväl aktiva som före detta DN-medarbetare.
- Saeed Alnahhal
- Barbro Alving (Bang)
- Ingvar Andersson, reporter 1973–2003
- Viola Bao
- Clas Barkman
- Åsa Beckman
- Yngve Berg
- Henrik Berggren
- Sigge Bergman
- Torsten Bergmark
- Mats Bergstrand (f.d. chef för DN Debatt)
- Nathalie Besèr (f.d Mellanösterkorrespondent)
- Nina Björk
- Stina Blomgren (f.d. reporter och redaktör)
- Karin Bojs (f.d. chef för vetenskapsredaktionen)
- Henric Borgström
- Elin Brandell
- Ulf Brandell
- Anna Bratt
- Peter Bratt
- Henrik Brors
- Ulrika By
- Ingrid Carlberg
- Mats Carlbom
- Saga Cavallin
- Maria Crofts
- Mauritz Edström
- Torsten Ehrenmark
- Niklas Ekdal
- Kajsa Ekis Ekman
- Hanna Fahl
- Eva af Geijerstam
- Lasse Granestrand
- Lars Grimlund
- Maria Gunther
- Matilda Gustavsson
- Ruth Halldén
- Ingrid Hedström
- Barbro Hedvall
- Stefan Helgesson
- Thorleif Hellbom
- Gustaf Hellström
- Oscar Hemberg
- Alf Henrikson
- Johan Hilton
- Mats Holmberg
- Bengt Jahnsson
- Evelyn Jones
- Stefan Jonsson
- Barbro Jöberger
- Dan Jönsson
- Rebecka Kärde
- Anton Karlgren
- Leif Kihlberg
- Judith Kiros
- Hanne Kjöller
- Bengt-Göran Kronstam
- Elsa Kugelberg
- Rebecka Kärde
- Karl Erik Lagerlöf
- Per Landin
- Anna-Lena Laurén
- Lina Lund
- Erik Lundegård (Eld)
- Jens Linder
- Lars Linder (f.d. chef för teaterredaktionen)
- Anne-Marie Lindström
- Kristina Lindqvist
- Lisa Magnusson
- Bertil Mollberger
- Sofia Nerbrand
- Lennart Nyblom (Red Top)
- Susanne Nyström
- Jan Olof Olsson (Jolo)
- Christian Palme
- Erik de la Reguera
- Magdalena Ribbing
- Göran Rosenberg
- Mads Rydman
- Kurt Samuelsson
- Nils-Eric Sandberg
- Harry Schein
- Maria Schottenius
- Nathan Shachar
- Betty Skawonius (f.d. chef för teaterredaktionen)
- Amanda Sokolnicki
- Ewa Stenberg
- Olle Stenholm
- August Strindberg
- Knut Stubbendorff
- Martin Stugart
- Sven-Ivan Sundqvist
- Clas Svahn
- Rebecka Tarschys
- Greta Thurfjell
- Mia Tottmar
- Pernilla Tunberger
- Ingemar Unge
- Björn Wiman
- Ulla Wingård
- Peter Wolodarski
- Christina Zaar
- Maciej Zaremba
- Leif Zern
- Ann-Marie Åsheden
- Nils Öhman
- Kristoffer Örstadius
Övriga
- Greta Thunberg (miljöaktivist som den 1 december 2020 var Dagens Nyheters chefredaktör för en dag[11])
Bildjournalister
redigeraTecknare och illustratörer
redigeraLokaltidningssatsning 1988
redigeraUnder 1988 startade DN 11 editioner i huvudsak lokala blad inriktade på Stockholm samt en sportedition om Stockholmssporten. Satsningen startade i januari 1988 och höll på till 10 oktober 1988 då alla editionerna lades ner. Nedan titlarna med tider för utgivningen angivna.[12]
- DN NORD SOLLENTUNA/VÄSBY 1988-01-14--1988-10-12
- DN NORD SOLNA/SUNDBYBERG 1988-01-14--1988-10-12
- DN NORDOST TÄBY 1988-01-14--1988-10-12
- DN NORDVÄST JÄRFÄLLA 1988-01-14--1988-10-12
- DN NORDVÄST VÄLLINGBY 1988-01-14--1988-10-12
- DN STOCKHOLMSSPORTEN 1988-01-13--1988-10-12
- DN SYD FARSTA 1988-01-13--1988-10-12
- DN SYD HANINGE 1988-01-13--1988-10-12
- DN SYDOST 1988-01-13--1988-10-12
- DN SYDVÄST 1988-01-13--1988-10-12
- DN SÖDERMALM 1988-01-13--1988-10-12
Omorganisationen 2013
redigeraSommaren 2013 genomfördes en omorganisering. 10 personer sades upp med motiveringen att de saknade kvalifikationer. Journalistförbundet drev ärendet för 8 av dem till Arbetsdomstolen för brott mot Lagen om anställningsskydd, vilket slutade i förlikning.[13]
12 personer flyttades till andra lokaler under förevändningen att de skulle arbeta med projektet "DN 150 år" men tilldelades senare meningslösa arbetsuppgifter. Den psykosociala arbetsmiljön i gruppen var mycket dålig och tio av de tolv sade så småningom upp sig.[13]
I oktober 2013 gjorde styrelsen i Dagspressdistriktet i Journalistförbundet ett kritiskt uttalande rörande situationen på Dagens Nyheter och där tidningen kallades för "Ryanair på svenska". Uttalandet var underskrivet klubbordföranden på tio tidningar: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, TT, Metro, Länstidningen Södertälje, Lokaltidningen Mitt i, Schibsted Media, Upsala Nya Tidning, TT Spektra och Marieberg Media.[13]
Peter Wolodarski kommenterade tidningen Journalistens rapportering drygt tre månader efter publiceringen.[14]
Historiska utgåvor (urval)
redigera-
23 december 1864
Första nummer. -
3 januari 1902
Med första gången reklam på första sidan. -
17 april 1912
"Titanic sjunken". -
29 juni 1914
"Österrike-Ungerns tronföljare och hans gemål mördade". -
25 juni 1923
Invigning av Stockholms stadshus: "Midsommarsol över Stockholms dag..."
Mottagande
redigeraDagens Nyheter kallas ibland "den malliga morgontidningen",[15][16] ett uttryck som myntades av Jan Guillou.[17][18]
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ ”Några årtal i DN:s historia”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/nagra-artal-i-dns-historia/. Läst 22 september 2010.
- ^ http://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/tidningarna-som-lamnar-ts-forsoker-dolja-upplagetappet-6117438
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal – AB Dagens Nyheter”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5562468172/bokslut.
- ^ Dagstidningsförteckning 2018 Arkiverad 9 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., Myndigheten för press, radio och tv PDF
- ^ [a b c] Ketupa.net: Bonniergruppen-kronologi Arkiverad 14 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Länkad 2011-07-13
- ^ ”Förstasidans fotnot”. www.dn.se. https://www.dn.se/. Läst 22 december 2020.
- ^ Almanack för alla 1956, Norstedt, Stockholm, 1955, s. 173
- ^ DN varslar 120 anställda, Publicerat 2010-02-04 16:57
- ^ http://tidning.kb.se/nld/nld/main?tidnId=&katId=24&PFD=1800-01-01&PTD=2000-1-1&titel=dagens+nyheter&fritext=&sortering=info&sok=S%C3%B6k
- ^ ”Bonnier.com 2011-05-24”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305020932/http://www.bonnier.com/sv/nyheter-press/nyheter/2011/maj/fullsatt-pa-dns-utrikesdag/. Läst 19 augusti 2013.
- ^ ”Greta Thunberg blir DN:s chefredaktör – för en dag”. DN.se. 22 oktober 2020. https://www.dn.se/sverige/greta-thunberg-blir-dns-chefredaktor-for-en-dag/. Läst 11 december 2023.
- ^ ”Dagens Nyheter i Titlar under bokstaven D”. KB Nya Lundstedt. ?. http://tidning.kb.se/nld/nld/main?katId=40&sortering=titel&titel=D&sok=S%C3%96K#tab. Läst 28 oktober 2020.
- ^ [a b c] Johannes Nesser. "En frysbox för 30 miljoner", journalisten.se, 24 mars 2015. Åtkomst 16 januari 2016.
- ^ Johannes Nesser. "Wolodarski: 'Det var oerhört smärtsamt'", journalisten.se, 3 juli 2015. Åtkomst 16 januari 2016.
- ^ Kulturnyheterna Special "Mellons makt", Sveriges Television, 27 februari 2024.
- ^ Mattias Svensson. ”Andefattigt republikfrieri”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170714053356/https://www.aftonbladet.se/kultur/a/RV8qO/andefattigt-republikfrieri. Läst 6 mars 2024. Aftonbladet, 14 juli 2017.
- ^ Bengt Ohlsson. ”Malliga DN”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230208132302/https://www.axess.se/artiklar/malliga-dn/. Läst 6 mars 2024. Axess Magasin, nr 1 2022.
- ^ Fredrik Virtanen. ”KULTURKANONEN: EXTRA! EXTRA! FRED I JAN GUILLOU-LAND!”. Arkiverad från originalet den 1 december 2023. https://web.archive.org/web/20231201030830/https://magasinetkonkret.se/kulturkanonen-extra-extra-fred-i-jan-guillou-land/. Läst 6 mars 2024. magasinetkonkret.se, 11 augusti 2023.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Dagens Nyheter.
- Wikiquote har citat av eller om Dagens Nyheter.
- Dagens Nyheters webbplats
- Allmänhetens pressombudsman, 9 ärenden som rör Dagens Nyheter 2004-mars 2012