Öppna huvudmenyn
Perm
299 miljoner – 252 miljoner år före nutid
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Trias Äldre trias Indus senare
Perm Loping Changxing 254–252
Wujiaping 259–254
Guadalupe Capitan 265–259
Word 269–265
Road 273–269
Cisural Kungur 284–273
Artinsk 290–284
Sakmara 294–290
Assel 299–294
Karbon Pennsylvania Gzhel tidigare

Perm är en geologisk period i eran paleozoikum. Slutet av perm kännetecknas av ett av de största massutdöendena i jordens historia, när 90 % av allt liv dog ut: perm–trias-utdöendet. Perm följs av perioden trias i eran mesozoikum.

Perm har fått sitt namn 1841 av geologen Roderick Murchison[1] efter de rika lämningarna, särskilt av marina fossil från den tiden, som förekommer i det ryska guvernementet Perm. Även i Tyskland förekommer rikligt med avlagringar från Perm, där perioden tidigare kallades Dyas, (av grekiskansks "tvådelning"), då avlagringarna där bestod av två skilda delar, rotliegende och zechsten.[2] Dessa lager beskrevs redan vid mitten av 1700-talet av geologerna Georg Christian Füchsel och Johann Gottlob Lehmann.[3]

Under Perm gled Gondwana och Laurasien närmare varandra och i slutet av Perm stötte de ihop och bildade Pangaea. Då kontinenterna stötte samman torkade många tidigare kustområden upp och stora öknar bildades. Under Perm inträffade den så kallade Permokarbonistiden.[4]

Havslivet dominerades av mossdjur, andra arter som var vanliga var olika former av armfotingar. Haven dominerades även av många arter som kom att försvinna under perm-trias-utdöendet som de encelliga fusuliniderna, blastoidéer, trilobiter, rugosa koraller liksom av sjöliljor och sjöborrar. Bland fiskarna dominerade strålfeniga fiskar med ganoidfjäll. Bland insekterna utvecklades former som skalbaggar, nätvingar, och den primitiva tvåvingen permotipula, syrsor och dagsländor fanns sedan tidigare och fortsatte vara ett betydande inslag bland insekterna. Bland groddjuren fanns flera landlevande former, av vilka många liknade tidiga kräldjur i levnadssätt. Den dominerande gruppen bland de fyrfota djuren var dock de däggdjurslika kräldjuren. Det fanns även ett flertal kräldjur, vilka dock mestadels var små. Enstaka former som den vattenlevande mesasaurus var dock mycket stora.[5]

Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

KällorRedigera

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (DVD-ROM)
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (DVD-ROM)
  4. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (DVD-ROM)
  5. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (DVD-ROM)

Externa länkarRedigera