Sveriges Television

svenskt allmännyttigt TV-bolag
(Omdirigerad från Sveriges Television AB)
Uppslagsordet ”SVT” leder hit. För andra betydelser, se SVT (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Sveriges television” leder hit. För television i allmänhet i Sverige, se Television i Sverige.

Sveriges Television Aktiebolag (förkortat SVT), ursprungligen Sveriges Radio TV, är ett svenskt massmedieföretag som har till uppgift att bedriva reklamfri televisionsverksamhet i allmänhetens tjänst ("public service"). Det ägs av Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR[3] och finansieras genom en speciell statlig avgift, Public service-avgiften, som är en del av skattesystemet.[4] Ledamöterna i SVT:s styrelse utses av styrelsen för Förvaltningsstiftelsen, som är tillsatt av Sveriges regering. SVT:s program går dessutom att se gratis på SVT Play. Där sänds även en del direktsändningar som inte sänds i de ordinarie kanalerna.

Sveriges Television Aktiebolag
SVT 2016.svg
Kontorshuset (Sveriges Television), juni 2022a.jpg
SVT:s huvudkontor i juni 2022.
Org.nr556033-4285
TypStiftelseägt aktiebolag reglerat av staten
SäteSverige Stockholm, Sverige
HuvudkontorSveriges televisions kontorshus, Oxenstiernsgatan 26
NyckelpersonerKia Orback Pettersson[1]
Styrelseordförande
Hanna Stjärne
VD
BranschMedia
ProdukterLista över produkter
TjänsterLista över tjänster
Antal anställda2 411 – 2022
Historik
Grundat1979
Verksamhet sedan 1956 som del av Sveriges Radio
Avknoppat frånSveriges Radio
Ekonomi
Omsättning 5,304 miljarder SEK
Rörelseresultat –7,898 miljoner SEK
Vinst efter skatt 8,428 miljoner SEK
Tillgångar 2,336 miljarder SEK
Eget kapital 113,982 miljoner SEK
Struktur
ModerbolagFörvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR
DotterbolagRadiotjänst i Kiruna AB (1988–2019)
Övrigt
SloganHela Sveriges television.
WebbplatsSVT.se
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[2]
Sveriges Televisions entré från Oxenstiernsgatan i Stockholm, september 2008.

Enligt ett sändningstillstånd ska SVT ansvara för den allmännyttiga (public service)-produktionen och -utsändningen (tillsammans med Teracom) av television i Sverige. SVT började sända reguljärt 1956, då som en verksamhet inom Radiotjänst, sedermera Sveriges Radio. Sveriges Radio delades upp i fyra bolag från och med den 1 juli 1979,[5] då SVT bildades och fick hand om televisionen.

Utbudet riktar sig till alla åldrar och det sända innehållet utgörs till största delen av fiktion, underhållning, sport, kultur och musik men även fritidsfakta, vetenskapsfakta, samhällsfakta och nyheter.[6] De mest sedda programmen på SVT:s kanaler är i kategorierna nöje och sport.[7]

Styrelseordförande är sedan 2020 Kia Orback Pettersson. Företaget leds av en verkställande direktör, som sedan den 15 januari 2015 är Hanna Stjärne.

Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till staten som olika ekonomiska politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Det är särskilt viktigt att SVT slår vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset.
– Ur SVT:s sändningstillstånd.[8]

Ägarstruktur och relation till staten redigera

Företaget är ett aktiebolag som ägs av Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR. Stiftelsen utser SVT:s styrelseledamöter.[9] Ledamöterna får enligt bolagsordningen inte ha partipolitiska uppdrag.[10]

Tidigare ägdes de olika programbolagen av intressenter i näringslivet, medierna och folkrörelserna. Ett uttalat syfte vid övergången till nuvarande ägarstruktur med en ägarstiftelse var att programproduktionen på så sätt skulle få en självständig ställning och vara oberoende både från staten[11] och kommersiella intressen. Dessutom ligger alla beslut om programproduktionen hos VD och företagsledningen.

Trots att staten aldrig har varit ägare till varken SVT, SR, eller UR finns det flera kopplingar till staten:

  • Radio- och TV-lagen reglerar de övergripande villkoren[12].
  • Regeringen utser de elva ledamöterna i ägarens (förvaltningsstiftelsens) styrelse.
  • Verksamheten finansieras genom en avgift som tas ut genom skattesystemet.
  • Regeringen fastställer företagets sändningstillstånd[13] som bland annat stadgar att "verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället." I sändningstillståndet ställer regeringen även krav på utformningen av programmen (till exempel krav på opartiskhet och saklighet).
  • SVT är en del av totalförsvaret och ska fortsätta sin verksamhet i krig. En speciell paragraf i sändningstillståndet reglerar att SVT vid högsta beredskap i landet ska utgöra en självständig organisation med totalförsvarsuppgifter, men lyda direkt under regeringen.[13]

Bland de kritiker som har ifrågasatt verksamhetens oberoende från statlig styrning, eller att SVT står fria från den politiska makten, finns Näringslivets medieinstitut, Thomas Gür och Niclas Malmberg, samt Lars Anders Johansson.[14][15][16]

SVT anser att konstruktionen med en förvaltningsstiftelse som inte har rätt att påverka programinnehållet ger SVT en självständig ställning som är helt oberoende och skyddad från påtryckningar, bland annat i en av de viktigaste uppgifterna, att "... granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna ...".[17]

Sedan 1 juli 2009 är SVT medlem i Svenskt Näringsliv.[18]

Historia redigera

Bakgrund redigera

 
Philips demonstrerar televisionTekniska museet i Stockholm, november 1952.

När den nationella radion etablerades i Sverige på 1920-talet valde staten att använda en modell som liknande den som gällde i Storbritannien med ett licensfinansierat radiobolag, British Broadcasting Corporation (BBC). Det svenska radiobolaget, Radiotjänst, organiserades som ett aktiebolag som fick monopol på sändningarna. Radiotjänst ägdes av pressen (60 %) och radioindustrin (40 %). Staten ägde sändarmasterna genom Telegrafverket.

Trettio år senare, när även frågan om att införa television i Sverige blev aktuell tillsatte kommunikationsdepartementet i januari 1951 en utredning, Televisionsutredningen, som i oktober 1952 föreslog att det skulle påbörjas provsändningar. Förslaget ledde inte till någon proposition, men under våren 1954 fick filmbolaget Sandrews tillstånd att sända TV till och med maj 1955. Även Radiotjänst ansökte om att vid sidan om ljudradioproduktionen få börja sända TV-program.[19]

Provsändningar redigera

Regeringen beviljade den 4 juni 1954 att Radiotjänst skulle få påbörja provsändningar. De inleddes i oktober. Även testsändningarna från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm kom att ingå som en del i Radiotjänsts provsändningar. I november 1954 föreslog Televisionsutredningen att TV-verksamheten skulle licensfinansieras och få samma regelverk som radion, samt samordnas med den.

Det första TV-program som annonserades i pressen sändes fredagen den 29 oktober 1954 och hette En skål för televisionen. Det sändes från en studio i de gamla lokalerna för Svea artilleriregemente (A 1), vid Valhallavägen i Stockholm.[19]

Med början nyårsafton 1954 började även Karusellen att sändas i TV. I maj 1955 sändes ett fyra timmars underhållningsprogram från Operan till förmån för Polioinsamlingen. Club 100 blev samma år SVT:s första underhållningsprogram med Simon Brehm som programledare.[20]

Starten redigera

Våren 1956 beslutade riksdagen formellt att Radiotjänst skulle inleda reguljära TV-sändningar enligt samma public service-grundsatser som sedan tidigare gällde för ljudradioverksamheten.[19] Den 4 september samma år inleddes TV-sändningar från den nybyggda Nackamasten. Detta brukar ses som televisionens officiella startdatum. Det första programmet var ett valprogram, Tänker ni rösta?. Från den 1 oktober 1956 blev innehav av TV-apparat licenspliktigt.

1957 kom TV-verksamheten igång på allvar med sändningar nästan varje dag och Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radio i samband med bolagsstämman i oktober. Samtidigt med namnändringen breddades ägandet. Folkrörelserna kom nu att äga 40 procent av företaget på bekostnad av pressen (som ägde 40 procent) och näringslivet (20 procent). 1967 ökade folkrörelserna sin andel till 60 procent medan pressens andel minskades till 20 procent.[21]

Världsmästerskapet i fotboll 1958 ses ofta som det evenemang som ledde till att televisionen slog igenom i Sverige. Även frågesportprogrammet 10 000-kronorsfrågan eller Kvitt eller dubbelt lockade många att skaffa TV-apparat. Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade den 2 september 1958.

Radiotjänst var en av grundarna till European Broadcasting Union (EBU) 1950. Den första Eurovisionssändningen från Sverige skedde den 1 juni 1958, en televisering av operan Orfeus och Eurydike från Drottningholms slott. Sändningarna från fotbolls-VM blev också rent tekniskt ett stort steg framåt för Sverige och Eurovisionen. Den 1 oktober 1959 grundades Nordvisionen i samarbete med danska DR, norska NRK och finländska YLE.

TV2 startar redigera

 
Kaknästornet vidarebefordrar SVT:s utbud sedan 1967.

En andra TV-kanal diskuterades under hela 1960-talet. Detta resulterade i att TV2 började sända den 5 december 1969 inom samma företag men i "stimulerande tävlan" med den första kanalen som fick namnet TV1. Samtidigt med TV 2-starten gjordes en omläggning av nyhetsprogrammen. Aktuellt lades ner och ersattes av TV-nytt. Samtidigt startades två "kommenterande" nyhetsprogram: Nu i TV1 och Rapport i TV2. TV-nytt sände kortare nyhetssändningar flera gånger i de två kanalerna med en längre huvudsändning klockan 19.30. Nyordningen introducerades 29 november i TV1.[22]

1972 skedde ännu en nyhetsomläggning där Rapport blev TV2:s nyhetsprogram, återuppståndna Aktuellt blev TV1:s nyhetsprogram och TV-nytt sände telegram i båda kanalerna. Rapport fick sin huvudsändning klockan 19.30 och Aktuellt skulle sända klockan 18.00 och 21.00. Dessa sändningstider kom i grunden att bestå i flera decennier.[23] Den första provsändningen i färg skedde 1966. 1970 inleddes reguljära färgsändningar. Sverige valde att ansluta sig till det europeiska PAL-systemet för färg-TV. År 1978 började försök med text-TV. Den 12 mars 1979 sändes det första programmet som svensktextades för hörselskadade: Konstverk berättar.[24] Text-TV döptes om till SVT Text 1995.

Under 1970-talet inleddes försöksverksamhet med regionala nyhetssändningar. Sydnytt från Malmö över Skåne och Blekinge var först ut 1970. Några år senare startade Västnytt, Nordnytt och Mittnytt. Riksdagen beslutade att de regionala nyheterna skulle permanentas 1978. Under 1980-talet startade Östnytt, Smålandsnytt, Tvärsnytt och ABC vilket gjorde de regionala nyhetssändningarna rikstäckande.

SVT blir eget bolag redigera

År 1978 beslutade riksdagen att Sveriges Radios programverksamhet skulle delas upp och flyttas till två dotterbolag, ett för TV och ett för riksradio.[25] Sveriges Radio blev därmed moderbolag i en koncern som utöver det nya TV-bolaget Sveriges Television (SVT) också kom att bestå av Sveriges Riksradio (RR), Sveriges Lokalradio (LRAB) och Sveriges Utbildningsradio (UR). SVT bestod av de två kanalorganisationerna TV1 och TV2, en distriktorganisation samt en del teknisk personal från gamla SR. Uppdelningen genomfördes 1979.

Förändringen motiverades med att man ville decentralisera beslut och säkra mångfald i programfrågor. Man ville därför att radion och TV:n skulle stå friare från varandra för att öka mångfalden samtidigt som man lyfte radion ur televisionens skugga. Dessutom sågs det som problematiskt att LRAB och UR var dotterbolag till ett företag som drev egen programverksamhet.[26]

1987 omorganiserades Sveriges Television igen, TV1 bytte namn till Kanal 1 och blev en Stockholmsbaserad kanal, medan alla program som producerades ute i distrikten sändes i TV2, som också kallades Sverigekanalen. Trots att TV2 sågs över axeln i huvudstaden och föraktfullt kallades "bondkanalen", fick den flest tittare.[källa behövs] Den 14 november 1988 permanentades sändningarna med NICAM Stereo. Samma år startade TV4 som sände SVT-program i södra Finland (inte att förväxla med av en svensk reklamkanal med samma namn). TV4 blev senare SVT4 och bytte namn till SVT Europa 1997 när SVT nådde hela Europa via satellit. 2008 bytte SVT Europa namnet till SVT World, och lades ner 2017. Kanalen var en blandning av inhemska program ur SVT1 och SVT2.

SVT får konkurrens redigera

 
SVT:s antennanläggning sedd från Gärdesgatan, oktober 2008.

Fram till mitten av 1980-talet var TV1 och TV2 de enda kanaler som tittarna kunde se i Sverige enligt svensk lag,[källa behövs] med undantag för de som bodde nära något av Sveriges grannländer. Den statliga televisionen hade av politikerna givits ensamrätt på att sända TV i etern.[27] Under första halvan av 1980-talet började kabel-TV-näten byggas ut i Sverige,[källa behövs] och de anslutna fick möjlighet att se många utländska satellit-TV-kanaler. Några av de kanaler som gjorde entré var brittiska Sky Channel, BBC TV Europe, Super Channel, Eurosport och MTV Europe.

Den 31 december 1987 började den reklamfinansierade skandinaviska kanalen TV3 sända via London från satellit. Den nya kanalen var dock inte populär hos den socialdemokratiska regeringen, och flera försök att stoppa sändningarna gjordes genom förslag till lagändringar om bland annat förbud mot parabolantenner. Alltså bröts SVT:s monopol på svensk television även om TV3 vid starten bara nådde en bråkdel av de svenska TV-hushållen. I och med detta återkom diskussionen om att införa reklam i marksänd television. Ett förslag som diskuterades var att tillåta reklam i TV2, men svenska staten valde i stället att upplåta ett tredje marknät åt en helt ny kanal. År 1991 började TV4 att sända i marknätet och fick efter några år fler tittare än Kanal 1 och TV2, främst tack vare spelprogrammet "Bingolotto" med Leif ”Loket” Olsson som drog den största publiken under stora delar av 1990-talet.

Under 1990-talet omorganiserades Sveriges allmänna rundradioverksamhet vid flera tillfällen. År 1992 bestämde riksdagen att Sveriges Radio-koncernen skulle läggas ned. Lokal- och riksradion slogs ihop och övertog namnet Sveriges Radio. UR, SR och SVT blev tre fristående företag. Åren 1994–1996 ägdes de tre företagen av varsin stiftelse. År 1996 fattades ännu ett beslut om ändrad ägarbild vilket gjorde att de tre företagen skulle ägas av en gemensam stiftelse.

SVT organiserade även om inom företaget. Från den 8 januari 1996 upphörde de gamla Kanal 1 och TV2. Inga redaktioner eller distrikt hade längre en koppling till en särskild kanal. Kanalerna bytte namn till SVT1 respektive SVT2. I september 1997 sändes den första säsongen av Expedition Robinson, en av SVT:s största succéer och mest omtalade program hittills.

Digital-TV och nischkanaler redigera

 
Gomorron Sverige sänder från utomhusstudio i samband med kungliga bröllopet den 19 juni 2010. Programledare Marianne Rundström talar med förste hovmarskalken Lars-Hjalmar Wide.

Den 1 april 1999 började SVT1 sända i det nya digitala marknätet. Den digitala nyhetskanalen SVT24 startade den 15 mars och följdes av fem regionala, digitala kanaler. Vid årsskiftet 1999/2000 slutade vd:n Sam Nilsson efter en lång tid på posten. Han efterträddes av den nya vd:n Maria Curman samt programdirektören Mikael Olsson Al Safandi. Under år 2000 uppstod kontroverser kring SVT:s nya chefer. I december 2000 entledigades programdirektören Mikael Olsson Al Safandi och i maj 2001 entledigades också Maria Curman. I juni samma år utsågs Christina Jutterström till ny vd. I november utsågs Leif Jacobsson till programdirektör.

År 2000 organiserades nyhetsredaktionerna om. Rapport, Aktuellt och SVT24 slogs ihop till en gemensam, central nyhetsredaktion för de rikstäckande programmen. Den 15 januari 2001 genomfördes omfattande tablåomläggningar i SVT. Många av nyhetssändningarna i SVT1 och SVT2 bytte kanal med varandra, bland annat flyttades Rapport klockan 19.30 till SVT1 medan Aktuellt 21 bytte till SVT2. Detta var ett led i omprofileringen de två kanalerna. SVT1 fick en bredare, SVT2 en smalare profil. Samtidigt med nyhetsflytten bytte SVT också grafisk profil. Logotyperna från 1980-talets början ersattes av nya som formgivits av brittiska English & Pockett. I september flyttade de rikstäckande nyhetsprogrammen till en ny, gemensam studio. Även nyhetsprogrammen fick nya logotyper och vinjetter designade av samma företag.

Den 26 juni 2001 sänds SVT1:s första direktsända nöjesprogram i bredbild i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen. I början av 2002 lades de digitala regionala kanalerna – som under en tid haft ett knapert utbud på grund av minskade anslag – ner och ersattes den 14 januari av evenemangskanalen SVT Extra. 2003 startade SVT två nya digitala kanaler: Barnkanalen och 24 som ersättning för SVT Extra och SVT24. Den 25 juni 2003 sänds SVT:s första program med mångkanalljudsformatet Dolby Digital 5.1 i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen.

Mot slutet av 2003 skedde återigen en av SVT:s många omorganisationer av ekonomiska skäl. Att produktionen av "allmän-TV" (den produktion som inte är nyheter) skars ute i landet. Detta innebar att Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Norrköping blev "huvudproduktionsorter" med möjlighet till produktion i studio, medan Falun, Luleå, Sundsvall, Karlstad, Örebro och Växjö blev "produktionsorter" utan möjlighet till studioproducerad allmän-TV.[28][29]

Den 27 september 2004 startade i samarbete med Utbildningsradion den nya Kunskapskanalen. Den sänds i samma digitala kanal som Barnkanalen, Kunskapskanalen på kvällstid, Barnkanalen på dagtid. I februari 2005 lanserades kampanjen Fri television, som kom att bli SVT:s slogan under följande år. Uttrycket syftade till att programinnehållet är fritt från politiskt och ekonomiskt inflytande. Kampanjen och dess reklamfilmer blev väldigt omdiskuterade i medierna med både negativ och positiv kritik. Efter att några kampanjfilmer jämfört SVT:s fria television med mediesituationen i Vladimir Putins Ryssland och Silvio Berlusconis Italien, fick Sveriges regering ta emot diplomatiska noter från de kritiserade länderna.

Sveriges Televisions kanaler i kabelnät skyddas av den så kallade must carry-lagen sedan början av 1980-talet. Det är en lag som tvingar operatörerna att vidaresända SVT:s kanaler och TV 4:s huvudkanal. I mitten av 2005 skrevs ett avtal med Sveriges två största kabel-TV-distributörer dåvarande UPC och Com Hem om att dessa skulle börja sända Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24 i det analoga grundutbudet. Tittarunderlaget för kanalerna ökade dramatiskt och blev i nivå med TV3 och Kanal 5.

 
Tittartidsandelar per ägare i Sverige 2014
 
Tittartidsandelar per kanal i Sverige 1994-2010

Den 5 november 2006 lämnade Christina Jutterström vd-stolen vid 66 års ålder. Hon efterträddes av Eva Hamilton. Den 26 juni 2007 sänds SVT:s första direktsända nöjesprogram i HDTV i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen. I januari 2007 fick SVT24 för tredje gången en ny profil med tillhörande lansering. Under kvällstid blev SVT24 en kanal med snabbrepriser av program från SVT1 och SVT2. Utbud anpassades speciellt för den yngre hälften av befolkningen. Dessutom lanserades en speciell nyhetssändning klockan 21.30 från Rapport med A-ekonomi och SVT-sporten. SVT2 började med provsändningar i bildformatet 16:9 (widescreen) i april 1999 och övergick gradvis de följande åren att sända alltmer i bredbild i stället för det gamla bildformatet 4:3. Från 1 januari 2007 blev 16:9 ett standardformat inom EBU, och således också i SVT.

Den 15 oktober 2007 började SVT1:s och SVT2:s programpresentation sändas i bredbild. Den 19 november 2007 gick nyhetsprogrammen över till bredbild och därefter sänds i stort sett allt nytt egenproducerat material i 16:9-formatet. Samma dag förändrades också nyhetsprogrammen Rapport tog över Aktuellts sändning klockan 18.00. Aktuelltsändningen 21.00 fick nytt utseende och ett uttalat större fokus på fördjupning med två ämnen som behandlades och övriga nyheter endast i rubrikform. I april 2008 meddelades det att SVT skulle göra ytterligare neddragningar. All TV-produktion förutom nyheter centraliserades till Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och läggs ner på övriga orter från 2009. Detta drabbar främst SVT Norrköping, men även exempelvis Falun, Växjö, Sundsvall och Karlstad. Anledningen som gavs var att SVT:s kostnader årligen ökar mer än dubbelt så mycket som anslagen.[30]

Under 2008 sjösatte SVT:s ledning en ny "utbudsstrategi" där resurserna koncentreras på SVT1, SVT2 och Barnkanalen som blir företagets huvudkanaler. Kunskapskanalen och SVT24 blir kompletterande kanaler mestadels repriserar program från de andra kanalerna.[31] Strategin implementeras fullt ut i augusti 2008 när man genomför tablåomläggningar under förkvällen mellan klockan 18.00 och 20.00. SVT1:s barnprogramsblock, Bolibompa och Bobster, flyttas till Barnkanalen, SVT2:s förkvällsprogram, med Rapport och Go'kväll, flyttas till SVT1 och i SVT2 skapas i stället ett utrymme för exempelvis dokumentärer och en daglig frågesport. Den 18 januari 2010 bytte SVT plats på Kunskapskanalen och SVT24, så att Kunskapskanalen började sända mellan 09.00 och 01.00. SVT24 blir enbart en kvälls- och nattkanal, som sänder repriser på kvällstid och Rapport med regionala nyheter under nattetid. SVT24 sänder mellan 20.00 och 05.30.

"Nya Aktuellt" och införandet av sändningssystemet Mosart 2012 redigera

Den 5 mars 2012 sjösattes Sveriges Televisions nya design på SVT1, SVT2 och Kunskapskanalen. De hallåor som tidigare synts i bild försvann och ersattes endast med sin liveröst. Samma dag startade även "Nya Aktuellt" i SVT2. I Aktuellt den 4 mars rapporterade man att det ryktades att den nya studion var en av de modernaste i världen. I samband med starten av nya Aktuellt infördes även det nya utsändningssystemet Mosart för SVT:s nyhetssändningar. Den nya studion och sändningssystemet kostade runt 100 miljoner kronor och infördes för att ersätta den uppemot 20 år gamla och utslitna utrustningen.[32]

Efter införandet uppstod mängder av problem med den nya tekniken. Internt fanns kritik mot brist på samordning, avsaknad av tydliga direktiv och brist på dialog och kommunikation med de anställda. Det ledde till att SVT tillsatte en arbetsgrupp för att kartlägga bristerna och ta fram ett åtgärdspaket.[33]

Efter fyra månader med Mosart konstaterades att systemet inte hade levt upp till förväntningarna. Aktuellts ansvarige utgivare Eva Landahl sade att de tekniska problemen hade varit enormt slitsamma för personalen och hade frestat på publikens tålamod men att det också var ett komplext system som man höll på att trimma in.[32]

Den 12 juli återgick man till ett gammalt system och projektet med Mosart lades på is.[32]

Under våren 2013 lanserades utsändningssystemet Mosart på nytt. Med start 4 mars 2013, nästan på dagen ett år efter den första lanseringen, påbörjades sändningar i SVT Forum och Rapports korta dagtidsnyheter. Successivt introducerades fler program under våren, och återinförandet gick den här gången bättre även om problem med sammanblandade inslag, felaktiga skyltar osv. emellanåt fortsatte att dyka upp i nyhetssändningarna även därefter. Sist ut var "nyhetstimmen" mellan 21.00 och 22.15, med bland annat Aktuellt, Kulturnyheterna och Sportnytt, som började sända med Mosart torsdag 16 maj. Relanseringen föregicks av ett omfattande företagsövergripande arbete som inkluderade både teknik, kompetens/utbildning och arbetssätt.

Ekonomi redigera

Finansiering av verksamhet redigera

År 2019 tilldelades SVT drygt fem miljarder kronor av Public service-avgiften, som betalas via skattsedeln.[34]

År 2009 hade SVT en sammanlagd budget på 3,8 miljarder kronor. I sammanhanget kan det nämnas att konkurrenten TV4-gruppen samma år hade en omsättning på drygt 5,5 miljarder kronor med ett rörelseresultat om 495 miljoner kronor.[35]

Sveriges Television omfattas av Lagen om offentlig upphandling.[36]

SVT har kritiserats för att slösa med TV-tittarnas licenspengar. Det har handlat om det höga antalet medarbetare som deltar på evenemang som Almedalsveckan,[37] enskilda kostsamma program som Eurovision Song Contest,[38], urval av nyheter som sägs sakna allmänintresse[39] och sammansättning av programutbudet som helhet.[40] Det har även handlat om synpunkter från tidigare medarbetare om bristande ledarskap och kreativitet samt organisatoriska brister; Stina Lundberg Dabrowski (professor i TV-produktion vid Dramatiska institutet) och Kjell Dabrowski menade 2008 att det pågick ett slöseri med TV-tittarnas licenspengar och föreslog flera åtgärder.[41]

TV-avgift och public service-avgift redigera

Huvudartikel: TV-avgift i Sverige

Sveriges Television är ett av de så kallade public service-bolagen, vilka inkluderar även Sveriges Radio, Utbildningsradion, Radiotjänst i Kiruna och Sveriges Radio Förvaltnings AB. Detta innebar att företaget till skillnad från andra svenska TV-kanaler länge finansierades av radio- och TV-avgiften som alla hushåll och företag med en TV-mottagare var skyldiga att betala. Den skulle erläggas till Radiotjänst i Kiruna AB.

Den 14 november 2018 röstade riksdagen med bred majoritet igenom att finansiera public service i Sverige genom skattsedeln. Från den 1 januari 2019 trädde lagen i kraft och namnet på avgiften ändrades från radio- och TV-avgift till public service-avgift. I stället för att avgiften betalas av hushåll och företag med TV-innehav, betalas den av alla myndiga personer med förvärvsinkomst upp till ett maxtak. Personer med låga inkomster betalar en lägre avgift.

Reklam, sponsring, produktplacering och kommersiella samarbeten redigera

SVT får inte sända reklam, men däremot visa sponsringsskyltar i anslutning till att program börjar eller slutar. Det sistnämnda tillståndet har SVT utnyttjat genom att även visa sponsringsskyltar när ett program byter kanal under sändning och även vid övergångar mellan sportevenemang och kommentatorer i studio. More Space Nordic AB sköter SVT:s försäljning av programsponsring.[42] Vad som är skillnaden mellan så kallad "sponsring" och reklam är har ej definierats.

SVT sände regelbundet inslag som påminner tittarna om skyldigheten att betala TV-avgift. En av dessa filmer vann 2009 reklampriset Guldägget för "Årets reklamfilm". Med sin kampanj Fri television har SVT belyst den problematiska mediesituationen i Italien och Ryssland samtidigt som man framställer den egna verksamheten som fri. SVT sänder även regelbundet så kallade trailrar om program som visas i SVT.

Efter en lagändring som började gälla i juli 2010 får SVT ta betalt för produktplacering i egenproducerade filmer, TV-serier, sportprogram och lättare underhållning. Produktplacering får endast ske om tittarna informeras vilka produkter det gäller både före och efter programmet.[43]

Genom att i stället för att producera själva i stället köpa visningsrätter från externa produktionsbolag kan SVT hålla nere produktionskostnaderna och endast betala 10–15 procent för programmet. Produktionsbolaget i sin tur får ta in sponsorer genom så kallad indirekt sponsring.[44] SVT har köpt in och sänt program som matlagningsserien En tysk, en fransk och en husman och sportserien En klassiker av produktionsbolaget Road Runner som i sin tur tagit betalt av företag för exponering i SVT.[45] När det uppdagades hävdade SVT att de inget visste och att de hade blivit lurade.[46] Men Road Runner, som jobbat med SVT i sju år och tolv programserier, sade att de haft en nära dialog med SVT under alla programproduktioner och informerat dem om alla finansiärer och dessutom givit SVT den exklusiva klippningsrätten ("final cut").[44]

2015 och de sex föregående åren innebar det en kostnad på 150 000 kronor för Cirkus Maximum att spela in julföreställningen och att vara med i SVT. När de 2016 meddelade SVT att de gärna ville vara med men att de inte betalade några pengar blev det i stället den konkurrerande cirkusen Cirkus Olympia som fick föreställningen.[47][48] Även Fredriksdalsteatern har genomfört föreställningar med förlust för att de ska kunna sändas i SVT.[47]

SVT får även inkomster genom att licensiera varumärken och karaktärer till kommersiella aktörer.[49] Enligt SVT är intäkterna ringa.[49]

SVT har fått återkommande kritik från Granskningsnämnden som under åren 2015, 2016 och 2017 har ställt krav på att SVT ska redovisa vilka kommersiella samarbeten som företaget har ingått, och vilka intäkter som de har genererat.[50]

"Otillbörligt gynnande" redigera

Om SVT bryter mot föreskriften om "otillbörligt gynnande" riskerar de ett fällande i Granskningsnämnden. Det högst utdömda straffet var (2012) för två inslag om nöjesparken Gröna Lund i programmet Gomorron Sverige våren 2010 för vilka SVT fick böta 100 000 kronor.[51] 2013 fälldes Godmorgon Sverige för överexponering av medarbetaren Ebba von Sydows bok Kungligt snygg, vilket resulterade i böter på 155 000 kronor och Förvaltningsrätten kommenterade att SVT uppvisat en nonchalans inför reglerna om otillbörligt gynnande.[52]

2016 fälldes SVT i Granskningsnämnden för en väl synlig logga på tröja och snowboard i programmet Flickvän på låtsas och nämnden yrkade på att SVT skulle betala en särskild avgift på 100 000 kronor. År 2017 biföll Förvaltningsrätten nämndens ansökan med motiveringen att SVT genom tidigare praxis borde veta var gränsen för otillbörligt kommersiellt gynnande går och att SVT genom upprepade överträdelser uppvisat "nonchalans inför klara regler".[53] SVT överklagade beslutet.[uppföljning saknas]

Enligt SVT:s etikavdelnings karensregler får en medarbetare och SVT-anknutna personer inte göra extrauppdrag från fyra veckor före en programserie börjar till två veckor efter sista avsnittet.[54]

Kostnader för program redigera

Programbudgeten 2013 var tre miljarder kronor.[55]

Representanter för SVT brukar avböja att kommentera vad själva programmen som man producerar kostar.[56] En av invändningarna som har lyfts mot att SVT inte publicerar uppgifter om kostnaderna är att skattebetalarna då inte kan ta ställning till hur rimliga kostnaderna är.[57]

2017 erhöll SVT 4 865,4 miljoner kronor från rundradiokontot.[58]:67 Programkostnader för broadcast var 3 247,7 miljoner kronor.[58]:69 Totalt sändes 22 142 timmar (varav endast 8 338 timmar så kallade förstasändningar och resten var repriser).[58]:28,81 Den genomsnittliga kostnaden för en timme utsänd broadcast var således cirka 147 000 kronor. Om kostnaden i stället fördelas på enbart förstasändningar var den genomsnittliga produktionskostnaden för en timme broadcast cirka 390 000 kronor. Produktionskostnaden kan för dyrare produktioner överstiga 2,5 miljoner kronor i timmen.[59] Därtill finns det källbelagda uppgifter om kostnader för enskilda program som Melodifestivalen 2008, Melodifestivalen 2013, Melodifestivalen 2020, Sommarlov 2012, Molinska skrönor, Dokument utifrån, Eurovision Song Contest 2013, Eurovision Song Contest 2016, Korrespondenterna, Grotesco och SVT Forum.

SVT och TV4 betalade tillsammans cirka 240 miljoner kronor endast för rättigheterna att sända Europamästerskapet i fotboll 2016 att jämföra med föregående mästerskap 2012 som kostade 200 miljoner kronor. Produktionen av sändningarna beräknades medföra ytterligare kostnader på 25–30 miljoner kronor per kanal, så den totala kostnaden för sändningarna uppskattades till ungefär 150 miljoner kronor per kanal. SVT har i två årsredovisningar i rad konstaterat att rättigheterna för att visa sport har ökat rejält. SVT motiverade kostnaden med att "evenemanget intresserar en stor och bred publik".[60]

År 2023 köpte SVT sändningsrättigheterna till två vinter-OS och två sommar-OS (2026–2032). SVT ville inte redovisa kostnaden, vilket orsakade debatt. En av de kritiska var Jan Scherman. Scherman uppskattade först den sammanlagda kostnaden för rättigheterna till omkring 1 miljard kronor (vilket Jan Helin sade var fel) och sedan till mellan 700 och 800 miljoner kronor,[61], en uppskattning som SVT inte kommenterade. SVT:s genomsnittliga kostnad för programkategorin Sport var i genomsnitt 809 miljoner kronor åren 2019–2021.[62]:132

Uppgifter om andra kanalers kostnader för produktioner och inköp som kan användas för att uppskatta motsvarande produktioner hos SVT:

Teaterförbundets kollektivavtal och ersättningsnivåer ger indikationer på vissa personalkostnader.[64]

Verksamhet redigera

Linjära kanaler redigera

Tittarandel för SVT:s kanaler 1990−2014
År Tittarandel
1990
  
87%
1991
  
83%
1992
  
72%
1993
  
60%
1994
  
54%
1995
  
51%
1996
  
49%
1997
  
48%
1998
  
48%
1999
  
47%
2000
  
44%
2001
  
42%
2002
  
43%
2003
  
40%
2004
  
40%
2005
  
38.5%
2006
  
39.3%
2007
  
35%
2008
  
34%
2009
  
33%
2010
  
34.9%
2011
  
34.7%
2012
  
36.5%
2013
  
35.2%
2014
  
34.6%
2022
  
34.3%
Källa 1990−2002: SVT:s statistikdatabas[65]
Källa 1994−2014: MMS[66]

SVT har fem TV-kanaler som är tillgängliga för de flesta i Sverige med en vanlig TV-mottagare:

  • SVT1 är SVT:s huvudkanal med evenemang, drama, nöje och nyheter.
  • SVT2 har program med nyheter, sport, dokumentärer, fördjupning och kunskap.
  • SVT Barn som främst sänder barnprogram.
  • SVT24 som främst sänder repriser och sport under kvälls- och nattetid på SVT Barns kanalplats.
  • Kunskapskanalen som drivs i samarbete med Utbildningsradion sänder främst folkbildande program. Den är även "extrakanal" för sportevenemang och det är dessa program som har flest tittare på denna kanal.[7]

Alla kanaler finns med HD-upplösning, men i marknätet sänds bara SVT1 och SVT2 i HD-upplösning.

Andra tjänster och verksamheter redigera

SVT:s webbplats svt.se innehåller främst nyheter och programinformation, men har ibland nämnts som en egen "kanal". SVT Text är SVT:s text-TV-tjänst som är tillgänglig via SVT:s TV-kanaler och via webben på svt.se.

SVT Play är SVT:s tjänst för webb-TV och on demand, med sända program, livesändningar av kanaler och TV-tablåer för SVT:s kanaler. Företeelsen byggdes upp gradvis på svt.se innan namnet SVT Play infördes 2006. År 2009 blev SVT Play en egen webbplats och tjänsten utökades senare till applikationer för olika plattformar. Öppet arkiv är sedan 2005 ett namn som används för on demand-tillgång av program och klipp ur SVT:s arkiv. Denna tjänst har haft olika former och var under en period en egen webbplats, men är 2021 främst en kategori under SVT Play.

Bland övriga tjänster kan nämnas:

  • SVT Duo - en mobil app för interaktivitet som finns till vissa program från SVT. Appen innehåller omröstningar, chattar och quiz kopplat till program från SVT. [67]
  • SVT Nyheter - webbplats (svt.se) och mobilapp med nyheter, livesändningar och fördjupande videomaterial.
  • SVT Sport - webbplats och mobilapp med livesändningar och sportnyheter
  • SVT Barn - barnutbudet i en särskild app
  • Receptsajt[68] lanserad i september 2017.[69]

Flera av dessa produceras av SVT Interaktiv, en avdelning med omkring 120 anställda (2018).[70]

SVT publicerar sig även på andra plattformar. Exempelvis började SVT driva en kanal på Youtube år 2007.[71] SVT har även YouTube- och Tiktokkonton för enskilda program, som Melodifestivalen och Lilla Aktuellt.[72] Under 2010-talet etablerade SVT en policy om att vara restriktiva med sociala medier och främst publicera klipp ur program,[73] men det har förekommit att material publicerats enbart på sociala plattformar.[74]

SVT har även givit ut datorspel, där spel kopplade till julkalendrar varit särskilt framgångsrika. Mysteriet på Greveholm från 1997 var ett tidigt julkalenderspel som gavs ut på CD-ROM. Senare spel, såsom Tusen år till julafton, har gjorts som appar för mobiler och paddor.[75]

SVTB2B samlar SVT:s affärsrelationer.[76]

Upphörda kanaler och tjänster redigera

SVT World skapades 1988 för svensktalande i Finland och utvecklades med tiden till en satellitkanal som riktades mot hela världen. SVT World upphörde 2017. I samband med starten av det digitala marknätet 1999 startade SVT fem regionala kanaler, som år 2002 ersattes av extrakanaler SVT Extra som i sin tur också upphörde helt efter 2004. 2006–2010, innan SVT1 och SVT2 gick över till HDTV, hade SVT en särskild kanal för HDTV-sändningar, SVT HD.

Bland andra upphörda tjänster finns:

  • SVT Opinion, opinionsbildande verksamhet på svt.se
  • SVT Flow, webbkanal (2014–2015)
  • Edit, interaktiv nätplattform (2015–2016).[77][78]

Program redigera

Sändningstillståndet reglerar bland annat att SVT ska erbjuda ett mångsidigt programutbud "som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper". I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket. Dessutom finns ett krav att innehållet ska vara opartiskt och sakligt, samt att den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående ska ges tillfälle till genmäle. Radio- och TV-lagen stadgar att den som har "befogat anspråk på att bemöta ett påstående" ska ges tillfälle till beriktigande (rättelse).

Det SVT-program som lockar de största tittarskarorna är Melodifestivalen. Av de hundra mest sedda SVT-programmen 2000–2015 var hälften avsnitt ur Melodifestivalen. Bland andra program med mycket höga tittarsiffror fanns större sportevenemang (exempelvis fotbolls-VM och fotbolls-EM), Eurovision Song Contest och programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.[79]

Under sommaren har SVT så kallad "sommartablå" vilket innebär att vissa nyhetsprogram är kortare samt att vissa program utgår (till exempel Agenda och Kulturnyheterna).

Nyheter redigera

Nyheter står endast för en mycket liten del av SVT:s utbud och tillhör inte de mest sedda programmen. 2014 var endast 9 procent av de totalt sända timmarna nyheter.[6] Det kan jämföras med fiktion (29 procent), underhållning (11 procent) och sport (7 procent).[6]

De viktigaste riksnyhetssändningarna under kvällen är Rapport 18.00, Rapport 19.30 och Aktuellt 21 (klockan 21.00). Rapport sänder kortare nyheter dygnet runt i de olika SVT-kanalerna. Aktuellt är sedan 2012 en timme långt måndag-torsdag. Rapport 19.30 är 25 minuter långt på vardagar.

Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade 1958. I samband med starten av TV2 lades Aktuellt ned. I stället startade det för båda kanalerna gemensamma programmet TV-nytt, samt de "kommenterande" programmen Nu! och Rapport. Efter en omorganisation 1972 lade TV1 ner Nu! och Aktuellt återkom i ny tappning. Sedan dess var Aktuellt och Rapport två helt skilda nyhetsorganisationer utan samverkan. Under 1990-talet utökades sändningarna, samtidigt som de båda organisationerna började samarbeta i viss utsträckning. År 2000 slogs Rapport och Aktuellt ihop med då nystartade SVT24 och bildade en enda nyhetsorganisation. Efter år 2007 sänds Aktuellt bara en gång per kväll (utom lördagar) och har ett mer fördjupande uppdrag, medan Rapport står för rak nyhetsförmedling.

SVT har även ett särskilt nyhetsprogram för kulturhändelser, kallat Kulturnyheterna. 1990–2011 fanns även ett program för ekonominyheter, A-ekonomi.[80]

Underhållning redigera

SVT producerar många olika sorters underhållningsprogram. Det program som ses av flest är Melodifestivalen, den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest vars final kan få över fyra miljoner tittare (enligt tittarmätningar från MMS). Andra mångåriga underhållningsprogram är Så ska det låta och På spåret. Allsång på Skansen visas under sommaren på tisdagar.

Underhållning utgjorde år 2014 elva procent av den samlade sändningstiden.[6]

Fiktion och drama redigera

Huvudartikel: SVT Drama

Televisionen har producerat drama sedan provsändningarna 1954 och har sedan dess lämnat bakom sig otaliga produktioner. Med tiden har teaterproduktionerna ersatts av mer TV-mässiga produktioner, antingen långa eller korta serier eller enstaka program.

Ingmar Bergman, Lars Molin och andra kända regissörer har varit verksamma i SVT-studiorna tillsammans med mängder av skådespelare.[81]

Programgenren "Fiktion" utgör 29 procent av SVT:s samlade sändningstid. Där ingår en stor andel av barnprogrammen; om barnprogram exkluderas utgör fiktionen 14 procent av den samlade sändningstiden.[6]

Programkostnaden för fiktion utgjorde år 2014 ungefär 19 procent av SVT:s samlade programbudget (618,2 miljoner av dryga 3 miljarder kronor). Egenproducerat drama är den programgenre som har den högsta kostnaden per producerad timme.



 

Biografvisad film och TV-film 2012 fördelad efter ämne. Källa: SVT:s statistikdatabas[82]

  Drama (50 %)
  Komedi (19 %)
  Thriller, skräck (6 %)
  Action, deckare, polis (6 %)
  Romantik (4 %)
  Sagor (4 %)
  Krig (2 %)
  Äventyr (2 %)
  Fantasy, science fiction (2 %)
  Musik, dans, västern, agent, spion och övrigt (4 %)

Inköpt drama är däremot förhållandevis billigt.[6] Av de biografvisade filmerna 2012 var de flesta dramer och komedier.[82]

Barnprogram redigera

Ett barnprogramsblock kallat Morgonshowen sändes dagligen från klockan 06.30 i Barnkanalen. På kvällen måndag-onsdag sändes barnprogramsblocket "Bolibompa" från 18.01, och på kvällen fredag-söndag sändes "Kvällsshowen" samma tider. 2002 lanserade SVT en särskild kanal för barnprogram som hette Barnkanalen. År 2019 bytte Barnkanalen namn till SVT Barn.

I produktionen av barnprogram ingår alla slags genrer: nyheter för barn (Lilla Aktuellt), sport för barn (Lilla Sportspegeln), underhållning för barn (Lilla Melodifestivalen), fakta för barn, drama för barn med mera.

Julkalendern sänds årligen sedan 1960. På julafton sänds klockan 15.00 Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul i SVT1 och är ett av de mest sedda programmen.

Sport redigera

Sportsändningar lockar stora tittarskaror. SVT sänder åtskilliga evenemang inom många grenar. Vilka grenar som tillägnas mest sändningstid varierar bland annat beroende av sändningsrättigheter. 2005 sändes mest ishockey, längdskidor, alpint och friidrott, 2006 var dock fotboll den gren som visades mest, eftersom SVT (tillsammans med TV 4) hade rättigheterna till fotbolls-VM.[83]

I och med avmonopoliseringen ökade kostnaderna för sporträttigheter stort eftersom konkurrensen ökade och parterna bjöd över SVT:s bud. Detta innebar att många större turneringar togs över av kommersiella kanaler. En annan konsekvens av de ökade priserna på sporträttigheter är att sponsring av sportsändningar tillåtits. Sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsprogram är de enda genrer där sponsring tillåts i SVT.

Det finns en tradition av att SVT har sänt de allra största internationella sportevenemangen: fotbolls-VM och olympiska spelen. SVT visar även sportnyhetsprogrammet Sportnytt, veckokrönikan Sportspegeln och flera återkommande sportmagasin. Sportevenemang sänds i SVT1, SVT2, Kunskapskanalen samt i SVT24.

Under 2010 började SVT sända e-sport via SVT Play och år 2012 sändes första svenska e-sportsändningen i SVT2[84][85].

Regionala program redigera

Det första regionala nyhetsprogrammet i svensk television, Sydnytt, startade 1970. Sedan dess har sändningarna utökats för att bli rikstäckande 1987. Då fanns det åtta nyhetsprogram.

Genom klyvning av nyhetsregioner har antalet nyhetsregioner utökats successivt. Från 2001 fanns elva program, 25 februari 2008 startade SVT ytterligare sju regionala nyhetsprogram som dock bara sände en gång per vardag. I april 2015 gjordes en satsning på regionala nyheter som innebar att antalet regioner utökades till 21 stycken. Därmed hade nästan alla svenska län en egen regional SVT-sändning. Samtidigt fick alla program nya namn.

De regionala nyhetsprogrammen är:

Regionala program som inte är nyhetssändningar förekommer enbart sporadiskt.

Utländska program redigera

SVT visar även ett internationellt programutbud.[86] Cirka 70 procent av programutbudet brukar vara inhemskt (egenproducerat eller inköpt) och resten utländskt, men det varierar något år från år. De utländska programmen sänds som regel på originalspråket med svenska undertexter. Dubbning förekommer bland annat i program som riktar sig till barn och delvis även i dokumentärfilmer.

Inköpta program redigera




 

Ursprungsland för inköpta program fördelat efter sändningstid 2005[87]

  USA (27 %)
  Storbritannien (22 %)
  Sverige (13 %)
  Övriga Norden (13 %)
  Övriga Europa (9 %)
  Frankrike (6 %)
  Tyskland (4 %)
  Kanada (4 %)
  Övriga världen (2 %)

De flesta program på SVT är egenproducerade.[87] Av de inköpta programmen 2005 kom 67 procent från Europa och 31 procent från Nordamerika.[87]

Program inköpta från BBC och PBS är inte sällan nedklippta exportversioner och inte de original som visas i hemländerna Storbritannien och USA.[88]

Minoritetsprogram redigera

SVT sänder tre nyhetsprogram för minoriteter varje vardag: Uutiset på finska, Ođđasatsamiska och Nyhetsteckensvenskt teckenspråk. Det förekommer även barnprogram på finska, samiska, teckenspråk, romani samt meänkieli.[86]

Företaget redigera

Förslag på sammanslagning av public service-företagen redigera

Historiskt bedrevs televisionen först som en enhet inom Sveriges Radio, vilket blev två enheter när TV2 startade. Sveriges Television blev ett av fyra dotterbolag till Sveriges Radio 1979 när den borgerliga regeringen omorganiserade den allmännyttiga radion och TV:n. Socialdemokraterna motsatte sig detta men har sedan inte drivit frågan om att företagen ska slås samman igen. Sedan 1993 ägs public service-företagen av stiftelser.

Då och då utreds och diskuteras frågan om en konsolidering inom public service-sfären, vilket skulle innebära att SVT slogs samman med Sveriges Radio eller Utbildningsradion. Det brukar anföras att verksamheten då skulle bli mer kostnadseffektiv vilket kan frigöra resurser till program. Sveriges Radio och Utbildningsradion brukar motsätta sig sådana förslag medan SVT har varit positiv.

I augusti 1984 föreslog SR:s styrelseordförande Harry Schein och fem andra ledamöter i SR:s styrelse att verksamheten skulle samordnas i ett företag.[89] Dotterbolagen motsatte sig dock detta.[90]

2008 förordade Sveriges televisions före detta vd Christina Jutterström i en debattartikel i Dagens Nyheter en sammanslagning av SVT med Sveriges radio och Utbildningsradion.[91] Eva Hamilton sade att det var oundvikligt, men inte aktuellt just då eftersom det saknades dels politiskt stöd och dels vilja från Sveriges Radio.[92]

2013 föreslog Hamilton i stället en sammanslagning av SVT med Utbildningsradion där den senare skulle bli en "utbildningsdivision". Syftet var att få ett större genomslag och en större bredd för kunskaps- och utbildningsprogram. Det skulle ske genom rationaliseringar och effektiviseringar genom att samarbeta och spara 45–60 miljoner kronor om året. UR avvisade förslaget och menade att verksamheten hotades. Någon sammanslagning med Sveriges radio var inte heller aktuell då Hamilton oroade sig för mångfalden i kvalitativ journalistik.[93]

Organisation, personal och företagskultur redigera

SVT är ett programbolag, vars främsta uppgift är att producera program från hela landet i ett brett utbud av olika genrer. Organisationen bygger på hur man organiserar och utvecklar programverksamheten. Det sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Så också under 2008 då en ny organisation med tre divisioner trädde i kraft den 1 september; Nyhetsdivisionen, Allmän-TV-divisionen samt Division SVTi (interaktiv).

SVT finns på följande orter: Eskilstuna, Falun/Leksand, Gävle, Göteborg, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Luleå, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Sälen, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Vilhelmina, Visby, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund. Studioorter med stora studior är Stockholm, Göteborg, Malmö samt Umeå. Övriga orter är antingen orter med en mindre nyhetsstudio eller rena redaktioner för nyheter. Ledningsenheter för ekonomi, planering, kommunikation, HR med flera finns i Stockholm och stöder alla tre divisionerna.

Personaltidningen hette Vi på TV fram till december 2019.[94] Den hette tidigare ''Antennen.

Arbetsmiljö redigera

SVTs arbetsmiljö har av tidningen Journalisten beskrivit som att den "är med på topplistan över de mest attraktiva arbetsplatserna i Sverige" [95], samtidigt som stress är ett återkommande tema i de många artiklar tidningen skrivit om arbetsmiljön[96].

Delar av personalen är anställd via bemanningsföretagen, en anställningsform som ersatt de tidigare så kallade "springvikariaten".[97][ifrågasatt uppgift]

SVT och politiken redigera

Televisionen som en del av SR redigera

Ända sedan den svenska TV-verksamheten kom igång under mitten av 1950-talet har det blossat upp diskussioner om hur företaget och dess medarbetare hanterar kravet på opartiskhet och balans i förhållande politiska ideologier och partier.

Frågan fick stor uppmärksamhet i samband med starten av TV2 år 1969, då det nyrekryterades en stor skara akademiker som många hade vänstersympatier och -bakgrund i ton med tidsandan.[98] Senare har journalisten och författaren Jan Guillou, som själv varit programledare på SVT, liknat rekryteringen med att televisionen anställde "en halv Vietnam-demonstration".[99]

Dåvarande radiochefen Olof Rydbeck kommenterade i sina memoarer problemen med denna stora rekrytering. Han skrev: "Men det kunde inte undvikas vid en massanställning just vid denna tid att åsiktsfördelningen inom denna skara blev mycket ensidig".[100] Även journalisten Åke Ortmark, som bland annat arbetade som chef för Aktuellt, kommenterade rekryteringen inför TV2-starten och skrev retoriskt i sina memoarer: "Hur många i vänsterlägret på TV2 var demokratiskt pålitliga? Fem procent eller nittiofem? Ingen vet."[101]

År 1969 anställdes tre politiskt profilerade journalister på centrala poster inom TV:s nyhetsverksamhet. De tre, Sam Nilsson (tidigare partisekreterare inom moderaterna och senare SVT-chef), Allan Larsson, senare socialdemokratisk finansminister, och Ivar Peterson, med kopplingar till centerrörelsen) anställdes enligt radiochefen Olof Rydbeck inte på sina politiska meriter, utan för att stärka kontaktytorna inom inrikespolitiken.[102].

Programproduktionen har granskats löpande, både av den tidigare Radionämnden, den nuvarande Granskningsnämnden (som granskar enskilda inslag, men inte programproduktionen som helhet över tid) och av olika utredningar. Sedan moderatledaren Yngve Holmberg ifrågasatt balansen i valbevakningen 1968 granskade professor Jörgen Westerståhl nyhetsbevakningen i både radio och TV. Han jämförde utbudet med övriga stora medier i Sverige och kom fram till att inget av de politiska partierna hade missgynnats, även om de fått olika mycket utrymme i sändningarna.[103] Westerståhl studerade även SR:s (inklusive TV) bild av Vietnamkriget och kom fram till att bilden i SR var förållandevis positiv till FNL och Nordvietnam, medan språkbruket och nyhetskällorna hade en amerikansk dominans.[104]

SVT som eget bolag redigera

Senare har medieforskaren Bengt Johansson vid Göteborgs universitet, med utgångspunkt från flera studier av flera olika valrörelser, studerat i vilken mån som det finns en vänster- eller högervridning i public service-mediernas nyhetsmaterial. Han konstaterar att det inte finns något empiriskt stöd för en sådan slutsats.[104]

Partisympatier hos journalister verksamma på SVT redigera







 

Blocksympatier hos journalister verksamma på SVT 2011/2012 enligt en undersökning vid Göteborgs universitet.[105]

  s+v+mp (83 %)
  m+fp+c+kd (17 %)
Partisympati Skillnad
(procentenhet)
Miljöpartiet 52 %
  
+40
12 %
  
Vänsterpartiet 18 %
  
+13
5 %
  
Socialdemokraterna 13 %
  
-15
28 %
  
Moderaterna 8 %
  
-26
34 %
  
Centerpartiet 6 %
  
+1
5 %
  
Folkpartiet 3 %
  
-4
7 %
  
Kristdemokraterna 0 %
  
-3
3 %
  
Sverigedemokraterna 0 %
  
-3
3 %
  
Annat 0 %
  
-1
1 %
  
Partisympatier hos journalister verksamma på SVT 2011/2012 jämfört med allmänheten.[105]

Medieforskaren Kent Asp har publicerat forskning beträffande partisympatier bland medlemmar i Svenska Journalistförbundet). En av hans återkommande rapporter bygger på en enkätundersökning som genomfördes under perioden oktober 2011–februari 2012. Av 1338 inkomna svar ansåg 41 procent att Miljöpartiet var det bästa partiet. Av de journalister som svarade och arbetade på Sveriges Radio och Sveriges Television sympatiserade över 50 procent med Miljöpartiet. Enligt den undersökningen hade vänsterpartiet en starkare ställning i public service än i dagspressen och över 80 procent inom public service sympatiserade med de rödgröna partierna (v+s+mp).[105]

I maj 2012 hade Sveriges Radio:s vd Mats Svegfors invändningar mot studien.[106] Asp besvarade Svegfors invändningar.[106] I april 2014 kritiserade SVT:s journalist Mats Knutson undersökningen för att bygga på låg representativitet och bristfälligt underlag då endast 93 personer av cirka 1100 SVT-anställda journalister besvarade enkäten.[107] Kent Asp tillbakavisade kritiken: "Att det är 93 SVT-medarbetare som deltar i enkäten handlar helt enkelt om att de inte utgör en större andel av journalistförbundets medlemmar."[107] Asp hänvisade till metoddokumentationen, den höga svarsfrekvensen på över 60 procent, och sade att "Det här är en undersökning som har samma kvalitet som till exempel SOM-institutets undersökningar."[108]

Kent Asp konstaterade att forskningen talade för att den enskilde journalistens partipolitiska åsikter påverkade nyhetsrapporteringen i begränsad omfattning i förhållande till andra, viktigare faktorer, som att professionella nyhetsvärderingsprinciper är viktigare än partipolitiska värderingar, att journalisternas arbetslogik väger tyngre än journalisternas personliga åsikter, att nyhetsarbete i stor utsträckning är en kollektiv, redaktionell arbetsprocess, samt att journalister i mycket mindre grad än allmänheten identifierar sig känslomässigt med de politiska partierna.[105] Asp sade samtidigt att Miljöpartiet i alla valrörelser som de hade ställt upp i fått en mer gynnsam behandling av journalister i allmänhet än andra partier och att rapporteringen hade haft betydelse för partiernas valresultat.[109] Den gynnsamma behandlingen härledde Asp, efter 30 års studier, till partiets starka ställning i journalistkåren.[109]

Flera före detta medarbetare inom SVT, bland dem Janne Josefsson[110], har berättat om vad de uppfattar som en övervikt av vänsteråsikter bland personalen.[a]

År 2019 undersökte Näringslivets Medieinstitut orsaken till fällningar av SVT och SR i Granskningsnämnden 2012–2019.[113] Av de 16 fällda inslag som kategoriserades att handla om politik, framgick det i 12 fall i nämndens motivering att det i inslaget fanns en mycket tydlig vinkling för åsikter typiska GAL i den så kallade GAL–TAN-skalan.[114] Ingen fällning härleddes till vinkling till förmån för TAN.[114]

Chefer vid Sveriges Television redigera

Huvudartikel: Lista över chefer inom Sveriges Television.

Innan SVT bildades fanns det kanalchefer. Nils Erik Bæhrendtz var chef för Sveriges Radio TV 1958–1968. Han efterträddes av Håkan Unsgaard som blev TV1-chef. Örjan Wallqvist blev TV2-chef när kanalen startade 1969.

När SVT blev ett självständigt bolag, fick de en egen chef. Vd:n utses av SVT:s styrelse.

Efter att Sam Nilsson slutade infördes ett tvådelat ledarskap med en programdirektör parallellt med vd:n.

Eva Hamilton avskaffade den samlade programdirektören år 2007 och införde i stället en ordning med två programdirektörer, en för nyheter och sport och en för "allmän-TV".[115]

Styrelse redigera

Tidigare utsågs SVT:s styrelseordförande av Sveriges regering, och även övriga styrelsemedlemmar utsågs indirekt av regeringen genom Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR.[källa behövs] Idag (2023)[förtydliga] utses SVT:s styrelseledamöter av Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR.[källa behövs]

Styrelseordförande för SVT har varit:

Tillgänglighet redigera

SVT:s journalister ställer dagligen höga krav på tillgänglighet hos de makthavare (politiker och företagare) och säger sig ställa minst lika höga krav på sig själva.[117]:46

Förtroende redigera

Enligt Medieakademiens förtroendebarometer har företaget haft ett stort förtroende och placerat sig bland dem med högst förtroende. 2010−2018 har det varit en svagt sjunkande trend till 58 procent[118] som har mycket eller ganska stort förtroende för företaget. Undantaget var mätningen 2017 då företaget tappade 6 procentenheter från 66 procent till 60 procent [119]

Även SOM-institutets mätningar 2010 till 2016 visade en svagt sjunkande trend för förtroendet.[120]:33

Förtroendebalans och uppfattad opartiskhet redigera

En opinionsundersökning 2014 av Demoskop med 1 171 tillfrågade visade att endast 15 procent av Alliansväljare upplevde public service som helt opartiska. Det kan jämföras med motsvarande 39 procent bland rödgröna väljare och endast 10 procent av SD-sympatisörer.[121]

SOM-institutets mätning 2016 visade för SVT en positiv "förtroendebalans"[b] på 85 för de "klart till vänster" vilket kan jämföras med 53 för de "klart till höger".[120]:36 Mätningen 2018 visade att av de som stod "klart till vänster" hade 85 procent mycket/ganska stort förtroende medan av de som stod "klart till höger" hade 59 procent mycket/ganska stort förtroende.[122]:10 Förtroendet i gruppen "klart till höger" kan jämföras med gruppens förtroende för SVT som år 2010 var 79 procent.[122]:10[123][124]

Även Medieakademiens förtroendebarometer publicerad 2018 visade för SVT på ett förtroende på 77 procent bland Rödgröna väljare jämfört med 62 procent hos Alliansväljare och 27 procent hos Sverigedemokrater.[118] Åren 2014−2018 hade förtroendeskillnaden ökat.[118]

MP
  
94%
L
  
78%
V
  
76%
S
  
76%
C
  
74%
M
  
58%
KD
  
44%
SD
  
28%
Procentandel mycket/ganska stort förtroende för SVT 2019
efter de tillfrågades partisympatier[125]:26

2019 redovisade Medieakademien förtroendet hos sympatisörer hos de enskilda partierna i stället för hos blocken. Där framgick att det var stor skillnad i förtroende mellan de partier som ingått i Alliansen, och att sympatisörer med Centerpartiet och Liberalerna hyste lika stort förtroende för SVT som sympatisörer med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (mellan 74 procent och 78 procent) och av sympatisörer med Miljöpartiet hyste 94 procent mycket/ganska stort förtroende.[125]:26

2020 var de största förändringarna hos sympatisörer med KD (+16), MP (-9), S (+8) och C (+6).[126]:20 Emanuel Karlsten, ordförande för Medieakademien, kommenterade "Vi kan till exempel konstatera att SVT och Sveriges Radio delar svenskarna mer än vår syn på Donald Trump."[127]

Enligt Medieakademiens förtroendebarometer 2023 var SVT, bortsett från riksdagspartierna, den organisation där korrelationen mellan förtroende och partisympatier (partipolariserat förtroende) var som störst.[128]:46 Förtroendet för SVT var mer partipolariserande än det för Sveriges regering,[128]:46 och det var det största partipolariserade förtroendet av alla medier i Sverige.[128]:48

SVT gjorde en publikundersökning och använde socialpsykologen Jonathan Haidts moralfundamentsteori. Helena Olsson vid SVT skrev 2020 att "Vad vi ser indikationer på är att de som misstror vårt oberoende tycker att vi är för omhändertagande. Vi är för upptagna av orättvisor och uppfattas vara partiska till förmån för svaga grupper istället för att peka på människans eget ansvar. Forskning visar att just moralfundamenten omsorg och rättvisa är vanligast för socialliberaler och socialister att orientera utifrån. Konservativa däremot utgår från alla sex moralfundament när de formar sina ståndpunkter."[129]

Räckvidd redigera

SVT:s räckvidd har varit relativt hög bland den svenska befolkningen över tid. Under 1986 använde omkring 58 procent av befolkningen SVT minst fem dagar i veckan (inklusive Sveriges Radio), med en svag nedgång till 52 procent under 2015. Det är heller ingen större skillnad i användningen av SVT mellan den politiska vänstern respektive högern (däremot mellan partianhängare).[130]

2019 tittade den genomsnittlige personen på SVT 53 minuter per dag.[131]

Uppfattat värde redigera

Andel som anser att SVT har ett mycket eller ganska stort värde för samhället i stort sjönk mellan 2014 och 2015 från 83 procent till 71 procent. Därefter har andelen legat ganska konstant.[131]

Galleri redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Anmärkningar redigera

  1. ^ Per Gudmundson sade att han under sin tid på SVT kände av en vänstervridning och att det fanns ett tankesätt och ett synsätt på världen.[111] Komikern och satirikern Aron Flam har i efterhand och i flera forum beskrivit den kamp mot SVT han var tvungen att bedriva för att i deras program skämta om vänstern, miljöpartiet, feminism eller public service själva medan skämt som riktades mot högern och liberaler gick bra.[112] Bland de övriga medarbetare som offentligt har uttalat att SVT har en sympatiövervikt till vänster finns Johan Romin, Chris Forsne, Joakim Lamotte, och Jens Ganman.
  2. ^ Förtroendebalans är andel med förtroende minus andel utan förtroende bland dem med uppfattning.[120]:32

Noter redigera

  1. ^ ”Bologsstyrning”. SVT. https://omoss.svt.se/svts-roll/organisation/bolagsstyrning.html. Läst 8 december 2020. 
  2. ^ ”Sveriges Television Aktiebolag – Bokslut & Nyckeltal”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560334285/bokslut. Läst 18 januari 2024. 
  3. ^ ”Förvaltningsstiftelsens webbplats”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310043415/http://forvaltningsstiftelsen.se/omstiftelsen.html. Läst 4 januari 2016. 
  4. ^ ”Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften – frågor och svar”. Regeringen.se. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/medier/ny-avgift-ersatter-radio--och-tv-avgiften--fragor-och-svar/. Läst 30 april 2020. 
  5. ^ Televisionens historia i årtal på svt.se
  6. ^ [a b c d e f] "Sveriges Televisions public service-redovisning 2014" (sid 24), svt.se. Åtkomst 29 juli 2015.
  7. ^ [a b] "HotTop Arkiverad 27 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 20 juli 2015.
  8. ^ "Sveriges Televisions sändningstillstånd 2014−2019", svt.se. Åtkomst den 21 juli 2015.
  9. ^ SVT ägs av en stiftelse, SVT
  10. ^ ”Protokoll, SVTs bolagsstämma 2023”. Sveriges television, svt.se. 21 april 2023. https://omoss.svt.se/download/18.430524ae187e0c867201f2b/1683123281416/Protokoll%20arsstamma%20SVT%20230419%20inkl%20bilaga%20.pdf. Läst 18 januari 2024. 
  11. ^ ”Proposition 1992/93:236 om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten”. lagen.nu. https://lagen.nu/prop/1992/93:236.  "Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens oberoende från otillbörligt inflytande"
  12. ^ ”Radio- och TV-lagen”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/radio-och-tv-lag-2010696_sfs-2010-696/. Läst 18 januari 2024. 
  13. ^ [a b] ”SVT ägs inte av staten”. svt.se. https://omoss.svt.se/svts-roll/svt-ar-sjalvstandigt-och-oberoende.html. Läst 18 januari 2024. 
  14. ^ Reimers, Carl-Vincent (2020). ”Armlängds avstånd eller i armkrok med staten?” (pdf). Näringslivets Medieinstitut. Mats Olin. https://naringslivets-medieinstitut.se/wp-content/uploads/2020/09/Rapport_Armlangds-avstand-eller-i-armkrok-med-staten_NMI_20200903.pdf. Läst 16 januari 2023. 
  15. ^ Malmberg, Niclas; Thomas Gür (2021). ”Inte public service – kalla det statstelevision och statsradio”. Snigeln & haren : Så kan mediepolitiken komma ikapp medieutvecklingen.. sid. 163-177. ISBN 978-91-984982-9-5. OCLC 1255162674. https://www.worldcat.org/oclc/1255162674. Läst 15 januari 2023 
  16. ^ Johansson, Lars Anders (3 juni 2020). ”Statliga medier är aldrig fria och oberoende”. Kompass. https://kompassmagasin.se/statliga-medier-ar-aldrig-fria-och-oberoende/. Läst 16 januari 2023. 
  17. ^ ”Om oss”. svt.se. https://omoss.svt.se/svts-roll/svt-ar-sjalvstandigt-och-oberoende.html. Läst 15 januari 2024. 
  18. ^ ”Hotar Svenskt Näringsliv SR:s och SVT:s oberoende?”. av Anders Kjellberg. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1414956&fileOId=1567477. Läst 19 februari 2014. 
  19. ^ [a b c] Hört och sett: radio och television 1925-1974. Stockholm: Sveriges radio. 1974. ISBN 9152213331 
  20. ^ Bildkavalkad TV 1954–1964 ur Sveriges Radios årsbok 1964 (red. Manne Ginsburg)
  21. ^ Television i Sverige - Ägande och struktur (arkiv), 1996, sida 8.
  22. ^ Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 87-94.
  23. ^ Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 115–116.
  24. ^ SVT Text-historik i årtal Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., svt.se
  25. ^ Regeringens proposition 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m.
  26. ^ Kulturutskottet betänkande 1977/78:KrU24 med anledning av propositionerna 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. och 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m. jämte motioner
  27. ^ ”Media och samhället | Medier och kommunikation | Samhällskunskap | SO-rummet”. www.so-rummet.se. 25 november 2023. https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/medier-och-kommunikation/media-och-samhallet#. Läst 16 januari 2024. 
  28. ^ Styrelsemötet enbart ett informationsmöte Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., SVT, 8 december 2003]
  29. ^ Tidernas stålbad väntar SVT, Dagens Nyheter, 7 oktober 2003
  30. ^ 400 tjänster bort från SVT Arkiverad 5 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., Journalisten, 3 april 2008
  31. ^ Ditt SVT - Strategier mot 2009, sidan 19-23
  32. ^ [a b c] "Teknikkaos och bröstfixering", Medierna, 14 juli 2012. Läst den 15 juli 2012.
  33. ^ Pär Jansson. "Teknikstrul i nya Aktuellt gör att folk blir sjuka", Journalisten, 18 april 2012. Läst den 15 juli 2012.
  34. ^ ”Så används pengarna”. SVT.se. Arkiverad från originalet den 1 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210201190429/https://siffror.svt.se/sa-anvands-pengarna.html/. Läst 30 april 2020. 
  35. ^ ”TV4-Gruppen, Årsredovisning TV4 AB, sid 5” (pdf). tv4gruppen.se. Arkiverad från originalet den 8 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160608021831/http://tv4gruppen.se/Global/PDF/%C3%85rsredo_sv_2010.pdf. Läst 30 november 2012. 
  36. ^ Maud Cordenius. ”SVT bröt mot lagen vid fest”. Arkiverad från originalet den 16 april 2020. https://web.archive.org/web/20200416145708/https://www.svt.se/kultur/svt-brot-mot-lagen-vid-fest. Läst 16 april 2020.  svt.se, 6 februari 2013.
  37. ^ Katarina Andersson. ”SVT lägger locket på om Almedalen”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190601143531/https://www.svt.se/kultur/svt-lagger-locket-pa-om-almedalen. Läst 27 januari 2020.  Sveriges Television, 4 juli 2014.
  38. ^ Jakob Runevad Kjellmer. ”Dags igen för Sverige”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150528023756/http://www.svt.se/kultur/musik/dags-igen-for-sverige. Läst 27 januari 2020.  Sveriges Television, 25 maj 2015.
  39. ^ Naomi Abramowicz. ”Jaga inte klick med gulliga djur, SVT”. Arkiverad från originalet den 12 september 2017. https://web.archive.org/web/20170912061336/http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/jaga-inte-klick-med-gulliga-djur-svt-/. Läst 27 januari 2020.  Expressen, 8 augusti 2017.
  40. ^ Emma Jaenson. ”Vi behöver prata om public services innehåll”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190205044242/http://www.blt.se/ledare/vi-behover-prata-om-public-services-innehall/. Läst 27 januari 2020.  Blekinge Läns Tidning, 26 september 2018.
  41. ^ Stina Lundberg Dabrowski, Kjell Dabrowski. ”DN Debatt. 'Tandlöst ledarskap på SVT slösar bort licenspengarna'”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180828030403/https://www.dn.se/debatt/tandlost-ledarskap-pa-svt-slosar-bort-licenspengarna/. Läst 26 januari 2020.  Dagens Nyheter, 9 augusti 2008.
  42. ^ "Kontakta SVT Sport", SVT:s webbplats. Läst den 20 juni 2012.
  43. ^ Arvid Jurjaks. "SVT får sälja plats i rutan", sydsvenskan.se, 31 juli 2010. Åtkomst den 11 september 2016.
  44. ^ [a b] Leif Holmkvist. "Produktionsbolag tar strid mot SVT – förnekar dold sponsring", resume.se, 17 november 2016. Åtkomst den 20 november 2016.
  45. ^ "Smygreklam i fler SVT-serier", Medierna, Sveriges Radio, 28 oktober 2016. Åtkomst den 30 oktober 2016.
  46. ^ "Expressens mejl-skandal och Uppdrag granskning väljer inte Sida" (vid 27 min 25 sek), Medierna, Sveriges Radio, 19 november 2016. Åtkomst den 20 november 2016.
  47. ^ [a b] Sindra Grahn, Rebecca Haimi. "Så betalar företagen för att visas i SVT", svt.se, 22 december 2016. Åtkomst den 10 januari 2017.
  48. ^ Sara Choghrich. "SVT ser över sina rutiner efter kritik mot otillåten reklam", P1 Kultur/Kulturnytt, Sveriges Radio, 9 januari 2017. Åtkomst den 10 januari 2017.
  49. ^ [a b] "Eget gynnande när SVT krängde barnbok på nyhetsplats, DN nyhetsvärderar sin egen tågcharter och Google vägrar betala medier för länkar", Medierna, Sveriges Radio, 5 oktober 2019. Åtkomst den 5 oktober 2019.
  50. ^ "Trots kraven: SVT fortsätter dölja Melodifestivalens intäkter", Medierna, Sveriges Radio, 8 mars 2019. Åtkomst den 8 mars 2019.
  51. ^ Hanna Lundquist. "SVT får böta 100 000", Journalisten, 10 april 2012. Läst den 13 juni 2012.
  52. ^ "Miljonbelopp mot granskare och gubbslem" (vid 22m16s), Medierna, Sveriges Radio, 16 mars 2013. Åtkomst den 21 januari 2018.
  53. ^ "SVT får böta dyrt för logga på tröja", journalisten.se, 7 juni 2017. Åtkomst den 19 juni 2017.
  54. ^ "SVT-profilerna som bryter oberoendet och gör reklam" (vid 3m53s), Medierna, 20 maj 2023.
  55. ^ Gomorron Sverige ("Gomorron Europa") , kl 10:05, den 18 maj 2013.
  56. ^ ”Eva Hamilton vill samordna public service”. Sveriges Radio. 15 mars 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885. Läst 8 oktober 2012.  Eva Hamilton sade: "Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i många, många år."
  57. ^ "Sjuka putinlöp, Realtid förlikas och OS till SVT till varje pris" (vid 28m34s), Medierna, 21 januari 2023.
  58. ^ [a b c] "Sveriges Televisions public service-redovisning 2017", svt.se. Åtkomst den 15 september 2018.
  59. ^ Staffan Dopping. "Fredagsintervjun: Hanna Stjärne" (vid 3m30s), Kvartal, 17 januari 2020. Åtkomst den 17 januari 2020.
  60. ^ Johan Nordström. "SVT och TV4 betalar hundratals miljoner för EM", svd.se, 7 juni 2016. Åtkomst den 11 juni 2016.
  61. ^ [a b] Johan von Sydow. "Kritik mot SVT: 'Självmål att inte berätta vad OS kostar'" (arkiverad), Sveriges Television, 20 januari 2023.
  62. ^ "Sveriges Televisions public service-redovisning 2021", svt.se.
  63. ^ "Medieeliten svarar – om sportjournalistik", Medierna, 19 april 2014. Läst den 19 april 2014.
  64. ^ "Medverkan i SVT", teaterforbundet.se.
  65. ^ "Tabeller för ämnesområde Äldre statistik Arkiverad 2 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 20 juli 2015.
  66. ^ "Årsrapporter TV Arkiverad 21 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 19 juli 2015.
  67. ^ ”Informationssida på svt.se”. https://svt.se/duo. Läst 7 januari 2023. 
  68. ^ "SVT / Recept", svt.se. Åtkomst den 18 februari 2017.
  69. ^ Lotta Strömland. "Ny receptsajt på svt.se samlar alla recept på ett ställe", Vi på TV, 22 september 2015. Åtkomst den 18 februari 2018.
  70. ^ "SVT / Interaktiv Arkiverad 18 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine.", svt.se. Åtkomst den 18 februari 2018.
  71. ^ SVT startar egen kanal på Youtube, IT24, 19 september 2007
  72. ^ Kulturnyheterna kl 18:18 (vid 58s), SVT, 26 oktober 2022. (Lilla Aktuellts TikTokkonto)
  73. ^ Så skapar Hanna Stjärne ett nytt SVT, Resumé, 13 april 2017
  74. ^ "Är SvTs Mellosatsning på Youtube ojuste konkurrens?", Medierna, Sveriges radio, 15 februari 2016. Åtkomst den 11 mars 2016.
  75. ^ Byrå får prestigeuppdrag av Svt, Västerbottens-Kuriren, 9 november 2015
  76. ^ "SVTB2B - alla SVT:s affärsrelationer på ett och samma ställe", b2b.svt.se.
  77. ^ Erik Wisterberg. "SVT skrotar den kritiserade digitala ungdoms-sajten Edit.se", breakit.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  78. ^ Yasmine Winberg. "Efter kritiken: SVT skrotar Edit.se", resume.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  79. ^ "HotTop Arkiverad 27 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 28 februari 2016. Av de hundra mest sedda programmen 2000-2015 stod Melodifestivalen för 50. Övriga program: Kalle Anka 16 program, Eurovision Song Contest 13, Så ska det låta 6 (sända 2002-2005), Expedition Robinson 5 (sända 2000-2004), Fotbolls-EM 4, Vinter-OS 3, Fotbolls-VM 2 och Sommar-OS 1.
  80. ^ ”A-ekonomi läggs ner”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 4 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110304153957/http://svt.se/2.22620/1.2345948/a-ekonomi_laggs_ner. Läst 3 mars 2011. 
  81. ^ Det skrivs böcker och avhandlingar om alla dessa produktioner och att sammanfatta dessa här är en omöjlighet. Förslag: Dramat i tv-soffan av Bengt Forslund (Arena 2006).
  82. ^ [a b] "Tabeller för ämnesområde Kanaler Arkiverad 22 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 22 juli 2015.
  83. ^ Sveriges public service-redovisning 2006, tabell 6.6 a
  84. ^ SVT sänder e-sport från Dreamhack ikväll Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. FZ. Läst 2012-06-18
  85. ^ SVT E-sport Arkiverad 18 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. SVT. Läst 2012-06-18
  86. ^ [a b] Hult, F.M. (2010). Swedish Television as a mechanism for language planning and policy. Language Problems and Language Planning, 34(2), 158-181.
  87. ^ [a b c] "SVT 2005 − Med årsredovisning" (sid 28).
  88. ^ Jimmy Svensson. "Nu är det klippt igen… Ni som kollar The Vietnam War på SVT missar ohemula 7 timmar! Arkiverad 10 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine.", tvdags.se, 3 januari 2018. Åtkomst den 11 maj 2018.
  89. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 18 augusti 1984
  90. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 23 augusti 1984
  91. ^ Peter Wolodarski. "Åter mot monopolet.", Dagens Nyheter, 12 februari 2008. Läst den 18 mars 2013.
  92. ^ ”Eva Hamilton vill samordna public service”. Sveriges Radio. 15 mars 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885. Läst 1 mars 2013. 
  93. ^ "Eva Hamilton - ska SVT bli ännu större?" (vid 18.11), Ekots lördagsintervju, 9 mars 2013. Läst den 18 mars 2013.
  94. ^ ”Näst sista nyhetsbrevet för Vipåtv”. Arkiverad från originalet den 19 november 2019. https://web.archive.org/web/20191119143408/https://vipatv.svt.se/204/artiklar/2019-11-15-nast-sista-nyhetsbrevet-for-vipatv.html. Läst 16 april 2020.  vipatv.svt.se. 15 november 2019.
  95. ^ https:////www.journalisten.se/nyheter/svt-och-sr-pa-topplistan-over-attraktiva-arbetsgivare
  96. ^ https:////www.journalisten.se/nyheter/stress-far-journalister-pa-svt-att-ga-ner-i-tid
  97. ^ "SVT fortsätter med bemanningsföretag", journalisten.se, 26 oktober 2010. Läst den 11 april 2011. Arkiverad på Internet Archive från originalet den 24 september 2011. Åtkomst den 19 november 2016.
  98. ^ Hadenius, Stig (1998). Kampen om monopolet: Sveriges radio och TV under 1900-talet. Stockholm: Prisma. Libris 8357983. ISBN 9151834316 
  99. ^ Guillou, Jan (1 augusti 2021). ”Ingenting retar upp yttersta högern som public service”. aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/qRlVb0/ingenting-retar-upp-yttersta-hogern-som-public-service. Läst 20 januari 2024. 
  100. ^ Rydbeck, Olof (1990). I maktens närhet: diplomat, radiochef, FN-ämbetsman. Stockholm: Bonn. sid. 219. Libris 7147974. ISBN 9100479519 
  101. ^ Ortmark, Åke (2013). Makten och lögnen: ett liv i televisionens Sverige. Stockholm: Bonnier. Libris 13478490. ISBN 9789100124625 
  102. ^ Fichtelius Erik, red (1997). Public service i praktiken: en antologi om radio och TV i allmänhetens tjänst. Stockholm: Sveriges radio. Libris 7409689. ISBN 9152217833 
  103. ^ ”Bristande objektivitet i många valkommentarer”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 april 1969. 
  104. ^ [a b] Bjerling Johannes, red (2022). Public service: en svensk kunskapsöversikt. Göteborg: Nordicom. Libris xcjbj01lvcc7vr01. ISBN 9789188855633 
  105. ^ [a b c d] Kent Asp, Ulrika Andersson. "Journalist'11 Arkiverad 17 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.", Göteborgs universitet, 9 maj 2012. Åtkomst 22 juli 2015.
  106. ^ [a b] Mats Svegfors. Miljöpartiet särbehandlas inte hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 16 januari 2024). Journalisten, 11 maj 2012.
  107. ^ [a b] ”Avgörande brister i Kent Asps undersökning”. Dagensmedia.se. 22 april 2024. https://www.dagensmedia.se/medier/rorligt/avgorande-brister-i-kent-asps-undersokning/. Läst 28 december 2023. 
  108. ^ Filip Struwe. Asp: Knutson har gjort bort sig hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 2 maj 2021). SVT, 23 april 2014.
  109. ^ [a b] "Kent Asp: Miljöpartiet har en gräddfil Arkiverad 10 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.", svtplay.se. Åtkomst 22 juli 2015.
  110. ^ "Janne Josefsson" (vid 26m13s), Sommar & Vinter i P1, 9 juli 2017. Åtkomst den 14 juli.
  111. ^ Rebecca Weidmo Uvell. "43. Islamism & Tvärvändningar med Per Gudmundson Arkiverad 6 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.", Borgarbrackor, 28 november 2017. Åtkomst den 6 januari 2017.
  112. ^ Thomas Nilsson. "Aron Flam: SVT censurerade skämt som slår mot vänstern", Resumé, 9 mars 2017. Åtkomst den 2 april 2017.
  113. ^ Carl-Vincent Reimers. "Ny rapport visar på GAL-vinkling i public service" (rapporten "Public service – en bastion för vänsterliberaler?"), 8 juni 2019. Åtkomst den 19 juni 2019.
  114. ^ [a b] "Är SVT och SR opartiska när det gäller GAL-TAN-skalan?, prisregn efter kritiserad journalistrankning och Västerbottenkommuner i radioskugga" (1m10s), Medierna, 8 juni 2019. Åtkomst den 8 juni 2019.
  115. ^ Ny organisation på Sveriges Television, SVT Nyheter, 24 januari 2007
  116. ^ ”Förvaltningsstiftelsen”. forvaltningsstiftelsen.se. https://forvaltningsstiftelsen.se/. Läst 8 december 2020. 
  117. ^ ”Att producera för SVT – en guide för bra samarbete”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 20 november 2016. https://web.archive.org/web/20161120182021/http://www.svt.se/omsvt/article591182.svt/BINARY/Arbetsboken.#. Läst 20 november 2016.  (s 46), svt.se. Åtkomst den 20 november 2016.
  118. ^ [a b c] "Förtroendebarometern 2018", medieakademien.se, 2018. Arkiverad på Internet Archive, åtkomst den 25 mars 2018.
  119. ^ "Förtroendebarometer 2017" (sid 17), medieakademien.se. Arkiverad på Internet Archive från originalet den 6 april 2017. Åtkomst den 6 april 2017.
  120. ^ [a b c] "SOM-Seminariet 2017 Arkiverad 25 april 2017 hämtat från the Wayback Machine.", gu.se. Åtkomst den 25 mars 2018.
  121. ^ "'Granskningsnämnden – ett spel för gallerierna'", dagensmedia.se, 29 mars 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  122. ^ [a b] Ulrika Andersson. "Medieförtroende - En fråga om ålder, ideologi och relevans Arkiverad 8 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine.", gu.se. Åtkomst den 8 juni 2019.
  123. ^ "SOM-Seminariet 2018 Arkiverad 24 april 2018 hämtat från the Wayback Machine." (s. 42), gu.se. Åtkomst den 10 maj 2018.
  124. ^ Aktuellt (vid 13m30s), Sveriges Television, 24 april 2018.
  125. ^ [a b] ”Förtroendebarometern 2019”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190330070635/https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2019/03/F%C3%B6rtroendebarometern-2019-1.pdf. Läst 12 mars 2020.  medieakademien.se, 2019.
  126. ^ ”Förtroendebarometern 2020”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200311192033/https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2020/03/Presentation_fortroendebarometern_2020.pdf. Läst 11 mars 2020.  medieakademien.se, 11 mars 2020.
  127. ^ Emanuel Karlsten. ”Förtroendebarometern 2020: Polisen, V och SD får rekordstort förtroende – SVT och SR kraftigt polariserat”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200311194052/https://medieakademien.se/fortroendebarometern-2020-polisen-v-och-sd-far-rekordstort-fortroende-svt-och-sr-kraftigt-polariserat/. Läst 11 mars 2020.  medieakademien.se, 11 mars 2020.
  128. ^ [a b c] ”FÖRTROENDE-BAROMETERN 2023”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230613152959/http://medieakademin.se/wp-content/uploads/2023/03/Presentation_fortroendebarometern_2023-WEBB-Final.pdf. Läst 3 oktober 2023.  medieakademin.se, 2023.
  129. ^ Helena Olsson. "Sanning, förbannad lögn & journalistik", kapitel "Hur hamnade SVT i en korseld av kritik?", s 111, Institutet för mediestudier, 2020.
  130. ^ Dahlgren, Peter M. (2019-07). ”Selective Exposure to Public Service News over Thirty Years: The Role of Ideological Leaning, Party Support, and Political Interest” (på engelska). The International Journal of Press/Politics 24 (3): sid. 293–314. doi:10.1177/1940161219836223. ISSN 1940-1612. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1940161219836223. Läst 29 augusti 2020. 
  131. ^ [a b] ”Det här vill SVT”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210201190255/https://siffror.svt.se/det-har-vill-svt.html. Läst 1 februari 2021.  svt.se.

Källor redigera

  • SVT:s historia i årtal
  • Jan Gradvall, "TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia"
  • Television i Sverige - Ägande och struktur - Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna, 1996

Externa länkar redigera